To see the other types of publications on this topic, follow the link: Gränslöst arbete.
Dissertations / Theses on the topic 'Gränslöst arbete'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Gränslöst arbete.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Jansson, Elin, and Lundin Matilda. "Gränslöst arbete - det nya sättet att arbeta? : - En inblick i några rektorers upplevelse av det gränslösa arbetet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37409.
Full textAbstract:
Arbetslivet har genomgått stora förändringar de senaste decennierna, bland annat som en följd av digitaliseringens utveckling. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) möjliggör för ett mer gränslöst arbete då varken tid eller rum längre avgränsar mellan arbete och privatliv. Tidigare forskning belyser att det nya sättet att arbeta medför svårigheter att skapa en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med föreliggande studie var att bidra med en ökad förståelse för hur rektorer hanterar det gränslösa arbetet och i vilken utsträckning IKT och socialt stöd är relaterat till deras förmåga att hantera det gränslösa arbetet. Materialet har analyserats utifrån Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell, Clarks (2000) gränsteori samt relevanta begrepp och tidigare forskning. Nio respondenter deltog i denna kvalitativa studie och resultatet visade att det gränslösa arbetet till största del upplevdes positivt. Samtidigt ställer det högre krav på individen att själv ta ansvar för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. IKT har både visats underlätta och försvåra hanteringen av det gränslösa arbetet. Slutligen visar resultatet att socialt stöd inte har en direkt koppling till hur rektorerna hanterar det gränslösa arbetet. Däremot kan socialt stöd fungera som en buffert för att öka förmågan att hantera effekterna av det gränslösa arbetet.Worklife has undergone major changes in recent decades, partly as a result of digitalization development. Information- and communication technology (ICT) enables a more boundaryless work, since neither time nor space no longer separates work from private life. Earlier research highlighted that the new way of working causes difficulties in balancing work and private life. The aim of the present study was to contribute to an increased understanding of how the principals handle the boundaryless work and to what extent ICT and social support are related to their ability to handle the boundaryless work. The result has been analyzed from Karasek and Theorells (1990) demand, control and support model, Clarks (2000) border theory and relevant concepts and previous research. Nine respondents participated in this qualitative study and the result showed that the boundaryless work is mostly positive. At the same time it imposes higher demands on the individual to take responsibility for managing the balance between work and private life. ICT has both shown to facilitate and obstruct the handling of boundaryless work. Finally the result shows that social support does not have a direct connection with how the principals handle the boundaryless work. However, social support can act as a buffer to increase the ability to handle the effects of boundaryless work.
2
Kejonen, Alexander. "Gränslöst arbete : En kvalitativ studie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-68115.
Full textAbstract:
Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur det gränslösa arbetet uttrycker sig bland chefer inom stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå kommun. Därför har studien haft följande frågeställningar; 1) Hur uttrycker sig det gränslösa arbetet hos chefer på olika nivåer vid stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå kommun? 2) På vilket sätt har cheferna påverkats av det gränslösa arbetet? Vilka konsekvenser har det fått? 3) Vilka insatser kan förvaltningens HR-funktion tillämpa för att förbättra eller utveckla chefernas arbetssituation i relation till det gränslösa arbetet? Studien har haft en kvalitativ ansats där femton stycken semistrukturerade intervjuer har legat som grund för studiens resultatavsnitt. Studiens teoretiska ramverk har bestått av en samlad teoribildning om gränslöst arbete (Allvin, et, al,1998;2006). Det teoretiska ramverket har även kompletterats med Karasek och Theorells (1990) trefaktors-modell om krav, kontroll och socialt stöd för att få en djupare förståelse om intervjupersonernas arbetssituation. Studiens resultat har visat att det gränslösa arbetet uttrycker sig främst genom en hög grad av flexibilitet och arbetsbelastning. Resultatet har även visat att både positiva och negativa konsekvenser av det gränslösa arbetet framkommit bland cheferna. Inom diskussionsavsnittet argumenteras det därför att stadsbyggnadsförvaltningen behöver applicera ett antal insatser för