Academic literature on the topic 'God vårdrelation'

Bakgrund: Vårdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens välbefinnande och många faktorer kan påverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses främst som ett medel för att uppnå omvårdnadsmålen, men kan även utgöra ett mål i sig. Tidigare forskning fokuserar på när och hur vårdrelationen innebär ett vårdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgångspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vårdrelation är få. För att kunna utveckla goda vård- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstå de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vårdrelationen. Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska. Metod: För att få fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vårdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vårdrelationen. Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förväntningar på sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vårdrelationen. Patienterna värdesätter fysisk närvaro vid omvårdnaden, ett medmänskligt och respektfullt bemötande, att sjuksköterskan är professionell och förtroendeingivande, har ett personcent- rerat engagemang samt kommunikationsförmåga. Av sjätte temat framgår att patienten, och inte bara sjuksköterskan, lägger ner stora ansträngningar på att en vårdrelation ska utvecklas. Diskussion: Patienter vill bli sedda och respekterade som unika individer, med sina behov och förutsättningar. De vill möta en sjuksköterska som är intresserad och engagerad, inte bara i patienten som person, utan även i sin profession och utvecklingen av den, för att uppnå patientens främsta mål – nämligen förbättrad hälsa. Patienterna vill uppleva symmetri i engagemanget för relationen och utifrån detta gemensamt arbeta mot ökat välbefinnande. Resultatet har många beröringspunkter med Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.

Bakgrund: Antalet klagomål till patientnämnden har ökat angående missnöje i vården, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. Utgångspunkten för en god vårdrelation är att tillmötesgå önskemål hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgår från Travelbees teori, som beskriver att en god vårdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvårdnadsbehov ska kunna främjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva kvalitativa artiklar inkluderats. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Patienten vill vara delaktig i sin vård och ha rätt till valmöjligheter för att en god vårdrelation ska kunna etableras med sjuksköterskan. Patienten önskar att en sjuksköterska ska upprätthålla dennes värdighet, vara kompetent, sträva efter kontinuitet och visa respekt i kommunikationen mellan dem. Enligt patienten har sjuksköterskans handlingssätt betydelse för hur en god vårdrelation ska utformas mellan parterna. Slutsats: Litteraturöversiktens subkategorier speglar de aspekter som bidra till en god vårdrelation enligt patienten. Genom att sjuksköterkor tar del av dessa aspekter gör det att de får en överblick över hur sjuksköterskor bör förhålla sig i relation till patienten, för att en vårdrelation ska bli god.

Bakgrund: Cancer är en av världens vanligaste sjukdomar och den näst vanligaste dödsorsaken. Patienters rätt till delaktighet i vård och behandling är lagstadgad och ligger till grund för medicinsk behandling och omvårdnad. Att se människan bakom patienten är viktigt för att förstå patientens livsvärld. Sjuksköterskans grundläggande omvårdnadsroll är att stötta patienter med det som de inte själva klarar av. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av hur sjuksköterskan kan främja en god vårdrelation, i samband med vård på en onkologisk avdelning. Metod: Studien är en litteraturöversikt, där datamaterialet utgörs av tolv kvalitativa, tre kvantitativa, samt två vetenskapliga artiklar med mixad design. Resultat: Det analyserade resultatet redovisas i fyra olika huvudteman med tillhörande underrubriker. Dessa huvudteman är: Bemötande och information som grund för vårdrelationen, Tillgodose patientens behov, Emotionellt stöd, Skapandet av en nära vårdrelation. Diskussion: Diskussionen visar att patienter behöver individanpassad information och stöd. För att det ska ske behöver sjuksköterskan kunna identidfiera patientens behov. Om inte behoven tillgodoses kan det skapa ett vårdlidande för patienten. En god vårdrelation bygger alltså på att patienten känner sig trygg och sedd i vården.
Background: Cancer is one of the world's most common diseases and the second most common cause of death. Patients' right to participate in care and treatment is statutory and underpins medical treatment and care. Seeing the person behind the patient is important to understand their life world. Nursing's basic care role is to support patients with what they do not manage. Objective: To describe patients' experience of how the nurse can promote a good care relationship, at an oncology department. Method: The study is a literature review. The data material consisted of twelve qualitative, three quantitative and two mixed designed scientific articles. Results: The analyzed result is presented in four different main themes and associated subheadings. These main themes are: Treatment and information as a basis for the care relationship, Relieving patient needs, Emotional support, Creation of a close care relationship. Discussion: The discussion shows that patients need personalized information and support. In order for this to happen, the nurse must be able to identify the patient's needs. Unless the needs are met, it can create an unnecessary care suffering for the patient. A good care relationship is therefore based on the patient feeling safe and seen in the care.

