To see the other types of publications on this topic, follow the link: Global utveckling.
Dissertations / Theses on the topic 'Global utveckling'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Global utveckling.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Dalberg, Tobias. "Abortpolicys – En följd av utveckling? : En global studie av abortpolicys samband med utveckling." Thesis, Uppsala University, Department of Social and Economic Geography, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-88604.
Full text
2
Hersler, Cecilia. "Säkerhet och utveckling - En undersökning av securitization i svensk policy för global utveckling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23786.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Sverige och dess styrande organ har lyft fram utvecklingsfrågor som ett hot mot säkerheten enligt de kriterier som jag har valt att plocka ur Securitization Theory. Detta har jag gjort genom att undersöka officiella dokument från riksdag och Försvarsdepartement.Jag har använt mig av den konstruktivistiska metodologin eftersom den synen på världen till viss del sammanfaller med några av grundtankarna i Securitization Theory. Jag har använt mig av en kvalitativ metod när jag har undersökt min frågeställning och försökt besvara den.Jag kommer argumentera för det resultatet som jag har funnit, att man kan svara besvara min frågeställning enligt de kriterier som jag har satt upp i för utförandet av min uppsats. Genom att sammanfatta vad jag kommit fram till i helhet med mina nyckelfaktorer argumenterar jag för att Sverige har tagit steget från att låta utvecklingsfrågor vara politicized till securitized.The purpose of this paper is to examine if the Swedish government has elevated development issues as a security threat according to the criteria I have decided to use from Securitization Theory. I have done this by researching official documents from the government and the Ministry of Defence.I have used the constructivist methodology because of their perception the world to some extent overlap with some of the basic ideas of Securitization Theory. I have used a qualitative method when I have investigated my question at issue and tried to answer it.I will argue for the results that I have found that one can answer my question as to the criteria I have set in for the performance of my thesis. By summarizing what I have come to the whole of my key factors I argue that Sweden has taken the step of allowing development issues to go from being politicized to securitized.
3
Maditianos, Alexandros. "Svensk politik för global utveckling : Utvecklingspolitik under stor förändring?" Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2562.
Full textAbstract:
Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader. Dessutom jämförs den borgerliga regeringens PGU med en utvärdering gjord av OECD:s biståndsorganisation DAC, för att på sätt se om deras PGU kan vara en del av lösningen på den internationellt ickefungerande utvecklingspolitiken. De slutsatser som har dragits är bl.a. att skillnaden mellan de två regeringarna är liten och att detta har sin förklaring i att konsensus inom utrikespolitiken anses fördelaktigt för Sverige. För övrigt anses den borgerliga regeringens PGU vara en del av lösningen på den internationellt ickefungerande utvecklingspolitiken.
4
Nilsson, Marie, and Linda Spets. "Hållbarhetsredovisning - bidrar Global Reporting Initiatives riktlinjer till hållbar utveckling?" Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43721.
Full textAbstract:
Vi lever i ett samhälle där arbete för en hållbar utveckling uppmärksammas allt mer. Företag kan påverka samhället och miljön omkring dem både positivt och negativt. Genom en hållbarhetsredovisning kan företagen att redovisa sin påverkan på sin omgivning. En hållbarhetsredovisning är en sammanställning över företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation och de tillhandahåller världens mest använda riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse för om GRI:s riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar bidrar till hållbar utveckling i företagen. Den teoretiska referensramen innehåller relevanta teorier och begrepp som förklarar varför företag upprättar hållbarhetsredovisningar, samt en sammanfattning av GRI:s riktlinjer. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer använts för att samla in data. I urvalet av respondenter har vi använt oss av ett målstyrt urval och kontaktat den person som är ansvarig för hållbarhetsrelaterade frågor och/eller upprättandet av hållbarhetsredovisningen i respektive företag. Alla tillfrågade företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt de senaste riktlinjerna utgivna av GRI. Data som samlats in har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna i den teoretiska referensramen. Slutsatsen visar att GRI:s riktlinjer kan vara komplicerade att använda i företag som är verksamma inom andra branscher än tillverkningsbranschen men att riktlinjerna bidrar till hållbar utveckling i företagen.
5
Eriksson, Jenny, and Matilda Torstensson. "Global turism och hållbar utveckling : Svenska turisters uppfattningar om destinationspåverkan." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-24794.
Full textAbstract:
De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet. Enkäten har spridits på sociala medier med hjälp av ett snöbollsurval som avser spegla diverse varianser i populationen. Teorierna Social Exchange Theory och Self-Serving Bias har använts för att beskriva turism och turisters aktioner. Resultaten har analyserats statistiskt i programmet SPSS, genom att göra T-Test. Resultatet visar att turisterna anser att den ekonomiska påverkan från den allmänna turismen är positiv, medan den ekologiska påverkan är negativ och på det sociokulturella planet finns en bred spridning mellan positivt och negativt. De uppfattar också sin egen resa som positivt ekonomiskt och sociokulturellt men den ekologiska sfären anses inte påverkas speciellt mycket av deras egen resa. Vidare redovisas mycket svaga skillnader mellan olika turisttypers svar om destinationspåverkan, däremot tydliga skillnader i uppfattning om sin egen resa i förhållande till den allmänna turismen.
6
Rönning, Filip, and Therese Samuelsson. "Remitteringar och minskad fattigdom : Finns det ett statistiskt signifikant samband?" Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35324.
Full textAbstract:
Samtidigt som fattigdomen runt om i världen stadigt minskar så växer sig remitteringsflödena allt större. I denna uppsats undersöks om remitteringar kan anses vara en bidragande faktor till detta. För att kunna undersöka vår frågeställning har vi genomfört en regressionsanalys på ett dataset vi sammanställt bestående av olika mått på fattigdom och andra variabler som rimligen kan antas ha en effekt på fattigdom från 83 utvecklingsländer. Resultaten från vår studie tyder på att viss diskrepans råder inom forskningsområdet då vi inte har lyckats finna något statistiskt signifikant samband mellan remitteringar och minskad fattigdom. Det är tvärtemot vad tidigare forskning har kommit fram till. Vi vill dock understryka att det finns behov av mer omfattande studier av än större dataset för att minimera risken för bias i resultaten.While poverty around the globe is decreasing steadily, the flow of remittances grows continuously. The outline for this paper is to examine whether or not there is a statistically significant relationship between poverty and remittances. To be able to examine our research question we have conducted a regression analysis on a new set of data which we have compiled. The data consists of two different measures of poverty and other variables which reasonably may have an effect on poverty, from 83 developing countries. The result from our study indicates a discrepancy in this field of research since we were not able to find any statistically significant relationship between poverty and remittances, which is contrary to what prior research has concluded. We want to emphasize, however, that more extensive research is required on yet bigger sets of data to minimize the risk of bias in the results.
7
Calero, Martina. "Kulturproduktion och makt : En intersektionell analys av candombespelande kvinnor i Uruguay." Thesis, Södertörn University College, School of Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2847.
Full textAbstract:
This is a study of the way power relationships change when women start to play candombe in Montevideo, Uruguay. Candombe is a type of music, which is traditionally played by men within the black minority in the country. This study has been done with an intersectional point of view, taking the social categories gender, class and ethnicity in account. The method used was participatory observation in a field study made in Montevideo between November 2008 and February 2009.
This study’s main conclusions are that the power relationships change with the participation of women in candombe in several important ways: The women legitimize an alternative way to be a woman when they take the men’s role as a drum player. Hegemonic relationships are made visible. The men’s privileged position within candombe is questioned. Hegemonic ideas of ethnicity and class are in some way challenged since candombe is a space where categories with low status may gain respect from society. However, there is a risk that “the social norm” outlines a framework for what is accepted and approved within candombe, and what is not. It is therefore crucial that the players in candombe define its meaning themselves.
8
Sahlén, Linda. "Essays on environmental and development economics : public policy, resource prices and global warming /." Umeå : Department of Economics, Umeå University, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1957.
Full text
9
Andreasson, Sofia, and Amanda Persson. "Betydelsefullt partnerskap : En diskursanalys om partnerskapets betydelseoch sektoriella subjektspositioner inom hållbar global utveckling." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30859.
Full textAbstract:
Uppsatsens syfte är att genom diskursanalys identifiera hur begreppet “partnerskap” tillskrivs mening genom olika diskurser inom ramen för hållbar global utveckling, med särskilt fokus på privatoffentliga partnerskap (POP). Genom att tillämpa diskursiva begrepp från Laclau och Mouffes diskursteori har tre huvudsakliga diskurser och tillhörande nodalpunkter identifierats: globalisering, governance och solidaritet. Dessa olika men delvis överlappande diskurser tillskriver olika meningar till partnerskapsbegreppet, likväl som olika roller och identiteter till privat respektive offentlig sektor. Partnerskap är konstruerat som en nödvändighet för att lösa globala problem, en ideal samverkansform för hållbar utveckling samt som ett uttryck för global solidaritet. Vidare framkommer att privat sektor tillskrivs en mer aktiv roll, medan offentlig sektor ges en mer passiv och stöttande roll.By applying discourse analysis, the purpose of this essay is to identify how different meanings are assigned to the term “partnership” through competing discourses in the context of global Sustainable Development, with special attention devoted to Public-Private Partnerships (PPP). Using concepts from Laclau and Mouffe’s discourse theory, three main discourses and corresponding nodal points have been identified: globalization, governance and solidarity. These different albeit somewhat overlapping discourses apply different meanings to the term partnership, and also attribute different roles and identities to the public and private sector respectively. Partnerships are constructed as a necessity for solving global issues, an ideal form of governance for sustainable development and as a natural expression for global solidarity. Furthermore, the results point towards a more active role appointed to the private sector, whilst public institutions are assigned a more passive and supportive role.
10
Norlin, Fanny, and Erica Hillervik. "Energiföretagens hållbara utveckling : En kvalitativ studie om process, rapportering och granskning av hållbarhet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54393.
Full text
11
Lundgren, Marie. "Utveckling av hållbarhetsarbetet på Villeroy & Boch Gustavsberg AB i Vårgårda samt en lönsamhetsanalys." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18891.
Full textAbstract:
Målet med examensarbetet var att utvärdera hur Gustavsberg AB i Vårgårda arbetar för en hållbar utveckling och identifiera utvecklingsmöjligheter. Lönsamhetsanalysen som även gjordes hade som syfte att utröna om företagets miljöinsatser inneburit kostnadsbesparingar. Målet var också att genom intervjuer med personer på företaget och genom rapporten tydliggöra begreppet hållbar utveckling. Rapporten innehåller även en diskussion kring hållbara utvecklingsstrategier och metoder för att utarbeta dessa. Utvärderingen hur företaget arbetar för en hållbar utveckling ur ett socialt och ekologiskt perspektiv var övergripande och utgick från de kriterier Folksam använder i sin årligt återkommande studie, Folksams Index för ansvarsfullt företagande. Kriterierna baseras på Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för företag samt Global Reporting Initiative´s (GRI) direktiv. Hur företaget arbetar för en ekonomisk hållbar utveckling har också utvärderats på en övergripande nivå, uteslutande baserad på valda delar i GRI:s direktiv. Gustavsberg AB i Vårgårda har länge och engagerat arbetat för att minska företagets negativa miljöpåverkan. Det har lett till betydande vinster i miljöprestanda. Flera nyckeltal till exempel som kontinuerligt följs upp visar på minskad förbrukning. Inte minst har miljöarbetet lett till utveckling av produkterna. Beräkningen som gjordes i detta arbete med avseende på två av nyckeltalen, vatten och propan, visade att kostnadsbesparingar kunnat göras, exklusive de investeringar företaget gjort för att minska förbrukningen. Utvärderingen visade att Gustavsberg AB i Vårgårda förutom miljöarbetet också enligt det sociala och ekonomiska perspektivet bidrar till en hållbar utveckling. Förbättringar är dock möjliga att göra. Speciellt kan företagets sociala bidrag utvecklas. Men framförallt kan företaget behöva värdera värdet i en hållbarhetsinriktad strategi och se till alla tre dimensionerna av hållbar utveckling. Hållbarhetsarbetet bör behandlas som en del i affärsverksamheten i strävan mot ökad försäljning och minskade kostnader samt ett ansvarsfullt företagande.Uppsatsnivå: D
12
Svensson, Sofia. "Gender Equality in Sweden’s Policy for Global Development : Postcolonial perspectives on gender, culture and development discourse." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-4640.
