Relevant bibliographies by topics / Gotiken / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Gotiken.

Dissertations / Theses on the topic 'Gotiken'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 9 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Gotiken.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Wijkmark, Sofia. "Hemsökelser : Gotiken i sex berättelser av Selma Lagerlöf." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för humaniora och genusvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3787.

Full text
Abstract:
The topic of this thesis is the gothic fiction of Selma Lagerlöf. Its primary purpose is to investigate how Lagerlöf's work can be understood in relation to the gothic genre; what particular themes, motifs and formal aspects appear when making this connection and how they can be interpreted, as well as which literary and cultural contexts become relevant. The study is based on close readings of six short stories that, in comparison, appear to be some of the most gloomy and horrific in her production: "Karln. En julsägen" (1891), "De fågelfrie", "Stenkumlet", "Riddardottern och havsmannen" (1892), "Spökhanden" (1898) and "Frid på jorden" (1917). The gothic was an important feature of the literature of the last decade of the nineteenth century, when Lagerlöf made her debut. Therefore one of the main purposes of this study is to highlight her as one of the key writers of gothic fiction in Sweden by the time. In this context the gothic might be considered as closely related to the currents of decadence and fin-de-siècle. However, the gothic continued to be an important element throughout Lagerlöf's production, and this is illustrated by the inclusion of a story from a later period among the primary sources. The gothic genre can be defined by certain themes and motifs, but also by its narrative strategies. The analyses of the six stories show how themes and composition are used to create an atmosphere of fear and darkness, but also, more importantly, to create a sense of ambiguity. The study also discusses the relationship between the gothic and the fantastic and special attention is paid to aspects such as the hesitation concerning how to interpret the supernatural, as well as the fragmentary bodies and psyches of the stories. The main themes of the six stories can be summarized as dealing with the haunting and return of the past, as well as the fear associated with the transgression of limits - between fantasy and reality, the civilized and the primitive, life and death and self and other. Central to the argument in this study is das Unheimliche - the uncanny - a concept that links a certain kind of fear to uncertainty, doubles, ghostliness and haunting. Sigmund Freud has described it as a paradox, as something terrifyingly strange and yet familiar at the same time. The gothic reproduces the experience of reality expressed by this concept - a sense that the self is the source of horror and that identity is something highly unstable.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Cederlöf, Henriette. "Gotiken hos David Cronenberg : En studie av fyra filmer." Thesis, Stockholm University, Department of Cinema Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-907.

Full text
Abstract:

Syftet med min uppsats är att undersöka förhållandet mellan fyra av den kanadensiske regissören David Cronenbergs filmer och den gotiska traditionen. De filmer jag valt att behandla är Shivers (1974), Rabid (1976), The Brood (1979) och Dead Ringers (1988). Den gotiska traditionen utmärks bland annat av en fokusering på kroppsligt baserad skräck. Skräck med utgångspunkt i kroppen återfinns även i Cronenbergs filmer. Vid en närmare studie av dessa filmer har jag dock funnit att de även innehåller element av det som feministiskt inriktade forskare kallat familjegotik – gotiska representationer av familjen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ehn, Svensson Mikaela. "Det spökar på Manderley : En queerteoretisk närläsning av Daphne du Mauriers gotiska roman Rebecca." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34303.

Full text
Abstract:
This essay is a reading of Daphne du Maurier’s 1938 novel Rebecca from a queer theoretical perspective. The analysis discusses the fluidity of the character Rebecca, who despite being dead haunts almost every page. She embodies both masculine and feminine traits and is suggested to have had a sexual relationship with her housekeeper. Furthermore, this same-sex desire plays an important part in the sexual awakening of the novel’s young protagonist, who develops an obsession with Rebecca. The essay also looks at Manderley, the gothic estate where most of the plot takes place. Manderley is a place for both heteronormative oppression and transgression. Rebecca is a modern gothic novel and the gothic will therefore be an important part of the analysis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hallberg, Therese. "Mellan livet och döden : Den litterära gotikens närvaro i dokumentära skildringar av självskada." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30505.

Full text
Abstract:
Autobiographies and documentaries usually aim to elicit a discussion about social issues by shocking and horrifying readers and viewers, often through graphic imagery. This study's ambition is to examine how literary documentary borrows from the gothic tradition to depict real societal issues. My aim is to show how the gothic style transcends the borders of the genre and that literary documentary about self-harm tends to work through the same thematic and narrative structures as the literary gothic. With a focus on contemporary depictions of self-harm and mental illness in young women and girls in Sweden, this analysis explore how the function of sexuality, gender and self-harm in gothic horror can be applied on these texts. At the same time this study explores how selfharming women tend to use gothic imagery to portray the horrors of their own reality that is saturated with extreme and negative emotions. For comparison, two famous depictions of girls going through puberty from the literary horror genre; Carrie and The Exorcist, are examined to further anchor the connection between femininity, blood and puberty in the gothic theoretical field.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Wienberg, Jes. "Den gotiske labyrint middelalderen og kirkerne i Danmark /." Stockholm : Almqvist & Wiksell International, 1993. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/29150261.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Olsson, Simon. "Gotik och komik -En diskussion om genre." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-71930.

Full text
Abstract:
This bachelor thesis discusses the concept of genre and the comic Gothic. It is an attempt to demonstrate the conflicts rooted in "genre" by discussing several scholars, such as Alistair Fowler and Mattias Fyhr with their works Kinds of Literature and De mörka labyrinterna respectively, and then problematise the "Gothic" as a genre and as a concept. Thus Avril Horner’s and Sue Zlosnik’s work Gothic and the Comic Turn is consulted through the discussion. The questions I ask are the following: What is a literary genre? How is the comic Gothic described by the researchers, and how does comic Gothic work in A. Lee Martinez’ novel Gil’s All Fright Diner (2005)? How can one use these questions in the classroom? The used methods in the thesis are genre analysis and close reading. I conclude that genre is a way to understand the relationship between a literary work and various conventions, such as environment and its contemporaries. Genre is also a tool for the reader to understand the traditions, history and other works the read text is related to. The comic inside the Gothic may appear and is as natural to the genre as horror and terror, since the Gothic is always close to self-parody. This can even be observed in the first Gothic novel, Horace Walpole’s Castle of Otranto (1764). Furthermore, Gil’s All Fright Diner uses both the repertoire of classic Gothic and Horner’s and Zlosnik’s findings of the comic turn in the Gothic. Finally, the question regarding the definition of literary genre can be used in the classroom to widen students’ views on both genre itself and the prose they read. The comic Gothic can be used as an example on how genre can appear in different modes. Gil’s All Fright Diner is a thankful text for classroom readings due to its comic and gothic nature, and its contemporary language, themes and styles can make it relatable to students. There is therefore a potential in the concept of genre and the comic Gothic as subjects of discussion in the classroom.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Belyakova, Olga [Verfasser], and Wolfgang E. [Akademischer Betreuer] Stopfel. "Studien zur Architektur der Gotik auf Sardinen. Pfarrkirchen im Campidano." Freiburg : Universität, 2017. http://d-nb.info/115064348X/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Curtius, Andreas. "Die Kathedrale von Lodève und die Entstehung der languedokischen Gotik /." Hildesheim ; Zürich ; New York : G. Olms, 2002. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb389393192.

