Dissertations / Theses: '“göra kön”'

1

Linghede, Eva. "Har passionen för hästar ett kön? : att göras och göra sig till ridsportkille." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2911.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ”görs”, i killars och mäns ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer? Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet. I ett första analyssteg genomfördes en narrativ analys, där fem berättelser – eller narrativ – konstruerades. Dessa illustrerar på olika sätt centrala teman, erfarenheter och problematiker i intervjupersonernas berättelser. I ett andra analyssteg gjordes en feministisk poststrukturell läsning av de fem narrativen. Resultat och diskussion: Sammanfattningsvis verkar det som att deltagandet i en kvinnligt kodad idrott som ridsporten kan öppna upp för andra, och mindre stereotypa, sätt att vara kille än traditionellt manligt kodade idrotter. Eftersom den vardagliga verksamheten innehåller både sådant som (i vår kultur) brukar definieras som kvinnligt, exempelvis omsorg, kommunikation och lyhördhet, och sådant som brukar definieras som manligt, exempelvis handlingskraft, styrka och mod, får man som kille (och tjej) möjlighet att inta såväl feminint som maskulint kodade positioner. På detta sätt utmanas dominerande diskurser om hur tjejer och killar, män och kvinnor ”är”. Samtidigt måste man som kille inom ridsporten förhålla sig till det omgivande samhällets syn på ridning som en ”tjejsport” liksom till en heteronormativ särartsdiskurs enligt vilken killar inom ridsporten är tävlings-, prestations- och målinriktade, inte gillar att pyssla med hästarna och tycker att det bästa med ridsporten är tjejerna. Det verkar göra att det kan bli extra viktigt att betona maskulinitet – och framförallt heterosexualitet – för att visa att man trots allt är en ”normal” kille. Bögen blir här en form av ”gränsvakt”, en stereotyp som både möjliggör och begränsar, men som framförallt synliggör en heteronormativ ordning.
Aim: The overall aim is to investigate how conditions of boys and men’s participation in equestrian sports activities are framed in stories about equestrian sports. In other words I´m interested in the construction of gender, or the ‘doing of gender’, in boys and men´s stories about equestrian sports. Research questions are: How is the gender bending of the boys and men treated in the stories– both inside and outside equestrian sports? Which norms and representations about gender and sexuality are visible in the stories? How do the boys and men position themselves in relation to prevailing gender- and sexuality norms? Methodology: 19 boys and men, between the ages of 13 and 55, active on different levels in the Swedish Equestrian Sports Federation, were interviewed in the study. In a first step, a narrative analysis was conducted. Five narratives, illustrating central themes and experiences in the informants´ stories were constructed. In a second step a feminist post-structuralist reading of the five narratives was carried out. Results and discussion: The results indicate that participation in female-coded sports, like equestrian sports, can open up to other and less stereotypical ways of being a boy or man than participation in sports traditionally seen as masculine. Since the everyday activities contains both elements that we usually (in our culture) define as female, for example care, communication and sensitivity and elements we usually define as male, for example initiative, strength and courage, boys get the opportunity to practice assumed feminine as well as assumed masculine positions. In this way dominant discourses about boys and girls and men and women – how they “are” and what they like – are challenged. At the same time the stories make visible that boys and men in equestrian sports have to relate to the surrounding society’s view of horse riding as a “girl sport” and to heteronormative gender discourses in which men in equestrian sports are competitive and goal oriented, don’t like to cuddle with horses and think that the best thing with horse riding is the girls. It seems as if one strategy for handling this is to emphasize masculinity – and especially heterosexuality – to show that you in spite of everything are a “normal” guy. In this way the “fag” becomes a sort of “border agent” – a stereotype that both allows and restricts, but above all makes visible a heteronormative order.

Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Janssons fond för VT 2014.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Eklund, Johanna, and Lundkvist Vanessa Rieder. "Att göra kön på ungdomsgårdar : en kvalitativ studie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26962.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to describe and analyze how three leisure centers in Örebro county are working with gender issues. Our research questions are: What is Machofabriken? How do leisure centers in Örebro county work with equal treatment? In which way do leisure centers in Örebro county work with Machofabriken’s material? How come the recreation centers in Örebro don’t use Machofabriken’s material to any greater extent? We have focused on masculinity oriented gender projects at three leisure centers. We did semi-structured interviews with three recreation leaders who have all been educated in Machofabriken. The interviews were analyzed based on terms that are central in gender equality and masculinity research. The result demonstrates how they work with gender equality, how they use Machofabriken’s material and their thoughts and opinions about the material.
Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur tre fritidsgårdar i Örebro kommun arbetar med jämställdhet. Våra frågeställningar är: Vad är Machofabriken? Hur ser jämställdhetsarbetet ut på fritidsgårdar i Örebro kommun? På vilket sätt arbetar fritidsgårdar med Machofabrikens material? Varför används inte Machofabrikens material i någon större utsträckning på fritidsgårdarna i Örebro? Vi har fokuserat på tre fritidsgårdars jämställdhetsarbete, framförallt det riktat mot unga män. Vi har utgått från semistrukturerade intervjuer med tre fritidsledare som alla har gått en utbildning i Machofabriken. Intervjuerna är analyserade utifrån begrepp som är centrala inom jämställdhets- och maskulinitetsforskning. Resultatet visar hur de arbetar med jämställdhet, hur de använder Machofabrikens material och deras tankar och åsikter om materialet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Varnemo, Ulrika. "Föräldrars vardagsliv : En kvalitativ studie om föräldraledighet, hushållsarbete och omsorg om barn ur ett genusperspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-108975.

Full text

Abstract:

Hur ser det ut med jämställdheten i föräldrars vardagliga liv hemma? Detta är en fråga som är ständigt aktuell och en större förståelse för hur par resonerar kring faktorer som dessa är viktig. Frågor som tas upp i uppsatsen är hur föräldrar diskuterar och fördelar vardagens bestyr mellan sig när det gäller föräldraledigheten, det övergripande ansvaret och den dagliga omvårdnaden av barnet och hushållssysslorna. Utifrån teori kring att ”göra kön” samt tidigare forskning kring konstruktion av faderskap- respektive moderskap diskuteras i uppsatsen också förväntningar och krav som informanterna upplever att de både har på sig själva och hur de uppfattar omgivningens förväntan på dem som mammor och hur de tror att deras partner upplever förväntningar och krav på sig som pappor. Intervjuer med sex mammor har gjorts där pappornas roll, via mammornas berättelse, får komma fram. När det gäller föräldraledigheten säger samtliga i intervjuerna att amningen är en avgörande faktor för fördelningen av föräldraledigheten. Detta går före de ekonomiska och arbetsrelaterade aspekterna. Men är amningen det enda skälet till att vissa av mammorna stannar hemma över ett år trots att rekommendationerna ofta är att heltidsamma barn i sex månader? Kan man förklara det utifrån hur kvinnor och män ”gör kön”? Slående är att flertalet av mammorna uppger att de vill ha kontroll när det kommer till den huvudsakliga ansvarsbiten då det gäller omsorg om barnet. Det medför att deras män inte behöver ha samma kontroll, något som kvinnorna också inser inverkar på jämställdheten i föräldraskapet. Vad gäller skötseln av hemmet är det intressant att diskutera varför fördelningen ser ut som den gör. Vilken koppling har detta till könskonstruktion? Några kvinnor hävdar att de, till skillnad mot sina män, var mer beredda på all den tid det tar att vårda ett litet barn. Mammorna menar att det allmänt råder en förväntan på dagens föräldrar att båda ska vara deltagande i barnens vardagliga liv och omsorg men att skillnaden ligger i att det finns en förväntan på mammor att de i högre grad ska ta mer av det yttersta ansvaret för det praktiska som rör barnet medan papporna förväntas och tillåts vara lekfullare med sina barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Kleberg, Lundell Malin, and Linnéa Kleberg. "”Man kan göra ljusblå blommor ibland” : En studie om hur barn under bildskapande aktiviteter görs och gör sig till ett kvinnligt eller manligt subjekt på en förskoleavdelning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113813.

Full text

Abstract:

Vårt syfte är att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till färgval och motiv på en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation där vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har även fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vårt insamlade data utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förväntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vårt resultat kan vi se att barnen använde sig av bilddialoger och verbalt språk men även färger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har även sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar från pedagogernas sida. I vårt resultat beskriver vi två diskurser som barnen positioneras och positionerar sig i relation till. Vi har, i vårt material, kunnat se stereotypa förväntningar på flickor och pojkar, vilket även tidigare forskning skrivit fram. Vi vill därför uppmärksamma stereotypa förväntningar på flickor och pojkar och på så sätt bidra till ett mer jämställt förhållningssätt under bildskapande-aktiviteter och även till ett reflekterande förhållningssätt kring bemötande av flickor och pojkar på förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Kjetselberg, Alexander. "Kan ett kön göra mer fel än det andra? : Manliga fotbollskommentatorers genusperspektiv vid misstag av fotbollsspelare." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193367.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att utreda om svenska, manliga fotbollskommentatorer gör någon skillnad i hur de omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare vid misstag. Materialet i undersökningen är från SVT:s sändningar av fotbollsturneringen i OS i London 2012, och består av tre herrmatcher och tre dammatcher. I och med att materialet är sändningar av SVT består materialet av både rörlig bild och ljud. Syftet uppnås genom att fotbollsspelares misstag och kommentatorers kommentarer kategoriseras för att få en objektiv och enhetlig undersökning, så att dessa sedan kan analyseras för att utmynna i räknebara resultat. Metoden är alltså en kvalitativ kategorisering av både fotbollstekniska aspekter och kommentatorers uttalanden, för att följas av en kvantitativ analys. Den kvantitativa analysen genererar räknebara resultat som presenteras och jämförs, för att sedan analyseras och granskas sedan ur ett genusperspektiv. Detta genusperspektiv grundas i bland annat tidigare forskning, hur genus skapas av media samt feminismens historia. Resultaten från denna undersökning har inte visat på några skillnader på hur de manliga kommentatorerna omtalar kvinnliga respektive manliga fotbollsspelare. De största skillnaderna finns mellan kommentatorerna, i antalet kommentatorer i en match. När det är två kommentatorer skiljer sig resultatet från om det är en kommentator. Detta gör slutsatser svåra att dra, i och med det något begränsade materialet. Mer forskning inom ämnet förespråkas för att tydligare drag ska upptäckas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Tiderman, Jennie. "Lite mer Yeah : en studie om femininitet, maskulinitet och musikskapande." Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15920.

