Log in

Relevant bibliographies by topics / Global utveckling

Contents

Journal articles
Dissertations / Theses
Books
Book chapters
Reports

Academic literature on the topic 'Global utveckling'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Global utveckling.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Global utveckling"

1

Österborg Wiklund, Sofia, and Henrik Nordvall. "Könade (klass)resor och solidaritetsparadoxer inom folkhögskolans transnationella kurser i global utveckling." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 28, no. 1 (January 1, 2019): 55–78. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v28i1.1115.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Persson, Christel, Maria Melén, and Daniel Einarson. "Undervisning för hållbar utveckling: att stödja högskolelärares arbete med Agenda 2030." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 18. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1949.

Full text

Abstract:

Enligt Högskolelagen skall högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling. FNs Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål belyser ytterligare högskolornas roll att utveckla och sprida kunskap om hållbar utveckling. Det ställs dock krav på högskolelärares insikter kring hållbarhetsbegreppet och iscensättandet av dess flervetenskaplighet i undervisningssituationen. Den här artikeln beskriver en fakultetsövergripande högskolepedagogisk kurs, Undervisning för hållbar utveckling, med dessa krav som utgångspunkt. Kursens genomförande och design presenteras, liksom syfte och lärdomar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Carleklev, Stephanie, Johan Älvgren, Björn Idlinge, and Lars Tomsmark. "Fem år med kursen Lärande för hållbar utveckling – erfarenheter och lärdomar." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 13. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1961.

Full text

Abstract:

Kursen Lärande för hållbar utveckling som vi presenterar i denna artikel är en fortbildningskurs som vänder sig till högskole- och universitetslärare som vill integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Målet med kursen är att stärka kompetenser för att undervisa om/i hållbar utveckling utan att vända sig till en specifik disciplin eller ämne. Istället ligger fokus på möten och samtal kring de globala hållbarhetsutmaningarna som i sig själva skär tvärs över ämnesgränser. Genom åren har kursen fått uppmärksamhet från olika håll och sedan den första kursomgången 2014 har ett flertal liknande kurser startats vid olika lärosäten i landet, inte sällan på initiativ av tidigare kursdeltagare. Totalt har mer än 50 deltagare genomgått kursen. Bland dem finns alla ämnen representerade och projektarbetena som genomförts på kursen visat på de omfattande och komplexa utmaningar vi står inför och vilka mångfacetterade insatser som behövs. Men det vi har upplevt som det viktigaste med kursen är att den ges till lärare inom alla ämnen och därmed möjliggör möten, kunskaps- och erfarenhetsutbyten över disciplingränserna, något som oftast är väldigt begränsat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Holmberg, John. "Högre utbildning och hållbar omställning – En reflektion över studenternas roll." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 90. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2424.

Full text

Abstract:

För att klara de globala utmaningarna menar FN:s Agenda 2030 att det krävs omställning av samhälleliga system. Det räcker inte med marginella justeringar. Ohållbara transport-, energi-, mat- och sjukvårdsystem behöver fasas ut och ersättas med hållbara. För att klara dessa omställningar behövs helhetssyn och samverkan. I denna artikel ger jag min reflektion över FN:s process för lärande för hållbar utveckling och på vilket sätt högskolor och universitet (HoU) kan bli mer aktiva i denna hållbarhetsomställning genom att ta vara på studenternas unika roll som möjliggörare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Holmberg, John. "Ledarskap för hållbar omställning i högre utbildning." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 98. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2422.

Full text

Abstract:

FN:s ledning är tydlig med att Agenda 2030 kräver transformativt och inkluderande ledarskap. Ett ledarskap som kräver att vi tar modiga beslut och flyttar oss ut ur våra ”comfort zones” och välkomnar innovativa sätt att arbeta och tänka. I denna artikel ger jag min reflektion över ledarskapskompetenser i undervisningen och ledarskapets betydelse inom undervisningsorganisationen för att möjliggöra för studenter att bygga sådana kompetenser samtidigt som de skapar värde för andra. Det handlar om ledarskap på olika nivåer: att leda sig själv, att leda ihop med andra och att leda för det gemensamma globala samhället. Det handlar också om att skapa rum/utrymme för att möjliggöra utforskande samverkan för hållbar omställning. Att skapa detta förändringsutrymme kräver dock att ledningen, speciellt inom utbildningsystemet, förstår att skilja på men ändå ser det ömsesidiga beroendet av två logiker för styrning och utveckling: kryssnings- respektive expeditionslogiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Skärlund, Sanna. "Minskade kostnader och ökad lönsamhet. Hållbarhet och föredömlighet som mål och medel hos svenska företag med statligt ägande." Sakprosa 12, no. 2 (April 16, 2020): 1–34. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7497.