Full textAbstract:
In 2003 the Swedish parliament passed the bill Shared Responsibility: Sweden’s Policy for Global Development (Gov. Bill 2002/03:122). As the first nation-state in the world, Sweden established a coherent policy on global development politics. The background matters for Sweden’s Policy for Global Development are a long history of unequal North - South relations and the effects of processes started more recently, most often mentioned as globalisation, which have increased interdependence between different parts of the world. Gender equality is one of the central elements in the policy along with human rights, democracy, sustainable use of natural resources and protection of the environment, economic growth, social development and social security, conflict management and human security, and global public goods. Gender equality is also often used as an example in the debate on culture and diverse understandings of development. Therefore, this is a pertinent focus of the thesis.
The key concepts of the thesis are consequently gender equality, development and culture and how they are used, are central to the contemporary discourse on global development politics, which has evolved over the past decades, but also reflect old images of the world originating from the hegemony of colonial and Western thought. The holistic approach to development will be discussed, as well as the Swedish self-image reflected in the policy and universal values versus perspectives of cultural relativism. Postcolonial theory provides critical perspectives on development and problematic issues of cultural difference in North – South relations. Considering the focus on gender equality, postcolonial feminist theories will be used to shed some light on the content of Sweden’s Policy for Global Development.
13
Nilsson, Anders, Katarina Kjellin, and Terese Sandström. "Corporate Social Responsibility : En studie av hur fem svenska företag följer Global Reporting Initiatives riktlinje." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-7544.
Full textAbstract:
Den ökade globaliseringen och den stigande medvetenheten om hur vi påverkas av vår omvärld har gjort att fler företag insett vikten av att arbeta med hållbar utvecklig, inte bara ekonomiskt och inom företaget utan också för samhället där de verkar. 1994 myntades uttrycket ”The Tripple Bottom Line” av John Elkington. The Tripple Bottom Line innebär att företags prestationer ska mätas utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala grunder. Trenden är att rapportera dessa perspektiv i en hållbarhetsredovisning. Många företag väljer att göra hållbarhetsredovisningen i enlighet med Global Reporting Initiatives riktlinjer. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara hur väl fem svenska företag följer GRI:s riktlinjer i deras hållbarhetsredovisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört en fallstudie, vi har vidare gjort en kvalitativ innehållsanalys på de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Samtliga företag i urvalet redovisar utvalda delar av GRI:s riktlinjer. Vi har i vår studie sett tendenser på att hållbarhetsredovisningar för företag i vissa branscher är mer omfattande än andra. Vidare är alla rekommendationer inte applicerbara för alla företag.
14
Bjurenius, Anna, and Sofie Dammbro. "Arbetsterapeuters upplevelser av Agenda 2030 i det praktiska yrkeslivet : En kvalitativ intervjustudie om hållbar utveckling i praktiken." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52918.
Full textAbstract:
Arbetsterapeuters uppfattning om Agenda 2030 i det praktiska yrkeslivet är outforskat inom arbetsterapi. Världen står inför en hållbarhetskris och de pågående klimatförändringarna är relaterade till människans aktiviteter i vardagen, såsom resande och konsumtion (Dieterle, 2020). För att nå en förändring har Förenta nationerna skapat Agenda 2030 med 17 globala mål. Det behöver ske en förändring av människans aktiviteter, för att målen ska uppfyllas. Arbetsterapeuter är experter inom aktivitetsförändringar och skulle kunna använda sina kunskaper för att vägleda samhället till en förändring. Det råder dock en osäkerhet i hur arbetsterapeuter utövar sitt arbete utifrån Agenda 2030 och hållbarhet. Studiens syfte ska beskriva yrkesverksamma arbetsterapeuters uppfattning om hållbar utveckling i sitt arbete relaterat till Agenda 2030. För att undersöka upplevelsen användes en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval och snöbollsurval användes. Bearbetning av data genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att kunskapen om Agenda 2030 i många fall är begränsad och den tillämpas i vissa fall, men inte alltid medvetet. Informanterna upplevde att Agenda 2030 var viktigt, de var villiga att arbeta för en hållbar förändring, men det behövs mer stöttning från arbetsgivare. Politiker behöver få bättre förståelse för arbetsterapeutens insatser för att kunna fatta beslut som ger förutsättningarna till att kunna genomföra ett hållbart arbete. Slutsatsen visade att Agenda 2030 behöver synliggöras för ökad kunskap och förståelse, om en förändring ska kunna ske.Occupational therapists' perception of Agenda 2030 in practical professional life is unexplored in occupational therapy. The world is facing a sustainability crisis and the ongoing climate change is related to human activities in everyday life, such as traveling and consumtion. To achieve change, the United Nations has created Agenda 2030 with 17 global goals. There needs to be a change in human activities in order for the goals to be met. Occupational therapists are experts in activity change and could use their knowledge to guide society to change. However, there is uncertainty in how occupational therapists carry out their work based on Agenda 2030 and sustainability. The purpose of the study described occupational therapists' perceptions of sustainable development in their work related to Agenda 2030. To investigate the experience, a qualitative study design with semi-structured interviews was used. A strategic selection and snowball selection was used. Processing of data was performed with a qualitative content analysis. Results showed that the knowledge of Agenda 2030 is limited. Occupational therapist worked towards the Agenda 2030 in some cases, but not always consciously. The informants felt that Agenda 2030 was important, they were willing to work for sustainable change, but more support is needed from employers. Politicians need to gain a better understanding of the occupational therapist's efforts in order to be able to make decisions that provide the conditions for being able to carry out sustainable work. The conclusion showed that Agenda 2030 needs to be made visible for increased knowledge and understanding, if a change is to take place.
15
Hovdegård, Jonnie, Hampus Nilsson, and Filip Olsson. "Hållbarhetsredovisning - kapitalismens täckmantel eller Moder Jords beskyddare : En studie huruvida företag är benägna att upprätthålla och vidareutveckla hållbarhetsredovisningen enligt GRI." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20899.
Full textAbstract:
Bakgrund : Det har inte alltid varit en given förutsättning att företag antas fundera kring etiska, miljömässiga och moraliska åtagande. Företeelsen har i allt större utsträckning vuxit fram under de senaste decennierna, samtidigt som en oundviklig medvetenhet om att både privatpersoner och företag måste börja förhålla sig till jordens begränsningar blivit allt starkare. Ett verktyg som delvis uppkommit till följd av ovanstående omständigheter är hållbarhetsredovisning, som i grunden är kompletterande redovisningsinformation rörande etik, miljö och samhällsengagemang. Syfte : Syftet med studien är att upplysa kring hållbarhetsområdet, med fokus på hållbarhetsredovisning enligt GRI. Samtidigt ska studien mer ingående undersöka hur och varför företag är benägna att upprätthålla och vidareutveckla sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s ramverk. Slutligen är studiens syfte att framföra företagens uppfattning kring det förväntade mervärdet av ett vidareutvecklande av hållbarhetsredovisningen enligt GRI.
16
Dehlin, Mikael, and Poly Füstös. "Hållbarhetsredovisning inom svensk kollektivtrafik." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3687.
Full textAbstract:
Utvecklingen inom näringslivet tycks gå mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta får? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hållbar utveckling är ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmärksammat ramverk i sammanhanget är Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen såväl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hållbar utveckling och redovisningen av detta.
Syftet med denna uppsats är att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hållbarhetsredovisning samt identifiera och påvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hållbar utveckling.
Vår analys bygger på en kvalitativ undersökning, eftersom vi är intresserade av hållbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa så många aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen.
Undersökningen har visat att det inte finns någon heltäckande hållbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hållbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbättra arbetet med och redovisningen av hållbar utveckling.
17
Pekkarinen, Topi, and Rickard Ålund. "CSR : Företagens motiv och effekten på anseendet." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6247.
Full textAbstract:
Bakgrund och Problem
CSR står för "Corporate Social Responsibility" och innefattar företags sociala, etiska och miljömässiga arbete. Då CSR och särredovisningen av CSR är juridiskt frivilligt för företag uppkom frågor gällande bakomliggande motiv. Eftersom CSR- arbete kostar pengar väcktes ett intresse för att studera konceptets förtjänst. Utifrån förförståelse grundades en uppfattning om att det kan vara så att anseendet påverkas. Om inte så skulle företag i större utsträckning ta ansvaret i det tysta, och inte ta på sig de merkostnader som tillkommer med särredovisningen. Dessa tankar gav upphovet till studiens frågeställningar.
Frågeställningar
Vilka företagsstrategiska motiv ligger till grund för CSR- satsningar och hur förmedlas dem samt vilka är effekterna av konceptet CSR?
Syfte
Syftet med studien är att beskriva vad utvalda företag förmedlar med sin CSR- redovisning, och vilka motiv som ligger till grund för dessa. Studien syftar även till att försöka förstå och utvärdera det företagen förmedlar samt hur varumärket och samhället påverkas av effekterna.
Fokus
Studien har en tydlig fokusering på redovisning. Alltså redovisning av CSR och de företag som redovisat sina CSR- satsningar. Det finns företag som jobbar med sociala, etiska och miljömässiga program i det tysta. Dessa företag är svårstuderade och vi har därför medvetet valt bort att studera dem.
Metod
Detta är en kvalitativ undersökning som börjar i teorin och testas genom dokumentstudier och intervjuer med fyra företag, som alla aktivt arbetar med CSR. Då studien är baserad på det företagssociala, har även en enkätundersökning med 70 respondenter utförts för att se hur CSR påverkar ett företags anseende.
Slutsatser
CSR- arbete är ofta baserat på långsiktiga strategier. Motiven är sällan sådana att de kan uppfattas som altruistiska eller filantropiska. Förtjänsten är svår att mäta men kostnaderna bör ses som investeringar i varumärket såsom marknadsföring. För ett välfungerande CSR- arbete krävs integrering i hela verksamheten. Studien visar på att en skandal som är motsatsen till ett företags uttalade positiva profil, gör stor skada.
18
Abrahamsson, Hanna, and Maria Ström. "En medveten omedvetenhet och en omedveten medvetenhet i distriktssköterskans dagliga arbete : Distriktssköterskans vetskap om hållbar utveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22199.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling innebär att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov och omfattas av tre dimensioner som var för sig och tillsammans utgör viktiga komponenter för hälsa. De globala målen för hållbar utveckling anges i Agenda 2030 där distriktssköterskans hälsofrämjande arbete kan utgöra en viktig del i hållbar utveckling. För att nå måluppfyllelse krävs vetskap om hållbar utveckling och de globala målen. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans vetskap om hållbar utveckling relaterat till det dagliga arbetet. För studiens genomförande har en kvalitativ intervjustudie genomförts med åtta distriktssköterskor från både hemsjukvård och vårdcentral. Datamaterialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys som resulterade i följande fem generiska kategorier: Ekonomiskt fokus, Fokus på miljön, Hälsofrämjande vård, Hållbart utvecklingsarbete och Hälsosam arbetsmiljö. Huvudkategorin beskrivs som: En medveten omedvetenhet och en omedveten medvetenhet om hållbar utveckling i distriktssköterskans arbete. Resultatet visar på distriktssköterskornas vetskap om hållbar utveckling kopplat till det dagliga arbetet. Mycket av det som utförs i distriktssköterskans dagliga arbete är hållbart och distriktssköterskorna vittnar om ett hållbart tankesätt men att de inte kopplar detta till hållbar utveckling. Av resultatet framkommer behovet av utbildning inom ämnet. Det behövs även kunskap om de globala målen, då det i resultatet inte framkommit tydligt i distriktssköterskans vetskap.Sustainable development means satisfying today's needs without compromising the ability for future generations to meet their needs and is comprised of three dimensions which, individually and together, are important components of health. The global sustainable development goals are set in Agenda 2030 where health promotion in district nursing can play an important role for sustainabile developement. Goal achievement requires knowledge of sustainable development and the global goals for sustainability. The purpose of this study was to examine the district nurse's knowledge of sustainable development related to the daily work. To do so, a qualitative interview study was conducted with eight district nurses from both home health care and primary care centers. The data has been analyzed through qualitative content analysis which resulted in the following five generic categories: Economic focus, Focus on the environment, Health promotion, Sustainable development work and Healthy work environment. The main category is descibed as: A concious unawareness and an unconscious awareness of sustainable development in the daily work of district nursing. The results show the district nurses' knowledge of sustainable development linked to daily work. Much of what is done in the district nurse's daily work is in fact sustainable and the district nurses testify to a sustainable way of thinking but that they do not link this to sustainable development as a concept. The results shows the need for education on the subject. Knowledge of the sustainable developement goals is also needed, as the result has not been clearly stated in the district nurse's knowledge.