Full text

Abstract:

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man. Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandet följdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext. Undersökningen jämförs också med forskning inom filosofi och genusvetenskap eftersom studien, tack vare sitt tvärvetenskapliga förhållningssätt, är relevant även utanför musikvetenskapen. Resultatet visar att musikskapandet till stor del pågår på ett interaktivt plan med olika nivåer. Musiken omformuleras och omskapas genom verbal interaktion, kroppsspråk, ansiktsuttryck och mer subtila detaljer såsom blickar och platstagande. Eftersom utgångspunkten i studien är att genus reproduceras genom situationsbunden interaktion, blir också genus i denna bemärkelse en viktig faktor i musikskapandet. Kvinnorna gör kön genom att medla mellan traditionellt feminina ideal och rockmusikens alternativa femininitet. Inom genren gör de kön genom att reproducera sin underkastelse i den maskulina diskurs som präglar rockgenren. Mannen gör kön genom att hylla maskulina ideal såsom fysisk styrka och självsäkerhet, men också genom att förmedla mellan detta och det ideal som eftersträvas i interaktion med musikerna som är kvinnor i bandet. Båda könen reproducerar genus genom att ta avstånd från det motsatta könet. Den falska dikotomin är det mest särpräglade genusmönstret när det kommer till sysslor, personlighetsdrag och ställning. Kvinnor hamnar här i en tydlig hierarkisk underordning, där de påtagligen blir ”de andra”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Jansson, Linnéa, and Jacob Sköldmark. "”Jag bara känner mig nog inte riktigt som så, liksom, som en riktig matematiker eller vad man ska säga” : - En kvalitativ intervjustudie om att vara matematisk på natur- och teknikprogrammet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84295.

Full text

Abstract:

En elevs tankar om sig själv som matematisk tenderar att påverka valet av eftergymnasial utbildning inom matematik. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt som elever på natur- och teknikprogrammet ser på sig själva i relation till matematik. Till hjälp har vi utformat två forskningsfrågor; 1) På vilka sätt kan elever på natur- och teknikprogrammet se sig som matematiska? och 2) På vilka sätt kan föreställningar om kön ha en inverkan på upplevelsen av sig själv som matematisk för elever på natur- och teknikprogrammet? För att besvara forskningsfrågorna användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar fyra kategorier av egenskaper som eleverna menar utgör en matematisk person; Den flitiga eleven, Den hängivna eleven, Den smarta eleven och Den kreativa eleven. Med utgångspunkt i teoribildningen doing gender visar resultatet även hur två respondenter ger uttryck för att deras upplevelse av sig själva som matematiska har påverkats av föreställningar av kön i relation till matematik.
Student's thoughts about themselves as being mathematical tend to influence their choice of university education in mathematics. The aim of this study is to investigate the ways in which students in the nature and technology program identify themselves in relation to mathematics. For this, we have designed two research questions; 1) In what ways can students in the nature and technology program see themselves as mathematical? and 2) In what ways can conceptions of gender have an impact on the experience of oneself as mathematical for students in the nature and technology program? To answer the research questions, qualitative semi-structured interviews were used. The result shows four categories of attributes that the students consider to be a mathematical person; The hard-working student, The dedicated student, The smart student and The creative student. Based on the theory formation doing gender, the result also shows how two respondents express that their experience of themselves as mathematical has been influenced by conceptions of gender in relation to mathematics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Andersson, Dennis. "Göra kön på bloggen : En studie om framställningar och skapandet av ”kvinnan” på mode- och livsstilsbloggar." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31652.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur ”kvinnan” framställs och skapas på mode- och livsstillsbloggar. Detta har jag undersökt ur ett ”göra kön” perspektiv samt att jag använt mig av Goffmans teorier kring identitetsvärden och stigma. Jag har använt mig av ett eklektiskt förhållningssätt till valet av metod och har därför använt mig av olika metoder där meningskodning av text och symbolisktolkning av bilder varit de mest framträdande. Dessa koder har jag skapat utifrån min teoretiska referensram. Det jag kom fram till i min analys var att kön göra på mode- och livsstilsbloggar på en könskategoriserande nivå såväl som på en genus nivå. Detta görande förekommer i olika former där kroppens utseende, dess utsmyckning samt individers beteenden och åsikter är av central betydelse. Identitetsvärden och stigman är två fenomen som är påtagliga på denna form av bloggar. Dessa två fenomen förekommer i relation till både könskategorisering samt genus.
The purpose of this study was to investigate how the “woman” is depicted and created on fashion and lifestyle blogs. I have done this from a “doing gender” perspective. I have also used Goffman’s theories of identity values and stigma. I been working with an eclectic approach to the choice of method and I have therefore been using different methods in which content coding on text and symbolic interpretation of images has been the most prominent. These codes were created based on my theoretical framework. The result of my analysis is that gender is done on fashion and lifestyle blogs relative to the two categories, sex categorization as well as gender. This doing appears in different forms in which the body´s appearance, its decoration and individuals´ behavior and opinions are of central importance. Identity values and stigma are two phenomena that are manifest on this kind of blogs. These two phenomena occur in relation to both sex categorization and gender.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Järsenholt, Ida, and Moa Johansson. "”Jag ska alltid öppna upp mitt hem” : Kvinnor som familjehemsmödrar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101320.

Full text

Abstract:

This study examines the intrinsic motives of women wanting to establish foster homes. With help from sociological theories, established research and new material the origin of the motives is analyzed. The purpose of the study is to make a contribution to research on foster homes in general and in particular to research of the motives of women establishing foster homes. The question of issue of the study is to analyze and describe the background to women's intrinsic motives for wanting to establish foster homes. Furthermore, we want to investigate and try to identify which women who choose to become foster parents and why. Using a qualitative method consisting of interviews, with forum thread analysis as a complement, we try to find answers to the question of issue. The interviewees consisted of women living throughout Sweden. Results find that the intrinsic motives for wanting to become a foster parent is established already in the women's childhoods and that habits and acts of importance continues to shape them later throughout life. Women's career choices and living situation also turns out to be something that affects the women towards establishing foster homes. Furthermore, they all have caring professions as something in common. The base of foster homes in general stands on traditional gender role patterns where men has the main responsibility as the professional and the women dominate within the boundaries of the home. In the study, we conclude that strong and driven women are crucial for foster homes to be established. The conclusion of the study is demonstrated in something we developed and named “the foster home model”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lignell, Sofia, and Widh Sofie Lundin. ""GENUS ÄR JU ATT ALLA KAN GÖRA ALLT" : En kvalitativ studie om hur förskollärare definierar, värderar och prioriterar genusarbetet i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39542.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare definierar, värderar och prioriterar genusarbetet i förskolan. Vi ämnade synliggöra synsätt, metoder och strategier för genusarbetet. Studien utgick vi från en kvalitativ ansats varigenom vi genomförde kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt valde vi Hirdmans (2003) teori om genussystemet och genuskontraktet. Studiens mest framträdande resultat var att det finns stora variationer i hur förskollärare definierade, värderade och prioriterade genusarbetet i förskolan, liksom i hur förskollärare arbetade med genus i praktiken. Studiens slutsats var att vi kunde se samband mellan förskollärares intresse, kunskap och medvetenhet kring genus och hur förskollärare omsatte genusarbetet i praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Kalström, Moa, and Sara Rosenstam. "Från papparoll till föräldraroll : En komparativ studie av papparollens förändring över tid." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156447.

Full text

Abstract:

1974 införde Sverige, som första landet i världen, en föräldraförsäkring som gav både mammor och pappor rätt till en inkomstrelaterad ersättning för att vara föräldralediga med sina barn. Trots samma möjligheter till föräldraledighet har pappor, genomgående sedan reformen infördes, tagit ut betydligt färre föräldradagar än mammor. Statistik visar däremot på en progression som indikerar på att allt fler pappor både tar ut samt tar en längre föräldraledighet än tidigare. I och med denna successiva förändring i åtanke väcktes en nyfikenhet gällande bakomliggande orsaker för detta. Tidigare forskning har belyst möjliga förklaringar till pappors resonemang kring föräldraledighet och pappors roll i familjen. Denna studie syftar därför till att anta en ny synvinkel, där en jämförelse av papparollens eventuella förändring över ett kvarts sekel undersöks. Detta för att ta reda på om en eventuell förändring av papparollen har skett och om så, hur denna förändring ser ut. Vidare vill studien undersöka om den eventuella förändringen kan ligga till grund för det ökade uttaget av föräldraledighet hos pappor boende i Stockholm. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer utförts med heterosexuella pappor från två generationer i åldrarna 30-35 år och 55-60 år bosatta i Stockholm. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna doing gender och specialiseringsteorin samt Lars Jalmerts och Elisabeth Bekkengens tidigare studier som berör svenska män och i synnerhet faderskap. Resultatet av denna studie visar på att papporna från de två generationerna har olika syn på vad papparollen innebär och det blir tydligt att de gör papparollen på olika sätt. Den äldre generationen ser föräldraskapet som bestående av två kompletterande roller där mammor och pappor fyller olika funktioner. Den yngre generationen har en annan syn på föräldraskapet och menar på att mammor och pappor utgör en heltäckande föräldraroll där båda föräldrarna ansvarar lika för allt. Deras två olika definitioner av papparollen respektive föräldrarollen grundas ur hur de ser på och gör kön vilket också tycks vara en påverkande faktor till hur papporna har tagit ut sina föräldradagar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Hofmeijer, Jenny. "Könsrollerna i LasseMajas Detektivbyrå : Diamantmysteriet respektive Mästerdetektiven Blomkvist." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15448.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to find out how gender roles are described in two popular children’s detective stories, one of them written in 2002 and the other in 1946, to be able to compare the two. In order to do this, I used a qualitative research method in which I read and analyzed the text and illustrations of the books out of a gender perspective.I used gender theories describing how stereotypical gender roles are displayed, and these theories were later associated with the books I studied. I also used previous research concerning gender roles in other children's books in order to compare those results with my own.After having read, analyzed and compared the two books, I found vast resemblances between them, but also certain differences. However, it is obvious that the gender roles in both books for the most part are traditional. It is mainly the girls (although not the adult women) that diverge from the stereotypical gender roles, but this is also what is most common and most acceptable in today's society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Allan, Sardonia, and Mursal Wali. "Vision om jämställdhet - en illision?‏ : En kvalitativ studie om jämställdhet inom samboförhållanden." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-25781.

