Academic literature on the topic 'Grafiska användargränssnitt'

Syftet med denna rapport är att undersöka och sammanställa riktlinjer för att utveckla ett grafiskt användargränssnitt för ett lagersystem. För att uppnå syftet med rapporten litteraturstudier, intervjuer, observationer och en prototyputveckling utfördes. Utifrån litteraturstudier visade det sig att det inte fanns specifika designriktlinjer för utveckling av lagersystem fast det fanns allmänna riktlinjer som kan användas för design av olika system. Intervjuer med utvecklare och en utvecklingschef på företaget Qsys hjälpte till att hitta befintliga riktlinjer som företaget använder. Det visade sig att de använder allmänna riktlinjer som inte är specifika för lagersystem. För att hitta mer specifika riktlinjer observerade vi några lagerarbetare för att bättre förstå hur de integrerar med det befintliga systemet som de använder. Utifrån analysen av observationerna, upptäcktes det nya riktlinjer. Med hjälp av de allmänna riktlinjer som hittades i litteraturen och riktlinjer som upptäckes efter analysen av observationer, utvecklade vi en prototyp som sedan testades. Resultatet vi fick utifrån analysen av intervjuerna med lagerarbetarna efter prototyptestning, hjälpte med att hitta ytterligare specifika riktlinjer.För att utveckla ett användarvänligt lagersystem, behöver man ett användarvänligt gränssnitt. I denna rapport presenterar vi några riktlinjer som man kan använda sig av för att utveckla ett användarvänligt gränssnitt för lagersystem.

<p>Detta examensarbete studerar den interaktion som sker mellan domänexpert och domänspecifik datorapplikation. Jag har studerat ett användargränssnitt i ett program för frekvens- och radionätsplanering (WRAP Win) som har utvecklats av Enator Communications AB.</p><p>Huvudsyftet med studien har varit att studera vilka egenskaper i ett domänspecifikt användargränssnitt som påverkar interaktionen.</p><p>För att behandla min problemformulering så har jag genomfört tre undersökningar:</p><p>- en intervjuundersökning av programmets användare för att studera det domänspecifika innehållet i användargränssnittet.</p><p>- en egen utvärdering av användargränssnittets stil, d v s utseende och känsla.</p><p>- en egen utvärdering av manualen till systemet.</p><p>Jag har kommit fram till en del sådant som kan stödja eller försvåra för användaren i interaktionen. Det är dock oftast en fråga om avvägning. En egenskap som är positiv i en viss bemärkelse kan vara negativ i en annan. Det som är bra för en domänexpert kan också vara dåligt för en annan.</p>

<p>The Mobile phone has contributed to massive changes in the way that human beings communicate with each other and is a technology that is a part of society’s globalization. Opinions differ in the area of user interface where some feel that mobile phones exclude users such as senior citizens or users with an intellectual or a physical disability.</p><p>Universal Design –‘design for all’, is a vision that intends to bring about settings, products and services that suits as many people as possible irrespective of an individual’s needs and prospects. The criteria for ‘design for all’ are among other things flexibility, user friendliness, comprehensibility and a high tolerance for mistakes.</p><p>The purpose of this essay is to investigate the mobile phones graphic user-interface from the theory of a universal design. From this general purpose the study look more closely at senior citizens perspective of mobile phones graphic user-interface. A qualitative study in the form of 4 interviews was used. All of the individuals that participated in the study felt that the mobile phone is a very good and beneficial invention. Mobile phones bring about a feeling of security and safety since it is felt that is always possible to reach family and friends in the event of a crisis. It is difficult to provide a interface that is Universal, because every individual is unique. Every individual has a different opinion on what is Universal Design and what is not. People have different needs of using the mobile phone and that’s one of the reasons why it’s difficult to provide a universal design of the graphical user interface of a mobile phone.</p>

The web sites of Swedish public libraries display a high level of heterogeneity when it comes to design and graphical user interface. The thesis is based on the opinion that the visuals of a public library web site have implications for the user as well as for the library. The design of the graphical user interface influences the attention of the user and his/her ability to absorb information. Furthermore, there is a connection between the visuals and the users opinion about the credibility of the content of the web site, as well as of the organisation itself. The research question is: Which factors may have an impact on the design of the graphical user interfaces of a public library web site? The purpose is to create an understanding for these factors and emphasize them. The empirical material consists of semistructured interviews with in all twelve web masters. A strategic method of selection was used in order to attain variation concerning the visuals and design of the web sites user interfaces. The theoretical context is human-computer interaction, cognitive psychology, and graphical user interface design for the web. The result shows that the following factors may influence the visuals of a web sites graphical user interface: the educational and professional background of the web masters and their experience of designing for the web; the web masters knowledge level of HCI principles and web design guidelines; the distribution of the work, and the use of internal and external expertise; the amount of hours and number of staff invested; the commitment of the library management and the library staff; the purpose of the web site; and the existence of municipal design guidelines.<br>Uppsatsnivå: D

Instruktionsfilmer är ett vanligt inslag i undervisningen. Somliga instruktionsfilmsproducenter gör en enkel skärminspelning medan andra lägger till grafiska element för att locka användarnas uppmärksamhet till specifika delar av skärmen. Idag saknas riktlinjer över hur en instruktionsfilm bör presenteras. Riktlinjer hade inte bara hjälpt videoproducenterna utan ännu viktigare, användarna. I denna studie analyserades två plattformar som använder instruktionsfilmer, LinkedIn Learning och SkillShare. Dessa analyserades för att samla in krav som tillsammans med en litteraturstudie låg till grund för den kravspecifikation som användes till utformningen av prototypen. Med hjälp av A/B-testning testades sedan prototypen på 14 studenter och granskades av en expert inom området människa-datorinteraktion (HCI).  Resultaten indikerar att grafiska element är en viktig del i instruktionsfilmer, detta då de hjälper användarna att fokusera på viktiga och relevanta element som instruktören nämner. Ett resultat från studien är en lista över instruktionsfilmsrekommendationer.<br>Video tutorials is common in teaching environments. Some tutorial producers record a simple screen recording while others add graphical elements to attract the user's attention to specific parts of the screen. Currently, no guidelines exist on how a video tutorial should be presented. Guidelines would not only help the producers but more importantly, the users.  In this study, two platforms using video tutorials were analysed; LinkedIn Learning and SkillShare. These platforms were analysed to collect requirements that, together with a literature study, specified the requirements later used for the design of the prototype. The prototype was examined by 14 students using the A/B-testing method, as well as being reviewed by an expert within human computer interaction (HCI). The result of this study indicates that graphical elements is an important part of video tutorials, as they help the users to focus on important and relevant elements explained by the instructor. A result from the study is a list of recommendations for video tutorials.

Användargränssnitt har under de senaste decennierna utvecklats i flera olika riktningar och genomgått konstant förändring. De första användargränssnitten bestod av enkla men effektiva textbaserade kommandoradsgränssnitt. Utvecklingen har flyttat mer fokus mot användbarhet och idag är ikonbaserade grafiska användargränssnitt vanligt förekommande i många människors vardag [1]. Samtidigt använder många fortfarande mer klassiska textbaserade kommandoradsgränssnitt, inte minst i sina arbeten då dessa i vissa sammanhang anses vara effektivare att arbeta i. Intelligenta grafiska användargränssnitt har föreslagits som ett potentiellt nästa steg i utvecklingen av gränssnitt där användarvänliga principer bakom grafiska gränssnitt tillsammans med intelligenta funktioner kan minska informationsöverflöd, interaktionskostnad och effektivera gränssnittet. På andra sidan har tidigare implementationer och forskning kring intelligenta användargränssnitt pekar på flera hinder och användbarhetsproblem med tekniken [2].Affärssystemet Bison är ett exempel på ett informationssystem som har både ett grafiskt och ett textbaserat användargränssnitt implementerat [3]. Genom att studera dessa användarens åsikter och tanker kring det nuvarande gränssnittet, samt deras inställning jämtemot tekniken kring intelligenta grafiska gränssnitt, syftar denna studie till att ta reda på om det finns ett behov av ett intelligent grafiskt användargränssnitt bland dagens användare. Enkätdata insamlad från användare av Bison system påvisar att acceptansen för ett intelligent grafiskt användargränssnitt är högt. Vidare finns det indikationer på behov av ett intelligent grafiskt användargränssnitt för att förbättra dagens felhantering samt informationsfiltrering. För att en implementation ska lyckas måste man dock ta hänsyn till tidigare forskning och implementationer av intelligenta användargränssnitt samt utvecklarna och problematiken med att underhålla ett adaptivt gränssnitt.<br>During the last decades user interfaces have evolved in several different directions and experienced constant change. The first user interfaces consisted of simple, yet effective, text-based command line interfaces. Since then, focus has shifted to usability and icon-based, graphical user interfaces are today a common element in many people's everyday lives [1]. At the same time, the use of classic text-based command-line interfaces is still significant in peoples professional lives as they are in some contexts considered to be more effective. Intelligent graphical user interfaces have been proposed as a potential next step in the development of interfaces. This technique combines user-friendly principles behind graphical interfaces with intelligent functionalities which may reduce information overflow, interaction cost, and streamline the interface. On the other hand, previous implementations and research on intelligent user interfaces point to several obstacles and usability issues surrounding the technology [2].The ERP system Bison is one example of an information system that has implemented both a graphical and a text-based user interface [3]. By studying the users and their opinions and thoughts concerning the current interface, as well as their attitude towards the technology of intelligent graphical interfaces, the intent of this study is to find out if there is a need for an intelligent graphical user interface among today's users of an information system.Survey data collected from the users of Bison indicates that the acceptance of an intelligent graphical user interface is strong amongst the users. Furthermore, there are indications of a need for an intelligent graphical user interface to improve the current error handling and information filtering. In order to successfully implement an intelligent user interface, one must consider previous implementation attempts, previous research as well as the problems related to maintaining an adaptive user interface.

<p>Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användning</p><p>vid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningen</p><p>inleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktad</p><p>mot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ett</p><p>visuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett visuellt</p><p>perspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes.</p><p>Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedöma</p><p>hur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra detta</p><p>gränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testas</p><p>verktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygen</p><p>utgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på att</p><p>verktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiska</p><p>användargränssnitt i utvecklingsmiljöer.</p>

Det saknas en bra lösning för att automatiskt generera inmatningsformulär för datamanipulation. Därför måste grafiska användargränssnitt skapas utifrån förutbestämda kända faktorer om datan som det grafiska användargränssnittet ska baseras på. Det här arbetet använder JSON Schema för att beskriva data som kan manipuleras och använder det för att automatiskt generera grafiska användargränssnitt. Genom att använda samma modell kan grafiska användargränssnitt genereras generellt utan att i förväg ha information om datan som det grafiska användargränssnittet ska baseras på. Arbetet är en fallstudie som ämnar att lösa ett specifikt problem, samtidigt som JSON Schema som verktyg utvärderades ur ett generellt perspektiv. Dessutom utvärderar arbetet en stor mängd befintliga verktyg som använder JSON Scheman för att generera inmatningsformulär. En generell lösning för att generera inmatningsformulär utifrån JSON Scheman presenteras i arbetet och förbättringsförslag för JSON Scheman föreslås. Slutsatsen som drogs om JSON Scheman var att det är ett bra verktyg för ändamålet, men har brister, vilket kan förväntas då JSON Schema inte var en färdig teknik, vid tidpunkten då arbetet genomfördes. Bristerna gällde annotering, medan att använda JSON Scheman för valideringssyften ansågs fungera utmärkt. De mest kritiska bristerna skulle kunna åtgärdas om nyckelordet format utökades med att bidra mer generell annoteringsinformation än en textsträng, helst med nyckelordet format som objekt, samt att enumvektorelement erbjöd utökade annoteringsmöjligheter, i form av metainformation på elementnivå.<br>There does not exist a good solution to automatically generate input forms for data manipulation. Therefore user interfaces has to be created considering predetermined known factors about the data that the user interface will be based upon. This project uses JSON Schema to describe data that can be manipulated and uses that to automatically generate user interfaces. By using the same model unspecific graphical user interfaces can be generated without prior information about the data that the user interface will be based upon. The study is a case study that aims to solve a specific problem, while simultaneously evaluating JSON Schema as a tool from a general context. Furthermore the study evaluates a large set of existing tools that use JSON Schemas to generate input forms. A general solution to generating input forms based on JSON Schemas is presented in the study and potential improvements on JSON Schema are suggested. The conclusion that was drawn about JSON Schema was that it is a good tool for the purpose, however there are inadequacies, which could be expected as JSON Schema was not a finalized technology, at the time this study was conducted. The inadquacis regarded annotation, while using JSON Schema for validation purposes was regarded as working excellently. The most critical faults could be corrected if the keyword format was extended by offering more general annotation information than a string, preferably with the keyword format as an object, as well as enum vector elements offering more extensive annotation options, in the form of metainformation on element level.

<p>Då elektronisk musik och video alltmer tar sig in i våra hem framkommer också fler nybörjaranvändare av de relaterade produkterna. Detta ställer krav på exempelvis mjukvaror som är riktade till en stor generell användargrupp så att de för nybörjaranvändare blir enkla att använda. I denna studie har därför mentala modeller studerats hos nybörjaranvändare av MS Windows Media Player 11 för att undersöka hur väl användargränssnittet stödjer lärbarhet. Det framkom ett antal problem under observationerna. Dessa var bland annat att användare kan ha andra förväntningar av funktioner än de som ges i gränssnittet. Att använda inkonsistent beteende hos funktioner samt tvetydighet försvårar lärbarheten hos nybörjaranvändarna.</p>

Denna undersökning syftar till att undersöka vilka attribut som ska tas hänsyn till vid skapande av ikoner. Undersökningen utgår från en taiwanesisk undersökning där attribut har identifierats och undersökts med hjälp av grafiska designers. Som grund för ikonförståelse appliceras semiotik och Charles Sanders Peirces triadiska modell på ikoner. Intervjuer och enkäter har utförts för att rangordna attribut, samt diskutera dess relevans vid ikonskapande. Resultatet visar att kontext (kultur, ikonens placering, medium etc.) och målgrupp har mycket stor betydelse vid ikonskapande och respondenterna uppvisade därför svårigheter med att rangordna attributen.<br>This study aims to investigate what attributes to take into consideration when designing computer icons. The study is based on a Taiwanese study where attributes are identified and investigated by Taiwanese graphic designers. The theoretical basis is semiotics, Charles Sanders Peirces triad model in particular, applied on icons. Interviews and surveys has been executed to rate attributes as well as discussing their relevance to icon design. The results shows that context (culture, the placement of the icon, medium etc.) and target group is a high priority when creating icons and the respondents showed difficulties with rating the attributes.