19
Jogie, Greg, and Ayaz Shukat. "How do Global Retail Companies utilize Corporate Social Responsibility (CSR)?" Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för management, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-3046.
Full textAbstract:
Corporations around the world are today acknowledging more and more the need of long-term sustainability strategies integrated into their core businesses. This has led to the use of the Corporate Social Responsibility (CSR) framework. H&M and UNIQLO are no different. They are established global retailing companies and heavily affected by the consumers demand of a sustainable work process. The demands are often heard when news hits of problems in the supply-chain. This can be issues like unsatisfactory working conditions in factories, environmental issues caused by production and general imbalance of labor policies. Such problems have put pressure on the companies to enact a proper reporting framework for their sustainability efforts and that is the focus of this thesis. The objective is to understand how well the organizations’ have been using CSR and the goal is to look at their behavior within their supply chain processes and their environmental focus. We will then benchmark them according to the sustainability measurement framework called Global Reporting Initiative (GRI). GRI is a framework widely used by the top global companies today and as it has a diversified perspective on CSR; it can expand the views of CSR from the consumer and the corporate perspective to a global reporting perspective. That perspective is unbiased and globally accepted. The conclusions drawn in the end of the thesis, shows the similarities and differences of the companies CSR actions and the gap that they need to fill to really strengthen their focus on CSR. A way forward is to understand these gaps and create a strategy which will help the companies overcome these obstacles in the long run.Företag runt om i världen i dag erkänner mer och mer behovet av långsiktigt hållbara strategier integreras i sin kärnverksamhet. Detta har lett till användandet av Corporate Social Responsibility (CSR) ram. H & M och UNIQLO är inte annorlunda. De är etablerade globala detaljhandelsföretag och som drabbats hårt av konsumenterna efterfrågan på ett hållbart arbetsprocessen. Kraven är ofta hörs när nyheten träffar av problem i försörjningskedjan. Det kan vara frågor som otillfredsställande arbetsförhållanden i fabriker, miljöfrågor som orsakas av produktion och allmän obalans i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Sådana problem har satt press på företagen att anta en korrekt rapportering ramar för deras hållbarhetsarbete och det är fokus för denna uppsats. Målet är att förstå hur väl organisationerna har använt CSR och målet är att titta på deras beteende inom ramen för sina processer leverantörskedjan och deras miljöfokus. Vi kommer då att jämföra dem enligt en hållbar mätning ramverk kallat Global Reporting Initiative (GRI). GRI är ett ramverk ofta används av högsta internationella företag idag och eftersom den har ett diversifierat perspektiv på företagens sociala ansvar, det kan utöka åsikter om företagens sociala ansvar från konsumenten och företagets perspektiv på en global rapportering perspektiv. Detta perspektiv är opartiskt och globalt accepterad. De slutsatser som dras i slutet av avhandlingen visar likheter och skillnader i de bolag CSR insatser och det tomrum som de behöver för att fylla för att verkligen stärka sitt fokus på socialt ansvarstagande. En väg framåt är att förstå dessa skillnader och skapa en strategi som kommer att hjälpa företagen att övervinna dessa hinder i det långa loppet.
20
Ramírez-Pasillas, Marcela. "Global spaces for local entrepreneurship : stretching clusters through networks and international trade fairs /." Växjö : Växjö University Press, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1771.
Full text
21
Nordin, Charlotte, and Elin Larsson. "Väsentlig hållbarhetsredovisning : En kvalitativ studie om hur GRI G4 förändrat företags rapportering." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90726.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling är en viktig fråga för samhället där företag har en betydande roll vad gäller arbetet med att möta framtida utmaningar. Miljöpåverkan, fattigdom och finansiella kriser är några problem som samhället, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag är stora aktörer runt om i världen och därför är det viktigt ta ansvar, varför studien ämnar uppmärksamma insatser företag gör. Ett hjälpmedel för att mäta och kommunicera hållbar utveckling är riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistår med. I Sverige är det ännu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Trots detta är tillämpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent. GRI har utvecklat riktlinjerna under åren och har publicerat sin fjärde version, G4. Under våren år 2014 har ett antal svenska börsnoterade företag offentliggjort hållbarhetsredovisningar enligt version G4. Största skillnaderna sedan tidigare är att fokusera rapporteringen på endast det som anses väsentligt. För att bestämma redovisningens innehåll ska en väsentlighetsanalys tillsammans med intressenterna upprättas. Denna studie har undersökt hur förändringarna, med fokus på principen om väsentlighet, i riktlinjerna upplevs av företag, samt jämfört hur de två senaste årens hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt. Syftet är att förstå dessa förändringar, samt att resultatet ska fungera som underlag till utvecklingsmöjligheter för studiens företag. Dessutom bidrar arbetet som ett hjälpmedel för företag som ännu inte upprättat en hållbarhetsredovisning enligt G4. De två forskningsmetoder som använts för att uppnå syftet är innehållsanalyser av hållbarhetsredovisningar och intervjuer med ansvariga för hållbarhetsredovisningar på företag. Första steget var att skapa en fördjupad kunskap om förändringarna i riktlinjerna, för att därefter förstå hur dessa i sin tur påverkat företags upprättande av deras hållbarhetsredovisningar. Därefter har vi med hjälp av intervjuerna samlat in kunskap om hur förändringarna upplevs internt hos företag som implementerat G4. Resultatet av studien visar att företag är positiva till de förändringar som G4 medfört. Vidare visar studien att största förändringen upplevs vara väsentlighetsanalysen, som kan genomföras på olika sätt. Genom vår studie har vi funnit metoder som kan användas för att effektivisera väsentlighetsanalysen och hållbarhetsredovisningen i det stora hela. Denna studie ligger till grund för att fortsätta fylla det forskningsgap inom hållbarhetsredovisning som G4 medfört. Dessutom har studien fokuserat på samtliga perspektiv av hållbarhet - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Dessa tre perspektiv har i få tidigare studier undersökts tillsammans. Slutligen, företag bör involvera sina intressenter mer i redovisningen för att säkerställa att innehållet är väsentligt för alla berörda.
22
Friholm, Robin, and Paulina Odeholm. "Människan och webben : Ett arbete om hur webben påverkar människan." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-10527.
Full textAbstract:
I detta arbete skriver vi om den semantiska webben och vad den har för effekt på människan. Vi börjar med att skriva vad den semantiska webben är för att sedan gå över till hur webben fram till idag påverkat människan för att kunna fastställa vad en semantisk webb kan göra föratt påverka oss. Vi skriver även om det mänskliga elementet, hur vi utvecklas tillsammansmed teknologin och hur vi har förändrats under processen. Vi skriver hur webben ändrarspråket, tänkandet och till och med hur den gör oss människor lata men även hur den hjälpeross i vår utveckling.In this paper we write about the semantic web and what effect it has on mankind. We start off by writing what the semantic web is and what it has to offer us. We then write what thedevelopment of todays web has done to affect us to be able to secure a thought of what afuture semantic web might do to affect us. We also write about the human element togetherwith technology to see how we’ve evolved together. We write about how the web haveeffected our language, our thinking and how it’s making us lazier but also how it’s helping usin our development.
23
Vukoja, Goran. "Varför företag hållbarhetsredovisar : En studie om företags motiveringar och hållbarhetsredovisningens funktion." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47250.
Full textAbstract:
I samband med att en rådande överkonsumtion av planetens resurser identifierats har hållbarhet vuxit fram som ett centralt ämne i samhället. Företag klassas som kritiska aktörer i ett globalt strävande efter åtgärder mot överkonsumtionen och har därmed mötts med hårdare krav på att bidra till en hållbar utveckling. Många företag väljer därmed att frivilligt upprätta och publicera resurskrävande hållbarhetsredovisningar för att informera intressenter om hur de arbetar med sociala och miljömässiga frågor. Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap kring varför de företag som deltagit i arbetets undersökning fattat ett beslut att redovisa sitt hållbarhetsarbete, samt att bidra med en ökad kunskap om vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dessa företag. I teoriavsnittet presenteras flertalet teoretiska utgångspunkter och ramverk som kan förklara bakomliggande skäl till att företag hållbarhetsredovisar. I empiridelen framförs en fallstudie i form av djupintervju med två hållbarhetsansvariga på ett företag angående hållbarhetsredovisningens innebörd, nytta och funktion för företaget. Sedan undersöks också sexton andra företag i form av en bredare studie där representanter för företagen förklarar varför företagen hållbarhetsredovisar. Skälen till att företagen i undersökningen hållbarhetsredovisar är att tillfredsställa intressenters behov, att företagen vill vara transparenta, och att det finns en intern-relaterad nytta i form av förbättring av arbetsprocesser. Bortsett från det förstnämnda skälet, som bestäms av intressenter, grundas resterande skäl på en etisk inställning till socialt ansvar hos företaget eller ett strävande efter legitimitet. Dessa drivkrafter formar också de funktioner som uppstår i samband med skälen, vilka är en kommunikativ funktion, en marknadsföringsfunktion, och en intern funktion. De tre funktionerna kan i praktiken kopplas till varandra och har gemensamt att de också fyller en affärsmässig funktion för hållbarhetsredovisningen att göra hållbar utveckling lönsam för företag. Uppsatsen avslutas med en modell som utförligt förklarar vilka drivkrafter som finns hos företagen, hur dessa influerar de skäl som ges till att företagen hållbarhetsredovisar samt hur denna relation formar hållbarhetsredovisningens funktion för företagen.
24
Mellergård, Hanna. "I strävan efter en bättre värld : En idéanalys av två synsätt på utveckling och internationellt utvecklingssamarbete." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1114.
Full textAbstract:
The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly’s and PGU’s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions:
1. Which principles should be applied to development and international development cooperation?
2. Which are the central actors in development and international development cooperation and what should their roles be in the development process?
3. Between which levels in society should the international development cooperation take place?
The result shows that Easterly and PGU agree that the receiving society should be responsible for the development process and that the poor are important actors in this process. In spite of their common view on the importance of national ownership their strategies and views on development and international development cooperation differ from one another. The main differences are based on their different views on how social changes should be done. Easterly suggests a piecemeal social engineering in contrast to PGU who suggests a holistic social engineering.
25
Altkvist, Mikaela, and Henrik Richardsson. "Hållbarhetsredovisning i stålbranschen : Att börja hållbarhetsredovisa med intressenternas behov i fokus." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-85696.