Full text

Abstract:

This qualitative study was conducted to investigate how subordination and superiority emerges in the interaction between heterosexual couples between 20 to 30 years old, without children. Eight semi-structured interviews with four couples have been conducted to provide insight into how subordination and superiority is made in the interaction between the cohabiting couples. All interviews were transcribed and then manually categorized along specific main themes and sub themes. The empirical data were then assayed by a hermeneutic interpretation. Three previous studies have formed the basis for this study, Det kallas kärlek by Carin Holmberg, the anthology, Jämställdhetens pris and Familjer i tiden by Christine Roman and Helen Peterson. The theoretical framework consists symbolic interactionism, and especially the concept of asymmetrical role-taking and also doing gender. By using these theories, we can gain knowledge about the interaction between the pairs. We have also enlisted the aid of the theory doing gender to gain an understanding of how household distribution of the pairs look like. The analysis of the empirical material showed that the majority of the women were the initiator in the relationship, with regard to housework and leisure. It was also in the female and male informants' statements that the primary responsibility for the division in terms of housework was on the women. In this way, one can, using the theory of asymmetric role- taking, identify the subordination of the woman in the relationship.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Enerdal, Annelie, and Andrea Börjesson. "Kvinnliga polisstudenters erfarenheter och upplevelser. : En kvalitativ studie med fokus på genus, kön och yrkesroll." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64766.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att utforska vilka erfarenheter och upplevelser kvinnliga polisstudenter hade av kön och genus under polisutbildningen. Data samlades in genom intervjuer med fyra kvinnliga polisstudenter. Materialet analyserades därefter utifrån den kvalitativa analysmetoden tematisk analys. Ur den tematiska analysen konstruerades fyra huvudteman: Bilden av en polis, Den kvinnliga polisen, Uppfattningar om jämlikhet samt Genusfrågornas plats på polisutbildningen. Studiens deltagare målade upp en komplex bild kring hur de upplevde att en kvinnlig polisstudent “skall vara”. Vissa slutsatser som denna studie drar faller i linje med tidigare forskning inom området. Detta då det föreföll som att föreställningar och normer för hur en polis “skall vara” fortsätter att påverka de kvinnliga studenterna på polisutbildningen. Vidare resultat från denna studie visar på att kvinnliga polisstudenter upplevde att den pågående rörelsen inom polisutbildningen mot ett mjukare förhållningssätt med högre värdering av traditionellt mer feminina egenskaper var positivt märkbar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Fransson, Patrick. ""Vi försöker dela upp oss. Vi tanter tycker bättre om att baka. IP, fotboll och gympasalen tar hellre dom manliga" : En studie om förväntningar på manliga lärare och könsskapande i grundskolans tidigare år." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5337.

Full text

Abstract:

With this thesis I wanted to find out how a teacher-team in Stockholm reason about and whether they have specific expectations of male teachers in the early school years. Interviews with five teachers from pre-school to grade 3 and in after-school have shown that specific expectations of male teachers is something obvious. Are male teachers expected to enter into the role of male role models to contribute with masculinity and a male perspective? However, the informants are not able to define how a male role model is or should act. Men and women are often defined as two separate, and often as opposite, groups. According to Lpo´94 the school has to counteract traditional gender patterns, making specific expectations of male teachers problematic, when these rather helps to underpin these patterns. The conclusion is, based on the perception of gender as a socially constructed phenomenon, that schools and teachers contribute to gender-building by setting, and constantly repeating and practicing the standards for what is considered male and female. As long as this continues, the school will remain an arena where these gender patterns are reinforced rather then counteracted.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Soback, Antonia. "”Man får göra vad man vill, men man måste tänka på vad man gör.” : En genusstudie om tjejer, femininitet och platstagande." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-135289.

Full text

Abstract:

Studien har som ambition att studera hur tjejer skapar femininitet och således tar plats på en ungdomsgård belägen i en multietnisk stadsdel i Stockholm. Studiens metod består av deltagande observation av en grupp på åtta tjejer som besökte ungdomsgården dagligen. Resultatet indelas i tre teman, Systerskap, Ungdomsgården är hemma och Femininitetskapande som beskriver tjejernas relationer till varandra, andra ungdomar på- och utanför ungdomsgården samt bostadsområdet, men även förhållandet till svenskhet. Resultatet analyserades med teorier rörande genus, etnicitet, postkolonial feminism och praktikgemenskap. Det framkom att tjejerna formade en gemenskap som de upprätthöll med outtalade regler rörande femininitet, etnicitet och sexualitet. Studiens slutsatser är att ungdomsgården framställdes som en betydelsefull plats då den utgjorde en fristad för tjejerna, där de försökte undkomma de olika regler som omfattade dem och deras liv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lindström, Christina, and Emma Martinell. "”Terapi och testosteron i symbios, manlighet 2.0” : En kvalitativ studie i att göra maskulinitet i livsstilsmagasinet Café Magazine." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36016.

Full text

Abstract:

Denna uppsats har syftat till att undersöka hur maskulinitet görs i omslagsintervjuerna i Café Magazine under åren 2015 och 2020. Analysen har utgått från Raewyn Connells och Ylva Elvin-Nowak & Heléne Thomssons teorier kring maskulinitet och att kön är något som görs, snarare än något som är. Connells maskulinitetsteori innebär att maskuliniteter ska förstås som något dynamiskt som är avhängigt sociala, kulturella och historiska villkor. I vår undersökning har vi sökt besvara frågan: Hur görs maskulinitet i omslagsintervjuerna i livsstilsmagasinet Café Magazine åren 2015 och 2020? Vi har undersökt hur de arbetar med text och bild för att gestalta maskulinitet. Genom att tillämpa en kvalitativ tematisk innehållsanalys samt en semiotisk bildanalys har totalt åtta stycken omslagsintervjuer analyserats, såväl i text som bild, fyra stycken från respektive år. Av analysen framgår att Café Magazine i bild och text gör en maskulinitet som bär flera kännetecken av den västerländska hegemoniska maskuliniteten. Men vi ser även nyanseringar som kan antyda att det skett, och fortfarande sker, förändringar i denna västerländska, hegemoniska maskulinitet. Fram växer bilden av en emotionell och reflekterande maskulinitet.
The purpose of this study is to examine how masculinity is portrayed in the cover stories of Swedish magazine Café Magazine during 2015 and 2020. The theoretical framework upon which the analysis has been made consists of Raewyn Connell’s theory of masculinity, as well as Ylva Elvin-Nowak & Heléne Thomsson’s concept of gender, stating that gender is constructed by us, rather than something that resides within us. Connell’s theory of masculinity proposes that masculinities are dynamic, social constructs that varies in different cultures and periods of time. The aim has been to examine how masculinity is constructed in the cover stories of the men’s lifestyle magazine Café Magazine during 2015 and 2020. The material consists of eight cover stories in total, four from each year. The cover stories have been analyzed by combining two methods: (qualitative) thematic analysis for the written content of the articles and semiotic analysis for the images. The study concludes that the masculinity constructed by Café Magazine, in the written content as well as the images of the cover stories, displays several characteristics consistent with those of western, hegemonic masculinity. However, there are nuances to suggest that this western, hegemonic masculinity has recently undergone, or still is undergoing, changes. In these nuances an emotional and reflecting masculinity emerges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Larsson, Sanna. ""Tjejer är ofta enklare att ha att göra med" : En video- och intervjustudie om hur sångundervisning och sånglärares bemötande påverkas av elevens biologiska kön." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-44434.

Full text

Abstract:

Föreliggande arbete inriktar sig på att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur sånglärares elevbemötande påverkas av elevens biologiska kön. Med hjälp av videoobservationer av lärarnas sångundervisning i kombination med semistrukturerade intervjuer med de observerade lärarna har olika teman framkommit i analysarbetet av lärarnas elevbemötande och uttalade uppfattningar kring kön och genus. Resultatet visar att den mest markanta skillnaden i lärarnas bemötande är hur mycket lärarna skrattar eller skämtar med eleverna. Lärarnas förhållningssätt till sångarens roll presenteras samt hur det påverkar lärarnas lektionsupplägg. Vidare behandlar resultatet hur det sociala samspelet mellan lärare och elev fungerar, hur uppmuntran och beröm ges samt hur lärarnas uppfattningar kring känslomässiga skillnader mellan pojkar och flickor tycks påverka sångundervisningen och lärarnas elevbemötande. I diskussionen behandlas bland annat hur genusordningen styrks genom såväl lärarnas elevbemötande som elevernas bemötande av lärarna samt hur normer och förväntningar färgar deras sociala interaktioner.
The purpose of the study is to, from a gender perspective, investigate how vocal teachers treatment of the student is affected by the student’s biological sex. With the help of video observations of the teachers vocal tutoring in combination with semi-structured interviews certain themes have emerged from the analysis of the teachers treatment of the students and stated views on sex and gender. The result shows that the most significant difference in the teacher’s attitude towards the students is the amount of teachers joke and laughter. The teachers approach towards the singers function is presented along with how that seems to affect the teachers approach towards vocal tutoring. The result also display how the social interaction appears between the teacher and students, how encouragement and praise is given and how the teachers perceptions on emotional distinctions between boys and girls are effecting the vocal tutoring and the teachers treatment of the students. In the chapter on discussion I present, among other things, how both teachers and students due to their attitude towards each other confirm the gender order and lastly how social structures and expectations affects their social interactions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lindberg, Lina. "”Lejonet var en lätt match för Blorpen” : Görandet av könsnormer i bilderböcker." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85709.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle får pojkar och flickor olika möjligheter beroende på kön. Även fast Sverige förstås vara ett av världens mest jämställda länder återfinns ojämställdhet inom en rad områden där flickor och pojkar begränsas p.g.a. den rådande könsordningen. Pojkar uppmuntras till att vara aktiva, ta plats och prestera medan flickor uppmuntras till att vara passiva, omvårdande och fokusera på relationer vilket avspeglas i uppdelningen mellan könen på individnivå, men även på samhällsnivå i olika yrkeskategorier och i olika positioner. Barnlitteraturen som barn exponeras för säger något om nutiden, samtidigt som den förmedlar referensramar som barnet förhåller sig till i sitt eget identitetsskapande. Litteraturen kan utmana eller befästa rådande könsnormer gällande manligt och kvinnligt, där förskolan kan förstås ha en viktig position i att aktivt arbeta för att främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen att få en fördjupad förståelse för hur könsnormer görs och förmedlas i de bilderböcker som når väldigt många barn i Sverige oavsett deras sociala förutsättningar. West och Zimmermans teori ”doing gender” har varit den teoretiska utgångspunkten för studien i kombination med det normkritiskt perspektiv samt Nikolajevas schema för manliga och kvinnliga egenskaper. Empirin består av de sju mest lästa bilderböckerna på det nätbaserade biblioteket Ugglo i ålderskategorin 3–6 år under år 2020. Dessa har analyserats genom kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där analysprocessen gjorts genom att först finna denotationer i text och bild och sedan konnoterat denotationer som framträtt. Resultatet visar att det är en manlig dominans i bilderböckerna och att karaktärerna gör kön genom kläder, utseende, attribut och handlingar. De manliga karaktärerna utmanar ibland de stereotypiska maskulinitetsnormer men framställs då ofta som komiska. De kvinnliga karaktärerna förkroppsligar både femininitet och maskulinitet men är förpassade till familjesfären. Dock befäster de manliga karaktärerna stereotypiska maskulinitetsnormer mer än de överskrids genom att vara aktiva, handlingskraftiga, oberoende och våldsamma. Bilderböckerna förstärker heterosexualitet som norm då den tas för given. De manliga och kvinnliga karaktärerna uppvisar känslor men de manliga karaktärerna fokuserar på att dölja känslor som ses som feminina. Resultatet ger en indikation på att bilderböckerna som många barn kommer i kontakt med i många fall befäster stereotypiska könsnormer och de utmaningar som görs av stereotypiska könsnormer är relativt små. Vilket kan gå i konflikt med förskolans styrdokument att aktivt jobba för jämställdhet och motverka att barnen begränsas av könsterotypiska föreställningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Holmlund, Tilda, and Evelyn Kuhlin. ""Barn som kan göra rätt, gör rätt"." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42497.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal från tre olika verksamheter uppfattar begreppen in- och utagerandebeteende samt vilka specialpedagogiska perspektiv som skildras i arbetet med att stödja barn som upplevs bruka ett in- eller utagerandebeteende. Att få en vidare kunskap om hur specialpedagogiska insatser används i förskolans verksamhet samt vad förskolepersonal anser vara betydande i arbetet med att stödja barn i förskolan. Studien grundar sig i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts med sammanlagt åtta stycken personal från förskolan. Vår teoretiska utgångspunkt har varit specialpedagogiska perspektiv vilka benämns som det traditionella perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Det resultat som vi funnit mest framträdande var föreskolpersonalens uppfattningar om begreppen in- och utagerandebeteende, de specialpedagogiska perspektiv som skildrats samt hur verksamheternas specialpedagogiska arbete ter sig i praktiken. Studiens slutsats var att vi kunnat urskilja samtliga tre specialpedagogiska perspektiv i relation till intervjupersonernas svar samt att vi kunnat se ett samband mellan tid- och resursbrist och samtliga barns rätt till förskoleplats, vilket givit ett resultat i form av ett behov av olika prioriteringar i verksamheterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Malmros, Henrietta. "”Det är en svår balansgång, man vet inte hur man ska göra alla gånger” : En kvalitativ studie om pedagogers bemötande av flickor respektive pojkar i förskolan." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40189.