att minska och förebygga de negativa effekterna av det gränslösa arbetet. Argumentationen har mynnat ut i förslag om att reducera antalet fysiska möten, ett säkerställande av kompetensutveckling bland nya chefer, uppmuntra och kommunicera inför chefer om att ta till vara på sin lediga tid, skapa mer privat arbetstid bland cheferna och slutligen säkerställa en tillräcklig nivå av stöd från olika stödfunktioner.This master thesis has been designed to investigate how the boundaryless work is expressed among managers of City building department in Lulea county. The purpose of the study has therefore been communicated with the following research questions; 1) How does the boundaryless work among managers at various levels of the City building department express itself? 2) In which ways have the managers been affected by the boundaryless work? What consequences has it resulted in? 3) What actions can the departments HR function apply by improving or developing the managers' work situation in relationship to the boundaryless work? The study has had a qualitative approach in which fifteen semi structured interviews have been the basis for the study’s result. The theoretical framework of the study has consisted theories on boundaryless work by Allvin et al. (1998; 2006). The theoretical framework has also been supplemented with Karasek and Theorell's (1990) three-factor model to gain a deeper understanding of the interviewees' work situation. The study's results have shown that the boundaryless work expresses itself through a high degree of flexibility and workload. Both positive and negative consequences of the boundaryless work have emerged among the managers. Within the discussion section, it is argued that the City building department needs to apply several efforts to reduce the negative effects of boundaryless work. The argument has resulted in proposals to reduce the number of physical meetings, increase the skills development of new managers, encourage and communicate to managers that they need to be off duty on their spare time, create more private working hours among managers and finally ensure an increasing level of support from the supporting functions (HR, etc.) among managers.
3
Lindgren, Sofia, and Sofia Toft. "Gränslöst arbete i spår av Coronapandemin : En kvalitativ studie av erfarenheter av gränslöst arbete under Coronapandemin." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23541.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i individens upplevelser av gränslöst arbete under Coronapandemin som inneburit förändringar i arbetsvillkoren. Studien belyser även hur upplevelsen av gränslöst arbete kan förstås mot familjeförhållanden och könsnormer. I studien har åtta respondenter, vars arbetsförhållanden har påverkats av Coronakrisen på något sätt, intervjuats. Urvalet bestod av fyra kvinnor och fyra män där hälften hade hemmavarande barn och hälften hade utflyttade barn. Empirin som samlas in analyseras i huvudsak med hjälp av tre teorier, krav, kontroll stöd-modellen, work/life balance teorin och Hirdmans teori om isärhållande och manlighet som norm. I resultatet framkommer att för mycket distansarbete resulterar i en avsaknad av det som Karasek kallar för emotionellt socialt stöd. Det visar sig också att respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. Val av strategi tycks till stor del bero på individuella förutsättningar, de respondenter som har hemmavarande barn använder sig i större utsträckning av strategier som går ut på att begränsa arbetstiden. De respondenter som inte har hemmavarande barn tycks snarare använda strategier för att förlägga arbetet på ett sätt som gör det möjligt att exempelvis inte behöva arbeta under helger. Det framkommer också att kvinnorna tycks ställa betydligt högre krav på sig själva än vad männen gör, både i arbetet och privatlivet. I diskussionen tas könsnormer upp som en anledning till att kvinnor har högre inre krav. Studiens slutsatser är att familjen tycks utgöra ett hinder för hur mycket gränslöst arbete individen kan utföra. Detta behöver dock inte vara negativt då det även finns positiva aspekter med att ha gränser som motverkar att arbetsmängden blir för stor. Dock kan barn som är hemma på heltid i längre perioder påverka upplevelsen av gränslöst arbete negativt, vilket kan bero på att det resulterar i en rollöverbelastning om kraven från både hemmet och arbetet är höga. Slutligen framkommer det att gränslöst arbete i för hög utsträckning upplevs negativt, främst på grund av en avsaknad av det emotionella sociala stödet. Det kan också innebära en kontrollförlust att inte kunna vara på plats fysiskt, vilket gör att arbetet i sig kan bli svårare att utföra.
4
Victoria, Jarl. "Upplevelsen av gränslöst arbete : Ur gymnasielärares perspektiv." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-66206.
