Academic literature on the topic 'Gestaltningsteori'

Problemformulering och syfte: Allmänheten har varken en positiv eller korrekt bild utav PR-branschen, branschens image är alltså inte den bästa. Studier på hur gestaltningen utav PR-yrkesrollen ser ut i film, visar en tvetydighet. Några resultat visar att de gestaltas negativt medan en annan påvisar en positiv gestaltning. Syftet med denna studie är att undersöka hur PR-yrkesrollen gestaltas i amerikanska TV-serier. Metod och material: En kvalitativ innehållsanalys av fyra stycken amerikanska TV-seriers gestaltning av PR-yrkesrollen. Serierna var; Mad Men, The Crazy Ones, Scandal och House of Cards. Huvudresultat: PR-yrkesrollen gestaltas som en med hög professionaliseringsgrad men vi möttes av karaktärer med varierande typer av problematik.

Many neighbourhoods in Sweden are often portrayed in the media as violent and chaotic. Media has an eminent role in our daily lives as they further news stories to us and chooses which ones to write about and in what way to write about them. In this qualitative study, nine articles from Aftonbladet and Smålandsposten regarding some violent stonethrowing actions by teenagers were analyzed. The purpose was to see if there were any occurring stereotypes and notions about Araby and the youths that participated in the violent acts. Four framing theories were used; stereotyping frame, responsibility frame, conflict frame and human interest frame. Through these frames the conclusion was drawn that the articles subconsciously promoted negative stereotypes regarding Araby as a neighbourhood and the inhabitatns of Araby including the youth that participated during the riots. Stereotypes such as criminial, ghetto, unemployed were found.

Studien utgick från de vetenskapliga frågeställningarna: ”Hur yttrade sig klimatskepticism i Dagens Nyheter, Verdens Gang, The Times och The New York Times under perioden 1:a januari till 30:e juni år 2010?” och ”Hur skiljde sig rapporteringen mellan dessa tidningar?” För att kunna svara på dessa frågor användes gestaltningsteori och kvalitativ metod. Med kvalitativa textanalyser samt gestaltningsanalys undersöktes hur tre olika gestaltningar yttrade sig i fyra ledare och fyra reportage. De gestaltningar som studien baserades på var ”vetenskaplig osäkerhetsgestaltning”, ”tvetydighetsgestaltning” och ”ekonomisk gestaltning” som alla i tidigare forskning har gått att koppla till klimatskepticism. Resultatet visade att vetenskaplig osäkerhetsgestaltning främst förekom i reportage och att den var tydligast i brittisk och amerikansk dagspress. Ekonomisk gestaltning och tvetydighetsgestaltning förekom endast i ledare. Den slutsats som drogs var att gestaltningar som kan kopplas till klimatskepticism gick att finna i samtliga undersökta dagstidningar. Dessa gestaltningar kan på olika sätt förminska allvaret med klimatproblemen eller framställa klimatproblemen som osäkra.

This thesis is a study on how information about library closures are portrayed in media in four national British newspapers. The aim is to raise awareness that what is written in media usually consists of a frame around what is said. Also that the information that comes through is not always a depiction of reality but rather a reflection of it. Questions raised were: How are library closures being portrayed in media? What kind of functions in the articles can be seen as important for the library and it's future?The theories used are framing theory and Jochumsen, Rasmussen and Skot-Hansens the four space model of the public library from 2012. The method used was a conventional content analysis which resulted in four main themes that described the articles content in relation to the closure of libraries. The four main themes are Economy, Availability, Functions and Reactions of closures where the theme of Functions related well to the four space model. The results also show that choice of newspaper may have an impact on how users receive information about library closures.