Full text

Abstract:

Svenska staten äger 46 olika bolag (2020), vars aktiviteter årligen sammanfattas i rapporten Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande, utgiven av regeringen. År 2007 slog regeringen fast att de statliga företagen måste rapportera om sitt hållbarhetsarbete varje år, och 2016 inkluderades också Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling i den statliga ägarpolicyn. Men hur motiverar den svenska regeringen att de statliga företagen ska arbeta med hållbarhet och hur har regeringens användning av hållbarhet som begrepp förändrats över tid? I den här artikeln redogörs för detta utifrån kvalitativa och kvantitativa undersökningar av regeringens Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande från perioden 1999–2017. Det visar sig att hållbarhet har kommit att inkludera allt fler områden och att det vanligaste argument som förs fram i texterna är att företagen tjänar ekonomiskt på att implementera hållbarhet i verksamheten. Skäl som har med planetens framtid att göra nämns däremot aldrig. Om företagen verkligen gör en ekonomisk vinst av hållbarhetsarbete har dock ifrågasatts av tidigare forskning. I anslutning till frågan om motiv till att arbeta med hållbarhet blir det också relevant att analysera hur de statliga företagen i verksamhetsberättelserna framställs som föredömen för andra företag. De områden som framhålls som viktiga vad gäller föredömlighet är framförallt hållbarhet, jämställdhet, mång-fald, etik och miljö, vilket är teman som också kan ses som viktiga aspekter av den svenska självbilden. Det beskrivs dock sällan att de statliga företagen är föredömen; istället anges det att de ska vara föredömen. Detta skulle kunna ses som en förhoppning för framtiden, men också som en uppmaning från regeringen till de statliga företagens ledningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Daun, Holger. "Samhällsförändringar, globalisering och internationell och jämförande pedagogik." Pedagogisk forskning i Sverige 23, no. 5 (September 21, 2018): 184–204. http://dx.doi.org/10.15626/pfs23.5.11.

Full text

Abstract:

Utbildningen och dess funktion i ett land kunde länge förstås utifrån ett holistiskt, nationellt perspektiv. Verkligheten har emellertid förändrats väsentligt under de senaste decennierna – ofta på oförutsägbara sätt, främst på grund av den tilltagande globaliseringen. Utbildningssystemets huvudsakliga uppgift har varit att kvalificera människor för deras roller som producenter, konsumenter och medborgare. Men numera förväntas utbildningen också alstra humankapital som är konkurrenskraftigt globalt (Brown, Halsey, Lauder & Stuart Wells, 1997a, 1997b). Detta har förändrat villkoren för forskningen och undervisningen inom jämförande och internationell pedagogik (JIP) (Crossley & Watson, 2003). Under de sex, sju decennier som JIP existerat som en särskild disciplin har ämnet genomgått väsentliga förändringar – från spridda småskaliga (och ofta amatöristiska) fallstudier – ofta av något utbildningssystem eller några få skolor – och enstaka storskaliga och kvantitativt orienterade studier, till ett brett forskningsfält med alltmer heterogena objekt eller ämnen och en kombination av metodiska och teoretiska ansatser. Min forskning började med studier av utvecklingsproblematik och inlärning i låginkomstländer i Afrika och hamnade till sist i globalisering, omstrukturering och styrning av utbildningssystem. Den här artikeln försöker ge en schematisk översikt över utvecklingen inom JIP under de fyra, fem senaste decennierna. Först beskriver jag några av samhällsförändringarna och vilka begrepp, objekt, teman etccetera som tillkommit sen 1960- och 1970-talen på JIP:s forskningsagenda. Därefter tar jag upp några av JIP:s teoretiska och metodologiska ansatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Global utveckling"