Full text
Abstract:
Diss.--Kunsthistorisches Institut--Fribourg-en-Brisgau--Albert-Ludwigs-Universität, 1996. Titre de soutenance : Die Kathedrale Saint-Fulcran in Lodève. Ein "Prototyp" der südfranzösischen Gotik. Baugeschichte und Bedeutung.
Bibliogr. p. [345]-377. Index.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Atzbach, Katrin. "Gotische Gewölbe aus Holz in Utrecht, Gent und Brugge /." Schöneiche b. Berlin : Scrîpvaz-Verl, 2007. http://www.gbv.de/dms/weimar/toc/53823007X_toc.pdf.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Metso, Marie. "Gotik i svensk fantastik : Gotiska drag i Middagsmörker, Udda verklighet och Cirkeln." Thesis, Högskolan Dalarna, Litteraturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22642.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att ur ett genreteoretiskt och komparativt perspektiv med hjälp av metoden närläsning undersöka vilka av gotikens genrekonventioner som förekommer i svensk urban fantasy. Romanerna som analyseras är Nene Ormes Udda verklighet (2010), Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Cirkeln (2011), samt Charlotte Cederlunds Middagsmörker (2016). De gotiska genrekonventioner som används vid analysen är hämtade från Mattias Fyhrs definition av gotik i hans doktorsavhandling De mörka labyrinterna (2003). I diskussionsdelen kombineras dessa med Alastair Fowlers teori ur Kinds of Literature (1982) kring hur olika genrer förefaller ha en rörlighet och flyta in i varandra. Resultatet av analysen visar att samtliga av Fyhrs kategorier finns representerade i de tre romanerna, och skiljer sig något i hur de gestaltas. Följande slutsatser dras: att många likheter förekommer såsom att de drömmar och syner som skildras är vitala för böckernas handlingar, att huvudkaraktären i samtliga analyserade romaner är kvinnlig, utom i Cirkeln där fem perspektiv förekommer varav ett är manligt, att alla romaner har sina egna varianter på fantasytroperna Rådet och Den utvalda, samt att urban fantasy inte går att se som en modern variant av gotiken utan snarare utgör en sentida ättling till gotikgenren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Holmestrand, Wilma. "Kvinnlig vänskap i Gotisk Litteratur : En komperativ studie av Gillian Flynns Gone Girl och Daphne du Mauriers Rebecca." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101019.

Full text
Abstract:
The aim of this essay is to investigate the meaning and importance of the female friendship within Ellen Moers tradition and theory regarding the female gothic. In this essay, I argue that the female friendship has played an important role in the portrayal of the Gothic fiction as socially critical of women’s position in the society, mainly by examining the two works Rebecca by Daphne du Maurier and Gone Girl by Gillian Flynn. The essay is also interested in how the female gothic has developed over time and whether the notion can be applied while analysing more contemporary gothic, and thus, considers the works’ different time periods.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Täube, Dagmar. "Monochrome, gemalte Plastik : Entwicklung, Verbreitung und Bedeutung eines Phänomens niederländischer Malerei der Gotik /." Essen : die blaue Eule, 1991. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37630081t.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Karlsson, Louise. "The Gothic in The vampire Lestat by Anne Rice : A narratological analysis of horror, destruction and sexuality." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49709.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Thoma, Ingeborg. "Vom Masswerkbaldachin zur Ädikula der Stilwandel zu Beginn des 16. Jahrhunderts in Süddeutschland, exemplarisch dargelegt an Rahmungen der Augsburger Epitaphskulptur." Hamburg Kovač, 2006. http://www.verlagdrkovac.de/3-8300-2566-1.htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Rapetti, Daniela [Verfasser], and Sergiusz [Akademischer Betreuer] Michalski. "Die Erbach-Fürstenauer Apokalypse und andere italienische Zyklen der Gotik / Daniela Rapetti ; Betreuer: Sergiusz Michalski." Tübingen : Universitätsbibliothek Tübingen, 2017. http://d-nb.info/1199547328/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Ytterbø, Maren Collier. "American Gothic : En tematisk reise i det amerikanske skrekkuniverset." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for språk og litteratur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-23833.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Gotin, Manuel [Verfasser], and R. H. [Akademischer Betreuer] Reussner. "QoS-Based Optimization of Runtime Management of Sensing Cloud Applications / Manuel Gotin ; Betreuer: R. H. Reussner." Karlsruhe : KIT-Bibliothek, 2021. http://d-nb.info/1235072312/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Hoffmann, Yvonne. "Festtagsgeschehen und Formgenese in den Gewölben der Spätgotik." Mannheim Waldkirch, 2007. http://d-nb.info/98729590X/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Hegele, Susanne [Verfasser], and Ulrich [Akademischer Betreuer] Söding. "Anselm Sickinger (1807 - 1873) : ein Beitrag zur "Münchner Gotik" im 19. Jahrhundert / Susanne Hegele. Betreuer: Ulrich Söding." München : Universitätsbibliothek der Ludwig-Maximilians-Universität, 2010. http://d-nb.info/1036095940/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Gummlich, Johanna Christine. "Bildproduktion und Kontemplation : ein Überblick über die Kölner Buchmalerei in der Gotik unter besonderer Berücksichtigung der Kreuzigungsdarstellung /." Weimar : VDG, 2003. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb40024597f.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Bergengren, Anna. ""Horan, knarkaren och fettot" : En queerfeministisk analys av normer och normskapande bland häxorna i Cirkeln." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18062.

Full text
Abstract:
In this essay, I make a queer feminist analysis of Mats Strandberg’s and Sara Bergmark Elfgren’s teenage novel ”Cirkeln”, which is about six teenage girls who learn that they are witches with a mission to save the world from demons. Using Judith Butler's theories, I examine the norms of sex/gender, ethnicity, class and sexuality found in the text and how these standards are created. I also analyze whether, and if so how, these standards may change when the magical elements enter the text. I also discuss the fact that older Gothic novels with magical elements often have been regarded as queer through history.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Horlacher, Stefan. "Zur Bedeutung der Internationalen Gotik für John Fowles' Novelle “The Ebony Tower”: Pisanello, Uccello und die Darstellung der Natur." Winter, 2000. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A36608.