Full text

Abstract:

Enligt (Skolverket, 2016) har alla som verkar inom förskolan ett ansvar att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Syftet med studien är att visa på hur pedagogers bemötande av flickor respektive pojkar kan se ut i förskolan. Därmed görs ett försök att bidra till ökad kunskap kring hur genus kan göras i förskolan. Syftet uppnås med hjälp av följande frågeställningar: Hur ser personalens bemötande av flickor respektive pojkar ut på den observerade förskolan? Vilka skillnader blir tydliga i bemötandet av flickor respektive pojkar? I studien används ett poststrukturellt perspektiv som ser på språket som en grund som bildar sociala strukturer som styr hur vi ser på oss själva, hur andra ser på oss samt hur vi agerar i olika situationer (Davies, 2003). Skapandet av kön och genus baseras på performativitet vilket betyder att vi inte är man eller kvinna, vi konstruerar vad begreppet man och kvinna innebär (Butler, 2007). Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom observationer på en förskola. Resultatet av studien visar följande: (1) pedagogerna använder olika metoder för att påkalla barnens uppmärksamhet, (2) pedagogerna försöker se och bekräfta alla barn, (3) pedagogerna ställer olika typer av frågor till barnen samt (4) att pedagogerna upplever en osäkerhet kring hur de ska bemöta barnen för att motverka stereotypa könsnormer men samtidigt respektera deras fria val.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Gerhardsson, Cecilia, and Patricia Karlsson. "Det man gör inne kan man göra ute." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25250.

Full text

Abstract:

Uppsatsens är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende på vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats är att se skillnaden på förskolornas sätt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende på om förskolan ligger på landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar på att utomhuspedagogiken är ett verktyg till ett lärande i förskolan, forskningen tyder också på att utomhuspedagogiken är mycket viktig i förskolor och att närhet till natur är en tillgång. Som metod använde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. Där vi intervjuade åtta personer på sex olika förskolor, tre förskolor på landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö. Vi har genom vårt uppsatsarbete fått reda på att det inte finns några hinder till att jobba med utomhuspedagogiken beroende på var förskolan ligger.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Blidberg, Camilla, and Jeanette Hansson. "Kvinnligt, manligt eller macho? : En undersökning av två branscher i samma organisation som upp-visar kvinnodominans respektive mansdominans." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27939.

Full text

Abstract:

Denna studie grundar sig i en forskning gällande arbetet kring genus och jämställdhet i två olika yrkesbranscher inom samma organisation. Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad och granskas arbetsmarknaden närmare framträder den interna könssegregeringen. Det betyder att kvinnor och män med samma yrke och ibland samma arbetsgivare utför olika arbetsuppgifter. Enligt tidigare forskning har kvinnors andel av arbetskraften ökat kraftigt sedan 1960 och detta har medfört att ett stort steg tagits mot ökad jämställdhet. Kvinnor och män har valt olika yrkesinriktningar som resulterat i en könssegregerad arbetsmarknad. En bidragande orsak till att den svenska arbetsmarknaden fortfarande är starkt könssegregerad är beskrivningen av yrken och branscher såsom "typiskt kvinnliga" och "typiskt manliga". Utgångspunkten för denna studie är att ta fram mer forskning kring genus och jämställdhet. Syftet med studien är således att undersöka två olika yrkesbranscher som uppvisar kvinnodominans respektive mansdominans inom en och samma organisation. Tidigare forskning påvisar att olikheter i traditioner, förhållningssätt samt värderingar som är relaterade till genusmönstret bidrar till att kvinnor dominerar i hemtjänsten och män i de tekniska verksamheterna. Dessa genusmönster har stor betydelse för arbetsmiljöförhållandena eftersom det påverkar alla delar av vårt samhälle. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer sett ur ett hermeneutiskt perspektiv. Intervjuer har genomförts med personer med olika befattningar från räddningstjänsten, vård och omsorg (hemtjänst) samt personalchef. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån den teoretiska referensramen. I denna studie har vi kommit fram till att den mansdominerade yrkesbranschen har kommit längre i arbetet för jämställdhet genom exempelvis lön och ombyggnationer till kvinnliga omklädningsrum. Samt att vissa av brandmännens partners är emot kvinnliga brandmän.
This study is based on research into the work of gender and equality in two different professions within the same organization. The Swedish labor market is gender segregated and is the labor market to be examined closer stands the internal gender segregation. This means that women and men with the same occupation and sometimes the same employer perform different tasks. According to previous research, women's share of labor has increased significantly since 1960, and this has led to a major step towards increased gender equality. Women and men have chosen different professions that resulted in a gender segregated labor market. A contributory reason why the Swedish labor market is still highly gender segregated is the description of professions and industries such as "typically female" and "typically male". The starting point for this study is to develop more research on the importance of the Swedish gender-based labor market. The purpose of the study is thus to investigate two different professions that exhibit women dominance and men dominance within one and the same organization. Previous research shows that differences in traditions, attitudes and values are related to gender patterns. This makes women dominate the home care services and men in the technical activities. These gender patterns are of great importance to the working environment, as it affects all parts of our society. The study has been conducted with qualitative interviews from a hermeneutic perspective. Interviews have been conducted with people with different positions from the emergency services, health and social care (home care service), and the staff manager. The study has been analyzed with qualitative interviews from a hermeneutic perspective. Interviews have been conducted with people with different positions from the emergency services, healthcare and home care services and the responsible human resource manager. The results from the interviews have been analyzed based on the theoretical reference frame-work. In this study we have come to the conclusion that the male-dominated occupational field has gone further in the work of gender equality, for example, new dressing rooms for women. And some of the firemen's partners are against female firefighters.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Isaksson, Anna. "Att utmana förändringens gränser : En studie om förändringsarbete, partnerskap och kön med Equal-programmet som exempel." Doctoral thesis, Högskolan i Halmstad, Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5622.

Full text

Abstract:

In this thesis the overall aim is to analyse conceptions of change with the point of departure being texts developed within the framework of three development partnerships financed by the European Social Fund's Equal Programme 2001-2007. The development partnerships, consisting of collaborating parties from both the public and private sector, aimed at developing new methods and ideas in order to counteract discrimination and all kinds of inequality in working life. The thesis poses the following research questions: How are the problems that the development partnerships intended to counteract described? What appears as important to change in order for discrimination in working life to decrease? In what ways are changes aimed at combating discrimination and contributing to increased gender equality and diversity in working life deemed possible? What motives emerge behind the visions of creating a working life without discrimination? How are gender and other social categories constructed and how do these constructions impact on the conceptions of change that emerge? The ideas, perspectives and interests that characterise the understanding of changes in working life in the studied texts, are illustrated with the aid of theories on how society's forms of rule have changed from government to governance and theories on how gender is done. Furthermore, why certain perspectives and ideas emerge and the consequences of them is analysed based on institutional ethnography and concepts such as social relations and ruling relations. The thesis' analysis points to how the consensus-based organisational form of partnership and the politics and principles that are reflected in the Equal Programme together with notions on growth, leadership and gender create limits for the conceptions of change. Limits that in certain respects entail that society's relations of power and inequality, instead of being challenged, are reproduced. Based on the results of the study, the importance is emphasised of continuously taking one's point of departure in identifying and challenging the limits to how one can speak of change, since the dominant conceptions of change may be an expression of the ruling relations.
I den här avhandlingen är det övergripande syftet att analysera föreställningar om förändring med utgångspunkt i texter som tagits fram inom ramen för tre utvecklingspartnerskap som finansierades av den Europeiska socialfondens Equal-program 2001-2007. Utvecklingspartnerskapen, som bestod av flera samverkansparter från privat och offentlig sektor, syftade till att utveckla nya metoder och idéer för att motverka diskriminering och all slags ojämlikhet i arbetslivet. Avhandlingen utgår från frågeställningarna: Hur beskrivs de problem som utvecklingspartnerskapen avsåg att motverka? Vad framstår som viktigt att förändra för att diskrimineringen i arbetslivet ska minska? På vilka sätt antas förändringar, som anses leda till minskad diskriminering och ökad jämställdhet och mångfald i arbetslivet, vara möjliga? Vilka motiv framträder bakom visionerna om att skapa ett arbetsliv utan diskriminering? Hur konstrueras kön och andra sociala kategorier och hur inverkar dessa konstruktioner på de föreställningar om förändring som framträder? Med hjälp av teorier om hur samhällets styrformer förändrats ”från government till governance” och teorier om hur kön görs åskådliggörs vad det är för idéer, perspektiv och intressen som karakteriserar förståelsen av förändringar i arbetslivet i de rapporter, filmer, utbildningar och metodböcker med mera som studerats. Utifrån den institutionella etnografin och begrepp som sociala relationer och styrningsrelationer analyseras vidare varför vissa perspektiv och idéer framträder och konsekvenserna av dem. Avhandlingens analys pekar på hur den konsensusbaserade organiseringsformen partnerskap och den politik och de principer som reflekteras i Equal-programmet tillsammans med föreställningar om tillväxt, ledarskap och kön skapar gränser i föreställningarna om förändring. Gränser som i vissa avseenden innebär att samhällets relationer av makt och ojämlikhet – istället för att utmanas – reproduceras. Utifrån studiens resultat poängteras vikten av att ständigt ta utgångspunkt i att identifiera och utmana gränserna för hur det går att tala om förändring eftersom dominerande föreställningar om förändring kan vara ett uttryck för samhällets styrningsrelationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Ringhov, Sanne, and Tea Svensson. "Kvinnans väg till toppen - En kvalitativ studie om kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355641.