1

Dalberg, Tobias. "Abortpolicys – En följd av utveckling? : En global studie av abortpolicys samband med utveckling." Thesis, Uppsala University, Department of Social and Economic Geography, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-88604.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hersler, Cecilia. "Säkerhet och utveckling - En undersökning av securitization i svensk policy för global utveckling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23786.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Sverige och dess styrande organ har lyft fram utvecklingsfrågor som ett hot mot säkerheten enligt de kriterier som jag har valt att plocka ur Securitization Theory. Detta har jag gjort genom att undersöka officiella dokument från riksdag och Försvarsdepartement.Jag har använt mig av den konstruktivistiska metodologin eftersom den synen på världen till viss del sammanfaller med några av grundtankarna i Securitization Theory. Jag har använt mig av en kvalitativ metod när jag har undersökt min frågeställning och försökt besvara den.Jag kommer argumentera för det resultatet som jag har funnit, att man kan svara besvara min frågeställning enligt de kriterier som jag har satt upp i för utförandet av min uppsats. Genom att sammanfatta vad jag kommit fram till i helhet med mina nyckelfaktorer argumenterar jag för att Sverige har tagit steget från att låta utvecklingsfrågor vara politicized till securitized.
The purpose of this paper is to examine if the Swedish government has elevated development issues as a security threat according to the criteria I have decided to use from Securitization Theory. I have done this by researching official documents from the government and the Ministry of Defence.I have used the constructivist methodology because of their perception the world to some extent overlap with some of the basic ideas of Securitization Theory. I have used a qualitative method when I have investigated my question at issue and tried to answer it.I will argue for the results that I have found that one can answer my question as to the criteria I have set in for the performance of my thesis. By summarizing what I have come to the whole of my key factors I argue that Sweden has taken the step of allowing development issues to go from being politicized to securitized.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Maditianos, Alexandros. "Svensk politik för global utveckling : Utvecklingspolitik under stor förändring?" Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2562.

Full text

Abstract:

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader. Dessutom jämförs den borgerliga regeringens PGU med en utvärdering gjord av OECD:s biståndsorganisation DAC, för att på sätt se om deras PGU kan vara en del av lösningen på den internationellt ickefungerande utvecklingspolitiken. De slutsatser som har dragits är bl.a. att skillnaden mellan de två regeringarna är liten och att detta har sin förklaring i att konsensus inom utrikespolitiken anses fördelaktigt för Sverige. För övrigt anses den borgerliga regeringens PGU vara en del av lösningen på den internationellt ickefungerande utvecklingspolitiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Nilsson, Marie, and Linda Spets. "Hållbarhetsredovisning - bidrar Global Reporting Initiatives riktlinjer till hållbar utveckling?" Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43721.

Full text

Abstract:

Vi lever i ett samhälle där arbete för en hållbar utveckling uppmärksammas allt mer. Företag kan påverka samhället och miljön omkring dem både positivt och negativt. Genom en hållbarhetsredovisning kan företagen att redovisa sin påverkan på sin omgivning. En hållbarhetsredovisning är en sammanställning över företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation och de tillhandahåller världens mest använda riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse för om GRI:s riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar bidrar till hållbar utveckling i företagen. Den teoretiska referensramen innehåller relevanta teorier och begrepp som förklarar varför företag upprättar hållbarhetsredovisningar, samt en sammanfattning av GRI:s riktlinjer. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer använts för att samla in data. I urvalet av respondenter har vi använt oss av ett målstyrt urval och kontaktat den person som är ansvarig för hållbarhetsrelaterade frågor och/eller upprättandet av hållbarhetsredovisningen i respektive företag. Alla tillfrågade företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt de senaste riktlinjerna utgivna av GRI. Data som samlats in har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna i den teoretiska referensramen. Slutsatsen visar att GRI:s riktlinjer kan vara komplicerade att använda i företag som är verksamma inom andra branscher än tillverkningsbranschen men att riktlinjerna bidrar till hållbar utveckling i företagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Eriksson, Jenny, and Matilda Torstensson. "Global turism och hållbar utveckling : Svenska turisters uppfattningar om destinationspåverkan." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-24794.