Full textAbstract:
Background: Following an increased awareness concerning social and environmental aspectsin society, more enterprises establish sustainability reports in order to inform theirstakeholders about the company’s sustainability duties. A previous study indicates that themetal sector is enjoying relatively limited increases in business opportunities and/or financialvalue of corporate responsibility. Another study suggests that there is a gap in expectationsbetween producers and users of sustainability reports due to an uncertainty regarding whatinformation such reports should contain and what audience such reports should target. Thequestion is whether or not a gap in expectations concerning sustainability reporting is acontributing factor to the limited increases in financial value in the metal sector? Purpose: The purpose of the study was to examine how a sustainability report should becarried out by a company in the steel industry given what information the company and thestakeholders consider as essential in a sustainability report. Methodology: To accomplish the purpose of the study, a deductive approach was used due tothe availability of suitable theories. We conducted semi-structured interviews in order toenable a deeper analysis of the subject. Interviews were carried out with employees at thesteel company Ovako in order to investigate what information they aim to communicate, themotivations for sustainability reporting, to whom the information is addressed and howcommunication with stakeholders is carried out. Four interviews with different stakeholders inthe Swedish steel industry were also conducted in order to study what information theyrequire for. The purpose was to highlight potential differences between the company and thestakeholders. Results: The study indicates the importance of clarifying the motives behind sustainabilityreporting and to identify which stakeholders to target. The importance stems from the fact thatthese factors decide what information to include. The case company identifies thestakeholders' expectations as their main motive and these should therefore form the basis forthe sustainability report. Both internal stakeholders such as employees and externalstakeholders as investors, customers and society are identified as important stakeholders bythe case company. The study further indicates that financial stakeholders without specificsustainability criteria do not place emphasis on the content of sustainability reports. Financialstakeholders with such criteria on the other hand, demand in particular informationconcerning environmental aspects, while non-financial stakeholders also requests informationon social aspects such as employee responsibility and business ethics. The case companydoes, however, show skepticism on whether social aspects such as employee responsibilityare relevant to include in the report due to the information's subjective nature and narrowaudience. The study indicates that the lack of stakeholder dialogues results in a sustainabilityreport that excludes information requested by stakeholders to whom the report is addressed.For a company in the steel industry, information concerning impact on the environment mayseem more relevant, but given the non-financial stakeholders demand the company shouldalso report on their social impact.Bakgrund: Till följd av en ökad medvetenhet i dagens samhälle om miljömässiga och socialaaspekter, har det blivit allt vanligare att företag avger en hållbarhetsredovisning. En tidigarestudie tyder på att företag i metallbranschen har upplevt ett relativt litet ekonomiskt värde avarbete med hållbar utveckling. En annan studie visar på ett förväntningsgap mellan upprättareoch användare av hållbarhetsredovisningar som antas bero på osäkerhet om vilka intressentersom informationen ska rikta sig till och vilken information dessa intressenter vill få. Frågan ärom ett förväntningsgap när det gäller hållbarhetsredovisning är en bidragande faktor till detlåga ekonomiska värdet i metallbranschen? Syfte: Syftet var att undersöka hur en hållbarhetsredovisning bör utformas av ett företag istålbranschen utifrån vilken information företag respektive intressenter anser är väsentlig i enhållbarhetsredovisning. Genomförande: Ett deduktivt angreppssätt antogs eftersom vi fann lämpliga teorier att utgåfrån i analysen. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för en djupare behandling avämnet. Intervjuer genomfördes på stålföretaget Ovako för att undersöka vilken informationföretaget vill kommunicera till intressenterna, motiven till att hållbarhetsredovisa, till veminformationen riktar sig och hur kommunikationen med intressenterna sker. För att ävenerhålla ett intressentperspektiv genomfördes intervjuer med fyra intressenter med anknytningtill stålbranschen. Detta för att undersöka vilken information de efterfrågar och belysaeventuella skillnader mellan företaget och intressenterna. Resultat: Inför utformandet av en hållbarhetsredovisning i stålbranschen är det viktigt attföretaget klargör motiven till att hållbarhetsredovisa och identifierar vilka intressenterföretaget vill rikta sig till. Det påverkar nämligen vilken information som ska ingå ihållbarhetsredovisningen. Fallföretaget framhåller att den starkaste drivkraften till atthållbarhetsredovisa är intressenternas förväntningar, och dessa bör därmed utgöra grunden förhållbarhetsredovisningen. Både interna intressenter, som medarbetare, och externaintressenter i form av investerare, kunder och samhälle lyfts fram som viktiga intressenter attrikta sig till. Studien visar att finansiella intressenter utan speciella hållbarhetskriterier intelägger någon större vikt vid innehållet i hållbarhetsredovisningar. Finansiella intressenter medsådana kriterier efterfrågar framför allt information om miljömässiga aspekter, medan ickefinansiellaintressenter även efterfrågar information om sociala aspekter sommedarbetaransvar och affärsetik. Fallföretaget visar dock en viss skepsis till huruvida det ärrelevant att inkludera sociala aspekter som medarbetaransvar i hållbarhetsredovisningen pågrund av informationens subjektiva karaktär och smala målgrupp. Studien visar emellertid attbristen på intressentdialoger leder till att företaget utelämnar information som efterfrågas avde intressenter som redovisningen riktar sig till. För ett företag i stålbranschen kan det fallasig mer naturligt att rapportera om företagets påverkan på miljön, men med hänsyn till deicke-finansiella intressenternas efterfrågan bör företaget även rapportera om sociala aspekter.
26
Runesson, Sophie. "A Global Governance Shift in Development : A study on how transnational corporation´s CSR initiative can address Freedom of Association and Collective Bargaining and how that can facilitate development." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39201.
Full textAbstract:
Through globalization non-state actors including transnational corporations (TNC), have taken on a more important global governance role from the nation state, where they through their CSR initiatives, impact social issues surrounding development. There are however conflicting views whether CSR could contribute to development in the society. TNCs CSR engagement mainly concerns social issues at the workplace such as complying with labour rights. But workers right to organize and bargain collectively (FoA), which is a universally adopted labour right, is not emphasized on despite being vital for a democratic and sound labour market that ensures decent working and living conditions and even facilitates poverty reduction and development. Respecting FoA is particularly important in the context of a low-skilled and labor-intensive workforce with a low rule law and bad working conditions, which is often the case in developing countries where many of the apparel and telecom sector produces. Based on the importance of FoA and the critical views whether TNCs CSR initiatives really can improve FoA and thus development, this thesis will explore whether and how three TNCs, that produces in the above described context, address FoA by analyzing their strict policy and practical measures taken. Through using and applying theory and empirics of CSR and FoA, this thesis is conducted as a comparative case study of H&M, IKEA and Ericsson through a qualitative text analysis. The result shows that two out of three TNCs do not emphasize on addressing FoA since they disregard it as well as do not enforce practical measures directed toward FoA, but takes a more overall human rights approach. Whereas H&M highly address FoA by enforcing many projects that physically involves thousands of workers and enables them to organize and bargain collectively, which facilitates improved working and living conditions. The conclusion is that when TNCs, through their CSR initiatives, takes on a global governance role, they should address FoA by enforcing practical measures that physically involves and enable workers to organize and bargain collectively, since this can facilitate poverty reduction and development.
27
Kumi, Jonathan. "Systematisk uppföljning av Social hållbarhet utifrån Agenda 2030 – En studie i Gävleborgs län." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30217.
Full textAbstract:
Sammanfattning I september 2015 beslutade världens länder att en plan för att uppnå hållbarhet skulle antas. Denna plan döptes till Agenda 2030 och består av 17 mål och 169 delmål som ska uppnås till år 2030. Denna uppsats som du håller i din hand undersöker hur kommunerna i Gävleborgs län arbetar med implementeringen av Agendan samt hur uppföljningsprocessen går till hos respektive kommun. Uppsatsen tar även upp Länsstyrelsen Gävleborgs roll i det hela då de har fått i uppdrag av regeringen att implementera Agenda 2030 i Gävleborgs län. Uppsatsen tar upp de stöd Länsstyrelsen erbjuder till kommunerna runt om i länet för att Agendans mål kan uppnås av kommunerna, men den tar även upp vilket stöd kommunerna efterfrågar av Länsstyrelsen Gävleborg. Uppsatsen ger även en översikt över hur det går för kommunerna i länet och vilken fas de ligger i just nu. Studien lyfter även vikten av att följa upp under arbetets gång vilket kunde ses var en av svagheterna i arbetet med Agenda 21 och milleniemålen, där rutinen om uppföljning inte fanns. Detta är en kvalitativ empirisk studie med semi-strukturerade frågor. I studien intervjuades fem personer som representerade sex av länets 10 kommuner. Därefter användes en tematisk analys för att sortera ut svaren som besvarar studiens syfte.
28
Carlsson, Jenny. "Intressentdialog och väsentlighetsanalys på Wästbygg : Hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket GRI, Global Reporting Initiative." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12780.
Full textAbstract:
Kraven från omvärlden om att företag ska ta ett aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företagen ansvarar inte längre bara för att generera en god avkastning till sina aktieägare utan också för att agera för en hållbar utveckling. EU-direktivet som kom 2014 med krav på hållbarhetsredovisning i medlemsländerna införlivades i svensk lag den 1 december 2016 med start för räkenskapsåret 2017. Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för hur företag arbetar med miljö, mänskliga rättigheter, sociala förhållanden och motverkande av korruption. Detta berör alla större företag i Sverige som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre kriterier att ha överstigit; 350 miljoner kronor (40 miljoner Euro) i nettoomsättning, medeltalet anställda med 250 och en balansomslutning på 175 miljoner kronor (20 miljoner Euro). Wästbygg är ett entreprenad- och projektutvecklingsbolag som bygger och utvecklar logistikanläggningar, kommersiella fastigheter och bostäder. Företaget växer stadigt och har idag cirka 230 anställda. Nettoomsättningen uppnår till drygt 2 miljarder kronor. Inom de närmaste åren kommer man enligt lagen att behöva hållbarhetsredovisa. Syftet med magisteruppsatsen är att hjälpa Wästbygg att genomföra en intressentdialog och väsentlighetsanalys som är det inledande steget i en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket GRI. Resultatet ska visa på vilka hållbarhetsfrågor som intressenterna anser ska högst prioriteras och adresseras av Wästbygg. Detta kommer ligga till grund för Wästbyggs första hållbarhetsredovisning med ramverket GRI. Intressentdialogen genomfördes under våren 2017 genom webbaserad enkät, personliga intervjuer och dialog med blivande byggingenjörsstudenter. I väsentlighetsanalysen framkom det enhälligt att intressenterna anser att sociala aspekten hälsa och arbetsmiljö bör vara den högst prioriterade frågan för Wästbygg. Redan idag är frågan prioriterad då Wästbygg är ISO-certifierade enligt standarden för arbetsmiljö: OHSAS 18001. Andra hållbarhetsfrågor som intressenterna anser bör prioriteras av Wästbygg är de ekologiska aspekterna; utfasning av miljö- och hälsofarliga byggnadsmaterial och energieffektiva byggnader och byggarbetsplatser samt sociala aspekten etik och antikorruption.
29
Persson, Jannica, and Celina Thysell. "Teachers Perspectives on Difficulties surrounding the Teaching of Global Climate Change in Primary School." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27485.
Full textAbstract:
To be educated in global climate issues can be challenging for pupils. This may contribute to anxiety and feelings of helplessness. Global climate change may also be a challenge for educators to convey to young learners, f-3. Educators can experience various problems when it comes to teaching about climate issues. The subject of climate change is a broad and complex area, according to the studied material in our thesis. Studies indicate that each individual's past experience and environmental approach represents a starting point and has an impact on the way to teach the subject. The purpose of this essay is to gain a wider knowledge of the difficulties that teachers describe when it comes to teaching about global climate issues in primary school. The question this thesis will be based on is the following: How do primary teachers reason about education in complex sustainability issues and pupils "climate worries?” In order to answer our question, we have performed an empirical study in form of a semi-structured interview. The empirical material consists of four interviews. To analyse our empirical work, we have used a content analysis. Because of the timeframe and access to schools to perform the interviews, our empirical data is limited. The result of our empirical data shows that teachers see difficulties, but also possibilities in teaching about climate issues. One possibility is that by getting to know your pupils and by being able to "read" their reactions, the teacher can plan their education in an effective manner. The results of our study and analysis also indicate that teachers believe that their pupils need to use their emotions, when they are learning about global perspectives like climate issues. A minor part of our study indicates that teachers training programme can be developed in the area around teaching about complex perspectives. This could be one step closer to a future where teachers and pupils create knowledge for sustainable development, together.
30
Hällje, Pelle. "Ett skepp kommer lastat…med mänskliga rättigheter : Bruket av ett begrepp hos Sida och dess föregångare 1956–2019." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39164.
Full textAbstract:
Denna uppsats undersöker hur den svenska myndigheten Sida med föregångare använt människorättsbegreppet i årsredovisningar 1956 – 2019. Specifikt undersöks vilken relation detta har till epistemiska jämlikhetsdimensioner i materialet. Med epistemisk makt menas makten att påverka de begrepp och diskurser som ligger till grund för förståelsen av bistånd och utvecklingssamarbeten. Människorättsbegreppet var i stort sett osynligt i materialet fram till1980. Från och med slutet av 1980-talet associeras mänskliga rättigheter starkt till demokratibegreppet på ett sätt som därefter dominerar stora delar av materialet. Under 2010-talet syns också en ökande association mellan mänskliga rättigheter och jämställdhets- respektive miljöfrågor. Även om det finns exempel på formuleringar som reproducerar epistemisk ojämlikheteller återspeglar en eurocentrisk universalism, är exemplen förhållandevis få. Givet Sidas speciella uppdrag, är det naturligt att fokus ligger på problem och lösningar i länder i det globala Syd. Samtidigt bidrar detta dock till en epistemiskt ojämlik helhet av diskurser där den sammantagna bilden blir att det globala Syd utgör arenan där både hinder och lösningar för hållbar utveckling finns. Det kan leda till att de förändringar som krävs i Nord för att uppnå en hållbar global utveckling inte får tillräckligt med uppmärksamhet.This study examines how the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida)and its predecessors have used the concept of human rights in annual reports 1956 – 2019, and what relation this use has to epistemic equality. Epistemic power is the power over the conceptsand discourses, forming the basis for the understanding of international development. Human rights as a notion is almost invisible in the reports until 1980. As from the end of the 1980s and onwards, the concept is associated to democracy in a way that dominates large parts of the reports. In the 2010s, the concept is also increasingly connected to gender equality and environmental issues. Although there are examples of reproduction of epistemic inequality or mirroring of an eurocentric universalism, these are proportionately few. Due to Sida’s mission, it’s natural to focus on problems and solutions in the Global South. At the same time, this contributes to an epistemically unequal entirety of discourses, in which the overall picture is that the Global South is where both obstacles and solutions to sustainable development are to be found. This way, changes in the Global North that are also necessary to achieve global sustainable development will not be paid sufficient attention.