Full text

Abstract:

Idag uppmärksammas kvinnors underrepresentation på högre chefspositioner i såväl media som undersökningar och rapporter. I dessa åskådliggörs det att det idag inte finns en logisk förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade, vilket bland annat argumenteras utifrån att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män. Forskning förklarar att en bidragande faktor till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade grundas i att chefskap enligt traditionen följer en maskulin norm. För att bidra med kunskap kring kvinnors underrepresentation i relation till chefskapet, har vi valt att fokusera på de kvinnor som lyckats nå ett högre chefskap. Syftet med uppsatsen är således att bidra med djupare förståelse för hur kvinnliga högre chefer upplever att de har formats på deras väg till chefskapet. Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur upplever kvinnliga högre chefer den utveckling de gjort i karriären?” samt “Vilka faktorer tillskriver kvinnorna som betydande för deras utveckling i karriären?” Studien är en fallstudie med kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer med kvinnliga högre chefer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av Lave och Wengers teori om situerat lärande samt utifrån ett könsperspektiv som huvudsakligen grundas på West och Zimmermans teori att göra kön. De teoretiska perspektiven har valts med utgångspunkt i forskaren Salminen-Karlssons argumentation om att det saknas forskning där dessa teoretiska utgångspunkter kombineras. Vårt resultat visar bland annat att de kvinnliga högre cheferna påverkats i sin karriärutveckling av att arbetsplatsen har förväntat sig att de ska uppträda på könsspecifika sätt. Således har de kvinnliga högre cheferna anammat olika könsspecifika attribut, såväl “kvinnliga” som “manliga” för att passa in. Vidare visar resultaten att de kvinnliga högre cheferna tillskriver stödet från sin familj som väsentligt, även om de upplevt stödet på olika sätt. Även behovet av en förebild i form av en kvinnlig chef betonas som viktigt under karriärutvecklingen.
Today, media as well as research are paying attention to the underrepresentation of women on top management positions. For example, articles and reports highlight that there are no logical explanations to why women are underrepresented. In contrast, science show that women, in average, have a higher education than men and that a contributive reason to why women still are underrepresented is based on the fact that managers, according to tradition, are associated with masculinity. To contribute with knowledge regarding women’s underrepresentation related to the top management positions, we have decided to focus on women who have reached a top management position. The aim with this study is therefore to contribute with deeper understanding of how women in top management positions experience how they have been “shaped” on their way to the management position. From the selected purpose, two questions were derived: “How do the female top managers experience the development they have had throughout their career?” and “What factors do the women identify as meaningful for their career development?” This study is a case study based on a qualitative method using six semistructured interviews with female top managers. The empirical data has been analysed through Lave and Wenger’s theory about situated learning and from a gender perspective, that is based on West and Zimmerman’s theory about doing gender. The theoretical perspective have been chosen with support from the researcher Salminen-Karlsson’s argumentation, in which the researcher states that there is a lack of research combining these two theoretical perspectives. Our result shows, among other things, that the female top managers during their career have been affected by the workplace’s expectations saying that they should act according to gender standards. Because of the expectations, the female top managers have adopted these gender specific attributes, by acting like a “female” or a “man”, to fit in. Furthermore, the result shows that the female top managers claim that the support from their families is important, even if they have experienced the support in different ways. Also, the result shows that the need of a role model in terms of a female manager has been important during the career.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Westergren, Gisela. "Om jag inte kan göra nog så gör jag istället ingenting." Thesis, Konstfack, Ädellab, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6259.

Full text

Abstract:

It`s blameful to do nothing. You should catch the day and its possibilities. Every second, minute and day, you have the potential to be constantly productive. Do not lose a second of time that you can use to create an imprint of your existence. Do not waste your time when you have the opportunity to create something measurably valuable. Soon you are gone and the competition is great. Doing nothing is a task that fewer and fewer are devoted to, to a lesser extent. We are expected to always be accessible and keep up to date with what is happening around us. There is a constant occupation of our sense of mind, thoughtfulness and rest is unprioritized. We try to maximize the part of our time when we are productive and active to absurdity. The goal seems to make as big imprint of our existence as possible. Fast and more is applauded until the day we burn ourselves out. In my work, I investigate passivity as backlash in a faster world, in a world where focus is on production, efficiency and results. A world where everything worth valuing is measurable. What is really a desired result and is it always possible to measure? Who really gets that gain from our fast life? Can passivity and slowness act as an activist act? Can one passively create something measurable? Is burning time perhaps our time´s most provocative act? With my work, I want to question my constant bad conscience about being insufficient and my feeling of not doing enough. If I can´t do enough, I do nothing instead.
Det är skuldbelagt att göra ingenting. Du bör fånga dagen och dess möjligheter. Varje sekund, minut och dag har du potential att vara konstant produktiv. Förlora inte en sekund av tid som du kan använda till att skapa ett avtryck av din existens. Slösa inte med din tid när du har möjlighet att skapa något mätbart värdefullt. Snart är du borta och konkurrensen är stor. Att göra ingenting är en syssla som allt färre ägnar sig åt. Vi förväntas alltid vara tillgängliga och hålla oss uppdaterade om vad som händer runt oss. Det sker ständigt en ockupation av våra sinnesintryck. Eftertänksamhet och vila prioriteras bort. Vi försöker att maximera den del av vår tid då vi är produktiva och aktiva till absurditet. Målet verkar vara att hinna sätta ett så stort avtryck av vår existens som möjligt. Snabbare och mer applåderas till den dagen då vi bränner ut oss. I mitt arbete undersöker jag passivitet som motreaktion till en snabbare värld, i en värld där fokus ligger på produktion, effektivitet och resultat. I en värld där endast det som är mätbart ges ett värde. Vad är egentligen ett önskat resultat och är det alltid möjligt att mäta? Vem är det egentligen som får vinsten av vårt snabba liv? Kan passivitet och långsamhet fungera som en aktivistisk handling? Kan man passivt skapa något mätbart? Är ”att bränna tid” kanske vår tids mest provokativa handling? Med mitt arbete vill jag ifrågasätta mitt konstanta dåliga samvete om att vara otillräcklig och min känsla av att jag inte gör tillräckligt. Om jag inte kan göra nog så gör jag istället ingenting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Hammar, Victor, and Patrik Henriksson. "Matsvinn i livsmedelsbutiker : Vad görs idag? Vad kan göras imorgon?" Thesis, KTH, Industriell produktion, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-159450.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar det högaktuella området matsvinnshantering. Stora mängder mat slängs idag i onödan, vilket sätter ett stort avtryck på miljön. Studien syftar därför till att belysa detta område med fokus på livsmedelsbutiker och att kartlägga vilka aktiviteter de genomför i syfte att minimera matsvinn. Det sker ständigt ett aktivt arbete hos livsmedelsbutiker för att minimera matsvinnet. För att skapa en grundläggande förståelse presenteras teori och begrepp som är relevanta på området. Resultatet baseras sedan på fyra intervjuer hos livsmedelsbutiker i Stockholmsområdet och tidigare studier som har mätt matsvinnet i livsmedelsbutiker. De kedjor de intervjuade butikerna tillhör utgör tillsammans cirka 90 % av den svenska livsmedelsmarknaden. Utifrån resultatet av kartläggningen identifieras både begränsande faktorer och områden där förbättringspotential finns. Ett antal förbättringsförslag presenteras utifrån detta. Studien uppmärksammar även nya trender på området, som till exempel internetbaserade livsmedelsbutiker.
This study deals with the highly topical area of food waste management. Today large amounts of food is thrown away unnecessarily, thus creating a big footprint on the environment. This study therefore aims to highlight this area with a focus on grocery stores and to identify what activities they perform to minimize food waste. The area is challenging and there is constant work being performed at the grocery stores to minimize this unnecessary waste. To create a foundation we present fundamental theory and concepts relevant to the area. The result is based on four interviews with chosen grocery stores in the Stockholm area and previous studies that were conducted in the same field. The food chains the interviewed stores belong to represent about 90% of the Swedish food market. Based on the results of the survey we identify both limiting factors and areas for improvement. A number of suggestions for improvement are presented on this basis. The study also draws attention to new trends in the field, such as Internet-based grocery stores.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ottosson, Sofia, and Linda Sjöqvist. "Utomhuspedagogik : "Allt man kan göra inne kan man göra ute"." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-4731.

Full text

Abstract:

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till att lärande sker i utemiljö. Det är också ett växelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vår studie var att ta reda på sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de såg på ämnet som ett verktyg för barns lärande. Alla pedagoger ansåg att utomhuspedagogik är något som sker utomhus och några berättade även om olika övningar som främjar barnens lärandeprocess. De flesta pedagoger var också överrens om att kläder och väder var ett hinder gällande barns lärande i utevistelse då de får en negativ upplevelse på grund av att de fryser och blir blöta. Möjligheterna som pedagogerna såg med utomhuspedagogiken var många, de nämnde bland annat att fantasin främjas, motoriken tränas och att barnen blir lugnare och piggare vilket främjar lärandeprocessen. De huvudkategorier som presenteras i resultatet är; att bedriva den pedagogiska verksamheten utomhus, arbetsmetoder, utomhuspedagogikens innehåll, kläder efter väder och hälsa/livsstil. Vi anser att vår studie kommer bidra till att pedagoger och lärarstuderande får inblick i vad utomhuspedagogik handlar om och hur barns lärande kan stimuleras i utemiljö.
Outdoor education is an approach aimed that learning takes place in an outdoor environment. There is also an interaction between sensory experiences consistent and book learning. The aim of our study was to determine six educator’s perceptions of outdoor education and how it takes expression in the context of children's learning in preschool. In this study we used qualitative interviews and elements of the phenomenographic theories. In the result, we found that the educators had varying perceptions of outdoor education and how they looked at the subject as a tool for children's learning. All educators considered that outdoor education is something that takes place outdoors, and some also talked about different exercises that promote children's learning process. Most educators also agreed that the clothes and the weather was an obstacle for children’s learning when the children spent time outdoors, where they may get a negative experience because they are cold and wet. The opportunities that the educators saw with the outdoor education were many; they mentioned in particular that the imagination is fostered, motor skills are trained and that the children become calmer and more alert which promotes the learning process. The main categories that we present in the result is; to conduct the educational activities outdoors, working methods, the content of outdoor education, clothing for the weather and health/lifestyle.We believe that our study will help educators and student teachers to gain insight into what outdoor education is about and how children's learning can be stimulated in the outdoor environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Olofsson, Chamila. ""Hur görs Kön"?" Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-21548.

Full text

Abstract:

Malmö högskolaMedie- och kommunikationsvetenskap 180 pSammanfattningChamila Olofsson ”Hur görs kön”?Examensarbetets syfte är att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild på Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrågan läggs särskilt fokus på intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och ålder. Undersökningen omfattar både en övergripande kvantitativ granskning och en djupgående kvalitativ analys. Utifrån ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjälp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska porträttbilder. Svaren visar att trots en nästintill jämn fördelning av kvinnor och män på Dagens Nyheters kultursidors framsidor, betyder inte det automatiskt att representationen är jämställd. Mina resultat visar bland annat att det är en viss typ av social klass som får komma till tals och det finns skillnader i ålder då kvinnor är mer synliga i lägre åldrar och män är mer representerade ju högre upp i åldrarna vi kommer. Det finns framträdande skillnader i den visuella retoriken vad gäller hur kvinnor respektive män framställs, kvinnorna ler och tittar in i kameran och de agerar passivt i bild medan männen är allvarliga, upptagna och agerar aktivt i bild.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Svensson, Emelie, and Josefine Isaksson. "’’Rå men hjärtlig’’ : En kvalitativ studie om kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats." Thesis, Högskolan Dalarna, Personal och arbetsliv, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28003.

Full text

Abstract:

Vår kandidatuppsats, Rå men hjärtlig - en kvalitativ studie om kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats baseras på hur kvinnor i ledande positioner upplever sina förutsättningar och villkor i en mansdominerad organisation. Vidare syftar undersökningen till att redogöra för hur organisationen upplevs arbeta med jämställdhetsfrågor. Intresset för genomförandet av undersökningen grundas i vår egen nyfikenhet av ledarskapet. Ytterligare ville vi få en förförståelse för vad ledande kvinnor kan tänkas möta med utgångspunkten att vara i minoritet. Den teoretiska referensramen består av teorier, begrepp och tidigare forskning gällande kön och genus men även jämställdhet. Genomgående teorier för undersökningen är Doing gender och mannen som norm. Majoriteten av teorierna valdes ut innan insamling av det empiriska materialet. Strategier kvinnor utvecklar på mansdominerade arbetsplatser har tillkommit efter datainsamlingen. En kvalitativ undersökning med semi-strukturerande intervjuer genomfördes i en global industrikoncern i Sverige. Tio (10) kvinnor i ledande positioner från tre (3) olika affärsområden och olika hierarkiska nivåer deltog. Resultatet av undersökningen visar att kvinnor i ledande positioner på en mansdominerad arbetsplats tenderar att möta olika typer av motstånd eftersom att de ofta bedöms utifrån den manliga normen. En organisation kan tillskriva kön olika stereotypa föreställningar vilket de själva har svårt att upptäcka eftersom att det normaliseras i den rådande kontexten. Det framkommer att jargongen kan vara väldigt hård och att en kvinna i ledande position förväntas tåla lite. Resultatet talar även för att de kvinnor som känner sig accepterade trivs mycket bra på sin arbetsplats, att vara accepterad är således betydelsefullt.
Our graduate study is based on how women in senior positions experience their prerequisites and conditions in a male-dominated organization. Furthermore, the survey aims at explaining how the organization is working with gender issues and gender equality. The interest in this subject is based on our own curiosity towards leadership. In addition, we wanted to get an understanding of what women in senior positions might experience with the assumption that they are in minority. The theoretical frame of reference consists of theories, concepts and previous research on gender and gender equality. Significant theories for the survey are Doing gender and Man as a norm. The majority of the theories were chosen before the empirical material was collected. Strategies women develop on male-dominated workplaces have been added after the data collection. A qualitative survey with semi-structured interviews was performed in a global industrial group in Sweden. Ten (10) women in senior positions from three (3) different business areas and different hierarchical levels participated. The results of the survey show that women in senior positions in a male-dominated workplace tend to face different types of resistance, because they are often judged based on the male norm. An organization can attribute gender to different stereotypical performances, which they themselves find difficult to detect because it is normalized in the context. It appears that the jargon can be very rough and a woman in a senior position is expected to withstand a little roughness. The result also shows that the women who feel accepted enjoy their workplace, that is also why being accepted is important.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Moberg, Elisa. ""Alla kan göra något. Det här gör vi." : En livsmedelskedjas diskursiva konstruktion av hållbarhet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403460.

Full text

Abstract:

Enligt teorier om den moderna samhällsordningen präglas dagens marknadskommunikation av varumärke och identitet. Produkter tillskrivs betydelse och individen förverkligar sig själv genom sin konsumtion. Av den typen av identitetsskapande följer en ökad konsumentmedvetenhet, som gör det viktigt för företag att möta konsumenters förväntningar på de varor de säljer och hur de väljer att marknadsföra sig. Denna studie undersöker hur hållbarhet konstrueras och realiseras diskursivt med språkliga verktyg i livsmedelskedjan Icas externa webbkommunikation, och vilka betydelser Ica och deras kunder tillskrivs i relation till hållbarhet. Det görs med ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt som ser språkande som ett sätt att skapa och ge uttryck för olika världsbilder. Metoden består i en övergripande tematisk analys av texternas innehållsmönster, samt en mer detaljerad systemisk-funktionell analys av processer, deltagare och inbäddade betydelser. Resultaten visar att hållbarhet i första hand skrivs fram som någonting dynamiskt och pågående, med betoning på individens kraft att skapa förändring. Mer negativt kodade diskurser om klimatproblem tycks konstrueras utan ansvariga mänskliga deltagare och hamna i periferin för positivt förändringsorienterade diskurser. I de senare träder Ica fram i rollen som den ansvarstagande, vetande och agerande parten. Kunden skrivs fram som den som fortfarande står inför valet att agera för en mer hållbar värld – inte sällan genom konsumtion av hållbara produkter. Exemplet Ica ger en fingervisning om hur hållbarhet konstrueras i konsumentriktad text och hur dagens företag försöker inspirera till hållbart agerande. Ur ett mer kritiskt synsätt kan konstruktionen av hållbarhet ses som underordnad ekonomiska aspekter, som en oundviklig del i företagskommunikativa strategier för att nå gynnsamhet på en allt mer medveten marknad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Eklund, Josefin, and Linda Helgesson. "Ingen kan göra allt, men alla kan göra lite. Grön Flagg-ett miljöarbetssätt." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30089.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete är att ta del av hur en skola kan arbeta kring projektet Grön Flagg samt om projektet är ett bra arbetssätt eller bara en fin statussymbol. Då miljöundervisningen ofta är bristande inom skolan, valde vi att undersöka en arbetsmetod där miljöperspektivet får större utrymme i verksamheten. Det står skrivet i Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) att eleverna får genom ett miljöperspektiv möjligheter att både ansvara för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Projektet Grön Flagg startade 1996 och idag finns det över 1600 skolor runt om i landet som arbetar med projektet Grön Flagg. Då en stadsdel i Malmö har målsättningen att alla skolor skall arbeta med någon form av miljöarbete, stod det mellan projekt Grön Flagg och skolverkets ”Skola för hållbar utveckling”. Skolorna i stadsdelen tilldelades Grön Flagg då detta projekt ansågs vara ett lättare alternativ. Vi intervjuade lärare och fick ta del av deras syn på Grön Flagg samt deras arbetssätt kring projektet. När vi granskade svaren fick vi ett negativt intryck, därav lade vi fokus på varför lärarna hade denna negativa inställning till projektet. En anledning var bland annat att skolan inte själva valt att arbeta med projektet Grön Flagg, utan det beslutet kom uppifrån vilket strider mot Grön Flaggs policy.Nyckelord: miljöundervisning, Grön Flagg, demokrati, ledarskap, styrdokument

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Sjöström, Jannie, and Clara Eriksson. "Jämställdhet - en självklarthet! Eller? : En kvalitativ studie om hur förhandling och uppdelning av hushållsarbete sker mellan unga heterosexuella par." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-87955.

Full text

Abstract:

During the course of this study we have been inspired by Carin Holmbergs essay ’It’s Called Love’ (1993). Our purpose with this study has been to examine how gender works among young Swedish heterosexual couples without children. This was done by examining how couples distribute housework among themselves, with certain focus on how class interacts with gender. We asked three questions: 1). How is gender made in relation to expected characteristics of how women and men should be? 2). How is gender made with distribution of household work within the couples? 3). In what way does class play a role in distribution of domestic work? Qualitative method was used in order to answer our purpose and questions. We interviewed ten couples, five whom had a university degree and five whom had secondary education. Our theoretical framework consists of the perspective of symbolic interactionism, Yvonne Hirdman's theory of the gender system, asymmetric role-taking and class. The analysis of our empirical material showed that the individuals within the couples attribute themselves and each other with properties that are in line with the traditional gender distribution in society, regardless of which class the couples belong to. When it came to all housework activities women were initiators. The distribution of household work took place according to what the men thought was interesting, regardless of class. Class, on the other hand, plays a role in the distribution of domestic work that took place on the basis of what was natural or not. Couples with upper secondary education distribute household work based on what is natural for the sexes in relation to the traditional gender roles, while those with an academic degree carry out household work that is not tied to the traditional gender roles to a greater extent. We found that women's and men's genders contribute to the maintenance and reproduction of the woman as subordinate and the man as superior, which contributes to an uneven distribution of labour in the home where the woman still has the main responsibility for the care work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Lennartsson, Stina, and Sara Pettersson. "”Allt vi kan göra inne kan vi göra ute” -Pedagogers roll utomhus på förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35682.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att skapa en förståelse för om och i så fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus på förskolan. En uppfattning vi har haft är att det sällan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen på förskolan som mindre viktig. Det här är även något en australiensisk studie visat, att pedagogerna sällan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gång delvis ändrats då vi sett exempel på inspirerande och genomtänkt pedagogisk verksamhet utomhus. För att undersöka det här valde vi att observera på fem förskolor samt intervjua två peda-goger på respektive förskola för att få en uppfattning om deras tankar kring ämnet. Vi har i studien även kopplat litteratur till empirin som belyser vikten av pedagogiskt arbete under utevistelsen och vilken betydelse den kan ha för barnen på förskolan.Resultatet visade att samtliga pedagoger i studien var positivt inställda till utomhusvistelse och menade att ”allt vi kan göra inne kan vi göra ute”. Förskolorna i studien var ute i stort sett varje dag och när de bedrev pedagogisk verksamhet ute var det ofta matematik eller målning. Dock visade studien att föräldrar, väder och dålig utemiljö kunde vara ett hinder för utomhusvistelse. Tre av förskolorna i studien var missnöjda med sin utomhusmiljö och önskade att den vore mer givande. Sandberg och Vuorinen (2008) skriver att en bra utomhusmiljö främjar barnens lek och utveckling. Forskaren Tovey (2007) menar däremot att en ”fin” utegård kan hämma pedagogerna så att de blir passiva och förlitar sig på miljön, vilket vi kunde se under våra observationer. I vår undersökning kunde vi se att pedagoger ofta gick in i en passiv roll under utevistelsen och sällan interagerade med barnen. Rollen som pedagogerna ansåg sig själva ha vid utevistelsen var att vara tillgängliga, inspirera samt övervaka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Bengtsson, Lena. "Anhörigvårdares behov Vad kan sjuksköterskan göra?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19766.

Full text

Abstract:

Anhörigvårdare definieras som någon som lever tillsammans med en person som är i behov av hjälp eller stöd i hemmet. Anhörigvårdarna utför oftast vården själva och får minimalt med hjälp. En anhörigvårdare sätter nästan alltid en annan person före sig själv, vilket kan leda till att många anhörigvårdare blir deprimerade.Syftet med den här studien var att beskriva behov som anhörigvårdare har, samt att beskriva vilket stöd professionella vårdare kan ge för att tillgodose dessa behov.Metoden som denna studie bygger på är en litteraturstudie, materialet analyserades med hjälp av en metod som går ut på att göra en litteraturöversikt.Resultatet mynnade ut i två teman med vardera tre subteman. Tema ett; ”Stöd i vårdandet”, med subteman; ansa- att ge praktisk och emotionellt stöd, stöd till lek och stöd genom lärande. Tema två; ”Vårdrelationen”, med subteman; roller, delaktighet och bekräftelse.I resultatet framkom att anhörigvårdare önskade mer hjälp till praktisk vård, även nattetid. De önskade också mer undervisning. Vårdrelationens betydelse framkom också, liksom behovet av emotionellt stöd.Diskussionen består dels av en metoddiskussion och dels av en resultatdiskussion. I resultatdiskussionen knyts bakgrunden samman med resultatet och författaren reflekterar över vad som kommit fram i resultatet. Bland annat tas det upp att det inte är några invecklade svåra saker som behövs för att anhörigvårdarna skall må bättre.Mason (2008) skriver att vårda en anhörig kan vara en börda, men det kan även vara väldigt givande för alla inblandade parter.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Andreasson, Tony. "En lyhörd fritidslärare kan göra skillnad." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12498.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det finns alltid någon elev som hamnar utanför, eller som inte vet hur de ska göra för att komma in i leken. Det ingår i skolans uppdrag att stimulera elevernas vilja till att pröva och omsätta tankar till handling, men det är komplext för lärare att hantera elever med olika färdigheter som framstår tydligare i vissa miljöer. Lärare ska vara lyhörda för vad individen behöver eftersom det stärker gruppen, men de ska också ta hänsyn till gruppens struktur för att inte fokusera för mycket på individen. Det fick mig att fundera på hur lärare motiverar elever som säger att de inte vill, och inspirerar elever som säger att de inte kan samt uppmuntrar elever till att samverka med andra elever i olika aktiviteter. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i fritidshem gör för att inkludera alla elever i gemenskapen, och hur läraren motiverar samt hjälper elever i olika miljöer med att skapa relationer till andra elever. Metod: Jag har genomfört ostrukturerade observationer som jag sedan har följt upp med informella samtalsintervjuer, med personal från fritidshemmet som var i närheten av mina observationer. Mitt fokus var främst på eleverna i åldrarna sex till nio år eftersom det är i den ålderskategorin som det är flest inskrivna elever på fritidshemmet. Jag har varit på ett fritidshem, på fyra olika avdelningar i olika miljöer. Resultat: Studien visar att eleverna hade en mer framträdande roll när det gällde att motivera andra elever. Lärarnas roll var mer att stötta eleverna för att de inte skulle förlora motivationen. Lärarnas förhållningssätt till att inkludera elever i gemenskapen var avvaktande och stöttande, vilket innebar att eleverna fick en mer framträdande roll även i det sammanhanget. Det framgick att olika miljöer har betydelse för elevers beteende, men lärarna hade samma bemötande till eleverna oavsett sammanhang. Det finns elever som inte klarar att hitta sin egen motivation, eller att motivera andra och inkludera dem i gemenskapen samt elever som inte trivs i vissa miljöer. Lärarna i fritidshem behöver därför ta en mer aktiv roll för att samtliga elever ska få den hjälp de behöver.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Selling, Emma. "Kan fysisk aktivitet göra oss lyckliga?" Thesis, Umeå universitet, Nationalekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137154.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar lycka. Studien baseras på tvärsnittsdata för år 2014 och omfattar 19 Europeiska länder. Data kommer från The European Social Survey och den beroende variabeln är individens självuppskattade lycka. Modellen utgår från Grossman-modellen där fysisk aktivitet ses som en insatsfaktor i produktionen av hälsa och hälsa i sin tur är en del av nyttofunktionen. Modellen estimeras i tre versioner med både ordnad probit och minsta kvadrat-metoden. En version estimeras med en interaktionsterm för att analysera hur fysisk aktivitet och hälsa samvarierar och påverkar lycka. Resultaten visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt på lycka. Fysisk aktivitet har både en direkt och en indirekt effekt på lycka genom efterfrågan på hälsa. Interaktionstermen visar att fysisk aktivitet och hälsa samvarierar. Den positiva effekten av fysisk aktivitet är som störst för individer med dålig hälsostatus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Fakhro, Sara. "Vi gör så gott vi kan, men vi kan inte göra mer än vad vi klarar av. En kvalitativ studie om statstjänstemannarollen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22886.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar hur statstjänstemän upplever sin arbetsroll samt hur de upplever kraven som ställs på dem. Syftet med studien är att belysa statstjänstemännens roll som länk mellan staten och medborgarna. Statstjänstemännens roll är avgörande för medborgarnas tillgång till offentliga tjänster. Tidigare forskning visar att offentlig sektor präglas av hög arbetsbelastning och att anställda upplever moraliska konflikter. Undersökningen är gjord i form av kvalitativ datainsamling genom intervjuer med nio statsanställda och insamling av skriftliga beskrivningar från utredare på en statlig myndighet. Studien visar att statstjänstemännen upplever stress och moraliska konflikter till följd av hög arbetsbelastning och krav på produktion. Resultatet visar även att kraven som ställs på statstjänstemän i många fall är motstridiga och undersökningsdeltagarna upplever att de inte kan leva upp till sina förpliktelser på grund av det.
This study focuses on how state public servants perceive their work role and how they experience the demands in the role. The study aims to highlight the role of public servants as a link between the state and citizens. The public servants’ role is crucial for the citizens access to public services. The study consists of written descriptions and nine qualitative interviews with public servants. Previous research shows that the public sector is characterized by high workload and moral conflicts. The result of the study shows that government official experience stress and moral conflicts as a result of high workload and demands on production. The study also shows that the demands placed on public servants are contradictory in many cases.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Nilsson, Stina. "Barn i kris : Vad kan skolan göra?" Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-515.

Full text

Abstract:

In this examination paper I have studied how teachers can help children who are in crises. For example when children end up between parents divorce or someone close to them dies. The purpose of this essay is to know more about how children react in crises and how we as teachers can help them in the best way possible. I have also looked at school’s crise plans to see how and if they work. The method I have used is studying literature and interviews with teachers and a councelor. The results have shown that it is important with communication and to find different ways for children to work with crises. It is also important with a well worked out crise plan and that the staff is educated in conflict management.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Siversson, Lena. "Hur kan man göra undervisningen mindre teoretisk?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31149.

Full text

Abstract:

Syftet med detta utvecklingsarbete är att förändra undervisningen i kursen Lantbruksdjur 1 till att blir mer praktisk, från att vara till stora delar teoretisk. På så vis förbereds eleven på ett bättre sätt för yrkeslivet som djurskötare. Syftet är att det ska vara en undervisning som passar de flesta av eleverna vi har på Naturbruksgymnasiet och att använda våra unika djurstallar fullt ut. De elever vi har på vår skola har skiftande förkunskaper och de har ett stort intresse att arbeta praktiskt. Eleverna som medverkade i utvecklingsarbetet går i årskurs 2 i inriktning Djurvård. Eftersom eleverna under många år efterfrågat mer praktiskt arbete och vi lärare har sett att det både behövs och är motiverande för fortsatta studier har jag valt att ta reda på vilka teoretiska delar jag kunde göra mer praktiska. Detta gör eleven mer anställningsbar och attraktiv på arbetsmarknaden, så som vårt uppdrag från Skolverket också avser. En annan aspekt i att utforma det teoretiska till mer praktiskt är det att över tid har förkunskapen ändrats hos eleverna som kommer från en lantbruksbakgrund. Förr var det mer naturligt att barnen var med och hjälpte till i lantbruket och med djuren efter skoltid än det är nu. Detta resulterar i att även de elever som är från en lantbrukarfamilj har dålig erfarenhet av yrkets praktiska delar. Detta försök att arbeta mer praktiskt än tidigare har resulterat i att eleverna har haft lättare för att ta till sig kunskap och de har varit mycket mer motiverade än förut. De har kunnat utvecklas på olika plan både personligen och i sin kunskap om ämnet. De har också fått fler övningstillfälle än förut där de har kunnat träna sin färdighet. Eleverna har med detta sätt att arbeta kunnat ta till sig de teoretiska avsnitten enklare och har haft större förståelse när de arbetat med dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Makdissi, Angellina. "Matematiksvårigheter : Värför och vad kan vi göra." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21117.

Full text

Abstract:

During my practical training period I observed that many of the students have a negative attitude against mathematics. I also observed that these students have a difficulty reaching the goals in the subject. In my opinion there are different factors that can be the reason to why these students experiences mathematics as a difficult subject in school. This is the reason why I wanted to find out which factors that lies behind the difficulties and how the pedagogues work to support these students. It is also significant that every single student get their rights to develop a positive attitude against mathematics and that the pedagogue supports the students in their development. The point with this degree project is to find out, with the help of three pedagogues, which factors that could lead to difficulties in mathematics with students. However, I also want to find out how the pedagogues teach out when they come across with students with mathematical problems. The three informants have many years of experience in teaching and they have worked with students in the elementary school for many years. They have also been teaching students with difficulties in mathematics. When I was interviewing the pedagogues I got the chance to give them attendant questions and also be accessory during the interview. The results of my study showed that there are different factors that can lead to difficulties in mathematics with students, but also that there are different kinds of ways to work for the pedagogue with students that have problems with the subject. These factors are emotional blocks, lacking in the teaching, reading- and writing difficulties and difficulties in the language. My study also showed that with the help from the pedagogue, the students can develop a more positive attitude against mathematics, thru social interactions, dialogues, group work and elaborative work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Olsson, Matilda. "“Allt man kan göra inne kan man också göra ute” : -en attitydstudie om vårdnadshavares uppfattningar av utomhuspedagogik i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101565.

Full text

Abstract:

Då den spontana naturkontakten har minskat för barn idag och att samspelet mellan vårdnadshavare och förskolepersonal kan styra hur mycket tid barnen vistas utomhus på förskolan kan valet av förskola påverka barnens möjligheter till naturkontakt. Målet med studien är att undersöka varför en grupp vårdnadshavare valt uteförskola åt sina barn samt vad deras uppfattningar är om barns utevistelse på förskolorna. Studien baseras på en webbaserad enkät som vårdnadshavare vid fem olika uteförskolor fått besvara. Bearbetningen av enkätsvaren utgick från en deskriptiv analys för att upptäcka variationer i svaren. Respondenterna har valt uteförskola åt sina barn eftersom förskolorna besöker naturen regelbundet, att förskolorna arbetar med hållbar utveckling samt att förskolemiljön inspirerar barnen till rörelselekar. Respondenterna efterfrågar även en variation av aktiviteter och miljöer som barnen deltar i. De vårdnadshavare som väljer uteförskola kan antas ha positiva attityder till naturen samt ett eget friluftsintresse som de vill föra vidare till sina barn. Slutsatsen är att förskolan kan behöva bli bättre med att förmedla hur de arbetar med utomhuspedagogiken samt vilken form av lärande som sker vid utevistelsen till vårdnadshavare som valt att placera sina barn på uteförskolor.
As the spontaneous contact with nature has decreased for children today and the interaction between guardians and preschool staff may govern how much time the children spend outdoors at the preschool, the choice of preschool can affect the children's opportunities for contact with nature. The aim of the study is to investigate why a group of guardians have chosen an outdoor preschool for their children and what their perceptions are about children's outdoor attendance at preschools. The study consist of a web-based questionnaire that guardians at five different outdoor preschools got to answer. The processing of the questionnaire responses was based on a descriptive analysis to detect variations in the responses. The majority of the respondents have chosen an outdoor preschools for their children because the preschools visit nature regularly, preschools work with sustainable development and preschool environment inspires the children to exercise play. The respondents also inquire a variety of activities and environments in which the children participate. The Guardians who choose an outdoor preschool can be assumed to have a positive attitude towards nature and that they might want to pass on their own outdoor interest to their children. The conclusion is that the preschools may need to improve the communication with the guardians who have choosen outdoor preschools for their children, how they work with outdoor pedagogy and what kind of learning that takes place during the outing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Strandelin, Larsson Lina, and Cecilia Hällberg. ""Ingen kan göra allt men alla kan göra något" : Pedagogers arbete och engagemang inom det pedagogiska verktyget Grön flagg." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129613.

Full text

Abstract:

Forskning visar att barn som är vår kommande generation bör tillägna sig grundläggande kunskaper kring hållbar utveckling redan i förskolan. Syftet med den här studien var att få en fördjupad förståelse av hur hållbar utveckling kan främjas i förskolan med hjälp av det pedagogiska verktyget Grön flagg. Vi ville även ta reda på vilket engagemang som krävs av pedagogerna i arbetet med Grön flagg. I denna studie har vi intervjuat fem pedagoger som alla har arbetat med verktyget. Resultatet visade att Grön flagg är ett konkret verktyg som hjälper pedagoger i förskolan i arbetet med hållbar utveckling. Resultatet visade även att pedagogerna bör besitta en förmåga att kunna engagera andra likväl som sig själv då hållbar utveckling handlar om att ingen kan göra allt men alla kan göra något.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Alm, Fanny, and Elin Ericsson. ""Ingen kan göra allt, men alla kan göra något" : En kvalitativ studie om sociala CSR-initiativ ur ett företagsperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124857.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Johansson, Sara. ""Det finns ingenting som man gör inomhus som man inte kan göra utomhus" : Pedagogers och barns syn på utomhuspedagogik." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16581.

Full text

Abstract:

BakgrundDå utomhusaktiviteten är en viktig del i barnens vardag på förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra väggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö främjar det barnens utveckling och hälsotillstånd. Forskning visar att pedagogens roll är oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att återvända till vid sina upptäcktsresor utomhus. Pedagogen skall också vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara på frågor som uppkommer samt uppmana till lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på utomhusverksamheten och hur barnen på förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden är en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn på en förskola.ResultatPedagogerna är positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det är centralt att barnen dagligen får vara utomhus och röra på sig genom fri lek och aktiviteter. De finner både fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar på att vädret, tidsbrist och rädsla för att någonting skulle hända när de är utomhus är väsentliga nackdelar. Fördelarna de tar upp är bland annat att barnen får röra på sig, får frisk luft, blir mindre bråkiga samt får en förbättrad syn på miljö- och naturfrågor. Barnen tycker om att vara ute och ser pedagogen som ett viktigt stöd och en uppskattad medupptäckare men menar på att för mycket tid går åt till annat.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Sarajärvi, Karolin, and Camilla Gustavsson. "Jag kan inte göra allt, men jag kan göra något : En kvalitativ intervjustudie om hur missbruk kan förhindras och stödet som behövs vid avslut." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18576.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Droger är någonting som funnits under en lång tid. Många använder droger som hjälp mot olika psykiska problem och detta påverkar fysiken, psyket och det sociala livet på ett negativt sätt. Det finns en okunskap om missbruk inom vården. Syfte: Att belysa hur personer med tidigare missbruksproblematik upplever att de kunnat få stöd för att förhindra och avsluta sitt missbruk. Metod: En intervjustudie med fyra män och tre kvinnor med avslutat missbruk. Vid analys av material användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Samtliga informanter upplevde att deras otrygga bakgrunder med brist av stöd och närhet från föräldrarna var en anledning till deras låga självkänsla och därmed deras missbruksdebut. De upplevde stora brister i vården vad gällde stöd och hjälp för att kunna avsluta missbruket. Slutsatser: Informanterna upplevde brister i vården som gjort att de inte fått det stöd och hjälp de var i behov av. Författarna till studien anser att en förbättring av vården behövs för att kunna stödja missbrukare och ge dem de rätta verktygen för att kunna avsluta missbruket. Det finns även ett behov av en större förståelse för missbrukares livsvärld och orsak till missbruk då de negativa attityder inom vården kan komma påverka kvalitén på den hjälp som ges.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Wennerlund, Maria, and Andrée Melander. "Upplevelser av måltidsmiljön : Små förändringar kan göra skillnad." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9307.

Full text

Abstract:

För att få nöjda gäster eller kunder är det för företag och verksamheter viktigt att arbeta med upplevelser. Speciellt gäller det för verksamheter med tjänstebaserade produkter. I denna explorativa studie undersöks om måltidsmiljön, i ett tjänstebaserat företag, kan påverka helhetssynen av företaget. I undersökningen genomfördes en förändring på måltidmiljön, mellan två olika grupper. Undersökningen tillämpades på konferensanläggningen Krinova Science Park, Kristianstad. Förändringens syfte var att se om gästernas upplevelse hos verksamheten påverkades utifrån olika måltidsmiljöer. De två undersökta grupperna tilldelades en och samma enkät där påståenden berörde olika aspekter i måltidsmiljön. Aspekterna byggde på olika delar som på ett eller annat sätt påverkar individers sinnen. Det fanns skillnader i gruppernas svar gällande måltidsmiljöns påverkan på helhetsupplevelsen hos konferensanläggningen. Det kan tyda på att de små förändringarna som gjordes i måltidsmiljön påverkade gästernas svar. Till exempel visade resultatet i påståendet om dekorationen att fler individer i gruppen som upplevde förändringen, svarade mer positivt till lokalens dekoration. Samt instämde fler respondenter, som upplevde förändringen, helt till påståendet om måltidsmiljön påverkade helhetsupplevelsen av besöket hos Krinova Science Park. Resultaten styrks även av tidigare vetenskapliga studier inom ämnet måltidsmiljö och upplevelser. Slutsatser som dras i studien är att olika måltidsmiljöer faktiskt påverkar gäster syn på verksamheten som helhet. Dock kan inte generella slutsatser dras av enkätundersökningens resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Karlsson, Åsa, and Maria Svensson. "Vad företag kan göra för att behålla personal." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-713.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Utvecklingen av informationssamhället har inneburit att de anställda är en av företagets strategiska resurser. Utifrån dagens situation med hård konkurrens om kompetent personal inom vissa branscher framstår förlusten av värdefulla medarbetare som någonting negativt som företag bör försöka förhindra. Forskning har försökt svara på varför anställda lämnar ett företag men forskning och teorier om vad som håller personal kvar på ett företag är idag bristfälliga.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida teorier kring personalomsättning kan tillämpas på personalbehållning samt att urskilja en incitamentsstruktur vilken företag kan använda sig av för att behålla personal.

Genomförande: Totalt intervjuades 14 anställda med IT-kompetens, främst civilingenjörer och systemvetare. Som ett komplement till intervjufrågorna användes två formulär vilka besvarades av respondenterna under intervjutillfället.

Resultat: Vi har i vår studie funnit stöd för att teorier kring personalomsättning kan tillämpas på personalbehållning. Vad anställda anser vara viktigast i sin arbetssituation är arbetskamrater, personlig utveckling, erkännande, arbetsdesign samt belöningar. Dessa faktorer har sammanställts i en incitamentsstruktur för personalbehållning. Incitamentsstrukturen har två delar, där en del står under direkt påverkan av företaget medan den andra delen innehåller faktorer i de anställdas omgivning vilka påverkar ett företags personalbehållning men framstår svårare för företaget att påverka.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Bengtsson, Eva, and Jenni Kronkvist. "Sexuella övergrepp mot barn - vad kan skolan göra?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33648.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka om skolan uppmärksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i så fall hur. Frågeställningarna berör hur man i skolan kan upptäcka elever som fått utstå denna typ av övergrepp, hur anmälningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgående från intervjumaterial från en kvinna som själv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, två rektorer, tre lärare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, två klasslärare samt en barnskötare som arbetar på en särskola. Studien grundar sig på tidigare undersökningar som är utförda av personer som själva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgår från Finkelhor (1984, 1986). Det som undersökningen kommit fram till är att lärarna behöver mer utbildning inom ämnet, det behövs en kontinuerlig dialog mellan elever och lärare samt bättre ömsesidig kontakt mellan skolan och andra myndigheter i samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Ebbesson, Karolin, and Jennie Ohlin. "Kan stress göra mig till en sämre sjuksköterska?" Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12289.

Full text

Abstract:

En av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsuppgifter är att tillfredsställa patientens omvårdnadsbehov och säkerställa patientsäkerheten. God omvårdnad handlar om att främja hälsa och lindra lidande genom att ta del av patientens livsvärld och genom att möta patienten i samtal. Genom mötet och samtalet kan sjuksköterskan skapa en relation med patienten och ge patienten den behövda omvårdnaden. Idag utsätts många sjuksköterskor för stress och hög arbetsbelastning, vilket gör att patientomvårdnaden och patientsäkerheten brister. Den höga arbetsbelastningen gör att omvårdnadsuppgifter blir nedprioriterade och det vårdande mötet mellan patienten och sjuksköterskan uteblir. Detta kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbetsrelaterade stressfaktorer påverkar omvårdnaden av patienter och patientsäkerheten. Studien utgår från tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna är granskade och sammanställda enligt Fribergs metod för litteraturöversikter. I resultatet identifierades två huvudteman med respektive subteman. Sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterade stressfaktorer var kommunikation med patienten och mellan professioner samt tidsbrist. Det framgick även hur sjukhusledningen och organisationen påverkade sjuksköterskans förmåga till omvårdnad och patientsäkerheten genom brist på kontroll och hög arbetsbelastning. Diskussionen belyser problematiseringar och reflektioner om hur omvårdnaden påverkas av till exempel kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan. Skillnader mellan den psykiska och den somatiska vården diskuteras och hur utebliven information till patienten kan påverka patientsäkerheten. Detta lyfts fram men hjälp av vårdvetenskaplig litteratur och artiklar. Även hållbar utveckling tas upp och hur bättre kommunikation på arbetsplatsen skulle kunna reducera sjuksköterskans stressnivå och leda till en patientsäkrare vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic '“göra kön”'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles