Dissertations / Theses on the topic 'Glesbygd'

Syftet med rapporten är att undersöka hur närpolisreformen har påverkat polisarbetet i glesbygden och samtidigt ge en inblick i hur polisen arbetar i Västernorrlands glesbygd samt vad det finns för brottslighet. Inledningskapitlet tar upp närpolisreformen samt samarbetet mellan polisområdena i glesbygden. Under teorikapitlet som följer ges en närmare inblick i förarbetet till närpolisreformen, en sammanfattning av närpolisreformen samt en jämförelse mellan anmälda brott i stadsmiljö och glesbygdsmiljö. I resultat delen intervjuas poliser i yttre samt inre tjänst som ger sin bild av hur närpolisreformen påverkade polisen i glesbygd samt hur samarbetet mellan glesbygdsområden fungerar och hur det är att arbeta som polis i glesbygd. I det avslutande kapitlet diskuteras bl.a. vilka konsekvenser närpolisreformen och samarbetet mellan närpolisområdena har fått.

Denna undersökning utreder om det finns anledningar till att elektronisk handel skulle vara intressant för butiker i glesbygd. Landsbygd likställs i den här rapporten med glesbygd. I denna undersökning har metoderna litteraturstudie och telefonintervju använts. Fördelar med att införa en webbutik för butiker i glesbygd är att det kan ge en utökad kundkrets och ökade intäkter. Samtidigt kan ett webbutiksinförande vara svårt att genomföra. Det kan även vara svårt för butiker i glesbygd att få en webbutik lönsam med tanke på långa varuleveranser och få konsumenter. En webbutik kan heller inte ge den sociala kontakt som är viktig för konsumenter som bor i glesbygd. Denna undersökning visar att ett webbutiksinförande behöver begrundas utifrån varje butiks situation och att en webbutik i första hand är intressant för butiker i glesbygd som erbjuder produkter i en speciell nisch. En webbutik kan även vara en ny marknadsföringskanal för en traditionell matbutik.

It is important to Ockelbogårdar to have knowledge about different needs by the segments on a market, while they can bring a product into line with consumer needs by marketing. To survey the needs of consumers, demographic segmentation could be in use. It is about to survey the most importent factors or advantages the consumers have in their living environment.

The purpose of the essay is to investigate how Ockelbogårdar could make their marketing better against several target groups, in the existing building population, by distribute the consumers into segments. On the basis of the investigation and the segments that will introduces, Ockelbogårdar can offer the consumer a living which fits the indivdual consumer.

A poll have been done by the conusmers of Ockelbogårdar. The poll have been delivered by post and a quantity data about the needs of the consumer have been evaluated. Literatur, mainly Kotler, Echeverri and Edvardsson has been studied. Also spontaneous interviews with relevent persons have been made.

Conclusion Each part of the three segments that have been investigated, had different needs:

1. The pensioner who needs social activities and ask for smaller measure on the private level

2. The family with children whose wish a pleasant surroundings to get a better comfort

3. The student who wants a increase maintenance in their living

In the end of the essay an episode with proposals package of measures will be presentated.

Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort. Resultaten från intervjuerna har kopplats till relevant litteratur. Undersökningarna och litteraturen visar att det finns många skillnader som kan kopplas till skolornas geografiska placeringar. Det finns både för- och nackdelar med placeringarna. Aktiviteter som inte går att genomföra i tätortsmiljö hör till vardagen i glesbygdsskolan. Jag har kommit fram till att de skolor jag besökt utnyttjar de förutsättningar de har och försöker göra det bästa de kan för att barnen ska få en bra och lärorik skolgång. Det har också visat sig att glesbygdslärarna är betydligt mer positiva till sin lärarroll än vad tätortslärarna är.

Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.

I uppsatsen behandlas begreppet konstnär i glesbygd där författaren har använt sig av en

intervjuguide och en biografisk metod.

Uppsatsens syfte är att presentera ett urval av konstnärer som en specialstudie.

Här hävdas betydelsen som kulturspridare i en landsbygd, vilket konstnärer och amatörer

besitter.

To be an artist on the countryside

Artists in Lessebo municipality from 1950 to 2007.