Godkänt datum 2020-06-05
31
Johansson, Benita, and Christopher Dahl. "Dags att hållbarhetsredovisa - Polyplank AB, en fallstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17868.
Full textAbstract:
Sammanfattning Examensarbete, turismekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2FE40E, HT 2011 Författare: Christopher Dahl och Benita Johansson Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar Titel: Dags att hållbarhetsredovisa - Polyplank AB, en fallstudie Bakgrund: Studier har påvisat att vi överkonsumerar jordens resurser i en allt snabbare takt. En ökad medvetenhet kring dagens miljöproblem har bidragit till att företag i större utsträckning aktivt arbetar för en hållbar utveckling samt för att ta ansvar i samhället. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) behandlar företags samhällsansvar utifrån tre perspektiv; miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Arbetet inom dessa områden presenteras av många stora företag idag i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) är den organisation som bistår med riktlinjer för upprättning av den här typen av redovisningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad GRI:s riktlinjer och rådande begrepp säger om hållbarhetsredovisning samt att utifrån vårt fallföretag Polyplank AB:s förutsättningar rekommendera lämpligt innehåll i en eventuell hållbarhetsredovisning. Metod: Vårt fallobjekt, Polyplank AB, är ett företag som verkar inom tillverkningsbranschen och utmärks genom deras miljövänliga produkter. Det empiriska materialet till denna studie har erhållits genom intervjuer med nyckelpersoner inom företaget samt genom observation av företagets verksamhet. Analys och diskussion: Resultatet av denna studie visar de faktorer som ligger bakom vår rekommendation för vilka indikatorer som Polyplank AB bör rapportera i en eventuell hållbarhetsredovisning. Exempelvis har intressenternas synpunkter och önskemål en stor del i vilken information som bör tas med i en redovisning, men det förekommer även andra krav som bör beaktas. Slutsats: Avslutningsvis rekommenderas Polyplank AB tillämpa GRI:s redovisningsnivå C, vilket vi menar att företaget har goda förutsättningar för att göra. Vi tror att upprättandet av en hållbarhetsredovisning skulle kunna leda till positiva konsekvenser för företaget, utan att vara för resurskrävande. Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbarhetsredovisning, Corporate Social Responsibility (CSR), Global Reporting Initiative (GRI), Polyplank AB.
32
Palevan, Moghhadam Akram. "Diabetessjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att jobba med förebyggande arbete för att förhindra utveckling av diabetes typ- 2 hos patienter med prediabetes : En kvalitativ studie." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43195.
Full textAbstract:
Bakgrund Förekomsten av diabetes typ-2 har ökat dramatiskt och cirka en halv miljard människor världen över har diabetes. Prediabetes är en av de riskfaktorer som ökar risken för att utveckla diabetes typ-2. Många studier har visat att livsstilsförändringar kan minska risken eller fördröja uppkomsten av diabetes typ-2. Syfte: Diabetessköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med metoder och insatser inom primärvården för att förhindra utveckling av diabetes typ-2 hos patienter med prediabetes Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visade att screening och remittering till diabetessjuksköterskor för samtal med levnadsvanor och uppföljningar användes. Fem kategorier identifierades utifrån deras erfarenheter av förebyggande arbete: 1-upplevelser av att känna organisatoriskt stöd ger förutsättningar för preventivt arbete. 2-Upplevelser av att ha organisatoriska begränsningar eller hinder i patientarbete. 3-Rådgivning och stöd nämndes som mycket viktig del i deras patientarbete med livsstilsförändringar.4-Att ha verktyg underlättar preventionsarbete. 5-Upplevelser av att ha olika utmaningar och svårigheter i patientkommunikation- och information Slutsatser: Studien visade diabetessjuksköterskor hade olika erfarenheter avseende preventionsarbete utifrån de organisatoriska förutsättningar och förhållande de hade samt hur deras patientklienter såg ut vilket skulle kunna påverka deras preventionsarebete. Resursbrist och avsaknad av rutiner försvårade deras arbete. Därför är det viktigt att diabetessköterskor arbetsförhållande förbättras. Även utbildningar om befintliga rekommendationer eller riktlinjer avseende hälsofrämjande åtgärder är nödvändiga.Betyg i Ladok 210625.
33
Pahlevan, Moghaddam Akram. "Diabetessjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att jobba med förebyggande arbete för att förhindra utveckling av diabetes typ- 2 hos patienter med prediabetes : En kvalitativ studie." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-43195.
Full textAbstract:
Bakgrund Förekomsten av diabetes typ-2 har ökat dramatiskt och cirka en halv miljard människor världen över har diabetes. Prediabetes är en av de riskfaktorer som ökar risken för att utveckla diabetes typ-2. Många studier har visat att livsstilsförändringar kan minska risken eller fördröja uppkomsten av diabetes typ-2. Syfte: Diabetessköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med metoder och insatser inom primärvården för att förhindra utveckling av diabetes typ-2 hos patienter med prediabetes Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visade att screening och remittering till diabetessjuksköterskor för samtal med levnadsvanor och uppföljningar användes. Fem kategorier identifierades utifrån deras erfarenheter av förebyggande arbete: 1-upplevelser av att känna organisatoriskt stöd ger förutsättningar för preventivt arbete. 2-Upplevelser av att ha organisatoriska begränsningar eller hinder i patientarbete. 3-Rådgivning och stöd nämndes som mycket viktig del i deras patientarbete med livsstilsförändringar.4-Att ha verktyg underlättar preventionsarbete. 5-Upplevelser av att ha olika utmaningar och svårigheter i patientkommunikation- och information Slutsatser: Studien visade diabetessjuksköterskor hade olika erfarenheter avseende preventionsarbete utifrån de organisatoriska förutsättningar och förhållande de hade samt hur deras patientklienter såg ut vilket skulle kunna påverka deras preventionsarebete. Resursbrist och avsaknad av rutiner försvårade deras arbete. Därför är det viktigt att diabetessköterskor arbetsförhållande förbättras. Även utbildningar om befintliga rekommendationer eller riktlinjer avseende hälsofrämjande åtgärder är nödvändiga.Betyg i Ladok 210625.
34
Bennersand, Emelie. "Ungdomars delaktighet och engagemang i samhället i relation till hälsa : En kvaitativ studie som belyser here 4U:s toleransutbildning i förhållande till ungdomars personliga utveckling och delaktighet samt engagemang i samhället." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47942.
Full textAbstract:
The risk for an adolescent to develop risk behaviors decrease when he/she feels to be included in and to have an influence on the society. Previous research shows that opportunities for young people to feel involved in the society are limited. Every year, here 4U offers a tolerance-education to young people. This study aims to investigate whether the tolerance-education has met its objectives. The aim of the study is to investigate whether and how here 4U:s tolerance-education affected young people´s sense of participation in the society and civic-engagement and whether it led to personal development. The study applies a qualitative method, with semi-structured interviews and applies a target selection of andolescents based on criterias that enable for the studys aim to be answered. The informants are six young people aged 16–22. A manifest content analysis has been applied to analyze the collected material. The results of the study show that young people feels that they have more opportunities and will to engage in society after the tolerance-education. It also demonstrates that the tolerance-education has contributed to young people´s opportunities for participation in the society. Furthermore, the results shows that the tolerance-education has contributed to the personal development of young people by giving them a chance to build confidence and self-esteem.Genom att inkludera ungdomar i samhället minskar risken att de utvecklar ett risktagande beteende. Tidigare forskning påvisar att möjligheterna för ungdomar att känna sig delaktiga i samhället är begränsade. Varje år erbjuder here 4U en toleransutbildning till ungdomar. Den här studien syftar till att undersöka om toleransutbildningen uppfyllt dess mål. Utefter bakgrunden är studiens syfte att undersöka om och i så fall hur here 4U:s toleransutbildning påverkat ungdomars känsla av delaktighet i samhället, samhällsengagemang samt om den lett till personlig utveckling. Studien tillämpar en kvalitativ metod, har semistrukturerade intervjuer och tillämpar ett målstyrt urval. Informanterna är sex ungdomar i åldern 16–22. En kvalitativ analysprocess i form av en manifest innehållsanalys har tillämpats för att analysera det insamlade materialet. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever sig ha bättre förutsättningar och vilja att engagera sig i samhället efter toleransutbildningen. Det påvisar även att toleransutbildningen bidragit till att ungdomarna fått möjligheter till delaktighet. Vidare visar det framtagna resultatet att toleransutbildningen bidragit till ungdomarnas personliga utveckling genom att de fått chans att bygga upp en självsäkerhet och en självkänsla.
35
Bennis, Isabel, and Kajsa Mattila-Markus. "Hållbarhetsredovisning : Hur utformningen av rapporterna skiljer sig åt mellan branscher i Sverige." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8027.
Full textAbstract:
Bakgrund och problem – Negativ miljöpåverkan orsakas i allt högre grad av olika globala utvecklingstrender och trenden hållbarhetsredovisning växer sig allt större bland företag. För att få en jämförbarhet mellan företags hållbarhetsarbeten finns ramverket GRI som ger ut riktlinjer för vad och hur företag ska redovisa. Tidigare forskning visar att det finns olikheter mellan branscher i vad de väljer att redovisa. Syfte - Studiens syfte är att undersöka hur hållbarhetsredovisning skiljer sig åt mellan branscher i Sverige samt vad dessa skillnader beror på. Avgränsning - Studien har avgränsats till att undersöka stora svenska börsnoterade bolags hållbarhetsredovisningar, publicerade 2014, som tillämpar Global Reporting Initiative:s riktlinjer. Enbart företagens arbete med miljö och socialt ansvar har studerats. Metod - I studien har en kvantitativ undersökningsansats valts för att enklare kunna mäta och sammanställa insamlad empiri. Information har hämtats från företagens års- och hållbarhetsredovisningar samt webbsidor. Data har, genom innehållsanalys, kodats om för att underlätta hantering av information. Resultat och slutsats - Studien visar på att det finns skillnader mellan de undersökta branscherna då en del av dem redovisar en större omfattning än andra. Materialbranschen är den bransch som redovisar mest information medan hälsovård redovisar minst. Växthusgaseffekt, energiförbrukning samt information om anställda redovisas mest frekvent bland samtliga företag. Förslag till fortsatt forskning - I fortsatt forskning kan en liknande undersökning göras men där intervjuer genomförs för att få en djupare förståelse kring företagens hållbarhetsarbete. En jämförelse mellan den offentliga och den privata sektorn samt granska hållbarhetsredovisningar över tid är även förslag till fortsatt forskning.Background and problem - Negative environmental impacts are increasing due to various global development trends and sustainability reporting is growing among companies. To get a comparability between companies' sustainability work GRI can be used which publishes guidelines for what and how companies should report. Previous research shows that there are differences between sectors in what they choose to report.Purpose - The study aims to examine how sustainability reporting differs between industries in Sweden and what these differences are caused by. Delimitation - The study has been limited to analysing major Swedish listed companies' sustainability reports, published in 2014, which applies the Global Reporting Initiative guidelines. Only companies' work on environmental and social responsibility have been studied. Method - In the study a quantitative survey approach has been used to make it easier to measure and compile the collected empirical data. Information has been gathered from companies' annual and sustainability reports, as well as their web pages. Data has through content analysis been reworked to facilitate the information management. Results and conclusions - The study shows that there are differences between the analysed industries since some of them reported a greater extent than others. The material industry is the sector that accounts for most information while the health industry reports the least. Greenhouse effect, energy usage and information about employees are those indicators that are reported most frequently among all companies. Proposal for further research - In continued research, a similar survey can be done but where interviews are conducted to gain a deeper understanding of the corporates sustainability work. A comparison between the public and private sectors as well as examining sustainability reporting over time are also suggestions for further research.
36
Mozis, Daniel. "Videokonferens – en mötesplats för att främja yngre barns miljömedvetenhet, varför? : En intranationell och internationell experimentstudie av yngre barns lärande för hållbar utveckling i relation till de politiska målen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18608.