Full text
Abstract:
Wie kein anderer Text des englischen Romanciers und Essayisten John Fowles ist 'The Ebony Tower' von Gemälden geprägt. Die Novelle verweist auf ihren 104 Seiten auf über vierzig Maler sowie auf die verschiedensten Maltechniken und Kunstrichtungen. Von zentraler Bedeutung ist hierbei die Stilrichtung der Internationalen Gotik, die durch Gemälde von Antonio Pisano (1395-1455), genannt Pisanello, sowie von Paolo di Dono (1397-1475), genannt Uccello, vertreten ist. Henry Breasley, weltberühmter Maler, magus in bezug auf den Leser sowie den Novizen und 'malenden Theoretiker' David Williams und in gewisser Weise auch Sprachrohr von Fowles, bezieht sich diskursiv sowie piktural, beispielsweise in seiner sehr erfolgreichen 'last-period series', gleich mehrfach implizit und explizit auf die beiden Italiener. Diesen kommt somit eine Schlüsselstellung nicht nur für die Interpretation von Breasleys Bildern, sondern auch für die von Fowles in 'The Ebony Tower' propagierte Kunst- und Lebensauffassung zu.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Burell, Johanna. "Gotik, rock och genus : En intermedial studie om den gotiska litteraturens inverkan på tre av rockgruppen The Cures musikvideor." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104906.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker vilka litterära gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure använder sig av i sin visuella estetik, närmare bestämt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgår från teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv där det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som används i denna text är bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv där främst det undermedvetnas funktion inom den litterära texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgår ifrån Mattias Fyhr definition av den litterära gotikens kännetecken. Undersökningen visar att The Cure använder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssätt till att fungera i en postmodern kontext. De ursprungliga gotiska begreppen och skildringarna av kön, psykologi och konst är genomgående synliga i musikvideorerna men manifesterar sig på ett nytt sätt genom The Cures visuella konstnärsskap.

Författaren har bytt efternamn till Wallenheim.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Borkopp, Birgitt. "Der Aachener Kanonikus : Franz Bock und seine Textilsammlungen : ein Beitrag zur Geschichte der Kunstgewerbe im 19. Jahrundert /." Riggisberg : Abegg-Stiftung, 2008. http://opac.nebis.ch/cgi-bin/showAbstract.pl?u20=9783905014396.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Blick, Adam. "Blackebergs gömda monster : En genreteoretisk studie av John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82532.

Full text
Abstract:
I den här studien analyseras John Ajvide Lindqvists verk Låt den rätte komma in ur ett genreteoretiskt perspektiv. Uppsatsens fokus ligger i hur verket kan kopplas till vampyrgenrens olika konventioner, men även i hur dessa konventioner bryts. Verket använder sig av ett antal motiv och teman som också kan kopplas med vampyrgenren. Vissa teman är inte lika tydliga i jämförelse med annan vampyrlitteratur, så som det kristna motivet, samtidigt som andra motiv tar nya former, exempelvis sexualitet och transformation. Låt den rätte komma in visar även en form av ambivalens mot godhet och ondska, och även mellan människor och monster, vilket kan kopplas med den kalla världen karaktärerna i Blackeberg lever i.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Matt, Caroline. "En egen röst : En komparativ studie i karaktäriseringen av Madeleine Usher i Edgar Allan Poes och Bethany Griffins skräcklitteratur." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27981.

Full text
Abstract:
Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. Utifrån denna analys ämnar jag tolka effekterna av Madeleine Ushers skilda subjektspositionering i verken, samt vilken kritik Griffins re-telling därigenom framför.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Feger, Claudia. ""Ethos heißt jetzt Auflage."." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2005. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200501816.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Hemmingson, Frida. "Romantikens sköna och sublima konst : konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larson." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-115087.

Full text
Abstract:
Uppsatsen undersöker hur konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larson kan ha influerats av epoken romantiken i deras konst samt att den undersöker om deras bildkonst kan kopplas till den gotiska litteraturens tematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Larsen, Håkon Karlsen. ""the awful darkness inside the world" - En lesning av Cormac McCarthys Blood Meridian, or the evening redness in the west med hensyn til det groteske, det gotiske og det sublime." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for nordistikk og litteraturvitenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-16661.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Feger, Claudia. "Schwarze Pfingsten - Betrachtungen und Befragungen zur Gothic-Szene." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2005. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200501714.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Feger, Claudia. "Die dunkle Seite der Literatur." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2005. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200501739.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Jakobsson, Hilda. ""Jag slog honom flera gånger och kysste honom mellan varje slag" : Incest, pedofili, sadomasochism och gotik i Carina Rydbergs roman Månaderna utan R." Thesis, Stockholms universitet, Centrum för genusstudier, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-78483.

Full text
Abstract:
I denna studie undersöker jag Carina Rydbergs skildring av "dålig" sexualitet. Jag gör en närläsning av Rydbergs roman Månaderna utan R. Läsningen utgår från Michel Foucaults och Jacques Derridas dekonstruktionsteorier samt från Judith Butlers genusteorier. Jag undersöker huruvida romanen kan läsas som gotisk, huruvida Rydberg kan sägas luckra upp gränsen mellan "god" och "dålig" sexualitet, samt huruvida hon skildrar sadomasochistiska kvinnor som subjekt. Jag kommer fram till att Rydberg kan sägas luckra upp gränsen mellan "god" och "dålig" sexualitet och att hon, genom att skildra sadomasochistiska kvinnor som subjekt, stör könade sexualitetsnormer. Häri ligger Rydbergs subversiva potential. Detta betraktar jag som en aspekt av den gotiska tradition som Månaderna utan R kan sägas tillhöra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Asplund, Laila. "Men hur skriver jag? : Analys av novellen ”När hedningen kom till byn”." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-30851.

Full text
Abstract:
Syftet med min uppsats har varit att undersöka mitt författarskap, dess litterära språk och plats i den samtida litteraturen, genom att analysera min novell ”När hedningen kom till byn”. Undersökningen består av översikter över de genrer jag tycker min text passar inom: magisk realism, norrländsk litteratur och skräcklitteratur; undersökning av författares verk som har influerat mig och varit representativa för den genre de skriver inom; mina kurskamraters och handledares reaktioner och konstruktiva kritik på novellen. Resultaten av genreundersökningarna visar hur jag använt eller inte använt mig av respektive genres olika särdrag och markörer samt hur min text förhåller sig till dess samtida författare. I undersökningen av skrivprocessen framgick textens styrkor och svagheter. Mina slutsatser är att genrebestämningen av novellen är beroende av med vilken blick man väljer att läsa texten. Jag upptäckte också att jag delvis följer de traditionella skrivmönstren inom respektive genre samtidigt som jag har min egen särprägel och ton samt sätt att framställa en text.
The aim of my thesis is to examine my authorship by making an analysis of my short story ”När hedningen kom till byn”. The literary language and its placement in contemporary literature is what I focused on while examinating. My analysis consists of overviews of the genres in which I think my short story fits: magical realism, Swedish northern literature and horror literature. Analyses of other authors’ essays in these genres have been done, as they influence the story in different ways. Constructive criticisms from my fellow students and supervisors have improved the examination. The result of the investigation of the genres shows whether I have used their different characteristics and markers or not. It also presents where the text remains in relation to other contemporary authors. The analysis of the writing process reveals the strengths and weaknesses of the text. I reached the conclusion that the genre of my short story varies, depending on the perspective with which it is read. Another conclusion is that, although I have followed some of the traditional writing patterns in each genre I have my own distinctiveness when it comes to creating, writing and designing a text.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Plein, Irene. "Die frühgotische Skulptur an der Westfassade der Kathedrale von Sens." Münster : Rhema, 2005. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/61766567.html.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Rollenhagen, Otto Barylewska-Szymanska Ewa. "Untersuchung und Beschreibung der Danziger Bürgerhäuser : mit besonderer Darstellung der Bauten aus der Zeit der Gotik bis zur Spätrenaissance = Analiza i opis gdańskich kamienic mieszczańskich /." Marburg : Herder-Inst. [u.a], 2008. http://d-nb.info/988738988/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Stobbe, Frauke. "Romanischer und gotischer Sakralbau in Frankreich : am Beispiel der Abteikirche von Saint-Denis." Master's thesis, Universität Potsdam, 2008. http://opus.kobv.de/ubp/volltexte/2011/5503/.

Full text
Abstract:
Die Magisterarbeit „Romanischer und gotischer Sakralbau in Frankreich am Beispiel der Abteikirche von Saint-Denis“ beschäftigt sich mit den Gründen für den im 12. Jahrhundert stattfindenden Baustilwandel, wie und warum er sich ausgerechnet zuerst an der kleinen Abteikirche im Pariser Umland vollzog und welche Rolle dem dortigen Abt Suger zukam. Zunächst werden grundlegende Fakten und Beispiele zum mittelalterlichen Sakralbau in Frankreich vermittelt, anschließend die beiden aufeinanderfolgenden Epochen Romanik und Gotik temporal, territorial und vor allem architektonisch eingeordnet und beschrieben. Den Schwerpunkt der Arbeit bildet die kritische Analyse der Abteikirche von Saint-Denis, wobei sowohl architektur-stilistische als auch (kirchen-)politische Aspekte einer eingehenden Betrachtung unterzogen werden. Zum besseren Verständnis ist der Arbeit ein Glossar architektonischer Fachbegriffe beigefügt.
This paper deals with the wherefores of the architectural style transition from the Romanesque age to the Gothic era in the 12th century in Europe, especially in France. The author points out why one can say that the Gothic style starts in the small abbey church Saint Denis, situated in the environs of Paris, and which role is assigned to its abbot Suger. First, sample churches illustrate basic facts about medievial sacred architecture in France. Following this, the paper classifies the Romanesque and Gothic period in a temporal as well as territorial and architectural way. The paper’s focus is on a critical analysis of the abbey church Saint Denis which reviews thoroughly both architectural-stylistic and ecclesio-political aspects at that time. For a better understanding, a glossary of architectural technical terms is attached.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Quintili, Aurora Elisabeth. "The singular type woman : En narratologisk och genusteoretisk analys av Shirley Jacksons ”The Honeymoon of Mrs Smith (Version II): The Mystery of the Murdered Bride”." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54202.

Full text
Abstract:
Efter Shirley Jacksons död år 1965 verkade allmänhetens uppmärksamhet gentemot hennes litterära produktion avta. Idag kan vi däremot observera ett kraftigt ökat intresse för hennes författarskap och de tematiker som behandlas, det vill säga kvinnans isolering, de sociala normernas inflytande på den mänskliga erfarenheten och ödets obarmhärtighet. Denna uppsats fokuserar på den postumt utgivna novellen med titeln ”The Honeymoon of Mrs Smith (Version II): The Mystery of the Murdered Bride”. Syftet med denna uppsats är att belysa hur narratologiska strukturer återspeglar mönster och regelbundenheter som kan tolkas utifrån ett genusperspektiv. Här finns först ett intresse för att analysera den valda novellen utifrån Monika Fluderniks (1996, 2009) definition av berättelse och hennes teori om experientiality, vilket resulterar i en analys av novellens narratologiska struktur. Uppsatsens andra mål är att åskådliggöra hur berättelsens narratologiska struktur påvisar tecken av interna, fiktiva samhällsstrukturer som kan analyseras utifrån Yvonne Hirdmans (1988, 2001) genusteori. Denna kombinerade analys har slutligen som mål att belysa hur den mänskliga erfarenheten och dess agerande inom berättelsen påverkas av mönstereffekter och regelbundenheter som styr relationen mellan könen. Slutsatsen som dras här är att Fluderniks (1996, 2009) teori agerat som effektiv ingång till hur de olika elementen som formar den analyserade berättelsen samverkar för att ge upphov till de samhälleliga mönster och regelbundenheter som Hirdman (1988, 2001) beskriver och kritiserar. Kombinationen av narratologisk analys och genusteoretisk analys visade sig i slutändan vara effektiv för att belysa hur de samhälleliga dynamiker som styr relationen mellan könen inom berättelsen påverkar hur människorna inom den agerar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Feger, Claudia. ""Meine Stärke ist der schwarze Humor"." Universitätsbibliothek Chemnitz, 2005. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200501829.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Lööw, Elise. "Det kusligt svenska: -Fyra noveller av John Ajvide Lindqvist." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-71935.

Full text
Abstract:
Uppsatsen analyserar fyra noveller i John Ajvide Lindqvists novellsamling Pappersväggar som utkom 2006. Novellerna som analyserats är ”Gräns”, ”By på höjden”, ”Equinox” och ”Vikarien”. Syftet med analysen är att undersöka hur Ajvide Lindqvist arbetar för att göra sina noveller skrämmande och vad som är skrämmande. Uppsatsen utgår från en etablerad begreppsapparat som definierats av olika teoretiker och författare, som skriver inom genrerna gotik och skräck. Analysen visar att Ajvide Lindqvist använder sig av karaktärsdrag och grepp som går att finna inom genrerna gotik och skräck. Jag finner även att det som framför allt skapar skräckeffekt i hans noveller är vardagsförankringen. De drag och grepp han använder sig av får en större verkan på grund av att det utspelar sig i välbekanta miljöer som nog de flesta läsare kan relatera till.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Stark, Tomas. "Barngotik." Thesis, Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för film och media, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uniarts:diva-173.