Full text

Abstract:

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet. Enkäten har spridits på sociala medier med hjälp av ett snöbollsurval som avser spegla diverse varianser i populationen. Teorierna Social Exchange Theory och Self-Serving Bias har använts för att beskriva turism och turisters aktioner. Resultaten har analyserats statistiskt i programmet SPSS, genom att göra T-Test. Resultatet visar att turisterna anser att den ekonomiska påverkan från den allmänna turismen är positiv, medan den ekologiska påverkan är negativ och på det sociokulturella planet finns en bred spridning mellan positivt och negativt. De uppfattar också sin egen resa som positivt ekonomiskt och sociokulturellt men den ekologiska sfären anses inte påverkas speciellt mycket av deras egen resa. Vidare redovisas mycket svaga skillnader mellan olika turisttypers svar om destinationspåverkan, däremot tydliga skillnader i uppfattning om sin egen resa i förhållande till den allmänna turismen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Rönning, Filip, and Therese Samuelsson. "Remitteringar och minskad fattigdom : Finns det ett statistiskt signifikant samband?" Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35324.

Full text

Abstract:

Samtidigt som fattigdomen runt om i världen stadigt minskar så växer sig remitteringsflödena allt större. I denna uppsats undersöks om remitteringar kan anses vara en bidragande faktor till detta. För att kunna undersöka vår frågeställning har vi genomfört en regressionsanalys på ett dataset vi sammanställt bestående av olika mått på fattigdom och andra variabler som rimligen kan antas ha en effekt på fattigdom från 83 utvecklingsländer. Resultaten från vår studie tyder på att viss diskrepans råder inom forskningsområdet då vi inte har lyckats finna något statistiskt signifikant samband mellan remitteringar och minskad fattigdom. Det är tvärtemot vad tidigare forskning har kommit fram till. Vi vill dock understryka att det finns behov av mer omfattande studier av än större dataset för att minimera risken för bias i resultaten.
While poverty around the globe is decreasing steadily, the flow of remittances grows continuously. The outline for this paper is to examine whether or not there is a statistically significant relationship between poverty and remittances. To be able to examine our research question we have conducted a regression analysis on a new set of data which we have compiled. The data consists of two different measures of poverty and other variables which reasonably may have an effect on poverty, from 83 developing countries. The result from our study indicates a discrepancy in this field of research since we were not able to find any statistically significant relationship between poverty and remittances, which is contrary to what prior research has concluded. We want to emphasize, however, that more extensive research is required on yet bigger sets of data to minimize the risk of bias in the results.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Calero, Martina. "Kulturproduktion och makt : En intersektionell analys av candombespelande kvinnor i Uruguay." Thesis, Södertörn University College, School of Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2847.

Full text

Abstract:

This is a study of the way power relationships change when women start to play candombe in Montevideo, Uruguay. Candombe is a type of music, which is traditionally played by men within the black minority in the country. This study has been done with an intersectional point of view, taking the social categories gender, class and ethnicity in account. The method used was participatory observation in a field study made in Montevideo between November 2008 and February 2009.