Full text
37
Bellander, Erika, and Dimitrios Manolopoulos. "Hållbar utveckling i teknikämnet : Analys av läroböcker i teknik förgrundskolans åk 7–9och teknik 1 för gymnasiet." Thesis, KTH, Lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-253019.
Full textAbstract:
Uppsatsen handlar om att undersöka hur aktuella läroböcker i teknik på grundskolanshögstadium och teknik 1 på gymnasiet adresserar hållbar utveckling (HU). Läroböckerna harjämförts med aktuella läroplaner för både Lgr11 och Gy2011 samt några externa källor, FN:s17 Globala Mål och tidningen Ny Teknik. Som metod har valts en tematisk analys enligt Brown och Clark (2008), ur detkontextualistiska perspektivet. De olika temana har analyserats fram och räknats medavseende på förekomster i de olika källorna, vilket har resulterat i både en kvantitativ och kvalitativ analys. Analyserna har kopplats till litteratur angående forskning inom tre huvudområden;teknikämnet och HU, lärare – elev samt kunskaps- och läroboksperspektiv. Det kan konstateras att läroböckerna inte alls innehåller så stor procentandel (%) HU-textmassa, stycken, som kurs- och ämnesplanerna innehåller. Läroböckerna följer inte läroplanernas inriktningar särskilt väl, utan HU verkar ha adderats till det befintliga innehållet i tidigare utgåvor, i stället för att ha arbetats in från grunden i nya utgåvor. Detta gör att HU ibland betraktas som en valbar kompletteringsaktivitet i undervisningen. Läroplanerna följer i sin tur inte de 17 nya globala målen för HU. Detta eftersom de är på olikanivåer och synkronisering med de globala målen görs med en stor fördröjning. Först görs synkronisering till nationell nivå, därefter till institutionell nivå och sist till kurs- och ämnesnivå. Som det nu är verkar teknikämnet i läroplanerna lyfta fram viktigheten i att tänka på HU, hellre än att lyfta fram tekniker kring hållbar utveckling och hållbara produkter. Slutsatsen är att läroböcker och läroplaner behöver uppdateras och teknikämnena integreraHU på ett mer konkret och genuint sätt, inte som idag, på en allmänt fostrande nivå. Detta föratt betona betydelsen av HU i samhället och för att uppnå en aktuell och likvärdig undervisning samt kunskaps- och färdighetsinhämtning.The thesis is about examining how certain current textbooks in technology at the lower secondary school and technology 1 in the upper secondary school address sustainable development (SD). The textbooks have been compared with current curricula for both Lgr11and Gy2011 as well as some external sources, the UN's 17 Global Goals and the magazine Nyteknik. As a method, a thematic analysis has been chosen according to Brown and Clark (2008), fromthe contextual perspective. The different themes have been analyzed and counted with regard to occurrences in the various sources, which has resulted in both a quantitative and qualitative analysis. The analyses have been linked to literature on research in three main areas; technical subject and HU, teacher - student and knowledge and textbook perspective. It can be stated that the textbooks do not contain as much percentage (%) of SD text mass, paragraphs, which the course and subject plans contain. The textbooks do not adhere specifically to the direction of the curricula, but SD seems to have been added to the existing content of previous editions, rather than having been worked in from scratch in new editions.This means that SD is sometimes regarded as an optional complementary activity in the teaching. The curricula do not follow the 17 new global goals for SD. This is because they are at different levels and synchronization with the global goals is done with a great delay. First, synchronization is made to the national level, then to the institutional level and last to the course and subject level (curricula). As it is now, the technical subject in the curricula seems to emphasize the importance of thinking about SD, rather than highlighting technologies relating to sustainable development and sustainable products. The conclusion is that textbooks and curricula need to be updated and the technology topics would integrate SD in a more concrete and genuine way, not as today, at a generally educational level. This is to emphasize the importance of SD in society and to achieve a current and equivalent teaching and acquiring knowledge and skill.
38
Kravchenko, Evgenija. "Association between cognitive measures, global brain surface area, genetics, and screen-time in young adolescents : Estimation of causal inference with machine learning." Thesis, KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-290033.
Full textAbstract:
Screen media activity such as watching TV and videos, playing video games, and using social media has become a popular leisure activity for children and adolescents. The effect of screen time has been a highly debated topic; however, there is still very little known about it. Using a dataset from the Adolescent Brain Cognitive Development longitudinal study 4 217 young adolescents, that met the requirements, could be retrieved for this thesis project after processing of the data. This thesis project investigated causal order between genetic effect (cognitive performance Polygenic scores (PGSs)), screen time activity, brain morphology (structural Magnetic Resonance Imaging (sMRI) for surface area and cortical thickness), lack of perseverance, and cognitive performance (crystallized IQ) with a machine learning algorithm DirectLiNGAM. A clear correlation between screen media activity and PGS was found for all types of screen time activities but only video games and social media correlated to the global surface area. Furthermore, TV and video seem to affect lack of perseverance, and lack of perseverance, in turn, affects time spent on video games. These findings imply that different types of social media are not as alike as we thought and can affect adolescents differently. Taken together, these findings support previous research on screen media activity's effect on lack of perseverance, brain morphology, and cognitive performance, and propose new causal inference between genetics and screen time. Lastly, the algorithm used in this thesis project inferred reasonable causal orders and can be seen as a very good complement to today's causal modeling.Skärmaktivitet som att titta på TV och video, spela videospel och använda sociala medier har blivit en populär fritidsaktivitet för barn och ungdomar. Effekten av skärmtid har varit ett mycket debatterat ämne; det finns dock fortfarande mycket lite kunskap om det. Med hjälp av datasetet från Adolescent Brain Cognitive Development långtidsstudien kunde 4 217 ungdomar, som uppfyllde specifika krav, väljas ut för detta avhandlingsprojekt efter bearbetning av datan. Detta avhandlingsprojekt undersökte kausal ordning mellan genetisk effekt (Polygenic scores (PGS) för kognitiv prestation), skärmtidsaktivitet, hjärnmorfologi (strukturell Magnet Resonans Imaging (sMRI) för hjärnans ytarea och hjärnbarks tjocklek), brist på ihärdighet och kognitiv förmåga (kristalliserad IQ) med en maskininlärningsalgoritm DirectLiNGAM. Tydlig korrelation mellan skärmaktivitet och PGS hittades för alla typer av skärmaktiviteter men endast videospel och sociala medier korrelerade till den globala ytarean. Dessutom verkar TV och video påverka brist på ihärdighet och brist på ihärdighet i sin tur påverkar hur mycket tid som spenderas på videospel. Dessa resultat antyder att olika typer av sociala medier inte är så lika som vi trodde och kan påverka ungdomar olika. Sammanlagt stöder dessa upptäckter tidigare forskning om skärmtidseffekt på brist på ihärdighet, hjärnmorfologi och kognitiv förmåga och föreslår en ny kausal inferens mellan genetik och skärmtid. Slutligen ledde algoritmen som användes i detta avhandlingsprojekt fram till rimliga kausala ordningar och kan ses som ett mycket bra komplement till dagens kausala modellering.
39
Klevbrant, Lisa, and Felicia Lindström. "Är det här slutet för engångsprodukter i plast?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23435.
Full textAbstract:
Rapportens syfte är att utveckla en modell bestående av ersättningsalternativ till plast samt verktyg som verksamheter kan tillämpa för att bidra till en global reducering av plast. Således formulerades rapportens tre forskningsfrågor enligt: “Vilket av de utvärderade ersättningsalternativen är enligt modellens ramverk mest lämpad för att konkurrera medtraditionell plasttillverkning?”, “Hur kan modellens utformning hjälpa användaren att ställa om sin verksamhet sett till att ersätta engångsprodukter i plast?” samt “Hur kan ersättandet av engångsprodukter i plast bidra till uppfyllandet av de globala målen?”. För att besvara rapportens forskningsfrågor genomfördes en fallstudie i form av ett samarbete med företaget PulPac AB. Företaget har uppfunnit en tillverkningsteknik vid namn PulPactorrfomning, vilken tillsammans med våtformning och termoformning av bioplaster, utgörrapportens jämförelse över konkurrenskraftiga ersättningsalternativ till den traditionella plasttillverkningen. Litteraturstudien innefattade dels en teoretisk bakgrund om plasten och dess påföljder, en ingående beskrivning av de olika ersättningsalternativen samt definiering avhållbarhetsbegrepp och politiska styrmedel. Dels en bearbetning av data från ett urval avfallstudier med utgångspunkt i att sammanställa faktorer och kriterier till modellens utformning. Resultatet består huvudsakligen av rapportens modell ”Modellen för ersättning av engångsplast”, som innefattar de fyra stegen: jämförelse mellan ersättningsalternativ, värdering& val av alternativ, integrering av kärnfaktorer i verksamheten samt utvärderingsfrågor. Utifrån jämförelsen av modellens formulerade kriterier uppfyllde tekniken PulPac torrformning flest utav faktorerna och anses därmed vara mest lämpad att konkurrera med traditionell plasttillverkning. Vidare presenteras modellens utformning som ett bistående hjälpmedel för att underlätta omställning till ett ersättningsalternativ genom att praktiskt tillämpa tillhandahållna implementeringsverktyg. Ersättandet av engångsprodukter i plast bidrar till uppfyllandet av FN:s globala mål genom att successivt fasa ut plastprodukter och därmed bidra till en global reducering av plast. På så sätt kan konsekvenserna av ett ersättningsalternativ ha en positivpåverkan på samhällsutvecklingen då det resulterar i minskade hälsorisker och nedskräpningav plaster. Sett till vidareutveckling av modellen föreslås främst att införa kriterier för vilka produkttyper som är lämpade att börja ersätta, vilket lyfts fram som rapportens förslag till vidare forskning. Företaget rekommenderas att använda modellen för informationsspridning inom kundnätverk och i egensyfte vid jämförelse mot andra alternativ inom branschen.The purpose of the report is to develop a model based on replacement alternatives to plastics as well as providing tools which can be applied to contribute to a global reduction of plastics. Thus, the three following research questions were formulated: ”Which of the evaluated replacement alternatives are the most suited to compete with traditional plastic manufacturing according to the framework of the model?”, “How can the design of the model assist the user in rearranging their organisation in order to replace single-use plastics?” and “How can the replacement of single-use plastics contribute to fulfilment of the global goals”?. In order to answer the research questions of the report, a case study was conducted, in terms of a collaboration with the company PulPac AB. The company has invented a manufacturing method called the dry moulded fibre process, which together with the traditional paper making process and thermoforming of bioplastics, accounts for the report’s comparison of potential alternatives to replace traditional manufacturing of plastics. On one hand, the literature study of the report consists of a theoretical background of plastics and its effects, an in-depth description of the replacement alternatives as well as definitions of sustainability terminology and tools for policy makers. On the other hand, it includes processing of a range of external case studies, in order to compile parameters to the design of the model. The key parts of the results include “The Model of Replacement of Single-use Plastics”, which consists of the four-steps: comparison of replacement alternatives, evaluation & selection of alternative, integration of core factors in the organizational structure and evaluation questions. Based on the comparison of the defined criteria, the dry moulded fibre process was the replacement alternative fulfilling most factors and thereby also the one most suited to compete with traditional manufacturing of plastics. Moreover, the design of the model can be applied as an assisting tool in order to facilitate implementation of the selected replacement alternative. The replacement of single-use plastics can contribute to fulfilling the global goals by phasing out plastic products and thereby further contribute to a global reduction of plastics. Thus, a replacement alternative can have a positive effect on social development since it results in decreased health risks as well as reduced plastic pollution. The suggestion to further research within the area, involves investigating the possibilities of developing and expanding the model with additional criteria regarding which range of products that are the most suitable to start replacing. Furthermore, the case company is recommended to use the model as a tool to increase the information flow within their network, by benchmarking their method against other techniques within the industry.
40
Svedin, Daniel, and David Wennberg. "Hampafiberns potential för en hållbar utveckling : En jämförande studie mellan hampafiberisolering och konventionella isoleringsmaterial ur ett livscykelperspektiv." Thesis, KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-298254.