Full text
Abstract:
Ett försök att ringa in och diskutera en tradition inom film som skulle kunna kallas barngotik. En viss blandning av skräckfilm och barnfilm med barn i huvudrollen. Med utgångspunkt i min egen filmiska praktik som regissör och manusförfattare diskutera jag vad denna tradition öppnar upp mot för tankesätt, politiskt och filosofiskt, och hur det relaterar till surrealism och gotik. Jag använder mig även av Mare Kandres författarskap som inom litteraturen kan sägas arbetat inom just barngotik och de frågeställningar som kommer upp; Hur kan man öppna upp för ett barnperspektiv genom användandet av atmosfär, skräck, förebådan och genom att använda sig av "det okända", och vad betyder det att göra det i film?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Hromádková, Jana. "Význam architektury J. B. Santiniho- Aichela pro kulturní cestovní ruch České republiky." Master's thesis, Vysoká škola ekonomická v Praze, 2012. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-136271.

Full text
Abstract:
Master thesis concerns of the architecture of Jan Blažej Santini- Aichel from the point of view of cultural tourism in the Czech Republic.First part is concentrated on definition cultural tourism and its components. Second part clarifies the importance and position of Santini`s architecture in art history. Third part takes note of attendance and present touristic offer of sights whose common denominator is architect Santini, and also is attentive to activities of citizen`s association Travel around Santini. The conclusion endeavours to define the position of Santini`s sights in the cultural tourism in the Czech Republic and also tries to point out assets and negatives of activities of citizen`s association Travel around Santini, and outlines potential direction of activities of the citizen`s association in the future.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Täuber, Ines. "Neugotische Landschlösser und Herrenhäuser in Sachsen im 19. Jahrhundert: Eine Bauaufgabe zwischen Tradition und Modernität." Sandstein Verlag, 2004. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A38413.

Full text
Abstract:
37 Landschlösser und Herrenhäuser wurden im 19. Jahrhundert in Sachsen neogotisch um- oder neugebaut. Anhand einiger konkreter Beispiele werden ausführlich die ästhetischen und wirtschaftlichen Hintergründe dieser Modeerscheinung hinterleuchtet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Ahlsén, Agnes. "Det är förstås lite konstigt att vara flicka : En queerfeministisk läsning av fyra Sigge Stark-romaner." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-22056.

Full text
Abstract:
In this essay, I make a queer feminist analysis of four novels written by the Swedish author Sigge Stark. The novels are: Uggleboet, Manhatareklubben, Cirkus Demonio och Baskerflickan. Using Judith Butler's theories I examine the relations between sex/gender and sexuality in the four books and show how the construction of gender is performed and the heterosexual normativity is jeopardized. I also examine whether, and if so how, Sigge Stark uses the romantic and the gothic genres to include transcending gender identities and sexualities in her work. The essay also includes a contextualisation of her prerequisities as an author and the necessity in performing a critical analysis of mass produced romantic literature.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Hallberg, Therese. ""Awful apprehension" och "sickening realization" : Om begreppen "terror" och "horror" i den gotiska litteraturen." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-22834.

Full text
Abstract:
Gothic literature has a tradition of dealing with dark subjects, themes and motifs, as well as depicting fear in different shapes and forms. Dani Cavallaro describes dark fiction in terms of the "aesthetic of the unwelcome". The philosopher Edmund Burke separates the beautiful from the sublime and writes that everything that is capable of producing a terror of pain and death is a source of the sublime. In her essay "On the Supernatural in Poetry", Ann Radcliffe draws a clear line between the concepts of terror and horror and distinguished them as fundamentally different. In this essay, I define the terms horror and terror by following up the research surrounding Radcliffes statement. I begin with the concept of terror that Burke and other writers define as an elevated and positive feeling, then move on to account for the discussion surrounding Matthew Lewis' novel The Monk. It was considered pornographic, lewd and outright dangerous in its obscenity with blatant depictions of violence, gore and sex. Since Radcliffe and Lewis were contemporary I reckon that it is profitable to explore this tension further in my essay. From Radcliffe and Lewis I find out how the concepts of terror and horror have developed with time and how modern theorists conceive this distinction.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Litsgård, Matilda. "Aldrig stilla, aldrig farliga : Groteska kroppar i Mare Kandres romaner Bestiarium och Xavier." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156042.

Full text
Abstract:
In this paper, I study the bodies in Mare Kandre’s two novels Bestiarium (1999) and Xavier (2002), with the help of Mikhail Bakhtin’s theories of the grotesque. I examine the worldview that is portrayed in the novels – focusing on the attitude towards death – and seek answers to the following questions: how do the human bodies look and how do they relate to their surroundings? What does the way they are portrayed say about the world the novels portray? And what role does laughter play in the novels? I also examine the similarity between a grotesque body, and a gothic monster. As a result, I find that one body may exist both in life and death at the same time, that the bodies can merge together, and that the boundaries between body and world may be exceeded. I also find the grotesque abilities of the body not to be threatening, but filled with possibilities. Here, even monsters are not harmful.
I den här uppsatsen undersöker jag kropparna i Mare Kandres två romaner Bestiarium (1999) och Xavier (2002), med utgångspunkt i Michail Bachtins teorier om det groteska. Jag söker svar på hur hans begrepp kan öka förståelsen för den värld som målas upp i romanerna, med ett fokus på inställningen till döden. Jag ställer mig frågor om hur de mänskliga kropparna ser ut och hur de förhåller sig till resten av världen, vad sättet de gestaltas på säger om romanvärlden och vilken roll skrattet spelar i romanerna. Jag undersöker också likheten mellan groteska kroppar och gotiska monster. I min analys visar jag att kropparna i Mare Kandres romaner kan befinna sig både i livet och döden samtidigt, att de ständigt är i rörelse och kan uppgå i varandra. Dessutom kan gränsen mellan kropp och värld upplösas. Jag visar också på att den glädje som kännetecknade medeltidens grotesk bara kan förnimmas, men att de groteska kropparna trots det besitter positiva möjligheter. Inte ens monster måste här besegras, då de inte utgör något hot.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

von, Seth Oscar. "Psykopaten i garderoben : En queer läsning av Bret Easton Ellis American Psycho." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21456.