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där. De bildar dessutom familjer och deras barn är morgondagens befolkning i arbetsför ålder. Däremot drabbas de glesbygdskommuner, som pga. av sitt läge inte kan ingå i större lokala arbetsmarknader, av överåldring och en jämnt minskande andel befolkning i arbetsför ålder. Utvecklingen kan bli så drastiskt att befolkningen i arbetsför ålder inte ens räcker för att göra jobben i vård och omsorg, inte att tala om andra arbeten.

Krafterna bakom koncentrationen är mycket starka och har en utpräglad egendynamik. En tillväxtregion attraherar kompetens och köpkraft, dessa faktorer attraherar allt mer företag som i sin tur producerar kompetens och köpkraft osv. Tvärtom är det i avfolkningsregioner, där minskande köpkraft och en minskade arbetskraftpotential leder till minskande företags-etableringar och så till ytterligare förminskade köpkraft och kompetens, osv. Utvecklingen kan för några kommuner betyda, att de om några decennier inte längre kan bestå, eftersom det fattas personal och finansiella medel för att upprätthålla det offentliga livet. Samtidigt lider tillväxtregioner under många problem som t.ex. bostadsbrist och trafikinfarkter.

För att kunna bromsa utvecklingen i avfolkningsregioner behöver kommunerna där att gå nya vägar. I och med att klimatförändringarna drabbas länderna i klassiska turistområden och i och med att energi blir allt dyrare, finns nya chanser för Norrlands glesbygder. Om de lyckas att överta marknadsandelar inom turism och att utveckla kluster inom området förnyelsebara energier, kan det kanske vara möjligt att neutraliserar avflyttningen bland unga och bilda en ny, stabil befolkningsstruktur, om än  med en mindre befolkningsstorlek än på 1960-talet. Utvecklingen bör ackompanjeras av stöd till småskalig och diversifierat jordbruk samt koordinering av turism och skogsbruk. Det är möjligtvis en väg för att mildra koncentrationens negativa konsekvenser i tillväxtregioner och för att förhindra uppståendet av ”ödekommuner”.

Abstract

The subject of this paper is children’s thoughts and feelings about the forest and on the importance of the schools for their students’ thoughts. The aim of this paper is to find out if there are any attitude differences towards the forest in schools in the city and in the countryside. To fulfil this purpose the work has been divided into two questions,

1 Do children have different thoughts about the forest, depending on where they live?

2 Does the school affect their students’ thoughts about the forest?

Two schools with different locations in the country have been visited. The pupils have been interviewed and twenty interviews ten from each school have been randomly picked as material for the paper.

The result from the interviews shows interesting differences and similarities between these two schools. The children in the countryside talk about the forest as a playground where they can climb threes and build cabins. When the kids in the city talk about the forest they tell you what you can find there, like leaves, animals and berries. But almost all the children feel a lot of joy for the forest and enjoy being there.

Keywords: Forest, Countryside, City, Surroundings

Abstract

Leva och Bo i Västra Torsås

Författad av:

Hanna Andersson och Sandra Johansson

Studien är ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invånarna i Västra Torsås åt Sockenrådet. Avsikten med utredningen är att kartlägga invånarnas åsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vägleda Sockenrådet i det framtida arbetet.

Uppsatsens fokus ligger på invånarna i Västra Torsås vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som är grundläggande för att trivas i samhället, dessa är: kön, ålder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, människor i individens närhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter.

Vi använde oss av en av en enkätundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval på 15 procent av totalpopulationen i åldrarna 20-79 år. Den slutgiltiga svarsfrekvensen blev 65 procent. Datamaterialet bearbetades sedan i statistikprogrammet SPSS. Resultatet analyserades utifrån våra valda teoretiska utgångspunkter som var normer, fält och kapital och anpassning.

För att Västra Torsås invånare ska kunna uppleva vardagstrivsel erfordras; att normerna överensstämmer och följs, att individen innehar vissa kapital, av omgivningen, ansedda som de rätta, samt att individen är anpassad genom att de krav som ställs är uppfyllda. Vi konstaterar även att samtliga ovan nämnda faktorer förutom kön och ålder påverkar om invånarna i Västra Torsås upplever vardagstrivsel eller ej

Nyckelord: Normer, Anpassning, Vardagstrivsel, Glesbygd