Full textAbstract:
Världens fokus på hållbar utveckling är större än någonsin tidigare, och konstruktionssektorn ansvarar för upp emot 25 till 40 procent av de globala koldioxid emissionerna. Ett av nyckelmaterialen för att öka en byggnads energieffektivitet är isoleringsmaterialen. Syftet med detta kandidatexamensarbete är att utvärdera GWP:n av hampafiberisolering jämfört med de två marknadsledande isoleringsmaterialen, mineralull och cellplast. GWP:n av de tre isoleringsmaterialen beräknas efter att vardera isoleringsmaterial har blivit placerat i ett envåningshus med storleken 30 m2. Livscykelanalysen för byggnader används sedan som bakgrund för att beräkna GWP:n av de tre byggnaderna. De beräknade kategorierna för GWP:n av byggnaderna är: råmaterial, transport, produktion, konstruktion samt energianvändningen. Byggnaderna antas ha en inomhustemperatur på 20°C och har blivit konstruerade i Stockholm, Sverige. Utan överraskning var hampafibern det isoleringsmaterial som hade lägst GWP i kategorierna; råmaterial, produktion och konstruktion. Däremot på grund av hampafiberns mindre optimala termiska konduktivitet jämfört med de andra isoleringsmaterialen var byggnaden med hampafiberisolering den minst energieffektiva. Trots den lägre energieffektiviteten visade sig byggnaden med hampafiberisolering vara den med lägst GWP under en 30 årsperiod, förutsatt att förnyelsebara energikällor användes. Överraskande nog, var däremot källan från vart elektriciteten kom mycket viktig för att avgöra byggnadernas GWP. När den svenska elmixen från Boverkets klimatdatabas användes var skillnaden i GWP mellan de olika byggnaderna marginell. Användes istället förnyelsebara energikällor i form av vindkraft, var hampafiberisoleringen det mest fördelaktiga isoleringsmaterialet ur ett miljöperspektiv.The world's focus on global warming has grown larger than ever before, and the construction sectorisresponsibleforupwardsof 25to40percentoftheglobalcarbonemissions.Oneof the key materials to increase the energy efficiency of buildings are insulation materials. The purpose of the thesis is to evaluate the global warming potential of insulation made out of hemp compared with the two leading insulation materials on the global market, Mineral wool insulation & EPS. The global warming potential of the three insulation materials are calculated whilst each is placed in a 30 m2 one-story house. The life cycle assessment (LCA) of buildings is used as background to calculate the global warming potential of each of the three buildings. The calculated categories for the global warming potential are: raw materials, transportation, production, the construction phase, and energy usage in the building. The buildings are assumed to have an inside temperature of 20°C and have been constructed in Stockholm, Sweden. To no surprise the hemp fibre insulation material had the lowest global warming potential out of the three materials during the raw material, production and construction phase. However due to the less optimal value of thermal conductivity for the hemp fiber insulation compared to the other materials, the energy efficiency in the building using hemp fibre insulation was comparatively the worst. However, the building using hemp fibre insulation could be concluded as the one with the least global warming potential during a 30 year usage if the correct energy sources were used. Surprisingly enough it turned out that the source of electricity was vital for the global warming potential. When using the Swedish electricity mix found in Boverkets Climate database the difference between the buildings was marginal. If renewable sources in the form of wind power were used instead of the national mix for electricity the differences were more noticable and the building using hemp fiber as insulation was less impactful the lower the global warming potential of the energy source was per kWh.
41
Boye, Linnéa. "Kommuners miljö- och klimatarbete : En undersökning hur kommunerna i Skåne län arbetar med att begränsa sin klimatpåverkan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-166145.
Full textAbstract:
The purpose of the study was to investigate if, and how, the municipalities in country Skåne integrated work with sustainable development with focus on the Swedish environmental objective “Limited climate impact”. The study also aims to investigate which tools the municipality uses to achieve sustainable development at the local level. Furthermore, the purpose was to investigate which obstacles that municipalities may have, in relation to “Limited climate impact” and suggest different solutions to these obstacles. The method used were a questionnaire, which was sent to employees who work with sustainable development and are responsible for achieving the environmental objectives in each municipality. The result of the study indicates that the majority of municipalities in Skåne county work to some extent with the environmental objective "Limited climate impact", some work even at a greater extent. The municipalities use methods like objective setting and vision work which are implemented in overview plans and other strategic documents. Other tools are also used, for example exchange of fossil fueled vehicle to non-vehicle or fossil-free vehicle. Obstacles which some of the municipalities challenges is financial difficulties and lack of interest from local politicians. One solution to the challenge is participation in different networks and working with projects ranging over different sectors in the municipality.
42
Scott, Pat. "Searches for Particle Dark Matter Dark stars, dark galaxies, dark halos and global supersymmetric fits /." Doctoral thesis, Stockholm : Department of Physics, Stockholm University, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-38221.
Full textAbstract:
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010.At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 5: Accepted. Paper 6: Submitted. Härtill 6 uppsatser.
43
Bartek, Louise. "Life cycle assessment of DHA produced by microalgae using food waste : Assessing global warming, fossil energy use and effects on biodiversity." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415543.
Full textAbstract:
Biodiversity is a key component for life on Earth since it contributes to clean water, fresh air and food security. Today, fatty fish farmed in aquaculture is the main Omega 3 source consumed by humans, including the essential fatty acid docosahexaenoic acid (DHA). DHA origin from plants and accumulate in fish via the marine food web. Therefore, DHA in the form of fish oil is often added to fish feed used in aquaculture. This process is dependent on fossil energy and marine raw materials, which infer increased global warming, damage to ecosystem and ultimately loss of biodiversity. In order to reduce the environmental impact, the essential fatty acid could instead be derived from the marine primary producer of DHA: microalgae. In this thesis, a life cycle approach was used to assess global warming, use of fossil fuels and Ecosystem damage when DHA is produced by the microalgae Crypthecodinium Cohnii. The environmental impact was modelled using SimaPro 9 and assessed with CML-IA and ReCiPe Endpoint. In this model, volatile fatty acids derived from dark fermentation of food waste was used as feedstock to the algae. The studied systems consisted of two parallel scenarios, one conventional food waste-to-biogas with DHA from fish oil and one conceptual food waste-to-DHA with DHA from algae oil. The aim was to evaluate the future potential of DHA produced from algae, by assessing and comparing environmental impact to DHA produced from Peruvian anchovy. For every ton DHA produced by microalgae the assessed impact was -1.9E+02 tonCO2e, -1.9 TJ and 9.7E-04 species.yr. DHA produced by microalgae using VFA from food waste was shown to mitigate global warming and reduce use of fossil fuels. The most important conclusion show that DHA from algae infer 37% lower biodiversity loss in comparison to DHA from Peruvian anchovy. Thus, DHA from microalgae could reduce dependency on marine raw material and decrease biodiversity loss.Biodiversitet är en nyckelkomponent för liv på jorden eftersom det bidrar till rent vatten, frisk luft och säker livsmedelsproduktion. Idag är fet fisk odlad i vattenbruk den viktigaste källan till Omega 3 som konsumeras av människor, inklusive den essentiella fettsyran dokosahexaensyra (DHA). Då DHA härstammar från växter och ackumuleras i fisk via den marina näringskedjan, tillsätts DHA ofta till fiskfoder i form av fiskolja. Denna process är beroende av fossil energi och marina råmaterial, som leder till ökad global uppvärmning, skadar naturliga ekosystem och orsakar förlust av biologisk mångfald. För att minska miljöpåverkan skulle den essentiella fettsyran istället kunna produceras från den marina primärproducenten av DHA: mikroalger. I detta examensarbete användes livscykelanalys för att utvärdera miljöpåverkan med avseende på global uppvärmning, användning av fossila bränslen och påverkan på biodiversitet, då DHA produceras av mikroalgen Crypthecodinium Cohnii. Flyktiga fettsyror, VFA, som bildas vid mörk fermentering av matavfall användes som råmaterial till algerna. De studerade systemen bestod av två parallella scenarier, en konventionell matavfall-till-biogas med DHA från fiskolja och en konceptuell matavfall-till-DHA med DHA från algolja. Systemet modellerades i SimaPro 9 och miljöpåverkan beräknades med CML-IA och ReCiPe Endpoint. Syftet var att utvärdera DHA som produceras från alger genom att beräkna miljöpåverkan och jämföra med DHA producerad från peruansk ansjovis. För varje ton DHA producerat av mikroalger var påverkan -1.9E+02 tonCO2e, -1.9 TJ och 9.7E-04 arter per år. DHA producerad av mikroalger där VFA från matavfall använts som näring, visade sig minska den globala uppvärmningen, reducera användningen av fossila bränslen och innebar 37% lägre förlust av biologisk mångfald jämfört med DHA producerad från peruansk ansjovis. Denna studie visade därmed att DHA från mikroalger kunde minska beroendet av marina råmaterial och minska förlusten av biologisk mångfald.
44
Kumpula, Lena. "Implementering av Agenda 2030 : En kvalitativ studie om tjänstepersoners uppfattningar angående förutsättningarna för implementering av Agenda 2030 i sörmländska kommuner." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-52809.
Full textAbstract:
Agenda 2030 är en handlingsplan för hur världens alla länder gemensamt ska nå en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Agenda 2030 berör den sociala dimensionen av hållbar utveckling och kan därför kopplas till ett långsiktigt folkhälsoarbete. Syftet med studien är att undersöka tjänstepersoners uppfattningar om förutsättningarna för att implementera Agenda 2030 i deras kommun. Urvalet i studien var målstyrt då respondenterna skulle svara på frågor om arbetet med Agenda 2030. För studien användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där materialet sedan analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att stödjande faktorer som politisk vilja, pågående handlingsplan, samarbetsmöjligheter, tillgängliga resurser, kompetens och tydlig ledning och styrning förenklade arbetet med Agenda 2030. Hindrande faktorer var bristande kompetens, otydlig ledning och styrning. Dessutom har Coronapandemin har haft en negativ påverkan på ekonomi och organisation. Utvecklingsmöjligheter är att fortsätta med det pågående arbetet och utveckla målstyrningen samt integreringen av Agenda 2030 i den ordinarie verksamheten. Slutsatsen är att kommunerna befann sig i olika faser av implementeringsprocessen varpå förutsättningarna varierade mellan kommunerna. Kommunerna behöver uppmärksamma stödjande faktorer och arbeta med hindrande faktorer tillsammans med utvecklingsmöjligheter för att skapa goda förutsättningar för lokal implementering av Agenda 2030. Nyckelord: folkhälsa, hållbar utveckling, kommun, kvalitativ studie, tjänsteperson, top-down implementeringThe Agenda 2030 is an action plan for global sustainability divided into17 goals and three dimensions of social, ecological and economical sustainability. The social dimension of sustainability affects the determinants of health and can therefore contribute to better public health. The aim of this study is to examine official workers perceptions of the conditions to implement Agenda 2030 in Swedish municipalities. The selection method was strategic as the respondents were to answer questions about their experiences according to their work with implementing Agenda 2030. For the study, a qualitative approach was used with semi-structured interviews to collect data. The data were analyzed according to qualitative content analysis. The results show that supporting factors such as political will, an ongoing action plan, cooperation opportunities, available resources, competence, clear management and governance simplified the work with Agenda 2030. Hindering factors inthe process where lack of competence, lack of distinct management and guidance. The corona pandemic has had a negative impact on the economy and organization. Development opportunities are to continue with the ongoing work and develop management by objectives and the integration of Agenda 2020 in the regular operations. The conclusion of the study is that the municipalities were in different phases of the implementation process and therefore conditions varied. The municipalities need to pay attention to the supporting factors and work with the hindering factors together with development opportunities to create good conditions for local implementation of Agenda 2030. Key words: Municipality, Official Worker, Public Health, Qualitative Interviews, Sustainable Development, Top-Down Implementation
45
Al-Fayadh, Mean Sophada. "Hur motiverar Studenthälsan universitetsstudenter till minskad alkoholkonsumtion? : - En kvalitativ intervjuundersökning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för folkhälso- och idrottssvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30185.