Bakgrund: Cirka 70 % av alla kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Forskning visade att det fanns en rädsla hos vårdpersonalen för att ta upp problemet med kvinnorna. Vårdpersonal har ett ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våldet som kvinnan upplevt. Syfte: Syftet var att belysa fysiskt våldsutsatta kvinnors upplevelser av vad som kännetecknar en god vårdrelation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, detta med hjälp av 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudfynden var en bekräftande dialog, en förtroende och tillitskapande relation och ett professionellt bemötande. Slutsats: Vårdpersonal bör visa respekt för de våldsutsatta kvinnorna och även vara goda lyssnare. Kroppsspråket kan visa om en person verkligen tycker det den säger. Som vårdpersonal är det därför viktigt att tänka ut vart man själv står i frågan om våldsproblemet, så att man kan lägga det åt sidan och ge sin patient den optimala vård som behövs. Varje möte med en patient ger möjlighet att lära känna denne bättre, på så vis kan individuell omvårdnad ges.
Background: About 70% of all women in the world have sometimes been the victims of violence. Research has shown that health professionals are afraid of asking about the violence. Health professionals have a responsibility when it comes to detecting and identifying violence against the women. Aim: The aim of this study was to illustrate physically battered women's experiences of what characterizes a good health care relationship. Method: The study was conducted as a general literature review, this with the help of 11 scientific articles. Result: The main findings were a confirmation dialog, a confidence and trust-building relationship and a professional approach. Conclusion: Clinicians should show respect for battered women and also be good listeners. Body language can show if a person really mean what he/she says. As health professionals, it is important to figure out where you self stands on the issue of violence, so you can put it aside and give the patient the optimal care that is needed. Every meeting with a patient creates an opportunity to get to know her better. In this way an individual care can be given.

Bakgrund: Cancer är en vanlig sjukdom som drabbar tusentals människor varje år. För dessa människor förändras livet drastiskt. Genom en god vårdrelation kan en del av lidandet lindras. Det finns även lagar som framhåller att det är viktigt att främja för en god relation mellan patient och sjukvårdspersonal. I tidigare forskning framkommer det även att en del sjuksköterskor upplever att det är svårt att samtala med patienter med cancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur en god vårdrelation kan skapas i mötet med patienter som drabbats av cancer. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ ansats och baseras på fem självbiografier som valdes utifrån uppsatta urvalskriterier. Materialet analyserades m.h.a. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: En god vårdrelation beskrivs i resultatet genom tre huvudkategorier, vilka är: bemötande av patienter med cancer, trygghet i vårdrelationen och yrkeserfarenhetens betydelse. Slutsats: Genom en god vårdrelation som bygger på att patienten ska känna trygghet till följd av bl.a. tillräcklig information, humor, engagemang och att bli sedd som en människa kan ett vårdlidande undvikas.

Bakgrund Opioidberoende är ett ökande problem världen över. Som behandling erbjuds personer med opioidberoende läkemedelsassisterad rehabilitering med Metadon eller Buprenorfin i kombination med psykosociala insatser. Behandlingen är i många fall livslång vilket innebär en lång vårdrelation med sjuksköterska som arbetar på mottagning för personer med opioidberoende. Genom personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan bygga upp och bibehålla en god vårdrelation. För att vårda personer med personcentrerat förhållningsätt krävs olika arbetsmetoder och erfarenhet. Sjuksköterskans kompetensbeskrivning upplevs vara otillräcklig, vilket kan orsaka brister i sjuksköterskans professionella ansvar och således ge upphov till otillfredsställande omvårdnadskvalitet. Syfte Sjuksköterskors upplevelser av att bibehålla sitt professionella ansvar i en lång vårdrelation med personer med opioidberoende. Metod En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Studien har en induktiv ansats där sex grundutbildade sjuksköterskor intervjuades. Resultat I denna studie har två kategorier uppstått. I kategorin God vårdrelation belyser sjuksköterskorna vikten av ett personcentrerat förhållningsätt för att upprätta och bibehålla en god vårdrelation. I kategorin Sjuksköterskans arbetssätt för att bibehålla professionellt ansvar i vårdrelationen framkom vikten av sjuksköterskans känslohantering och erfarenhet samt ett gott teamarbete. Slutsats Denna studie visar att vården för personer med opioidberoende är personcentrerad där sjuksköterskor i rollen som kontaktperson upprätthåller en vårdrelation vilket kan gynna och stötta personer under behandling. Den återkommande och långa kontakten ger upphov till att vårdrelationen blir personlig, vilket innebär ett stort ansvar hos sjuksköterskan för egen känslohantering och självrannsakan för att kunna upprätthålla professionalitet i vårdrelationen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer inom hälso- och sjukvården och uppkommer som en följd av belastande arbetsförhållanden, vilket skapar en obalans i sjuksköterskornas arbete. När sjuksköterskorna upplever arbetsrelaterad stress kan det inverka på den vård som de bedriver. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress kan påverka vårdandet. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer med allmänsjuksköterskor låg till grund för studien. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier kunde urskiljas; Helhetsbilden av patienten uteblir, Patientsäkerheten hotas och Patienterna upplevs reagera negativt på sjuksköterskornas stress. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar både sjuksköterskorna, patienterna och vårdandet. Sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress medför att det är svårt att upprätthålla en god vård samt att bedriva ett patientsäkert arbete. Genom att uppmärksamma sjuksköterskor och chefer om problemet kan åtgärder vidtas och förutsättningar för att bedriva en god och säker vård kan öka.

Humant immunbrist virus, HIV, är i dagsläget en obotbar sjukdom. Idag finns det väl fungerande bromsmediciner som kan förlänga livet avsevärt för personer med HIV. Syftet med studien var att beskriva vad personer med HIV upplever som god vård i mötet med sjuksköterskan. En kvalitativ ansats valdes och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. I studien ingick fem personer, diagnostiserade med HIV. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att god vård kan uppfattas på många olika sätt. Hur väl sjuksköterskan lyckas med att bedriva god vård visar sig i patientens upplevelse av den vård han eller hon får. Vissa gemensamma faktorer för god vård kom dock fram. Dessa var att som sjuksköterska ha en positiv attityd, en helhetssyn på människan, goda yrkeskunskaper, visa respekt för den personliga integriteten och att informera och förklara för patienten om den vård hon/han ger. Sjuksköterskans bemötande och den vård hon/han ger patienten spelar stor roll för välbefinnandet. God vård handlar om att gynna hälsoprocessen genom att hjälpa patienten både kroppsligt och själsligt. Sjuksköterskans engagemang är en viktig beståndsdel för att patienten ska kunna uppleva välbefinnande och värdighet.

Bakgrund: Målet med omvårdnad är att uppnå hälsa hos patienten genom ett personcentrerat förhållningssätt. Många sjuksköterskor uttrycker att de vill ge god omvårdnad men begreppets innebörd förefaller skilja sig åt sjuksköterskor emellan. Att tillämpa god omvårdnad förhindras av strukturella samt organisatoriska barriärer vilket påverkar patientsäkerheten. För att diskrepansen mellan kunskapen om vad god omvårdnad innebär och kvaliteten på den omvårdnad som ges ska minska, behövs ökad kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa patienternas uppfattning om vad god omvårdnad innebär inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikten har utförts i enlighet med Fribergs metod. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL complete, PsychINFO och PubMed, vilket resulterade i tio kvalitativa artiklar som analyserades och tematiserades och därmed utgör resultatet. Resultat: Två huvudteman och fem subteman identifierades; Ett personcentrerat vårdande med subtemana; Se mig, jag är unik, Behovet av en medmänsklig relation samt Betydelsen av sjuksköterskans närvaro. Sjuksköterskans förhållningssätt med subtemana; Compassion-en vårdande hållning samt Vikten av kompetens och information. Diskussion: Litteraturöversiktens metod diskuteras utifrån dess styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras i relation till begreppen i Jean Watsons omvårdnadsteori. God omvårdnad karakteriseras enligt patienterna av en närvarande sjuksköterska vars personliga hållning präglas av compassion. Hållningen främjar en medmänsklig vårdrelation och ett personcentrerat förhållningssätt.
Background: The purpose of nursing care is to achieve patient health through a person-centred approach. Many nurses claim that they want to provide good nursing care but the concept varies between nurses. Implementing good nursing care is prevented by structural and organisational barriers that affect patient safety. To reduce the discrepancy between the knowledge of what quality care means and the quality of the actual care provided, increased knowledge of what patients perceive as good nursing care is needed. Aim: The aim was to illuminate patients’ perceptions of what good nursing care signifies in an inpatient setting. Method: The literature review has been made in accordance with Fribergs method. Searches were conducted using the databases CINAHL complete, PsychINFO and PubMed, resulting in ten qualitative articles that were analyzed and thematized and thus constitute the result. Results: Two main themes and five subthemes were identified; A person-centred care with the subthemes; See me, I am unique, The need for a person to person relationship and The importance of the presence of the nurse. The nurses’ approach with the subthemes; Compassion- a caring attitude and The importance of competence and information. Discussion: The method of the literature review is discussed from its strengths and weaknesses. The result of the literature review is discussed in relation to the concepts in Jean Watsons’ nursing theory. Good nursing care is characterized according to patients by a present nurse whose personal attitude is characterized by compassion. The attitude favours a human caring relationship and a person-centred approach.