Vi befinner oss i en tid där medielandskapet ständigt förändras och där aktörer tvingas göra anpassningar för att överleva. Inom journalistiken har det främst handlat om en övergång till ett mer tabloidiserat innehåll (d.v.s. sensationellt, personifierat och underhållande innehåll). Den här uppsatsen har därför syftat till att jämföra hur dubbelmorden i Hökensås och Norrahammar gestaltades av de två lokala tidningarna Jönköpings-Posten och Jmini år 2015; samt att undersöka om dessa gestaltningar varit tabloidiserade eller inte. För att svara på detta syfte har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys där medielogikens dramaturgi fungerat som analysmodell. Analysen och diskussionen har sedan ställts mot en teoretisk bakgrund av kriminaljournalistik, tabloidisering, gestaltningsteori och medieetik. Resultatet av denna analys kan delas in i tre delar. För det första fokuserade Jmini på brottet och gärningsmannen, medan Jönköpings-Posten fokuserade på utredningen. För det andra var Jmini ensidiga i sin rapportering, till skillnad från Jönköpings-Posten som presenterade flera perspektiv. För det tredje hade tidningarna stora likheter i hur de gestaltade brottsoffren, som i båda tidningarna fick ett begränsat utrymme. Resultatet i relation till den teoretiska bakgrunden visade att båda tidningarna hade anpassat sitt innehåll till formatet. Dock hade Jmini gjort större anpassningar, vilka ibland bidrog till att publicitetsreglerna åsidosattes till fördel för medielogikens dramaturgi. Vår slutsats var att detta skulle kunna vara ett tecken på tabloidisering.
We are living in an era where the media landscape is constantly changing and where actors are forced to make adoptions to survive. In journalism, it has mainly been about the transition to a more tabloid news content (i.e sensational, personalized and entertaining content). This paper has aimed to compare how the double murders in Hökensås and Norrahammar was framed in the two local newspapers Jönköping-Posten and Jmini 2015; and to investigate whether these portrayals were tabloid or not. To answer this aim, we conducted a content analysis with media logic dramaturgy as analysis model. The analysis and discussion has been set against a theoretical background of journalism, tabloidization, framing theory and media ethics. The result of our analysis can be divided into three parts. First, Jmini focused on the crime and the offender, while Jönköping-Posten focused on the investigation. Secondly, Jmini was unilateral in its reporting, unlike Jönköping-Posten, who featured several perspectives. Thirdly, the two newspapers had great similarities in how they portrayed the victims who was given a limited space. The results in relation to our theoretical background showed that the two newspapers had adapted its content to the format. However, Jmini had made major adjustments, which sometimes contributed to the publicity rules were breached to the advantage of the media logic dramaturgy. Our conclusion was that this could be an indication of tabloidization.

Mediernas makt över dagordningen i ett samhälle är en viktig fråga och i stora stycken en fråga om påverkan och på vilket sätt medierna bestämmer vad vi ska tänka på, och hur vi ska göra det. Med detta övergripande perspektiv begrundar studien 5 stora tidningars ledarsidor och deras framställning av den växande gruppen av unga människor med psykisk ohälsa. Med hjälp av en modell (FIMPUS) framtagen ur empirin analyseras tidningarnas dispositionsregimer i relation till ämnet med fem års mellanrum, med start 1996 och avslut tjugo år senare - 2016. Med tanke på att det är framtiden som sitter med vånda i väntrummet och var femte ung kvinna mellan 18-24 år i Stockholms län har en psykiatrisk diagnos skulle man kanske ha förväntat sig ett större engagemang eller kunskapsdjup i frågan hos de mäktiga opinionsbildarna. Av studien framgår dock att ämnet varken är omhuldat på ledarplats eller särskilt dynamiskt problematiserat. Det magra material som stått att finna kan således i någon mening betraktas som ett allvarsamt och oroväckande bidrag till forskningen om dagordningar – eller den besynnerliga frånvaron av dem. I det här fallet i en onekligen betydande och viktiga samhällsfråga.