Full textAbstract:
Abstract Mean, A.F. S. (2019). How Student Health Center motivate university students to reduce alcohol consumption? A qualitative interview study was carried out at three selected Swedish universities and four professionals employed were included in this empirical study. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden. Background: Universities and Student Health Centers are arenas that works with motivation methods to reduce student’s alcohol consumption during studies. Previous studies have discussed social norms, alcohol culture and pointed out that nearly half of all Swedes between 18-25 years are university students. Over the years, this age group has had a higher alcohol intake compared to other periods in life. High alcohol consumption can affect health and all three sustainable aspects: social, economic and environmental sustainability that according to SDGs is to be achieved at year end 2030. The Aim of study: was to investigate how Student Health Centers motivate students to reduce alcohol consumption. Method: A qualitative interview study was carried out at three selected Swedish universities and four professionals’ employees at Student health centers were included in this investigation. Result: The Student Health Centers used a number of different evidence-based methods and strategies with motivational interview to motivate university students to reduce their alcohol consumption. Motivational work was focused on both individuals and groups. Motivational work based on personal experiences and the implementation of motivational conversations with students were accordance with students´ health status and their alcohol issues. Discussion: Students search motivational counseling not because of perceived alcohol problem, but due to stress factors and similar problems. A change in attitudes towards less alcohol intake among young adults could be reached due to increased awareness and knowledge of alcohol harm and alcohol-free drinks alternatives. Conclusion: The main task of the student Health Service is to try to reach all university students by using different motivational methods and tools. The main goal is to increase health promotion, reduce alcohol risk, prevent alcohol abuse and injuries at universities and colleges. Further qualitative research is needed to be able to identify patterns of underlying stress factors and alcohol-related ill-health among university students on a larger number of Universities and Student Health Centers.Sammanfattning Bakgrund: Universitet och Studenthälsan är arenor som arbetar med motiverande metoder för att minska studenters alkoholkonsumtion under studietiden. Tidigare studier har diskuterat sociala normer, alkoholkultur samt visat att närmare hälften av alla svenskar mellan 18–25 år är universitetsstuderande. Under studieåren hade denna åldersgrupp högre alkoholintag jämfört med andra perioder i livet. Hög alkoholkonsumtion kan förutom hälsa även påverka de sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsperspektiven som enlig SDGs ska uppnås vid årsslut 2030. Syfte: är att undersöka hur Studenthälsan motiverar studenter till minskad alkoholkonsumtion. Metod: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts på tre utvalda svenska universitet där fyra yrkesverksamma på Studenthälsomottagningar har inkluderats. Resultat: Studenthälsan använder en rad av olika evidensbaserade metoder och strategier för att motivera universitetsstudenter till att minska sin alkoholkonsumtion. Motiverande arbete är inriktat på både individer och grupper. Motiverande arbete bygger ofta på samtal som baseras på aktörernas personliga erfarenheter och studenternas alkoholfrågor kopplat till deras hälsotillstånd. Diskussion: Studenter söker inte motiverande stödsamtal på grund av alkoholproblem, utan på grund av stressfaktorer och liknande problematik. En förändring i attityd gentemot minskad alkoholkonsumtion bland unga vuxna kan nås genom ökad kunskap och medvetenhet om alkoholskador och alkoholfria alternativ. Slutsats: Studenthälsans viktigaste uppgift är att försöka nå alla universitetsstuderande genom olika motiverande metoder och verktyg för att utveckla hälsofrämjande insatser, förebygga alkoholmissbruk och alkoholskador på universitet och högskolor. Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att kunna identifiera mönster av underliggande stressfaktorer och alkoholrelaterad ohälsa bland universitetsstudenter på ett större antal lärosäten.
46
Bengtsson, Johanna. "Att sätta en agenda : En studie av lokal implementering av Agenda 2030 i Älmhults kommun." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99032.
Full textAbstract:
Resolutionen Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, eller Agenda 2030 som den kallas, antogs av FN i september 2015. Då skrev samtliga 193 medlemsstater under deklarationen och de tillhörande 17 Globala målen. Med sin ambition att täcka in samtliga aspekter av hållbar utveckling på global nivå är agendan omfattande, och aktörer står inför utmaningen att genomföra den och nå de Globala målen. Kommuner har pekats ut som särskilt viktiga i genomförande, på grund av sin närhet till medborgarna. Dessutom är kommuner ansvariga för flera samhällsfunktioner som är kritiska punkter för att nå Globala målen. Deklarationen och de Globala målen ger dock få instruktioner om hur agendan ska implementeras på lokal nivå, och många kämpar med att hitta strategier för arbetet. Älmhults kommun är en av de kommuner som är i startgroparna för att implementera Agenda 2030 i sitt styrsystem. Syftet med denna uppsats är att kartlägga nuläget i kommunens hållbarhetsarbete med koppling till Globala målen, samt ge förslag på hur implementeringen av Agenda 2030 kan förbättras. Genom en analys av kommunens styrdokument, mål, vision och aktiviteter har kopplingar mellan dessa och Globala målen kunnat göras. Tillsammans med den intervjustudie som genomfördes kunde en överblick av nuläget, samt förslag på förbättring av implementeringen ges. Resultatet visar att Älmhult till viss del har påbörjat implementeringen, men att det systematiska arbetet saknas. Det finns goda förutsättningar för framgångsrik implementering i och med processtyrt arbetssätt, men också utmaningar som behöver lösas i form av till exempel intressentinvolvering, prioriteringar, målsättning och kunskap.The resolution Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, or Agenda 2030 as it is called, was adopted by the UN in September 2015. At that time, all 193 Member States signed the Declaration and the associated 17 Global Goals. With its ambition to cover all aspects of sustainable development at the global level, the agenda is comprehensive, and actors face the challenge of implementing it and achieving the Global Goals. Municipalities have been singled out as particularly important in implementation, due to their proximity to citizens. In addition, municipalities are responsible for several societal functions that are critical points for achieving the Global Goals. However, the Declaration and the Global Goals provide few instructions on how to implement the agenda at the local level, and many are struggling to find strategies that works. Älmhult municipality is one of the municipalities that is in the starting pits to implement Agenda 2030 in its control system. The purpose of this thesis is to map the current situation in the municipality's sustainability work in connection to the Global Goals, and to provide suggestions on how the implementation of Agenda 2030 can be improved. Through an analysis of the municipality's governing documents, goals, vision and activities, connections between these and Global goals have been made. Together with the interview study that was conducted, an overview of the current situation, as well as suggestions for improving the implementation, could be given. The results show that Älmhult has to some extent begun the implementation, but that the systematic work is lacking. There are good conditions for successful implementation through process-controlled working methods, but also challenges that need to be solved in the form of, for example, stakeholder involvement, priorities, objectives and knowledge.
47
Vatanijalal, Shahriar. "Hållbar utveckling : Ett utvecklingsarbete med syfte att initiera hållbar utveckling i en gymnasieskola." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2169.
Full textAbstract:
Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.
För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.
Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling
”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”.
Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.
48
Axelson, Elisabeth. "How the Nordic countries approach CSR and MSI : A study of firms’ CSR actions. The Nordic model." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-232002.
Full textAbstract:
There is an increasing demand for the private sector to include corporate social responsibility in their business and everyday work. This thesis has studied the corporate responsibility of firms in the Nordic countries (Denmark, Finland, Norway and Sweden), compared with firms in 18 other OECD countries. The results are then analysed by referring to the institutional framework that firms operate in; national and international institutions. In particular, the thesis aims at examining whether there is a distinctive Nordic approach towards CSR. The Nordic countries are argued to operate in a specific national business system, influenced by the welfare state model which also impact firms’ approach towards CSR. Furthermore, the role of multi-stakeholder initiatives (MSIs) is emphasized. National institutions are, due to increased globalization and awareness of global governance gaps, increasingly challenged by international institutions. To address this issue variables are collected from the MSI UN Global Compact (UNGC) Implementation Survey from 2017, the main variable being overall CSR actions the companies take, and more specifically with regard to human rights (HR), labour rights (LR), environment (EN) and anti-corruption (AC). A simple OLS with robust standard errors was performed to define the relationship between the variables. The result show both similarities and differences between the Nordic and OECD companies, but also differences to a larger extent than expected between the Nordic countries. The main contribution of this study is thus to highlight factors that influences companies’ CSR, with possible implications for policy makers as well as managers on a national and international level. Further research should elaborate and expand the CSR actions and compare on a cross-country level instead of a Nordic and OECD level and include companies in other MSIs.Det finns ett ökat krav på den privata sektorn att inkludera CSR (corporate social responsibility = företags samhällsansvar) i deras verksamhet och dagliga arbete. Detta arbete har studerat de nordiska ländernas (Danmark, Finland, Norge och Sverige) företags hållbarhetsarbete och jämfört med företag i 18 OECD länder. Resultatet är sedan analyserat genom att referera till vilka institutionella ramverk som företag verkar inom; nationella och internationella institutioner. Framförallt, detta arbete har studerat om det finns ett distinkt nordiskt förhållningssätt till CSR. De nordiska länderna är omtalade av att verka i en speciell nationell struktur (national business system), påverkad av välfärdsmodellen och som i sin tur påverkar förtagens förhållningssätt till CSR. Följande, vilken roll multi-stakeholder initiatives (MSIs) har är diskuterat. De nationella institutionerna är i dagenens kontext, med ökad globalisering och medvetenhet om globala problem som kräver globala lösningar, konfronterade med internationella institutioner. För att undersöka detta hämtades variablerna från MSI UN Global Compact (UNGC) Implementation Survey 2017 och huvudvariabeln är CSR aktiviteter inom hela CSR arbetet, men framförallt inom mänskliga rättigheter (human rights, HR), arbetsrättigheter (labour rights, LR), miljö (environment, EN) och anti-korruption (anti-corruption, AC). En vanlig OLS med robust standard errors användes för att bestämma sambandet mellan variablerna. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan de nordiska och OECD länderna, men däremot visar resultatet mer skillnader mellan de nordiska länderna än förväntat. Det viktigaste bidraget med denna studie är att uppmärksamma de faktorer som påverkar företagets CSR, med vidare rekommendationer till beslutsfattare och managers på en nationell och internationell nivå. Fortsatta studier kan utveckla CSR aktiviteterna, jämföra på en nationell nivå istället för på en nordiska och OECD nivå, samt inkludera företag från andra MSIs.
49
Sveitz, Madeleine. "Arbetsglädje i ständig förändring - hållbart?" Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11192.
Full textAbstract:
Skolpersonalens tuffa arbetssituation är idag ett aktuellt tema, som omnämns i både media och i politiska debatter. Personalbrist, elevernas vikande resultat, överbelastade kalendarium och krav från skolledning präglar deras miljö. Skolpersonalen ställs därför inför många utmaningar och ständiga förändringar som ett resultat av detta. Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv utforska personalens upplevelse av arbetsglädje som grund för verksamhetsutveckling och social hållbarhet. Därför har en kvalitativ intervjustudie genomförts där elva frivilliga deltagare från tre skolor i en västsvensk kommun har intervjuats. En fenomenologisk analys genomfördes utifrån det inspelade materialet. Fyra olika teman framkom utifrån analysen vilka var utvecklande relationer, stödjande miljöer, att sätta gränser och bra ledarskap. Verksamhetsutveckling har ett stort fokus i uppsatsen, därför presenteras skolpersonalens tankar om verksamhetsutveckling under temat lära av varandra i slutet av resultatet.The school staffs workload is today a topical theme, which is discussed both in the media and in political debates. Manpower shortage, declining academic results, overtime and demands from the school board imprints their environment. The school staff therefore faces challenges and constant changes in their environment as a result of this workload. The purpose of this study is to, from a health promotion perspective, explore the staff's experience of job satisfaction as a basis for business development and social sustainability. Therefore, a qualitative interview study has been conducted in which eleven volunteers from three schools in a Western Swedish municipality have been interviewed. A phenomenological analysis was performed based on the recorded material. Four different themes emerged from the analysis, which were developing relationships, supportive environments, setting limits and good leadership. Work development has a major focus in the paper, therefore the school staff's thoughts on business development are presented under the theme of learning from each other at the end of the thesis.
50
Wiklund, Johan, and Stedingk Felix von. "Den Globala Förlustaffären : En förvärvsmarknad i förändring - utveckling och orsaker." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-173692.
Full textAbstract:
Denna uppsats syftar till att ge läsaren en fördjupning inom ämnet företagsförvärv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till ämnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvärv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vägt tyngst. Trenden visar att antalet förvärv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sådana har minskat. Bland alla de olika påverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nämnts i vår avhandling har vi funnit två gemensamma nämnare: högre konkurrens bland de förvärvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om påverkan kommer från förvärvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvärvande företag mer ursprung i tillväxtländer och statliga investeringsfonder), inifrån företaget (svårighet att nå tillväxt utan förvärv och brister vid förvärvsgranskning) eller dess individer(utformningen på bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) så blir högre konkurrens och premier två centrala begrepp. Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skäl till att påstå att inträdet av allt fler köpare på marknaden är den tyngst vägande orsaken till varför högre andel förvärv blivit olönsamma.