This study’s main conclusions are that the power relationships change with the participation of women in candombe in several important ways: The women legitimize an alternative way to be a woman when they take the men’s role as a drum player. Hegemonic relationships are made visible. The men’s privileged position within candombe is questioned. Hegemonic ideas of ethnicity and class are in some way challenged since candombe is a space where categories with low status may gain respect from society. However, there is a risk that “the social norm” outlines a framework for what is accepted and approved within candombe, and what is not. It is therefore crucial that the players in candombe define its meaning themselves.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Sahlén, Linda. "Essays on environmental and development economics : public policy, resource prices and global warming /." Umeå : Department of Economics, Umeå University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1957.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Andreasson, Sofia, and Amanda Persson. "Betydelsefullt partnerskap : En diskursanalys om partnerskapets betydelseoch sektoriella subjektspositioner inom hållbar global utveckling." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30859.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att genom diskursanalys identifiera hur begreppet “partnerskap” tillskrivs mening genom olika diskurser inom ramen för hållbar global utveckling, med särskilt fokus på privatoffentliga partnerskap (POP). Genom att tillämpa diskursiva begrepp från Laclau och Mouffes diskursteori har tre huvudsakliga diskurser och tillhörande nodalpunkter identifierats: globalisering, governance och solidaritet. Dessa olika men delvis överlappande diskurser tillskriver olika meningar till partnerskapsbegreppet, likväl som olika roller och identiteter till privat respektive offentlig sektor. Partnerskap är konstruerat som en nödvändighet för att lösa globala problem, en ideal samverkansform för hållbar utveckling samt som ett uttryck för global solidaritet. Vidare framkommer att privat sektor tillskrivs en mer aktiv roll, medan offentlig sektor ges en mer passiv och stöttande roll.
By applying discourse analysis, the purpose of this essay is to identify how different meanings are assigned to the term “partnership” through competing discourses in the context of global Sustainable Development, with special attention devoted to Public-Private Partnerships (PPP). Using concepts from Laclau and Mouffe’s discourse theory, three main discourses and corresponding nodal points have been identified: globalization, governance and solidarity. These different albeit somewhat overlapping discourses apply different meanings to the term partnership, and also attribute different roles and identities to the public and private sector respectively. Partnerships are constructed as a necessity for solving global issues, an ideal form of governance for sustainable development and as a natural expression for global solidarity. Furthermore, the results point towards a more active role appointed to the private sector, whilst public institutions are assigned a more passive and supportive role.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Norlin, Fanny, and Erica Hillervik. "Energiföretagens hållbara utveckling : En kvalitativ studie om process, rapportering och granskning av hållbarhet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54393.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Books on the topic "Global utveckling"

1

Understanding economic development: A global transition from poverty to prosperity : XD-US. Cheltenham [u.a.]: Elgar, 2009.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Clark, William C., 1948- author and Andersson Krister 1965 author, eds. Pursuing sustainability: A guide to the science and practice. Princeton, New Jersey: Princeton University Press, 2016.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

(Editor), Ervin Laszlo, and Peter Seidel (Editor), eds. Global Survival: The Challenge And Its Implications for Thinking And Acting. Select Books (NY), 2005.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

1932-, Laszlo Ervin, and Seidel Peter 1926-, eds. Global survival: The challenge and its implications for thinking and acting. New York: SelectBooks, 2006.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

1945-, Bhargava Vinay Kumar, ed. Global issues for global citizens: An introduction to key development challenges. Washington, D.C: World Bank, 2006.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Lael, Brainard, Jones Abigail, and Purvis Nigel, eds. Climate change and global poverty: A billion lives in the balance? Washington, D.C: Brookings Institution Press, 2009.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Larkin, Amy. Environmental Debt: The Hidden Costs of a Changing Global Economy. St. Martin's Griffin, 2014.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Environmental debt: The hidden costs of a changing global economy. Palgrave Macmillan, 2013.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Miljödepartementet, Sweden, ed. Globala miljöstrategier: Element i strävan mot hållbar utveckling. [Stockholm]: Miljödepartementet, 1995.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Globala miljostrategier: Element i stravan mot hallbar utveckling. Fritzes kundtjanst [distributor, 1995.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Global utveckling"

1

Casson, Andrew. "Högskolan bör driva kunskapsutvecklingen och utveckla handlingsförmågor för att möta de globala utmaningarna." In Högskolans ansvar: Principer för utveckling av den högre utbildningen, 59–83. Ubiquity Press, 2015. http://dx.doi.org/10.5334/bap.f.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Global utveckling"

1

Carlsen, Henrik, and Nina Weitz. Analys av synergier och målkonflikter i Sveriges frivilliga granskning av arbetet med Agenda 2030. Stockholm Environment Institute, July 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.015.

Full text

Abstract:

Denna rapport redovisar arbetet med att genomföra en systemanalys av interaktioner mellan FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals, SDGs) på svensk nationell nivå. Arbetet har genomförts i en deltagandeprocess där Agenda 2030-ansvariga på olika departement inom Regeringskansliet har bidragit med bedömningar av parvisa interaktioner mellan hållbarhetsmål och där forskare vid SEI har genomfört en systemanalys.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!