Vår grundläggande avsikt med studien är att få en större förståelse kring gestaltningen av genus på populärkultur. Det kommer vi att uppnå̊ med att analysera stereotypa representationer av kvinnor och män i tv-serien Stranger things. Vårt övergripande mål med studien är att tydliggöra hur olika normer och sociala strukturer samspelar i media. Vårt syfte med studien är att undersöka om porträtteringen är normbrytande eller om den förstärker rådande genusnormer. Uppsatsens teoretiska ramverk består av hegemoni som tillåter oss att undersöka genus och klass. De teoretiska begrepp som vi använder oss av är bland annat hegemonisk maskulinitet, normkritik och genus. Som metod har vi använt oss av gestaltningsteorin, och vi har vi tagit fram fyra återkommande ramar samt analyserat dem med hermeneutiska verktyg. Vi vill undersöka om det är möjligt att Stranger things är lika genusneutral som den framställts på olika medier eller om serien upprätthåller existerande genusstereotyper och normer. Vad som gör vår studie intressant och olik tidigare undersökningar som tittat på genusroller i media är att vi anser att Stranger things inte skildrar eller förstärker genusstereotyper vid första anblick. Det här gjorde oss intresserade att kritiskt analysera seriens innehåll för att se om det är möjligt för en serie som Stranger things att vara fri från genusstereotyper och normer. Studien avslutas med en diskussion kring porträtteringen av män och kvinnor i serien där vi fastställer att Stranger things påvisar många genusstereotypa karaktärer. Utifrån våra fyra ramar som är stereotyper, sexualisering, normbrytning och hegemonisk maskulinitet konstaterar vi att seriens karaktärer inte är så nyskapande som vi tidigare trodde.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur den politiska krisen iUkraina återspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).Frågorna som besvaras är hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrån teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jämförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om ländernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien är publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet består av totalt fjorton artiklar, sju ifrån varje tidning från varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bådatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sådan. Fokus i texterna har legat på attframhäva relationer mellan olika politiska aktörer samt mellan de inblandade nationerna.Politiken har framställts som spelgestaltad i båda tidningarna, då de beskrivit den politiskautvecklingen som strategi och spel. Det har även funnits tydliga indikationer påkrigsjournalistik i texterna. Var det gäller nationella intressen har de kunnat upptäckasgenom en analys av personifiering av politiska aktörer i texterna. Aktörer i artiklarna harrepresenterat olika nationers eller unioners politiska intressen i Ukraina.

Terrordåd blir allt vanligare i Europa, men Sverige har under lång tid varit skonade från den typen av brottslighet. Det kom att ändras den 7 april 2017 då IS-anhängaren Rakhmat Akilov stal en lastbil med målet att döda så många som möjligt. Den här studien analyserar bildrapporteringen kopplat till terrordådet som kom till att rubba den svenska befolkningens syn på terror. Den här studien jämför rapporteringen i fyra av Sveriges största nyhetstidningar. Två dagstidningar och två kvällstidningar, varav alla har sitt huvudkontor i Stockholm där terrordådet genomfördes. Totalt har vi analyserat 170 bilder, med rubrik och bildtext, tillhörande 170 artiklar genom kvantitativa metoder. För att göra detta har vi tagit stöd av gestaltningsteorin, nyhetsvärdering, semiotik, retorisk analys och teorier för att analysera sambandet mellan bild och rubrik. Resultatet av studien visar att artiklar med etisk inramning var mest representerat när det kommer till alla fyra tidningar sammanslaget. Mellan dagstidningarna och kvällstidningarna visar det sig att det finns skillnader i hur tidningsredaktionerna har valt att rama in händelsen. Kvällstidningarna har en högre representation av opinionsartiklar jämfört med dagstidningarna i anslutning till attentatet. Studien visar även att kvällstidningarna i större utsträckning gjorde känslomässiga anknytningar för att locka läsare.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur svenska medieföretag porträtterar Ryssland och det ryska valet 2018. Metodologiskt är det här både en kvantitativ och kvalitativ studie, som genomförts med insamling av hårddata samt en massmedieretorisk textanalys. För att besvara våra frågeställningar har materialet analyserats utifrån de teoretiska ramverken gestaltningsteorin, orientalism och mediekonstruktion. Medieföretagen vi undersöker är Aftonbladet, Dagens Nyheter, TT Nyhetsbyrån samt Sveriges Radio. Resultatet indikerar på att svenska media gestaltar Ryssland och det ryska valet negativt. Sveriges Radio skiljde sig från de andra företagen då de flesta av deras artiklar hade en neutral framtoning. Gestaltningen skapar en stereotyp bild, främst av Putinregimen, men även Ryssland och det ryska folket.