Full text
Abstract:
The novel American Psycho was first published in 1991. It recieved harsh criticism and was viewed as a work of heterosexism, misogyny and pointless violence. Despite the criticism, the protagonist, a wealthy serial killer yuppie namned Patrick Bateman, fascinated the readers. He hides his monstrosity behind a façade of heteronormativity, but this essay shows that the norms in American Psycho are fragile. Batemans relationships are shallow, his identity is constructed out of traditional masculinitynorms and even though he’s homophobic there’s a homoerotic undertone in the text, as well as gothic patterns that give the novel a fair amount of queerness too. This analysis shows that the fear of AIDS, imprinted in the text, works as a representation for Bateman’s discrepancy concerning his sexuality. It brings to light that Bateman’s feelings towards two of his collegues are charachterized by homoerotic yearnings, and that shallow readings, where the text is not interpreted, allows the brutal violence to divert attention from the novel’s queer meaning.
Romanen American Psycho publicerades 1991. Den fick hård kritik och sågs som ett heterosexistiskt, misogynt verk fullt av meningslöst våld. Trots kritiken fascinerade protagonisten, den förmögna seriemördaryuppien Patrick Bateman, läsarna. Bateman döljer sin monstrositet bakom en heteronormativ fasad men den här uppsatsen visar att textens heteronorm är bräcklig. Batemans relationer är ytliga, identiteten är konstruerad från traditionella maskulinitetsnormer, han är homofobisk, även då gotiska, homoerotiska undertoner präglar texten. Analysen visar att AIDS-skräcken som präglar boken är synonym med Batemans sexualitetsdiskrepans, att hans känslor för två av hans kollegor är av homoerotisk karaktär, samt att i ytliga läsningar av romanen, där texten inte tolkas, gör det explicita våldet att läsarens uppmärksamhet avleds från romanens queera innebörd.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Westberg, Nathalie. "Melankoli, isolering, galenskap och död i verk av Edgar Allan Poe och Howard Phillips Lovecraft." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96256.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker gotiska teman som melankoli, isolering, galenskap och död i verk av Edgar Allan Poe och Howard Phillips Lovecraft. Utgångspunkt är följande forskningsfråga: På vilket sätt framträder melankoli, isolering, galenskap och död i de olika verken, samt vilka är likheterna och skillnaderna mellan hur temana framkommer? Metoden är grundad i tematisk analys, intertextualitet och komparation. De verk som analyseras i uppsatsen är Poes The Fall of The House Usher, Ligeia och Berenice. Verk av Lovecraft som analyserats är Cthulhu, The Color out of Space, The Tomb och Polaris. Resultaten visar att alla teman finns närvarande i verk av båda författarna, men att de tar olika former. Poes melankoli är till exempel mycket närmare hans karaktärer än Lovecrafts melankoli, som är mer kopplade till miljöer och objekt. Vidare visar undersökningen bland annat också att Poe inte fokuserar på fysiska dödsbeskrivningar utan på andra typer av död. Lovecrafts dödsbeskrivningar å andra sidan är mer externa och kopplade till monster.
This essay examines the presence of what is considered to be gothic themes such as melancholy, isolation, madness and death in works of Edgar Allan Poe and Howard Phillips Lovecraft. The following research question was formulated: In what way do melancholy, isolation, madness, and death appear in the various works, and what are the similarities and differences between how the themes emerge? Methods of thematic analysis, intertextuality and comparison are used. The works analysed in the essay are Poe’s The Fall of The House Usher, Ligeia and Berenice. The works analysed are also Lovecraft’s The call of Cthulhu, The Colour out of Space, The Tomb and Polaris. The results show that all the themes are present in works by both authors, but that they take different forms. Poe’s melancholy is for example much closer to his characters than Lovecrafts melancholy, which are more connected to environments and objects. The study also shows among other things, that Poe does not focus on physical death descriptions but on other types of death. Lovecraft's death descriptions on the other hand, are more external and linked to monsters.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Hellström, Madelaine. "I Norrland kan ingen höra dig skrika : En postkolonial läsning av Stefan Spjuts Stallo." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26171.

Full text
Abstract:
The northern province of Sweden has in both literature and film been depictured as something foreign and mythical, unlike the rest of the country. It has been my purpose to show in this essay that the systematic categorization of Norrland and its literature reveals multiple criteria known to define the colonial era. By reading the novel Stallo by author Stefan Spjut with postcolonial structures in mind I aim to show how the author uses Swedish mythology and through the presence of The Other criticizes colonial structures in place to this day. By examining the gothic atmosphere I intend to indicate how the trolls in the novel figures as both a horror element as well as a representation of nature itself. It is my belief that the author by further reinforcing the mythological in relation to Norrland addresses the problem at hand. That Norrland is still to this day a colony within its own country.
I Norrland kan ingen höra dig skrika. Det är så det norrländska landskapet har framställts inom både litteratur och film i Sverige. Norrland har genom åren gestaltas som något avlägset och mystiskt, nästintill främmande. Helt olikt resterande delar av landet. Det är min avsikt att visa hur den systematiska kategoriseringen av Norrland och dess litteratur avslöjar flera av de kriterier som per definition beskriver kolonism. Genom en postkolonial läsning av spänningsromanen Stallo (2012), av författaren Stefan Spjut, söker jag visa hur författaren genom svensk folklore och genom en övernaturlig närvaro kan kritisera koloniala strukturer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Bjerre, Tobias. "Genom odöda stilar och transformerade masker : Populärkulturell återanvändning av Goyas och Fuselis konst i nyadaptionen av slasherfilmen Terror på Elm Street." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-50122.

Full text
Abstract:
Studien undersöker användningen av Goyas etsning När förnuftet sover kommer monstren och Fuselis oljemålning Nattmaran som förekommer i slasherfilmen Terror på Elm Street (2010). Konstverken är placerade i en scen där konstverken bland annat får en självrefererande roll eftersom det som sker i konstverken även sker i filmen. Syftet med studien är att undersöka vad konstverken fyller för funktion i filmen och att undersöka om det finns stilistiska och tematiska likheter mellan konstverken och filmen trots att det skiljer ungefär 200 år mellan dem. De båda konstverken analyseras semiotiskt och filmen analyseras främst utifrån studiens teoretiska perspektiv: intermedialitet, transmediering och intertextualitet.   Resultatet visar att slasherfilmer och skräckfilmer är väldigt flitiga med användandet av intertextuella referenser och självrefererande uttryck men att det är svårt att veta exakt vad konstverken har för betydelse. Tidigare forskning visar att tidig skräckfilm inspirerades av gotiska romaner och romantiska konstverk vilka transmedierades till filmmediet när det var tekniskt möjligt. Mellan konstverken och filmen går det att hitta flera stilmässiga och tematiska likheter som är typiska för det som började framhävas under romantiken. Terror på Elm Street (2010) bär på flera postmoderna drag, bland annat eftersom filmen kombinerar uttryck från det förflutna och berör gränsen för vad som ses som fin- respektive populärkultur.
This study examines Goya’s etching The Sleep of Reason Produces Monsters and Fuseli’s The Nightmare and how they are used in the slasher movie A Nightmare on Elm Street (2010). The purpose of this study is to explore the artworks and their role within the movie and examine if it is possible to distinguish stylistic and thematic similarities between the works despite being separated by approximately 200 years. The artworks are analyzed according to a semiotic method, while the movie is analyzed mainly using the study’s theoretical aspects: intermediality, transmediality and intertextuality. The result shows that intertextual references and self-referential expressions are frequently used in slasher movies. However, the specific role which these artworks play in the movie is often hard to decipher. There are several similarities between the artworks and the movie and previous studies shows that early horror movies were influenced by gothic novels and romantic paintings which were transmediated to fit the film medium. The art works used in A Nightmare on Elm Street (2010) have the same motifs as part of the film’s story and are also part of a postmodern trend of mixing between so called high culture and popular culture.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Sander, Andrea. "Bauen zwischen Peripherie und Zentrum:." Doctoral thesis, Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2018. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-234446.

Full text
Abstract:
Ziel der Arbeit war, das Baugeschehen am Wurzner Dom in der Zeit zwischen seiner Gründung 1114 bis zur äußerlichen Vollendung um 1515 genauer als bisher geschehen kunsthistorisch einzuordnen. Eine wichtige Voraussetzung dafür stellt einerseits die bisherige kunsthistorische Forschung zur Baugeschichte dar, vor allem aber auch die zwischen den Jahren 2010-2014 durchgeführten Bauforschungen am Dom. Diese Bauuntersuchung wurde vom Teilprojekt D des ehemaligen SFBs 804 der TU Dresden, vertreten durch die Verfasserin, in Zusammenarbeit mit dem Landesamt für Denkmalpflege Sachsen durchgeführt. Mit Hilfe dieser Grundlagenforschung wurde es möglich, die Baugestalt des Domes von Romanik bis zur Spätgotik weitgehend zu rekonstruieren. Folgende Hypothesen waren in der Dissertation zu erörtern: Welchen Grund- und Aufriss besaß die romanische, die gotische und die spätgotische Kollegiatstiftskirche St. Marien in Wurzen? Welche Reste lassen sich konkret aus den verschiedenen Bauphasen nachweisen? In welchen kunsthistorischen Kontext ordnen sich die Bauphasen ein? Lassen sich über den Betrachtungszeitraum hinweg charakteristische Tendenzen feststellen? Was kann über die mittelalterliche Ausstattung gesagt werden? Was lässt sich zur Lage der Kollegiatstiftsgebäude herausfinden? Der Wurzner Bau bietet sich exemplarisch für eine solche Forschung an, weil er als Kollegiatstiftskirche zwischen den großen Dombauten und den Kloster- und Pfarrkirchen in der Peripherie eine interessante Mittelstellung in der Sakralarchitektur Mitteldeutschlands einnimmt. Die heterogene Baugestalt St. Mariens ist ein Zeugnis des mittelalterlichen Baubetriebs und erlaubt einen Blick auf dessen Strukturen. Der romanische Bau der Kollegiatstiftskirche lässt sich durch seinen rekonstruierten Grundriss in die Reihe frühstädtischer Kirchen einordnen. Man orientierte sich beim Bau in Wurzen weder an den frühen Dombauten noch an dem von Klosterkirchen, die alle eher einen langgestreckten Grundriss aufweisen. Seine schlichte Bauart zeugt von der damals im Meißner Bistum in ihrem Formenrepertoire kaum durchgebildeten Architektursprache. Eine Hauptaufgabe der Meißner Bischöfe bestand in der ersten Hälfte des 12. Jahrhunderts darin, dass neukolonialisierte Gebiet, hier an der Westgrenze zum Bistum Merseburg, zu sichern und auszubauen. Um 1200 bietet sich ein völlig anderes Bild; Bauten wie die Klosterkirche in Wechselburg oder der Freiberger Dom werden allgemeingültige architektonische Vorbilder für alle Typen von Sakralbauten. Auch die Mauertechnik wird in dieser Zeit exakter als an den erhaltenen Resten der Wurzner Kirche. Entsprechend zum Grundriss des heutigen Langhauses handelte es sich bei der romanischen Kirche um einen fast quadratischen Bau von 16m x 17m. Die Breite des Langhauses liegt bei 8m, die Arkadenspannweite bei 5m. Die steinerne romanische Kirche war eine Pfeilerbasilika ohne Querhaus und Westturm. Über die Lage und Form der ehemaligen Apsis lassen sich ohne weitere Grabungen nur Vermutungen anstellen. Die kunsthistorische Einordnung der Kirche wird von der Frage nach der Baueinheitlichkeit der beiden Chorflankentürme begleitet. Nach der Bauuntersuchung 2010-2014 und der Auswertung der archäologischen Dokumentationen ist anzunehmen, dass beide Türme im aufgehenden Mauerwerk hochgotischen Ursprungs sind. Es gibt bisher keine Befunde, die das Vorhandensein romanischer Türme belegen. Mit dieser Aussage ist eine Hauptfrage der Bauforschung mit einiger Klarheit beantwortet worden. War der romanische Bau in seinen Maßen und architektonischer Gestalt eher bescheiden, muss er dennoch als ein wichtiges Zeugnis früher romanischer Architektur in Obersachsen in der ersten Hälfte des 12. Jahrhunderts angesehen werden. Die bisherige Datierung der romanischen Bauteile der Wurzner Kirche im Zusammenhang mit dem Weihedatum 1114 konnte genauer gefasst werden; sie ist zwischen 1114-1160 anzunehmen. Um einiges detailreicher als der romanische Bau zeigt sich der gotische Neubau des Langchors. Der erhaltene hochgotische Langchor der Wurzner Kollegiatstiftskirche wurde von der Kunstgeschichte bisher völlig übersehen. Sein rekonstruierter Grundriss als langgestreckter, flachgeschlossener Kastenraum mit queroblongen Jochen sowie die Kapitelle, Konsolen und abgekragten Dienste zeigen deutliche Bezüge zu Mendikantenarchitektur und zu derjenigen der Zisterzienser und Zisterzienserinnen. Die Genese des modernen flachgeschlossenen Chores ist für die Einordnung des Wurzner Chores von Bedeutung. Weiterhin konnte ein böhmischer Einfluss auf die Gestaltung der romanisierenden Gliederungsarchitektur nachgewiesen werden. Als charakteristische Teile sind beispielhaft das hohe Gebälk, die auskragenden Deckplatten oder die schildartigen Deckplattenaufbauten zu nennen. Zur Einordnung der Architekturglieder wurde eine vergleichende Übersicht zur hochgotischen Architektur Obersachsens und Böhmens erarbeitet. Die unterschiedliche Herkunft der „Leitbauten“ in beiden Ländern, der bischöflichen Dome in Mitteldeutschland und der von der zentralen Herrschaft des böhmischen Königs beeinflussten Architektur von Klöstern und Burgen in Böhmen, ist für die Erforschung der Verbreitung gotischer Formen wichtig. Für den Wurzner Chor spielt das vor allem hinsichtlich seiner Einordnung in eine größere Gruppe böhmisch beeinflusster Kirchen in Obersachsen und seine Datierung eine Rolle. Bisher wurde der Chor um 1260 datiert. Zum Anhand der böhmischen Vergleichsbeispiele, wie der Burgkapelle von Klingenberg (Zvikov), der böhmisch beeinflussten Vergleichsbauten in Grimma, Zittau und Görlitz sowie durch die Einordnung des Grundrisses innerhalb der Zisterzienserarchitektur und der Bettelorden kann für den Wurzner Langchor eine Bauzeit um 1250 angenommen werden. Dafür spricht auch der enge architektonische Bezug Wurzens zur Klosterkirche Schulpforta, der sich in der Gestaltung der „federnden“ Dreipässe, im Dekor der Kapitelle sowie bei der Form der Ostfenster feststellen lässt. Die Einordnung des Kapitelldekors zeigte, dass man sich in Wurzen bemühte, modernen Strömungen zu folgen, die aber eher allgemein „gotisch“ waren und keinen eindeutigen Leitbau erkennen lassen. Der gotische Bau der Kollegiatstiftskirche war sehr anspruchsvoll geplant. Man muss neben dem erhaltenen Langchor auch weitere nicht zur Ausführung gekommene Planungen für das Schiff bedenken. Die erhaltenen Wölbungsanfänger und die Befunde im Dach weisen auf eine einheitlich geplante, reiche gotische Wölbung der Kirche hin. Für den Bau der gotischen Kirche waren sowohl Kloster- als auch Stadtkirchen vorbildhaft. Mit dem Langchor in Wurzen ist ein wichtiges Bindeglied der frühen gotischen Architektur Obersachsens überliefert. Er steht zeitlich zwischen dem Bau der Klosterkirche in Schulpforta und dem des Meißner Doms. Deutlich wird, dass es neben der „klassischen“ Gotik, die an den großen Bischofs- und der Klosterkirchen der Zisterzienser zu Tage tritt, lokale Spielarten gotischen Bauens gegeben hat. Von Bedeutung ist auch die Erkenntnis, dass in der Mitte des 13. Jahrhunderts die Architekturströmungen nicht ausschließlich von West nach Ost verliefen, sondern, wie im Falle von Wurzen, Grimma, Zittau und Görlitz dargestellt, auch von Ost nach West. Mit Hilfe der Bauforschung konnte der Querschnitt des Langhauses der gotischen Kirche in zwei verschiedenen Phasen, einmal als Basilika und später als einhüftige Halle, rekonstruiert werden. Das eventuell zur Wurzner Kollegiatstiftskirche gehörende farbige Glasfenster in der Burgkapelle von Falkenstein sowie die Rekonstruktion des Lettners vervollständigen das Bild der gotischen Kirche. Dazu gehört auch der wiederentdeckte hochgotische Eingang der Kapitulare in den Langchor im heutigen sogenannten Kaminraum. Die Baueinheitlichkeit der doppelgeschossigen Sakristei mit dem Langchor konnte bewiesen werden. In der Spätgotik wurde die Kollegiatstiftkirche durch Bischof Johann VI. von Salhausen, der in Wurzen residierte, umgestaltet. Aus dieser Zeit stammt das bis heute erhaltene Ensemble von Schloss und der zweichörigen, nunmehr als „Dom“ bezeichneten Kirche. Von der Neugestaltung der Stiftsgebäude an der Südseite der Kirche ist kaum etwas erhalten. Dennoch lässt sich anhand von Befunden und Aktenvermerken die Anlage des spätmittelalterlichen Kreuzganges ungefähr rekonstruieren. Der spätgotische Wurzner Kirchenbau besitzt Merkmale der damals modernen Architektur. Bischof Johann VI. von Salhausen ließ sich ehrenvoll als „zweiter Fundator“ im Westen der Kirche eine Grablege einrichten und mit Figuren der Bistumspatrone und des Bistumsgründers von Meißen ausstatten. Außerdem inszenierte er die „altehrwürdigen“ Bauteile von Schiff und Langchor mit den beiden Chören im Osten und im Westen kontrastierend. Die Grablege des Bischofs im Westen der Kirche steht im Kontext mit der anderer bischöflicher Grablegen, beispielsweise in Magdeburg oder Merseburg. Vorbildlich wirkte die Fürstenkapelle des Meißner Doms. Eine kunsthistorische Analyse der Zellengewölbe in den Chören erbrachte deren Anbindung an das nahegelegene Wurzner Schloss und damit auch mit dem Bau der Meißner Albrechtsburg. Die weitgespannten, segelartigen Grate der Wurzner Chöre lassen sich stilistisch besonders gut mit den Gewölben in den Torgauer Kirchen von Hans Meltwitz vergleichen. Der Umbau der Kirche muss im Zusammenhang mit dem Neubau des Schlosses in Wurzen betrachtet werden. Das Ensemble zeigt, dass die Anlage den Vergleich mit anderen bischöflichen Residenzen nicht scheuen muss und damals modernsten Vorbildern folgt. Eine Besonderheit des Wurzner Doms stellt die malerische Ausgestaltung der Bischofskapelle im Obergeschoss des Nordturms dar. Stil und Ausprägung der figürlichen Ausmalung ist in die Zeit um 1500 in Mitteldeutschland zu verorten und von besonderer Qualität. Vor allem die italianisierende Gestaltung des Raumes mit Arkaden ist ungewöhnlich. Für die Skulpturen steht eine Anbindung zur Schule Tilman Riemenschneiders außer Frage. Die exklusive Qualität der Ausgestaltung von Schloss und Dom in Wurzen wurde in der Forschung bisher nie hervorgehoben. Anlass für den Bau des Ensembles war der Rückzug des Bischofs von Meißen bzw. Stolpen nach Wurzen. Die Formensprache des Schlosses und der auf die romanischen Dome rekurrierenden doppelchörigen Kirche sind in jedem Falle symbolisch zu deuten. Sie stellen den Anspruch des Bischofs, Reichsfürst gleichwertig neben den Wettinern zu sein, dar. Durch die Bauuntersuchungen konnte neben der bereits erwähnten vermutlichen Anlage eines Kreuzganges auch der Eingang in das ehemalige Kapitelhaus nachgewiesen werden. Auch die Erschließung der Kirche vom Schloss her wurde rekonstruiert. Um 1515 verband aller Wahrscheinlichkeit nach ein Gang das Schloss mit der Bischofskapelle. Spätestens ab 1559 konnte man vom Kornhaus aus über die durch eine Inschrift datierte Brücke den Westchor der Kirche erreichen. Die Bauphasen der Kollegiatstiftskirche zeugen von Einflüssen sowohl aus der Peripherie wie aus den Zentren der Architektur. Der gotische und vor allem der spätgotische Bau sind für die Architekturgeschichte besonders bedeutsam, weil hier eine eigene Architektursprache gefunden wurde, die Impulse in die Umgegend vermittelte. Im Resultat erweist sich der Wurzner Doms als ein Schlüsselbau für die Erforschung mittelalterliche Bau- und Kunstgeschichte in Mitteldeutschland.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Gotiken' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography