Contents
Academic literature on the topic 'Grammatiska metaforer'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Grammatiska metaforer.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Grammatiska metaforer"
1
Piper, Predrag. "O grammatike predela." Juznoslovenski filolog, no. 64 (2008): 307–22. http://dx.doi.org/10.2298/jfi0864307p.
Full textAbstract:
(ruski) V nastojascej stat'e rassmatrivajutsja obscie i castnye voprosy vyrazenija predela kak semanticeskogo kriterija, ob''edinjajuscego rjad semanticeskih kategorij, otlicajuscihsja drug ot druga formoj i stepen'ju grammatikalizovannosti, takih kak lokalizovannost', temporal'nost' aspektual'nost', akcional'nost', kolicestvennost', gradual'nost' i dr. Znacenie predela kak casti kakogo-nibud' javlenija, differencirujuscej ego ot okruzajuscih ego javlenij, zalozeno v osnovu rjada grammaticeskih kategorij leksiko-grammaticeskih razrjadov i leksiceskih podsistem, formirujuscih v celom gipperkategorial'nyj kompleks predel'nosti, ohvatyvajuscij znacenija ob''edinennye obscim priznakom granicy, prohodjascim mezdu otlicajuscimisja drug od druga suscnostjami. Grammaticeskie sredstva vyrazenija predela v doklade rassmatrivajutsja v ramkah teorii semanticeskih lokalizacij (Piper 1997, 2001) i teorii grammaticeskih metafor, razrabatyvajuscejsja v ramkah kognitivnoj lingvistiki. Osoboe vnimanie v stat'e udeljaetsja raznovidnostjam semanticeskogo kriterija predela, takimi kak vnutrennij i vnesnij predel sil'no vyrazennyj i slabo vyrazennyj predel, linejnyj i tocecnyj predel i t. d.
2
Tekavčić, Pavao. "Alcune riflessioni a proposito di una recentissima grammatica della lingua italiana." Linguistica 29, no. 1 (1989): 149–60. http://dx.doi.org/10.4312/linguistica.29.1.149-160.
Full textAbstract:
L'Italia, che neppure nel passato mancava di grammatiche di indirizzo normativo e descrittivo, si è arricchita negli ultimi anni di una serie di opere glottodidattiche dedicate all'italiano. Una delle ultime è il poderoso volume La lingua e i testi, Grammatica de/la lingua italiana di P. Agazzi, A. Fallica e A. Menegoi, edito da Minerva Italica, Bergamo, 1988. II libro non è soltanto una grammatica in senso usuale: infatti, vi si trattano le nozioni fondamentali della teoria linguistica attuale (comunicazione, segno linguistico, codice, funzioni della lingua, metafora e metonomia, denotazione e connotazione, fattori della comunicazione), della teoria del testo (con alcuni campioni di testi di vario genere), in seguito l'origine e lo sviluppo della lingua italiana (dall'Indovinello veronese ai nostri giorni), i dialetti e le comunita alloglotte, e nell'ultima delle quattro appendici si danno gli elementi della composizione scritta. Il volume include dunque in notevole misura la sociolinguistica, la pragmatica, la comunicazione e la teoria dell'informazione (invece di parlante o locutore e collocutore si usano conseguentemente i termini emittente e destinatario ), la storia della lingua, la cultura del parlato e dello scritto. Si cerca insomma di avvicinare il Linguaggio all'alunno e di sviluppare in lui non solo la competenza grammaticale ma anche quella comunicativa, attiva e passiva.
3
ten Have, Paul. "Internetetnografie in de praktijk: gender en virtualiteit." KWALON 9, no. 2 (2004). http://dx.doi.org/10.5117/2004.009.002.010.
Full textAbstract:
Etnografie is traditioneel een vorm van onderzoek waarbij de onderzoeker herhaaldelijk, langdurig en intensief contact maakt met de onderzochten, en waarbij hun groepsleven, hun 'cultuur', het onderwerp is. In de oudere antropologie ging de onderzoeker voor langere tijd wonen bij de stam die hij of zij onderzocht. Men probeerde de taal te leren, niet alleen de grammatica en het lexicon, maar ook de semantiek en de metaforiek. Dat deed men via 'participerende observatie', bekijken wat mensen doen en daarover veel met ze praten. De laatste tientallen jaren zijn er allerlei variaties op die basisvorm ontwikkeld. Het 'wonen bij' wordt vaak vervangen door herhaaldelijk langskomen. Wat wordt onderzocht is vaak een subcultuur binnen de eigen globale cultuur. Dat kan een criminele leefwijze zijn of een beroepsmatig gespecialiseerde activiteit; er zijn allerlei mogelijkheden. Een van die nieuwere vormen van etnografie begint bekend te worden onder de naam 'internetetnografie', of varianten daarvan zoals online ethnography, of virtual ethnography.
Dissertations / Theses on the topic "Grammatiska metaforer"
1
Polat, Rumeysa. "Grammatiska metaforer i elevtexter : En studie av högstadieelevers användning av grammatiska metaforer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353901.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att studera förekomsten av grammatiska metaforer (GM) i form av nominaliseringar i elevtexter från det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs nio. Begreppet GM avser icke-typiska realiseringar av betydelser där GM till exempel kan vara en nominalisering – en process som uttrycks som ett substantiv (ex: tävling, trygghet) istället för ett verb (ex: tävla) eller ett adjektiv (ex: trygg). Vid användning av GM blir texter mer informationstäta och abstrakta eftersom språket packas ihop. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk-funktionell grammatik, i vilken GM spelar en viktig roll. Materialet utgörs av 60 elevtexter, fördelat på 30 elevtexter i svenska och 30 elevtexter i svenska som andraspråk. Av dessa 30 texter har 15 tilldelats betyget E och resterande hälft betyget B. I texterna undersöks fördelningen av GM av typen nominalisering av process och nominalisering av egenskap, förekomsten av GM i förhållande till betyg och ämne samt de mest använda GM. Resultatet visar att det förekommer betydligt fler GM av typen nominalisering av process än egenskap och att elevtexter som bedömts betyget B innehåller högre andel GM än elevtexter som tilldelats betyget E. Vidare visar resultatet att förekomsten av GM i förhållande till ämne är jämnt fördelat, med endast en GM i skillnad. Vad gäller de mest använda GM visar undersökningen att det finns 12 olika ord som är frekvent återkommande i elevtexterna, vilket förklaras genom provuppgiftens utformning och instruktioner.
2
Larsson, Jonathan. "Förberedd för högre studier? : Gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65817.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament i texter skrivna för nationella provet i årskurs 3. Grammatiska metaforer tenderar att nominalisera språkbruket och efterfrågas i vetenskapligt skrivande samt i de bedömningsanvisningar som medföljer nationella provet. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk funktionell grammatik där grammatiska metaforer har en central roll. Materialet i undersökningen består av tio elevtexter från 2015 års nationella prov. Fem har betygsatts med A utifrån bedömningsaspekten Språk och stil och resterade fem har betygsatts med E. Texterna studeras kvantitativt utifrån mängden grammatiska metaforer och långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Därefter görs en kvalitativ analys av de fem längsta nominalfraserna i varje betygsgrupp. Gällande fundamentanvändning beräknas fundamentslängd, elevernas val av satsdel i fundamentsposition samt variation i subjektsfundamenten. Resultatet visar att elevtexter som betygsatts med A innefattar större mängd grammatiska metaforer och fler långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Både A-texter och E-texter tenderar dock att kunna nyttja de grammatiska metaforerna effektivt genom att förtäta språkbruket och exkludera deltagare i sammanhanget. Gällande fundamentanvändning använder båda betygsgrupper främst subjekt i fundament och därefter adverbial. Betygsgrupp E använder dock större mängd subjektsfundament, fler fundament innehållande ett ord, samt en relativt stor procentuell mängd pronomen i fundamentsposition.
3
Kraage, Karin. "Språkliga skillnader i texter i olika betygssteg. : Textanalys av elevtexter i nationella provet för årskurs 9 från 2014 i svenska och svenska som andraspråk." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446420.
Full textAbstract:
I den här studien analyseras 40 texter i svenska och svenska som andraspråk åk.9 från NP 2014. Syftet är att identifiera vilka språkliga skillnader som finns i de olika betygsstegen och om möjligt koppla dessa till vardagsspråk och kunskapsspråk. Metoden som används utgår från den systemisk funktionella grammatiken, där grammatiska metaforer undersöks i texterna för att se grad av innehållstäthet i texterna, vilket är en indikation på det mer vuxna kunskapsspråket. Förekomst av materiella processer undersöks då dessa är övervägande i berättande texter och indikerar ett mer vardagsnära språk. Resultatet av dessa undersökningar visar en markant skillnad gällande grammatiska metaforer där texterna med högre betygssteg är betydligt mer GM-täta. På liknande sätt ses en tydlig koppling mellan betyg och antalet materiella processer, då dessa är betydligt fler i lägre betygssteg. Skrivuppgiften kräver att eleven skriver i den argumenterande genren och därför undersöks hur genre realiseras i de olika betygsstegen. Detta har gjorts genom att identifiera förekomst av tes, argument, retoriska frågor, uppmaning och signatur, eftersom detta är strukturella steg som ska finnas i den argumenterande genren. Resultaten visade på tydliga mönster där texter med högre betyg i betydligt högre grad anpassar strukturen till den argumenterande genren med en tydlig tes och utvecklade argument. Dessa texter innehåller i högre grad retoriska frågor och en avslutande uppmaning.
4
Krage, Karin. "Språkliga skillnader i texter i olika betygssteg. : Textanalys av elevtexter i nationella provet för årskurs 9 från 2014 i svenska och svenska som andraspråk." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447997.
Full textAbstract:
Sammanfattning I den här studien analyseras 40 texter i svenska och svenska som andraspråk åk.9 från NP 2013/2014. Syftet är att identifiera vilka språkliga skillnader som finns i de olika betygsstegen och om möjligt koppla dessa till vardagsspråk och kunskapsspråk. Metoden som används utgår från den systemisk funktionella grammatiken, där grammatiska metaforer undersöks i texterna för att se grad av innehållstäthet i texterna, vilket är en indikation på det mer vuxna kunskapsspråket. Förekomst av materiella processer undersöks då dessa är övervägande i berättande texter och indikerar ett mer vardagsnära språk. Resultatet av dessa undersökningar visar en markant skillnad gällande grammatiska metaforer där texterna med högre betygssteg är betydligt mer GM-täta. På liknande sätt ses en tydlig koppling mellan betyg och materiella processer, då dessa är betydligt fler i lägre betygssteg. Skrivuppgiften kräver att eleven skriver i den argumenterande genren och därför undersöks hur genre realiseras i de olika betygsstegen. Detta har gjorts genom att identifiera förekomst av tes, argument, retoriska frågor, uppmaning och signatur, eftersom detta är strukturella steg som ska finnas i den argumenterande texten. Resultaten visar på tydliga mönster där texter med högre betyg i betydligt högre grad anpassar strukturen till den argumenterande genren med en tydlig tes och utvecklade argument. Dessa texter innehåller i högre grad retoriska frågor och en avslutande uppmaning.
5
Fredriksson, Tobias. "Sitter betyget i de grammatiska metaforerna? : Analys av elevtexter från de nationella proven i Svenska 1." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-339984.
Full textAbstract:
Grammatiska metaforer har visat sig vara en viktig beståndsdel i det specialiserade språket. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan andelen grammatiska metaforer i elevtexter och deras betyg i de nationella provens skriftliga del i bedömningsaspekten ”språk och stil”. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är den systemisk-funktionella lingvistiken, som kompletterats med en översikt av det bedömningsunderlag som provkonstruktörerna tillgängliggjort digitalt. Materialet utgörs av 30 elevtexter från de nationella provens skriftliga del i kursen Svenska 1. Arbetsförloppet har i korta drag utgjorts av inläsning, materialinsamling, kodning av elevtexter och analys av resultat. I resultatet visades en svag korrelation mellan andelen grammatiska metaforer och elevtexternas tilldelade betyg, och variationen mellan enskilda elevtexter inom betygsstegen tyder på att andra bedömningsgrunder har påverkat deras betyg till större grad än andelen grammatiska metaforer. Detta blir således även uppsatsens övergripande slutsatser.
6
Ghassan, Halla. "”Migration betyder att människor flyttar mellan olika länder.” : En studie om läsbarhet i samhällsläromedel för nyanlända andraspråkselever och för gymnasieelever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80116.
Full textAbstract:
I studien undersöktes hur texter i läromedel för nyanlända andraspråkselever förhöll sig till begreppet läsbarhet i jämförelse med två läromedel för studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Läsbarheten i dessa analyserades med den systemiska funktionella lingvistiken som metod för att undersöka läromedlens användning av verbprocesser, agens i materiella verbprocesser och nominaliseringar som grammatiska metaforer. Resultaten visade att läromedlet för nyanlända förhöll sig till läsbarhet genom att använda frekventa verb i texten för att förklara nominaliseringar som utgjorde de centrala begreppen för kapitlet. Användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer var i samtliga läromedel väldigt lik med undantaget att läromedlen för de studie- och yrkesförberedande programmen använde sig av fler icke-mänskliga agenser för att dölja deltagare och fler skriftspråkliga grammatiska metaforer som skyldigheter. Inga stora skillnader mellan användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer identifierades mellan de två läromedlen för gymnasieprogrammen. Resultaten visade tydligt att ju högre nivå på läromedlet desto större krav ställer det på elevers förkunskaper och språkregister.
7
Lundquist, Hanna. "En mental checklista att följa : En systemisk-funktionell och intertextuell analys av Region Gävleborgs värdegrund." Thesis, Stockholms universitet, Svenska/Nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131325.
Full textAbstract:
Värdegrundstexter är en allt vanligare texttyp i Myndighets-Sverige. I denna uppsats analyserar jag Region Gävleborgs värdegrundstext, samt tre texter där värdegrunden presenteras och preciseras. Genom systemisk-funktionell och intertextuell textanalys undersöker jag hur olika språkliga resurser och intertextuella samspel samverkar i att realisera värdegrundens funktion. Jag analyserar bland annat språkhandlingar, deltagare, processer, tilltal, nominalisering och hur förpliktelse realiseras indirekt. Värdegrundstexten är på många vis vag och öppen för tolkning. Inom ramen för de analyserade texterna förtydligas den och får en i huvudsak förpliktigande och styrande funktion. Den är avsedd att påverka medarbetarnas inre värderingar och attityder såväl som yttre beteende och agerande i arbetet. Det lämnas inget utrymme för att vara medarbetare utan att leva upp till värdegrunden. Särskilt viktiga språkliga resurser är påståendesatser i presens, ett läsarinkluderande vi och ett förutsatt åtagande. De bidrar nämligen till att realisera förpliktelse men på ett sätt som på ytan dämpar det krävande. Analysen visar också hur särhållande av olika språkliga resurser gör det möjligt för organisationen att kräva att medarbetarna har vissa inre värderingar, utan att det framstår som alltför hotande. Det sker genom att vissa betydelser och funktioner förekommer i själva värdegrundstexten och andra i de omgivande texterna, men aldrig kombineras inom samma satser. Exempelvis förekommer ett läsarinkluderande vi och ett modalt förpliktigande ska aldrig tillsammans i satser som utgör språkhandlingar. Grammatisk inkongruens och andra implicita uttryckssätt har också en avgörande roll. Förpliktelsen vad gäller värdegrunden kan sammantaget göras mycket hög, utan att det behöver synas i själva värdegrundstexten. Genom intratextuella hänvisningar till värdegrunden kommer de omgivande texternas höga förpliktelse att avse det som uttrycks i själva värdegrundstexten.
8
Wall, Daniel. "Genrepedagogik och grammatisk metaforik Flerspråkiga elever - en beskrivning av en pedagogisk modell och skolspråkande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35325.
Full text
9
Rodhe, Anna-Karin. "Vetenskapligt skrivande med svenska som andraspråk : En systemisk-funktionell analys." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-302168.
Full textAbstract:
Med den systemisk-funktionella grammatiken som grund kan vetenskapligt skrivande definieras utifrån en hög andel grammatiska metaforer och relationella processtyper. Syftet med studien är att undersöka vetenskapligt skrivande ur ett systemisk-funktionellt perspektiv hos skribenter med svenska som andraspråk, med olika lång erfarenhet av akademiska studier och tid i Sverige. Analysmetoden består av två delar: en transitivitetsanalys och en analys av ideationella grammatiska metaforer. Materialet utgörs av 18 elevtexter från nationella provet i gymnasiekursen Svenska som andraspråk 3 och 18 texter från en skriftlig tentamen från kursen Behörighetsgivande utbildning i svenska. Resultatet visar att texterna från Behörighetsgivande utbildning i svenska har en högre grad av vetenskapligt språk än vad texterna från Svenska som andraspråk 3 har. Slutsaten är att resultatet kan bero på skillnaden i tidigare studievana mellan skribenterna, men det skulle också kunna vara provet i sig som ger de skillnader som resultatet visar.
10
Sandström, Julia. "Kämpa för livet : En studie av kampmetaforer om cancer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104622.
Full textAbstract:
Allt fler kritiska röster höjs idag om kampmetaforer om cancer och deras potentiella skadliga verkan på cancersjuka. Trots detta saknas svensk forskning på ämnet. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka och hur kampmetaforer om cancer används i svensk tidningsprosa, vilken bild de skapar av sjukdomen och den sjuke och om metaforerna är lämpliga att använda. Uppsatsens material utgjordes av 211 kampmetaforer om cancer från 294 tidningsartiklar från januari 2015, insamlade med hjälp av korpusen Mediearkivet. Metaforerna analyserades både kvantitativt och kvalitativt, med hjälp av systemisk-funktionell grammatik, Hellspong & Ledins (1997) begrepp röster och Seminos m.fl. (2015) kategorier för stärkande respektive försvagande kampmetaforer. Analysen visade att många olika kampmetaforer används om cancer. Åtta grupper av kampmetaforer identifierades, nämligen Kamp, Icke-våldsamma aktioner, Egenskaper, Våldsamma aktioner, Stöd, Krig, Rättegång och Övriga. Sex röster låg bakom metaforerna: media, anhöriga, cancersjuka, forskare, vårdpersonal och välgörenheter. Kampmetaforerna skapade en bild av den sjuke som en kämpe och av cancern som den sjukes motståndare, och metaforerna satte den sjuke i en framför allt försvagad situation. Resultaten tyder på att kampmetaforer om cancer kan skapa en skadlig bild av cancersjukdomen. Man bör därför vara försiktig med användningen av kampmetaforer och publika medier har ett särskilt ansvar att vara det.