Academic literature on the topic '“göra kön”'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic '“göra kön”.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "“göra kön”"
1
Höglund, Anna T. "Vad har kön med kriget mot terrorismen att göra?" Internasjonal Politikk 64, no. 01 (July 18, 2006): 7–28. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-1757-2006-01-02.
Full text
2
Haglund, Jesper, Fredrik Jeppsson, David Hedberg, Charles Xie, and Konrad Schönborn. "Värmekameror gör det osynliga synligt." Venue 3, no. 2 (November 27, 2014): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.14316.
Full textAbstract:
Med hjälp av värmekameror framträder lejonen på Serengeti tydligt på kilometers håll i natten på BBC:s senaste filmer och läckande fjärrvärmeledningar kan numera upptäckas från helikopter. Det kan låta som science fiction, men den snabba teknikutvecklingen inom detta område gör att vi nu kan ”göra det osynliga synligt” även i det naturvetenskapliga klassrummet.
3
Göransson, Anita, and Karin Widerberg. "Göran mellan kön och makt." Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, no. 6 (2016): 61–72. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.3.
Full text
4
Björk-Willén, Polly, Maria Simonsson, and Niklas Pramling. "Språkundervisning i förskolan: Teoretiska principer och empiriska exempel." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 39–57. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2896.
Full textAbstract:
I artikeln teoretiseras ett undervisningsbegrepp relevant för förskolans verksamhet. Teoretiskt grundas detta begreppsliggörande i såväl ett evolutionärt som i ett pedagogiskt-psykologiskt perspektiv. Några centrala teoretiker vi bygger på är Barnett, Rommetveit, Tomasello och Vygotskij. Vi lokaliserar grunden till undervisning i människors tendens att göra sådant de själva sett/insett synligt också för andra. Institutioner såsom förskolan och skolan förstås här som sätt för samhället att främja bevarandet av ackumulerande erfarenheter hos den växande generationen, något som gör undervisning centralt. Vi ger empiriska exempel på hur språkundervisning kan gestalta sig i dagens förskola; aktiviteter som vi analyserar utifrån de teoretiska begrepp vi introducerar. Några av de begrepp vi skriver fram för att teoretisera undervisning mer allmänt och språkundervisning mer specifikt i förskolan är responsivitet, kommunikativa praktiker, spänningsfältet mellan intersubjektivitet och alteritet, polyfoni och barns skilda erfarenheter, samt lek och lekfullhet. Vikten av att teoretisera undervisning i förskolan utifrån empirisk forskning betonas.
5
Lidström, Allan. "EBP och verksamhet med personligt ombud." Socialvetenskaplig tidskrift 28, no. 1 (September 27, 2021): 95–118. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4076.
Full textAbstract:
Evidensbaserad praktik (EBP) har länge varit föremål för en polariserad debatt inom socialt arbete. De mest uttalade meningsskiljaktigheterna rör EBP:s vetenskapssyn och i debatten accentueras detta ofta genom att EBP associeras med ett snävt metodologiskt fokus. Samtidigt har EBP i praktiken omtolkats på ett sätt som gjort att begreppet riskerar att urvattnas och inte bli förpliktigande. Varken ett snävt metodologiskt fokus eller ej förpliktigande tillämpningar är troligen optimala för att generera förbättringar i social omsorg eller för att ta till vara de reflektioner som gjorts inom socialtjänsten som kan vara värdefulla vid revidering av EBP. Den här studiens syfte är därför att göra delvis ny begreppsbildning tillgänglig och visa vad den kan betyda för att utveckla förhållningssätt och tillvägagångssätt. Det görs genom att analysera relationen mellan EBP:s grundläggande tillvägagångssätt och en socialtjänstpraktik (personligt ombud) som uppvisar den komplexitet som anses typisk för socialt arbete. Ett vidare syfte är att bidra med reflektioner om vilka element i EBP som behöver revideras respektive tas till vara för att EBP ska vara ett potentiellt önskvärt projekt i en sådan verksamhet. Det empiriska materialet utgår ifrån intervjuer i en ombudsverksamhet och det analyseras med teoretisk utgångspunkt i teknik- och vetenskapsstudier. Resultatet visar att den typ av kognitiva formaliseringar som tillämpas i strävan efter mekanisk objektivitet inom EBP kan vara problematiska i ombudsverksamheten. Samtidigt är formaliseringar i sig inte problematiska eftersom ombudsverksamheten, trots intryck av komplexitet, är mer formaliserad än vad den först verkar. De mest betydelsefulla formaliseringarna i verksamheten är dock inte kognitiva utan sociala och analysen pekar på att det kan vara värdefullt att komplettera EBP med medveten och strukturerad användning av sådana sociala formaliseringar för att stärka disciplinär objektivitet.
6
Melander, Stina. "Att göra högre studier tillgängligliga – ett lärarperspektiv." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 37. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2290.
Full textAbstract:
Från politiskt håll finns idag en tydlig politisk intention att studenter med funktionshinder ska inkluderas i högskolornas och universitetens utbildningar. Denna artikel tar upp vad som hindrar respektive möjliggör att dessa politiska intentioner om tillgänglighet och mångfald implementeras i undervisningen. Analysen baseras på en fallstudie av en samhällsvetenskaplig institution vid ett svenskt lärosäte och frågeställningarna handlar om lärarna vill, förstår och kan implementera dessa intentioner. I studien framgår att även om det finns en tydlig vilja hos lärarna och den administrativa stödpersonalen att dessa studenter ska kunna delta i och tillgodogöra sig utbildningen, råder det ingen samsyn kring varför det är viktigt med en mångfald i studentpopulationen. Det pedagogiska stöd som finns tillgängligt för enskilda studenter anses vara värdefullt men inte särskilt flexibelt. Den mer generella anpassning lärarna gör av undervisningen beskrivs som viktig men tidskrävande. Förståelsen för studenters behov grundas mer på personliga erfarenheter hos lärarna än på en pedagogisk diskussion mellan kolleger på arbetsplatsen. Att göra anpassningar och delta i en pedagogisk diskussion tar tid och kräver prioriteringar. Här får undervisningen ofta stå tillbaka till förmån för den forskningsrelaterade verksamheten.
7
Kıral, Bilgen, and Funda Nayır. "Grudge-Holding Behaviour in Academia According to Academics' Opinions." Yuksekogretim Dergisi 9, no. 3 (November 29, 2019): 290–302. http://dx.doi.org/10.2399/yod.18.046.
Full text
8
KARADEMİR, Ferhat, and Samet EVCİ. "BORSA İSTANBUL’DA ZAYIF FORMDA PİYASA ETKİNLİĞİNİN TEST EDİLMESİ: SEKTÖREL ÇERÇEVEDE BİR ANALİZ." Business & Management Studies: An International Journal 8, no. 1 (March 25, 2020): 82–100. http://dx.doi.org/10.15295/bmij.v8i1.1416.
Full textAbstract:
Bu çalışma, Borsa İstanbul’da yer alan seçilmiş endekslerin aylık kapanış verilerinden hareketle Borsa İstanbul’un zayıf formda etkinliğnin birim kök testleri ile incelemeyi amaçlamaktadır. Bunun için geleneksel birim kök testlerinden genişletilmiş Dickey-Fuller ile Phillips-Perron ve yapısal kırılmalı birim kök testlerinden Lee-Strazicich (2003) birim kök testi kullanılmıştır. Geleneksel birim kök testleri serilerde yapısal kırılmaların olduğu durumlarda birim kökün varlığı hakkında sapmalı sonuçlar verebilmektedir. Bu nedenle bu tür hataları ortadan kaldırmak için iki yapısal kırılmaya izin veren birim kök testi de kullanılmıştır. Geleneksel birim kök test sonuçlarına göre %1 anlamlılık düzeyinde çalışmaya konu tüm endekslerin birim kök içerdikleri; yapısal kırılmalı birim kök test bulgularına göre XFINK endeksi dışındaki diğer tüm endekslerin birim kök içerdikleri gözlemlenmiştir. Bulgular neticesinde, incelenen dönemde Borsa İstanbul’un zayıf formda etkin piyasa olduğu sonucuna ulaşılmıştır.
9
Tjernberg, Catharina. "Läraren alltjämt den viktigaste framgångsfaktorn." Venue 2, no. 3 (December 5, 2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13228.
Full textAbstract:
Vi har mycket goda kunskaper om barns läs- och skrivutveckling och hur den kan relateras till språkliga, kognitiva och sociala faktorer. Kunskap finns även om varför en del barn har svårt att tillägna sig skriftspråket. Men trots 20 års forskning som tydligt visar riktningen förefaller den forskningsbaserade kunskapen inom läs- och skrivområdet inte göra några egentliga avtryck i skolpraktiken.
10
Romanus, Gabriel. "Vad kan göras?: Mera om alkoholpolitikens öde." Nordic Studies on Alcohol and Drugs 19, no. 1 (February 2002): 39–41. http://dx.doi.org/10.1177/145507250201900114.
Full textDissertations / Theses on the topic "“göra kön”"
1
Linghede, Eva. "Har passionen för hästar ett kön? : att göras och göra sig till ridsportkille." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2911.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ”görs”, i killars och mäns ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer? Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet. I ett första analyssteg genomfördes en narrativ analys, där fem berättelser – eller narrativ – konstruerades. Dessa illustrerar på olika sätt centrala teman, erfarenheter och problematiker i intervjupersonernas berättelser. I ett andra analyssteg gjordes en feministisk poststrukturell läsning av de fem narrativen. Resultat och diskussion: Sammanfattningsvis verkar det som att deltagandet i en kvinnligt kodad idrott som ridsporten kan öppna upp för andra, och mindre stereotypa, sätt att vara kille än traditionellt manligt kodade idrotter. Eftersom den vardagliga verksamheten innehåller både sådant som (i vår kultur) brukar definieras som kvinnligt, exempelvis omsorg, kommunikation och lyhördhet, och sådant som brukar definieras som manligt, exempelvis handlingskraft, styrka och mod, får man som kille (och tjej) möjlighet att inta såväl feminint som maskulint kodade positioner. På detta sätt utmanas dominerande diskurser om hur tjejer och killar, män och kvinnor ”är”. Samtidigt måste man som kille inom ridsporten förhålla sig till det omgivande samhällets syn på ridning som en ”tjejsport” liksom till en heteronormativ särartsdiskurs enligt vilken killar inom ridsporten är tävlings-, prestations- och målinriktade, inte gillar att pyssla med hästarna och tycker att det bästa med ridsporten är tjejerna. Det verkar göra att det kan bli extra viktigt att betona maskulinitet – och framförallt heterosexualitet – för att visa att man trots allt är en ”normal” kille. Bögen blir här en form av ”gränsvakt”, en stereotyp som både möjliggör och begränsar, men som framförallt synliggör en heteronormativ ordning.Aim: The overall aim is to investigate how conditions of boys and men’s participation in equestrian sports activities are framed in stories about equestrian sports. In other words I´m interested in the construction of gender, or the ‘doing of gender’, in boys and men´s stories about equestrian sports. Research questions are: How is the gender bending of the boys and men treated in the stories– both inside and outside equestrian sports? Which norms and representations about gender and sexuality are visible in the stories? How do the boys and men position themselves in relation to prevailing gender- and sexuality norms? Methodology: 19 boys and men, between the ages of 13 and 55, active on different levels in the Swedish Equestrian Sports Federation, were interviewed in the study. In a first step, a narrative analysis was conducted. Five narratives, illustrating central themes and experiences in the informants´ stories were constructed. In a second step a feminist post-structuralist reading of the five narratives was carried out. Results and discussion: The results indicate that participation in female-coded sports, like equestrian sports, can open up to other and less stereotypical ways of being a boy or man than participation in sports traditionally seen as masculine. Since the everyday activities contains both elements that we usually (in our culture) define as female, for example care, communication and sensitivity and elements we usually define as male, for example initiative, strength and courage, boys get the opportunity to practice assumed feminine as well as assumed masculine positions. In this way dominant discourses about boys and girls and men and women – how they “are” and what they like – are challenged. At the same time the stories make visible that boys and men in equestrian sports have to relate to the surrounding society’s view of horse riding as a “girl sport” and to heteronormative gender discourses in which men in equestrian sports are competitive and goal oriented, don’t like to cuddle with horses and think that the best thing with horse riding is the girls. It seems as if one strategy for handling this is to emphasize masculinity – and especially heterosexuality – to show that you in spite of everything are a “normal” guy. In this way the “fag” becomes a sort of “border agent” – a stereotype that both allows and restricts, but above all makes visible a heteronormative order.
Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Janssons fond för VT 2014.
2
Eklund, Johanna, and Lundkvist Vanessa Rieder. "Att göra kön på ungdomsgårdar : en kvalitativ studie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26962.
Full textAbstract:
The purpose of this essay is to describe and analyze how three leisure centers in Örebro county are working with gender issues. Our research questions are: What is Machofabriken? How do leisure centers in Örebro county work with equal treatment? In which way do leisure centers in Örebro county work with Machofabriken’s material? How come the recreation centers in Örebro don’t use Machofabriken’s material to any greater extent? We have focused on masculinity oriented gender projects at three leisure centers. We did semi-structured interviews with three recreation leaders who have all been educated in Machofabriken. The interviews were analyzed based on terms that are central in gender equality and masculinity research. The result demonstrates how they work with gender equality, how they use Machofabriken’s material and their thoughts and opinions about the material.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur tre fritidsgårdar i Örebro kommun arbetar med jämställdhet. Våra frågeställningar är: Vad är Machofabriken? Hur ser jämställdhetsarbetet ut på fritidsgårdar i Örebro kommun? På vilket sätt arbetar fritidsgårdar med Machofabrikens material? Varför används inte Machofabrikens material i någon större utsträckning på fritidsgårdarna i Örebro? Vi har fokuserat på tre fritidsgårdars jämställdhetsarbete, framförallt det riktat mot unga män. Vi har utgått från semistrukturerade intervjuer med tre fritidsledare som alla har gått en utbildning i Machofabriken. Intervjuerna är analyserade utifrån begrepp som är centrala inom jämställdhets- och maskulinitetsforskning. Resultatet visar hur de arbetar med jämställdhet, hur de använder Machofabrikens material och deras tankar och åsikter om materialet.
3
Varnemo, Ulrika. "Föräldrars vardagsliv : En kvalitativ studie om föräldraledighet, hushållsarbete och omsorg om barn ur ett genusperspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-108975.
Full textAbstract:
Hur ser det ut med jämställdheten i föräldrars vardagliga liv hemma? Detta är en fråga som är ständigt aktuell och en större förståelse för hur par resonerar kring faktorer som dessa är viktig. Frågor som tas upp i uppsatsen är hur föräldrar diskuterar och fördelar vardagens bestyr mellan sig när det gäller föräldraledigheten, det övergripande ansvaret och den dagliga omvårdnaden av barnet och hushållssysslorna. Utifrån teori kring att ”göra kön” samt tidigare forskning kring konstruktion av faderskap- respektive moderskap diskuteras i uppsatsen också förväntningar och krav som informanterna upplever att de både har på sig själva och hur de uppfattar omgivningens förväntan på dem som mammor och hur de tror att deras partner upplever förväntningar och krav på sig som pappor. Intervjuer med sex mammor har gjorts där pappornas roll, via mammornas berättelse, får komma fram. När det gäller föräldraledigheten säger samtliga i intervjuerna att amningen är en avgörande faktor för fördelningen av föräldraledigheten. Detta går före de ekonomiska och arbetsrelaterade aspekterna. Men är amningen det enda skälet till att vissa av mammorna stannar hemma över ett år trots att rekommendationerna ofta är att heltidsamma barn i sex månader? Kan man förklara det utifrån hur kvinnor och män ”gör kön”? Slående är att flertalet av mammorna uppger att de vill ha kontroll när det kommer till den huvudsakliga ansvarsbiten då det gäller omsorg om barnet. Det medför att deras män inte behöver ha samma kontroll, något som kvinnorna också inser inverkar på jämställdheten i föräldraskapet. Vad gäller skötseln av hemmet är det intressant att diskutera varför fördelningen ser ut som den gör. Vilken koppling har detta till könskonstruktion? Några kvinnor hävdar att de, till skillnad mot sina män, var mer beredda på all den tid det tar att vårda ett litet barn. Mammorna menar att det allmänt råder en förväntan på dagens föräldrar att båda ska vara deltagande i barnens vardagliga liv och omsorg men att skillnaden ligger i att det finns en förväntan på mammor att de i högre grad ska ta mer av det yttersta ansvaret för det praktiska som rör barnet medan papporna förväntas och tillåts vara lekfullare med sina barn.
4
Kleberg, Lundell Malin, and Linnéa Kleberg. "”Man kan göra ljusblå blommor ibland” : En studie om hur barn under bildskapande aktiviteter görs och gör sig till ett kvinnligt eller manligt subjekt på en förskoleavdelning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113813.
Full textAbstract:
Vårt syfte är att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till färgval och motiv på en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation där vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har även fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vårt insamlade data utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förväntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vårt resultat kan vi se att barnen använde sig av bilddialoger och verbalt språk men även färger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har även sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar från pedagogernas sida. I vårt resultat beskriver vi två diskurser som barnen positioneras och positionerar sig i relation till. Vi har, i vårt material, kunnat se stereotypa förväntningar på flickor och pojkar, vilket även tidigare forskning skrivit fram. Vi vill därför uppmärksamma stereotypa förväntningar på flickor och pojkar och på så sätt bidra till ett mer jämställt förhållningssätt under bildskapande-aktiviteter och även till ett reflekterande förhållningssätt kring bemötande av flickor och pojkar på förskolan.
5
Kjetselberg, Alexander. "Kan ett kön göra mer fel än det andra? : Manliga fotbollskommentatorers genusperspektiv vid misstag av fotbollsspelare." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193367.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att utreda om svenska, manliga fotbollskommentatorer gör någon skillnad i hur de omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag. Materialet i undersökningen är från SVT:s sändningar av fotbollsturneringen i OS i London 2012, och består av tre herrmatcher och tre dammatcher. I och med att materialet är sändningar av SVT består materialet av både rörlig bild och ljud. Syftet uppnås genom att fotbollsspelares misstag och kommentatorers kommentarer kategoriseras för att få en objektiv och enhetlig undersökning, så att dessa sedan kan analyseras för att utmynna i räknebara resultat. Metoden är alltså en kvalitativ kategorisering av både fotbollstekniska aspekter och kommentatorers uttalanden, för att följas av en kvantitativ analys. Den kvantitativa analysen genererar räknebara resultat som presenteras och jämförs, för att sedan analyseras och granskas sedan ur ett genusperspektiv. Detta genusperspektiv grundas i bland annat tidigare forskning, hur genus skapas av media samt feminismens historia. Resultaten från denna undersökning har inte visat på några skillnader på hur de manliga kommentatorerna omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare. De största skillnaderna finns mellan kommentatorerna, i antalet kommentatorer i en match. När det är två kommentatorer skiljer sig resultatet från om det är en kommentator. Detta gör slutsatser svåra att dra, i och med det något begränsade materialet. Mer forskning inom ämnet förespråkas för att tydligare drag ska upptäckas.
6
Tiderman, Jennie. "Lite mer Yeah : en studie om femininitet, maskulinitet och musikskapande." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15920.
Full textAbstract:
Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext. Undersökningen jämförs också med forskning inom filosofi och genusvetenskap eftersom studien, tack vare sitt tvärvetenskapliga förhållningssätt, är relevant även utanför musikvetenskapen. Resultatet visar att musikskapandet till stor del pågår på ett interaktivt plan med olika nivåer. Musiken omformuleras och omskapas genom verbal interaktion, kroppsspråk, ansiktsuttryck och mer subtila detaljer såsom blickar och platstagande. Eftersom utgångspunkten i studien är att genus reproduceras genom situationsbunden interaktion, blir också genus i denna bemärkelse en viktig faktor i musikskapandet. Kvinnorna gör kön genom att medla mellan traditionellt feminina ideal och rockmusikens alternativa femininitet. Inom genren gör de kön genom att reproducera sin underkastelse i den maskulina diskurs som präglar rockgenren. Mannen gör kön genom att hylla maskulina ideal såsom fysisk styrka och självsäkerhet, men också genom att förmedla mellan detta och det ideal som eftersträvas i interaktion med musikerna som är kvinnor i bandet. Båda könen reproducerar genus genom att ta avstånd från det motsatta könet. Den falska dikotomin är det mest särpräglade genusmönstret när det kommer till sysslor, personlighetsdrag och ställning. Kvinnor hamnar här i en tydlig hierarkisk underordning, där de påtagligen blir ”de andra”.
7
Jansson, Linnéa, and Jacob Sköldmark. "”Jag bara känner mig nog inte riktigt som så, liksom, som en riktig matematiker eller vad man ska säga” : - En kvalitativ intervjustudie om att vara matematisk på natur- och teknikprogrammet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84295.
Full textAbstract:
En elevs tankar om sig själv som matematisk tenderar att påverka valet av eftergymnasial utbildning inom matematik. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt som elever på natur- och teknikprogrammet ser på sig själva i relation till matematik. Till hjälp har vi utformat två forskningsfrågor; 1) På vilka sätt kan elever på natur- och teknikprogrammet se sig som matematiska? och 2) På vilka sätt kan föreställningar om kön ha en inverkan på upplevelsen av sig själv som matematisk för elever på natur- och teknikprogrammet? För att besvara forskningsfrågorna användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar fyra kategorier av egenskaper som eleverna menar utgör en matematisk person; Den flitiga eleven, Den hängivna eleven, Den smarta eleven och Den kreativa eleven. Med utgångspunkt i teoribildningen doing gender visar resultatet även hur två respondenter ger uttryck för att deras upplevelse av sig själva som matematiska har påverkats av föreställningar av kön i relation till matematik.Student's thoughts about themselves as being mathematical tend to influence their choice of university education in mathematics. The aim of this study is to investigate the ways in which students in the nature and technology program identify themselves in relation to mathematics. For this, we have designed two research questions; 1) In what ways can students in the nature and technology program see themselves as mathematical? and 2) In what ways can conceptions of gender have an impact on the experience of oneself as mathematical for students in the nature and technology program? To answer the research questions, qualitative semi-structured interviews were used. The result shows four categories of attributes that the students consider to be a mathematical person; The hard-working student, The dedicated student, The smart student and The creative student. Based on the theory formation doing gender, the result also shows how two respondents express that their experience of themselves as mathematical has been influenced by conceptions of gender in relation to mathematics.
8
Andersson, Dennis. "Göra kön på bloggen : En studie om framställningar och skapandet av ”kvinnan” på mode- och livsstilsbloggar." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31652.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur ”kvinnan” framställs och skapas på mode- och livsstillsbloggar. Detta har jag undersökt ur ett ”göra kön” perspektiv samt att jag använt mig av Goffmans teorier kring identitetsvärden och stigma. Jag har använt mig av ett eklektiskt förhållningssätt till valet av metod och har därför använt mig av olika metoder där meningskodning av text och symbolisktolkning av bilder varit de mest framträdande. Dessa koder har jag skapat utifrån min teoretiska referensram. Det jag kom fram till i min analys var att kön göra på mode- och livsstilsbloggar på en könskategoriserande nivå såväl som på en genus nivå. Detta görande förekommer i olika former där kroppens utseende, dess utsmyckning samt individers beteenden och åsikter är av central betydelse. Identitetsvärden och stigman är två fenomen som är påtagliga på denna form av bloggar. Dessa två fenomen förekommer i relation till både könskategorisering samt genus.The purpose of this study was to investigate how the “woman” is depicted and created on fashion and lifestyle blogs. I have done this from a “doing gender” perspective. I have also used Goffman’s theories of identity values and stigma. I been working with an eclectic approach to the choice of method and I have therefore been using different methods in which content coding on text and symbolic interpretation of images has been the most prominent. These codes were created based on my theoretical framework. The result of my analysis is that gender is done on fashion and lifestyle blogs relative to the two categories, sex categorization as well as gender. This doing appears in different forms in which the body´s appearance, its decoration and individuals´ behavior and opinions are of central importance. Identity values and stigma are two phenomena that are manifest on this kind of blogs. These two phenomena occur in relation to both sex categorization and gender.
9
Järsenholt, Ida, and Moa Johansson. "”Jag ska alltid öppna upp mitt hem” : Kvinnor som familjehemsmödrar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101320.
Full textAbstract:
This study examines the intrinsic motives of women wanting to establish foster homes. With help from sociological theories, established research and new material the origin of the motives is analyzed. The purpose of the study is to make a contribution to research on foster homes in general and in particular to research of the motives of women establishing foster homes. The question of issue of the study is to analyze and describe the background to women's intrinsic motives for wanting to establish foster homes. Furthermore, we want to investigate and try to identify which women who choose to become foster parents and why. Using a qualitative method consisting of interviews, with forum thread analysis as a complement, we try to find answers to the question of issue. The interviewees consisted of women living throughout Sweden. Results find that the intrinsic motives for wanting to become a foster parent is established already in the women's childhoods and that habits and acts of importance continues to shape them later throughout life. Women's career choices and living situation also turns out to be something that affects the women towards establishing foster homes. Furthermore, they all have caring professions as something in common. The base of foster homes in general stands on traditional gender role patterns where men has the main responsibility as the professional and the women dominate within the boundaries of the home. In the study, we conclude that strong and driven women are crucial for foster homes to be established. The conclusion of the study is demonstrated in something we developed and named “the foster home model”.
10
Lignell, Sofia, and Widh Sofie Lundin. ""GENUS ÄR JU ATT ALLA KAN GÖRA ALLT" : En kvalitativ studie om hur förskollärare definierar, värderar och prioriterar genusarbetet i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39542.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare definierar, värderar och prioriterar genusarbetet i förskolan. Vi ämnade synliggöra synsätt, metoder och strategier för genusarbetet. Studien utgick vi från en kvalitativ ansats varigenom vi genomförde kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt valde vi Hirdmans (2003) teori om genussystemet och genuskontraktet. Studiens mest framträdande resultat var att det finns stora variationer i hur förskollärare definierade, värderade och prioriterade genusarbetet i förskolan, liksom i hur förskollärare arbetade med genus i praktiken. Studiens slutsats var att vi kunde se samband mellan förskollärares intresse, kunskap och medvetenhet kring genus och hur förskollärare omsatte genusarbetet i praktiken.
Books on the topic "“göra kön”"
1
Vad kan medborgarna göra?: Fyra fallstudier av samarbetsformer för frivilliga insatser i äldreomsorg och väghållning. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 2004.
Find full text
2
Atomvintern: Om de långsiktiga konsekvenserna av ett Kärnvapenkrig och vad Sverige kan göra. Stockholm: Alva och Gunnar Mydals Stiftelse, 1987.
Find full text
3
Cassirer, Peter. Stilistiken. 4th ed. Retorikförlaget, 2015. http://dx.doi.org/10.52610/bdkl4710.
Full textAbstract:
När domaren i Wimbledon vill få tyst på publiken säger han: ”Please, Ladies and Gentlemen!” I klassrummet uttrycker läraren kanske detsamma med: ”Nej, hörni, nu får ni sannerligen vara tysta!” I ett annat sammanhang skulle samma önskan kunna formuleras: ”Håll käften, för helvete!” Det sätt på vilket ett tankeinnehåll uttrycks kallas stil. Stil är således inte bara yttre form – uttryck, språk, disposition och framställningssätt i övrigt. Stil är form sedd i relation till ett innehåll. Stilistiken är ett verktyg som gör det möjligt att förstå den språkliga verklighet vi lever i och den är ett medel för oss att bemästra den. Om vi känner till de stilistiska teknikerna att påverka kan vi å ena sidan avslöja manipulationer som vi utsätts för och å den andra själva utnyttja dessa tekniker för att själva göra vår röst hörd. Detta är sjätte utgåvan av Peter Cassirers klassiska lärobok i stilistik som kom ut första gången 1972 med titeln Stilanalys – har även haft titeln Stil, stilistik och stilanalys. Genomreviderad, uppdaterad och i helt ny form. Bokens syfte är att hjälpa läsaren att förstå hur och varför vissa stilistiska grepp har den effekt de har, och argumentationen är rikligt exemplifierad med illustrativa citat såväl ur litteraturen som ur dagspress […] Verket [erbjuder] en sammanhängande beskrivning av ämnet, förankrad i vardagen, som bjuder på ett antalintressanta aha-upplevelser. Lektör Arthur Holmer, BTJ-häfte 21.2015 Själva ordet stil kommer från latinets stylus som betecknade det spetsiga verktyg med vilket man ristade inskrifter på vax- och lertavlor (jfr stilett). I sin nuvarande betydelse, som metafor för sättet att skriva, förekommer det första gången hos Horatius, en framstående romersk poet som levde under sista århundradet f.Kr.Det primära syftet med den stilistiska utformningen är att förstärka budskapets verkan. Denna verkan främjas av att texten är tilltalande på olika sätt; ett oeftergivligt krav är att den ska vara begriplig, åskådlig och konkret. Vidare gynnas receptionen av ett korrekt, vackert, rytmiskt och medryckande språk. Avsikten med den stilistiska utformningen av en text är således att förstärka dess verkan genom att förtydliga innehållet eller budskapet och att försköna den.
4
Alfredsson Ågren, Kristin. Internet och delaktighet: Hur unga med intellektuell funktionsnedsättning använder internet. Linköping University Electronic Press, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/book-175874.
Full textAbstract:
Vad handlar boken om? Den här boken är en lättläst version och handlar om hur unga med IF i Sverige använder internet. IF betyder intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Kunskapen i boken kommer från forskning. Jag som har forskat heter Kristin Alfredsson Ågren. Jag har också haft två handledare som har hjälpt mig med forskningen. Sammanfattning: Unga med IF använder internet ganska mycket. Vår forskning visar att unga med IF använder internet ganska mycket. Men andra ungdomar använder internet mer. Många unga med IF spelar spel på internet. De använder oftast mobil eller surfplatta. Föräldrar till unga med IF är inte så oroliga för att det kan finnas risker med internet. Många behöver mer stöd för att delta på internet Många unga med IF tycker ändå det är svårt att till exempel använda dator. De kan också ha svårt att hitta information på internet. De flesta unga med IF behöver stöd för att använda internet. Ungdomar, föräldrar och personal kan tillsammans skapa nya stöd som gör det enklare att använda internet. Internet måste bli mer tillgängligt och information måste bli enklare att förstå. Då kan ungdomar med IF bli mer delaktiga i samhället.
Book chapters on the topic "“göra kön”"
1
Rosenqvist, Johanna. "När design görs (o)görs kön: Om görandebilder, genus och genre." In Performativitet: Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap: 1, 17–43. Stockholm University Press, 2017. http://dx.doi.org/10.16993/bal.c.
Full text
2
Nilsson, Kerstin. "Är arbetslivet ålderistiskt? Reflektioner om hur arbetslivet för den åldrande arbetskraften är och kan göras mer hållbart." In Perspektiv på ålderism, 249–69. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.153.
Full textConference papers on the topic "“göra kön”"
1
ÇELİKTEN, Hakan. "RADYONUN TOPLUMSAL KABULÜ VE DEĞİŞEN GÜVEN DUYGUSU: “TÜCCAR OYUNU” ÖRNEĞİ." In International Research Congress of Language and Literature of Language and Literature. Rmar Academy, 2021. http://dx.doi.org/10.47832/languagecongress978-605-065876-8.
Full textAbstract:
Toplumun sosyo-kültürel hayatında yaşanan değişim, bireylerin hayata bakış açsını da etkilemektedir. Daha çok sözün hâkim olduğu toplumsal düzende ağızdan çıkan her bir kelime son derece önem arz ederken; yazılı kültürün hâkim olduğu yaşayış tarzında artık yazılı metinler esas kabul edilir hâle gelmiştir. Bu durum, bize yazının hakimiyetiyle birlikte toplumun güven duygusunda yaşanan değişimi göstermektedir. Yazılı kültürü takip eden ve günümüz dünyasının şekillendiren elektronik kültür ortamında ise bu kültür ortamına ait araçların sunmuş olduğu içerik, toplumunda yeniden bir güven inşasına yol açmıştır. Bu araçların başında gelen radyo, Anadolu coğrafyasına çok hızlı bir şekilde yayılmış ve toplumun bu yeniliği kabulü ile radyonun sunmuş olduğu içeriklere güven yan yana ilerlemiştir. Öyle ki belirli bir zaman sonra radyoda sunulan bilgiye göre doğru ve yanlış ayrımı yapılır hâle gelmiştir. Toplumda yaşanan böylesi bir değişimi ilgili toplumun içerisinden çıkan ürünlerde takip etmek mümkündür. Bu bildiride “Tüccar Oyunu” adlı köy seyirlik oyunu incelenerek radyonun toplumsal kabulü ve buna bağlı olarak Anadolu’nu en kırsal yerinde gerçekleşen değişim görülmeye çalışılacaktır
2
Halim, Raihana, Zaynab Dahi, and Nazar Mohammad Halim. "Tip 2 Diyabette Devamlı Egzersiz ve Safran Kullanımınınİnsülin Direnci ve Glikozun Hücre İçine Alımına Etkisi." In International Students Science Congress. Izmir International Guest Student Association, 2021. http://dx.doi.org/10.52460/issc.2021.012.
Full textAbstract:
Diyabet (Şeker Hastalığı) insülin hormonunun eksikliği veya etkisizliği sonucu oluşan, ömür boyu süren, yüksek kan glikoz seviyesi ile karakterize bir metabolik hastalıktır. İnsülin hormonu tamamen eksikse "Tip 1 diyabet (insüline bağımlı diyabet)", denmekte, genellikle çocuklarda ve gençlerde görülmektedir. "Tip 2 diyabet (insüline bağımlı olmayan diyabet)", tip 1 diyabetten farklı olarak, insülin hormonun miktarı yetersiz veya dokular insüline karşı direnç göstermektedir daha çok 35 yaş ve üzeri görülmektedir. Diyabetin en yaygın şekli olan tip 2 diyabet gelişiminde insülin direnci önemli bir rol oynar.2014 yılında yapılan çalışmaya göre diyabet hastalarının sayısı 422 milyon olduğu belirtmiştir. Bu rakam 2035'te 592 milyona çıkacağı tahmin edilmektedir. İlaç tedavisinin yanı sıra, diyabet sağlıklı beslenme ve fiziksel egzersizle kontrol edilebilmektedir. Eski çağlardan beri, bitkiler dünya çapında bir ayurveda tıbbı kaynağı olarak kullanılmıştır ve tıp babası Hipokrat “Gıda ilacınız olsun ve ilacınız yemeğiniz olsun” tavsiyesinde bulunmuştur. Safran (Crocussativus L.) bitkisi dünyadaki en eski doğal ve farmasötik bitkilerden biri olarak bilinmektedir. Safran, 150'den fazla bileşen içermekte, biyolojik olarak aktif metabolitlerikrosin, pikrokrosin ve safranaldır. Safran ağırlıklı olarak gıda, kozmetik ve boya endüstrilerinde kullanılmasının yanında, son zamanlardaki çalışmalar; antidepresan, antispazmodik, antidiyabetik, antikanser ve balgam söktürücü etkilerini göstermektedir. Yapılan birkaç araştırmada safranın insülin direnci üzerinde etkisi olduğu saptanmıştır. Safran tedavisi ile glikoz alımı hücreler tarafından önemli ölçüde uyarılmıştır. Ayrıca, safran ekstresi, doza bağımlı bir şekilde insülin sekresyonunu belirgin olarak arttırmıştır. Aynı şekilde, fiziksel egzersiz de, diyabetin önlenmesi ve tedavisinde önemli bir rol oynamakta ve glikozun hücre içine taşınmasını kolaylaştırmaktadır. Diyabet hastalarında, egzersizin glikoz seviyesi üzerinde etkisi birçok çalışmada araştırmacılar tarafından belirtilmiştir. Egzersiz yoğunluğu ile uyarılan insülin sekresyonundaki değişiklikler hakkında az bilgi bulunmaktadır. Birkaç çalışmada kadın ve erkek, obez ve orta yaşlarda olan diyabetik hastalar üzerinde denemeler gerçekleştirilmiştir. Katılımcıların insülin sekresyonlarındaki değişiklikleri, glikoz seviyeleri ve ortalama glikoz toleransları kaydedilmiştir. Bireyler orta şiddette egzersiz yaptıktan sonra anlamlı derecede düşük glikoz seviyeleri göstermişlerdir. Başka bir çalışmada, fiziksel egzersiz ile birlikte safran ekstresinin kullanımının etkisi araştırılmıştır. Bu yöntemi kullanarak, diyabetin kontrolü için daha etkili ve doğal bir yöntemin ortaya çıkabileceği düşünülmüştür. Özetle, bazı çalışmalarda elde edilen sonuçlara göre, kadınlar ve erkekler üzerinde akut yüksek yoğunluklu egzersizin, orta yoğunluklu egzersizden daha fazla kan glikozunun düşürdüğünü göstermiştir. Ayrıca, safranının devamlı egzersizle birleştirilmesinin diyabetik hastalar üzerinde güçlü bir törapatik faktör olduğu gösterilmiştir. Bu nedenle, diyabet hastalıklarına, devamlı egzersiz ve safran tüketiminin kombinasyonundan yararlanarak glikoz düzeylerini kontrol etmeleri tavsiye edilir. Bununla birlikte, moleküler düzeyde diyabetik parametreler üzerinde safranın spesifik bileşiklerinin uygun dozunu ve rolünü tanımlamak için daha fazla araştırma yapılması gerekmektedir.
3
AKAYDIN AYDIN, Ayşegül. "PANDEMİ DÖNEMİNDE ÇEVRİMİÇİ INSTAGRAM KONSERLERİ VE DEĞİŞEN MEKAN ALGISI." In COMMUNICATION AND TECHNOLOGY CONGRESS. ISTANBUL AYDIN UNIVERSITY, 2021. http://dx.doi.org/10.17932/ctc.2021/ctc21.076.
Full textAbstract:
Çin’in Wuhan kentinde ortaya çıkan kısa sürede tüm dünyaya yayılan COVID-19 (koronavirüs), Dünya Sağlık Örgütü (WHO) Türkiye’de de ilk vakanın görüldüğü 11 Mart 2020 tarihinde pandemi ilan etti. Dünya Sağlık Örgütü’nün verilerine göre bu tarihe kadar COVID-19 virüsü 114 ülkede görülmüş ve 4 bin 291 kişi haya- tını kaybetmişti. Ülkemizde vakanın görülmesinin ardından sıkı önlemler alınmaya başlandı. Öncelikle okulların online eğitime geçilmesi sağlandı. Daha sonra eğlence mekanları kapanarak spor karşılaşmalarına ara verildi. Bunun sonucu olarak pandemi döneminde başta konserler olmak üzere çeşitli etkinlikler çevrimiçi olarak youtube, instagram, facebook gibi farklı platformlardan yayınlandı. Bu çalışmada Türkiye’de vakaların ilk artış gösterdiği Nisan-Mayıs 2020 dönemindeki çevrimiçi instagram konserleri incelenecektir. Pandemi dönemiyle mekan kav- ramının dönüşümü hız kazanmıştır. Bu dönüşüm somut mekanın önemli olduğu müzik konserlerinin yeni medya teknolojileriyle birlikte zaman ve mekandan ayrıştığı varsayımından hareket etmektedir. Henry Lefebvre’nin me- kan kavramı üzerinde durulmuş Manuel Castells’in ortaya attığı akışların uzamı ve zaman üzerinden konser me- kanlarının merkezsizleşmesi anlatılmıştır. Çalışmada belirtilen zaman aralığındaki instagram konserlerine katılmış 8 kişiyle odak grup çalışması yapılmış ve elde edilen veriler kuramsal düzlemle karşılaştırarak doğrulanmaya çalışılmıştır.
4
ADIGÜZEL, Ahmet. "ALİ BİN İSHAK’IN BÂHNÂMESİNDE FİİL ÇEKİMLERİ VE YAPILARI." In International Research Congress of Language and Literature of Language and Literature. Rmar Academy, 2021. http://dx.doi.org/10.47832/languagecongress978-605-065876-5.
Full textAbstract:
Bâh-nâmeler’in ana teması, konusu ve fikir yapısı, sağlıklı bir cinsellik, cinsel hastalıklar ve bu hastalıkların tedavisi için geleneksel çözüm arayışlarıdır. Bu eserler, içerdiği cinsel bilgilerin yanında ayrıca genel sağlık ve genel sağlıkla ilişkili olan bilim disiplinlerini de kapsayan birer genel sağlık ansiklopedileridir. Bāh-nāmeler, aslında geleneksel tedavi yöntemlerinin bilimsel tedavi yöntemlerine uyarlanmasıdır. Bu eserler, ayrıca cilt bakımı ve beden temizliğinin yaşam için gerekliliğini ve önemini de değerlendirmektedir. Genel ve cinsel sağlık alanlarında birçok bilim disiplinin malzemesini, unsurlarını barındıran bâh-nâmeler özellikle dil açısından da oldukça önemli ve zengin bir malzemeyle yazılmıştır. Bâh-nâmeler, Eski Türk dil unsurların yanında dil gelişim seyrini izleme açısından önemli eserler, kaynaklardır. Yaşam kalitesinin artması, ekonomik, sosyokültürel ilerlemeler, gelişmeler ve toplumsal değişimler konuşurların ölçünlü dillerinin ve dil gelişimine ve oluşmasına yardımcı olur. Teknoloji ve bilimde ilerleme, beraberinde bir dil zenginliği getirir. Fiiller, hareket, oluş, durum ve tavır bildiren yapılardır. Yapılan yeni icatlar, keşifler ve kullanılan yeni kavramlar, fiilleri daha işlevsel hale getirir ve cümlenin anlam yükünü taşıyan fiillerin çekimini daha önemli kılar. Türkçedeki kelimeler yapı, köken ve özellikleri bakımından üç temel birim olarak değerlendirilir: isimler, fiiller ve edatlar. Her ne kadar Banguoğlu ve Jean Deny gibi bazı dilbilimciler ünlem ve bağlaçları edattan ayrı yapılar olarak ele almışlarsa da Türk dilindeki kelime yapılarının tabii tasnifi açısından: 1. İsimler (Sıfatlar, zamirler ve zarflar) 2. Fiiller, 3. Edatlar (Bağlaçlar ve ünlemler) olarak üç ana bölümde toplanmaktadır. Türkçe fiil zengini bir dildir. Fiillerin haber ve dilek kipleri çekimleri ve bu zenginliği işlevsel hale getiren bir diğer husus fiil çekiminin esnekliğidir. Fiillerden türetilen fiilimsiler (Sıfat-fiil ve zar-fiiller cümle içerisinde geçici kelimeler üretir.) yüklem olarak kullanılabildiği gibi bir fiil çekime girdiğinde; fiilin kendisi, biçim ve zaman, şahıs unsurlarıyla çekimli fiil yapısını oluşturur. Çekimli fiiller cümlenin anlam bölümünü oluşturur. Fiil çekimi Türkçe cümle yapısında en az dört unsuru karşılar: hareket, biçim, zaman ve kişi. Cümlenin aslî unsuru olan çekimli fiil, tek başına cümlede ifade edilmek istenen anlamı taşıyabilir. Fiil çekimleri Türkçeye sonsuz anlam kazandırabilmektedir. Türkçede fiillerin yapıları incelendiğinde onları yapısal olarak da bir tasnife tabi tutmak gerekir: Kök fiiller, Türemiş fiiller ve Birleşik fiiller. Bu fiil yapıları da anlam içeriklerine göre farklılıklar teşkil etmektedirler: Hareket, iş oluş ve tavır bildirenler vd. Bâh-nâmede geçen fiiller tespit edilerek bu fiiller, hem çekimleri hem de yapıları bakımından incelendi
Reports on the topic "“göra kön”"
1
Hellström, Lisa, and Linda Beckman. Att främja hälsa och förebbygga ohälsa bland ungdomar : En nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser. Malmö universitet, 2020. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771103.
Full textAbstract:
Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.
2
Hellström, Lisa, and Linda Beckman. "Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa" : Samtal om ungas behov och livsfärdigheter. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771691.
Full textAbstract:
Denna rapport ingår i forskningsprojektet Att skapa goda livsfärdigheter bland unga. Den första delrapporten var en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser för att främja psykisk hälsa bland unga. Bland insatser som verkar mer lovande – och till synes har goda möjligheter att göra skillnad för ungas psykiska hälsa - framträder insatser vars syfte är att höja kunskapen om psykisk hälsa bland unga och vuxna. Ökad kunskap om psykisk hälsa har visat sig vara ett viktigt verktyg för att utveckla färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och när man behöver kontakta vården. Dessutom är dessa insat-ser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de ger unga bättre livsfärdigheter och på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar att klara skolan och i förlängningen arbetslivet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen 24§ om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Rekommendat-ioner från den första delrapporten innefattar att rusta unga med färdigheter för att möta livets svårigheter och höja kunskapen om psykisk ohälsa. Det handlar också om att bistå vuxna med kunskap om psykisk hälsa och verk-tyg som främjar hälsa för att kunna stödja unga. Insatser för att främja unga personers hälsa bör följas upp under en längre tid.I denna rapport presenteras röster från unga och yrkesverksamma vuxna i ungas närhet om ungas livssituation kopplat till livsfärdigheter, psykisk hälsa och behov av stöd. Genom att lyssna in unga kan vi bättre hitta framgångsfaktorer för att främja ungas psykiska hälsa och välbefinnande.