Full textAbstract:
Den tekniska utvecklingen har möjliggjort ett nytt slags arbete som är gränslöst i den bemärkelsen att det går att utföra var och när som helst. Denna utveckling har även lett till att en mer otydlig gräns mellan arbetet och privatlivet ofta uppstår. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur det gränslösa arbetet påverkar gymnasielärare som aktivt arbetar på en gymnasieskola belägen i en kommun i Norrbottens län. De teorier som är aktuella i studien är krav-, kontroll- och stödmodellen (Karasek, 1979), KASAM (Antonovsky, 1991), den allostatiska modellen för stress (McEwen, 1998) och copingstrategier (Lazarus & Folkman, 1984). Frågeställningarna som studien syftar att ge svar på är: Upplever individerna att de har en tydlig gräns mellan sitt arbete och privatliv? Hur påverkas individerna av att vara tillgänglig efter avslutad arbetsdag? Har individerna någon/några strategier för att hantera det gränslösa arbetet? Totalt nio semistrukturerade intervjuer planerades och genomfördes med nio aktivt arbetande gymnasielärare. Den insamlade datan transkriberades ortografiskt och analyserades sedan tematiskt. Resultatet som framgick ur studien visar på svårigheter med gränsdragningen mellan arbete och privatlivet vilket lett till olika fysiska och psykiska negativa följder.The technical development has enabled a new kind of work that is more boundaryless in the sense that the work can be done anywhere and at any time. This development has also led to more unclear boundaries between work and private life. The purpose of this thesis is to investigate how the boundaryless work affects secondary school teachers working at a secondary school located in a municipality in the northern part of Sweden. The theories that are applied in this study are the Demand-Control-Support Model (Karasek, 1979), Sense of Coherence (Antonovsky, 1991, the Allostatic Model of Stress (McEwen, 1998) and the Coping Strategies (Lazarus & Folkman, 1984). The questions this study aims to answer are: do individuals experience that they have a clear boundary between their work and their private life? How are the individuals affected by being available after the end of a workday? Do the individuals have any strategies to handle the boundaryless work? A total of nine semi-structured interviews were conducted with nine secondary school teachers. The collected data was orthographically transcribed and then thematically analyzed. The outcome of the study shows difficulties related to the boundaries between work and private life, which led to different physical and psychological consequences of a negative nature.
5
Karlsson, Yvette. "Att bo och arbeta på samma plats : Gränslöst arbete och psykologiska kontrakt." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10346.
Full textAbstract:
To work and live in the same place where ones employer also is the landlord, can create a situation with many special requirements for the individual. Constrains regarding time, space and impact on social life is likely to appear. Based on theory and empirical research about the Boundaryless work and the Psychological contract the purpose of this report is to examine employees who live and work at the same place. This is done by studying the regulation regarding time and space factors and the psychological contracts in expectations and in violation of the psychological contract and the risks associated with this like Locked-in factors. The study includes interviews with managers and employees (n=9). The result shows the difficulties to set standards for the constrains of the factors concerning time and space. The expectations from both employees and the organization goes beyond what can be considered as formal work boundaries. The results are discussed in relation to the risks of stress, health and Lock-in.
6
Beckman, Kristian, and Björkman Pernilla Aldrin. "Chefers upplevelse av gränslöst arbete i en säljorganisation." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43030.
Full textAbstract:
Gränslöst arbete innebär en förskjutning av gränser mellan arbetsliv och privatliv och är en konsekvens av dagens teknik och möjligheter att kunna arbeta när som helst, var som helst. Syftet var att undersöka hur chefer i en säljorganisation upplevde gränslöst arbete, vilka psykologiska konsekvenser det medförde samt vilka strategier som användes för att hantera ett gränslöst arbete. Deltagarna bestod av tio chefer från en säljorganisation med höga krav på prestation, och de intervjuades genom en semistrukturerade intervjuer. Studien kom fram till att cheferna upplevde det gränslösa arbetet som något positivt och att det medförde stora möjligheter. Det kunde dock innebära negativa konsekvenser, som sömnsvårigheter och stress. Vidare visade studien att cheferna använde sig av integrering och segmentering i stor utsträckning för att hantera det gränslösa arbetet.
7
Johannesson, Samuel, and Sonja Kappel. "Gränslöst arbete - motivationshöjare eller motivationssänkare? : En studie bland tjänstemän." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21972.
Full textAbstract:
I takt med den tekniska utvecklingen och den nuvarande pandemin förändras också de traditionella arbetsförhållandena till mer flexibla förhållanden. De gränser som tidigare fanns mellan privatliv och arbetsliv suddas ut och arbetet kräver ett större ansvar från arbetstagarna. Syftet med studien är att undersöka om flexibelt arbete har något samband med individers motivation. De flexibla arbetsförhållanden som undersöks i den här studien innefattar flextid, distansarbete, egen planering av arbetstid samt att vara kontaktbar utanför ordinarie arbetstid. Dessa förhållanden, tillsammans med motivation, mäts för att undersöka om flexibelt arbete har något samband med individers motivation. Det undersöktes även om det fanns några skillnader kopplat till kön och ålder. Motivationsteorierna som studien utgår från är tvåfaktorteorin, Self-determination theory (SDT) och de yttre och inre faktorer som påverkar individens beteenden. Data samlades in i form av en webenkät som distribuerades till olika chefer och som i sin tur skickade vidare till sina medarbetare via gruppmejl och på internportal till deltagarna. Antalet deltagare som svarade på enkäten var n = 104. I studien besvarades tre frågeställningar och de analyser som genomfördes var; regressionsanalyser, korrelationsanalyser och t-tester. Analyserna visade att det fanns ett samband mellan flexibelt arbete och inre motivation men inget samband mellan flexibelt arbete och yttre motivation. Det fanns även skillnader gällande kön och yttre motivation men inte för inre motivation. Några skillnader gällande ålder kunde inte tydas för inre eller yttre motivation. Studiens resultat var i linje med tidigare forskning.
8
Palmebjörk, Isabel. "Gränslöst arbete inom akademin : En fenomenologisk studie av chefers upplevelser av det gränslösa arbetets effekter på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136574.
Full textAbstract:
Det ”gränslösa arbetet” är vitt utbrett i dagens samhälle och får konsekvenser för såväl individer som organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur chefer, i form av prefekter och föreståndare, upplever att ”det gränslösa arbetet” påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes sex semistrukturerade intervjuer med prefekter och föreståndare inom akademin. De frågeställningar som besvarats är: ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet tar sig uttryck inom akademin?”, ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet kan bidra till en god organisatorisk och social arbetsmiljö?”, ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet kan motverka en god organisatorisk och social arbetsmiljö?” samt ”Hur upplever cheferna sin egen roll i att hantera effekter som kan uppstå av det gränslösa arbetet”. Analysen genomfördes med en fenomenologisk utgångspunkt och resulterade i ett antal teman utifrån frågeställningarna. För frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” tar sig uttryck inom akademin framkom två teman: frihet under ansvar och ett arbete utan slut. Vad gäller frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” kan bidra till en organisatorisk och social arbetsmiljö visade sig essensen i temat flexibilitet och egen kontroll. För den tredje frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” kan motverka en god organisatorisk och social arbetsmiljö framkom två teman: otydliga gränser och distansering. Slutligen framkom essensen gällande frågeställningen hur cheferna upplever sin egen roll i att hantera de effekter som kan uppstå av det ”gränslösa arbetet” i temat skapa förutsättningar, minskad kontroll och förebilder.
9
Karlsson, Amanda, and Stina Jonsson. "Gränslöst arbete, linjechefer och deras förmåga till livsbalans : En kvalitativ undersökning." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48508.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur linjechefer hanterar ett flexibelt arbete när detta blir gränslöst och hur de gör för att detta inte ska påverka balansen mellan arbete och privatliv för mycket. Det teoretiska ramverket för studien utgjordes av Krav, kontroll- och stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990), Rollteorin (Mead, 1934; Yang, 2013), Överflödsteorin samt Gränsteorin (Jang & Zippay, 2010). Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och bekvämlighetsurvalet bestod av åtta linjechefer. Data analyserades genom en tematisk analys. Resultatet av denna analys visade att alla respondenterna arbetade även utanför ordinarie arbetstid och var därmed alltid tillgängliga för att arbeta. Behovet av detta tycktes grunda sig i ett kontrollbehov. De olika linjecheferna använde strategier som prioritering, socialt stöd och återhämtning för att hantera sin gränslösa arbetssituation och kunde därmed upprätthålla en någorlunda balans mellan arbete och privatliv.
10
Dahlblom, David, and Axel Danielsson. "Lever byråkratin i det gränslösa arbetet? - Upplevelser av byråkratisk när- och frånvaro i ett gränslöst arbetsliv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83519.
Full textAbstract:
The working life has since the industrialization gone through big changes in the entire world. With these structural changes being made in the working life, the labor market and the operative businesses now have new demands on their coworkers as a response to the increasing competition. At the same time progress has been made in both technology and communication, individuals now have the opportunity to work from other places than a physical office and at any given time. In total, these changes have led to what’s often referred to as "boundaryless work. In boundaryless work the individual has to draw the line between working life and personal life. Previous research has shown that the personal life and working life are getting harder to keep apart, and organizations are focusing more on task orientation rather than working time orientation. This essay has the purpose of investigating how people draw lines between their working life and their personal life when work can be done everywhere and at any given time. It also looks at to what extent individuals working boundaryless experience classic bureaucracy principles such as strict accountability, hierarchy and expert power. This is done through qualitative interviews with white collar workers. The results provided by this essay shows that the individuals tend to experience classical bureaucracy principles in some respects. The results show a positive attitude towards the boundaryless work, and the responsibility to draw the boundaries between work and private life. It’s also shown that almost every respondent uses a strategy where they go offline on their phone to draw these boundaries.Arbetslivet har sedan industrialiseringen genomgått stora förändringar världen över. Strukturella förändringar i arbetslivet innebär att arbetsmarknaden och verksamma företag har nya förväntningar på deras medarbetare till följd av en ökad konkurrens. Samtidigt har det gjorts stora framsteg inom både teknologi och kommunikation, individer har nu möjlighet att arbeta från andra platser än ett fysiskt kontor och på andra tider än kontorstider. Sammantaget har dessa förändringar lett till vad som kallas "gränslöst arbete". I det gränslösa arbetet förväntas individen att själv dra gränser mellan vad som är arbete- och vad som är privatliv, annars tenderar arbetet att tränga in i privatlivet. Tidigare forskning visar att privatliv och arbetsliv blir allt svårare att hålla isär, samtidigt som organisationer blir mer fokuserade på uppgiftsorientering snarare än arbetstidsorientering. Tidigare forskning visar också att organisationer blir mer individualiserade och flexibla. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur individer drar gränser mellan arbets- och privatliv när arbetet kan utföras överallt och under vilken tid som helst på dygnet. Den kollar också på hur mycket individer upplever klassiska byråkratiska principer såsom tydlig ansvarsfördelning, hierarki och expertmakt. Uppsatsen undersöker också hur individer i dessa arbeten upplever sin work- life balance. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän. Resultaten i denna uppsats visar att individer inom gränslösa arbeten upplever klassiska byråkratiska principer i vissa avseenden samtidigt som de inte upplever dessa avseenden i andra aspekter. Resultaten visar också en positiv attityd gentemot det gränslösa arbetet och ansvaret att själva dra gränser mellan arbete och privatliv. Det har också visat sig att nästan varje respondent använder en strategi där de går offline på deras telefon för att dra dessa gränser.
11
Enlund, Erika. "Betydelsen av prestationsbaserad självkänsla för vila och återhämtning i gränslöst arbete." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59435.
Full textAbstract:
Det gränslösa arbetet, sprunget bland annat ur utvecklingen av informationsteknologin, innebär flexibilitet och valmöjligheter att välja när, var och hur arbetet ska utföras. Det avkrävs individuellt ansvar för arbetsinsatserna, samt att individen själv upprätthåller sin konkurrenskraft. Dessa nya krav kan skapa stress, och det antas att personer med prestationsbaserad självkänsa (pbs) är särskilt sårbara då de pressar sig själva hårt. Den allostasiska belastningsteorin menar att ihållande stress är hälsoskadligt då återhämtningsmöjligheter inte ges. Föreliggande studies syfte var att undersöka skillnader i pbs mellan personer med olika återhämtningsgrad. I studien ingick 808 anställda vid ett telekomföretag. Resultaten visade att personer med låg återhämtning hade signifikant högre pbs än de med god återhämtning. Pbs hade även positivt samband med faktisk arbetstid och ett samband mellan symptombelastning och återhämtning återfanns också. Inom gränslöst arbete blir hög pbs en sårbarhet. Individer pressar sig själva hårt, utan möjlighet till återhämtning, vilket medför stressrelaterad ohälsa.
12
Pettersson, Johanna, and Jonatan Volmerdal. "Gränslöst arbete till följd av pandemin : En kvantitativ undersökning om könsskillnader." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52490.
Full textAbstract:
Det övergripande syftet med studien var att undersöka huruvida balansen mellan arbete och privatliv påverkades av arbetstagares preferenser om att integrera eller separera domänerna vid gränslöst arbete. Studien syftade även till att undersöka om det fanns signifikanta könsskillnader. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes som en webbaserad enkätundersökning. Urvalet för studien bestod av 87 deltagare varav 56 kvinnor och 31 män, vilka tillkom genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid insamlingen av data användes Work-Family och Family-Work Conflict Scales, som utvecklades av Netemeyer et al. (1996). Båda skalorna översattes från engelska till svenska och delades ut till två deltagare som kontrollerade översättningen och uppmärksammade eventuella otydligheter i enkäten. Efter återkoppling från testpersonerna reviderades enkäten ytterligare en gång. Insamlad data analyserades med hjälp av en tvåvägs-ANOVA. Resultatet visade inte några signifikanta könsskillnader och att gränshanteringspreferens i det här fallet inte påverkade utfallet på arbetstagarnas poäng i Work-Life Balance.
13
Westman, Anna, Frida Sandström, and Ebba Mazetti-Nissen. "Gränslöst arbete : En studie om kommunikationsteknikens påverkan på den psykosociala arbetsmiljön." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135362.
Full textAbstract:
Today the adoption and use of communication technology has broken down workplace boundaries and the dynamics of those, in specific regards to time and place. Through the integration of information technology, a new shape of work environment has been created. Technology makes it possible to work flexibly, independently and in a boundless digital environment, regardless of where one is located. This newly altered working environment presents new opportunities and challenges for both employees and their employers. This study aimed to create a deeper understanding of what the term boundless work implies and the effects it has on the psychosocial work environment. Through this study we also explore the perception of a sense of boundlessness within a consultant profession, along with employers’ awareness concerning this boundlessness within the work environment. This study used a qualitative research method, conducted through interviews to gather the data for this thesis. Our study indicates that access to communication technology contributes to the absence of boundaries in the workplace, in terms of availability and is a strong indication as to why employees are working beyond ordinary working hours and into their leisure time. In our recommendations section we argue that it is of importance to pay more attention to boundaries in work environments, as to better support employees’ time of recuperation away from work. We believe that the psychosocial environment of a workplace should be prioritized and that sustainable consultants make for profitable organizations.
14
Sabir, Sinan, and Sanna Billing. "Blurred Lines : En kvalitativ studie om gränslöst arbete och tekniska artefakter." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295729.
Full textAbstract:
Teknikens snabba utveckling resulterar i en ständig utveckling av arbetslivet. Idag finns möjligheten att arbeta på ett sätt som tidigare inte har varit möjligt, och arbetet är i större utsträckning oberoende av tid och rum. Den enskilda individen har tilldelats ett större ansvar över sitt arbete och får därmed i viss mån sätta egna gränser i relation till arbetet, vilket har kommit att kallas det gränslösa arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniska artefakter påverkar den upplevda gränsen mellan arbete och privatliv för tjänstemän, samt vilka arbetsrelaterade förväntningar som upplevs till följd av detta. Metodologiskt grundar sig studien i kvalitativa intervjuer med tio personer med tjänstemannayrken inom olika företag och branscher. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk som innefattar Actor Network Theory, Social Exchange Theory samt begreppet Tacksamhet. Resultatet visar att tekniska artefakter är en förutsättning för det gränslösa arbetet som tjänstemän tillämpar. I och med detta ställs förväntningar på att arbeta utanför traditionella ramar, vilket tjänstemän har en positiv inställning till.
15
Hallberg, Fredrik. "Det gränslösa arbetet som gymnasielärare : En studie om gränsförskjutning mellan arbete och det övriga livet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-87923.
Full textAbstract:
Companies, institutions and authorities are increasingly restructuring their businesses to adapt to a changing environment and working conditions are becoming increasingly looser, more indefinite and perceived as more boundless. Earlier general and more stable working time rules, norms and agreements for organizing the work have begun to be dissolved or transformed and employees must increasingly initiate, plan, implement and take responsibility for their own work. This may mean that the work is perceived as more varied by the employee, but also as more complicated, more stimulating but perhaps also more demanding, more personal but with a reduced community, more focused but more cohesive and insecure. This is a qualitative thesis conducted at the Linnéuniveritetet by Fredrik Hallberg that, through the use of grounded theory, examines questions about what affects the balance between the work of school teachers and their leisuretime. In the study, a total of seven teachers have been interviewed and the material has been analyzed and processed through a theoretical framework in the form of grounded theory.
16
Caroline, Brander, and Niklasson Elin. "Att sätta gränser i det gränslösa : En studie om hur policys påverkar stressorer med gränslöshet i arbetet som medierande variabel." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325998.
Full textAbstract:
Informations- och kommunikationssamhällets utveckling har under de senaste åren lett till att dagens arbetsliv kännetecknas av gränslöshet. I och med att såväl geografiska som kommunikativa hinder övervunnits har arbete möjliggjorts var och när som helst. Flexibiliteten skapar goda förutsättningar för individen att själv bestämma över sin vardag, men kan i många fall leda till stress. Flera forskare förespråkar reglering av tillgänglighet på organisatorisk nivå för att minska den arbetsrelaterade stressen som orsakats av gränslösheten, men få företag tillämpar policys av detta slag. Denna studie ämnar undersöka om policys som reglerar tillgänglighet kan skapa distinktion i det gränslösa arbetslivet och på så vis minska den stress gränslösheten kan medföra. I studien används stressorerna krav, kontroll och stöd för att ge en indikation om individens upplevda stress. 14 intervjuer genomfördes med individer från organisationer som kännetecknas av utbredd gränslöshet. Djupintervjuerna låg till grund för kartläggningen av hur policys påverkar stressorerna med gränslöshet som medierande variabel. Studien indikerar att policys kan påverka stressorer så de leder till minskad upplevd stress men att detta förutsätter att policyn är omfattande och tydlig.
17
Mauchlen, Sofia, and Niklas Logan. "Tillgänglighetens dilemma : Gränsdragning mellan arbete och fritid hos chefer med flexibelt arbete." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157186.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att bidra med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar chefer upplever med den ökade tillgängligheten det gränslösa arbetet kan innebära. Vidare syftar studien till att studera chefernas tekniker för att skapa kontroll och sammanhang i gränserna mellan arbete och fritid. Studien har utförts med en kvalitativ ansats där intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att chefers inställning till gränsdragning mellan arbete och fritid kan kopplas till deras inställning till arbete i sig. Olika typer av gränsdragning visade sig och kunde delas upp i existentiella, rituella och symboliska typer av gränsdragning. Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) visade sig bidra till det vi valt att kalla “tillgänglighetens dilemma”. Detta då det underlättar kommunikationen med arbetet och gör arbetet mer oberoende av tid och rum, men samtidigt bjuder in till onödig kontakt med arbetet på fritiden och på så sätt försvårar individens gränsdragning mellan arbete och fritid.
18
Lundgren, Sofia, and Erika Jonsson. "”Ju friare arbete – desto svårare att bli fri från arbetet” : En kvalitativ studie om det gränslösa arbetet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33685.
Full textAbstract:
Bakgrund: Idag önskar varannan anställd en större flexibilitet i arbetet, därför har allt fler företag börjat arbeta med gränslöst arbete som arbetsform som har möjliggjorts genom digitaliseringen. Arbetsformen betyder att anställda inte längre ska behöva infinna sig en specifik tid och inte nödvändigtvis befinna sig på den faktiska arbetsplatsen. Med en sådan frihet och flexibilitet kommer ansvar som kräver en ny typ av självständighet från den anställde med att planera och genomföra sitt arbete. Det kräver även att den anställde tillgodoser krav från både arbetsliv och privatliv för att kunna upprätthålla en balans mellan dessa sfärer. Syfte: Syftet med denna studie består av två delar. Dels att ge en fördjupad förståelse för det nya sättet att arbeta - gränslöst arbete, dels att genom en kvalitativ studie belysa för- och nackdelar som tjänstemän med ett gränslöst arbete upplever och identifierar. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där fenomenologi har utgjort grunden, detta då gränslöst arbete inte är en teori utan snarare ett fenomen som finns hos organisationer som en arbetsmetod. Empiri samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer, för vilken hermeneutiken möjliggjorde tolkning- och analysarbetet. Resultat: Samtliga respondenter är positivt inställda till gränslöst arbete, men erkänner också vissa komplikationer med arbetsmetoden. En del visar på större komplikationer än de vill erkänna och alla verkar inte medvetna om den inverkan gränslöst arbete har på dem. En del av respondenterna verkar dock medvetna om de negativa konsekvenser som teorin tar upp, men anser ändå att gränslöst arbete är en bra arbetsmetod. Slutsats: Gränslöst arbete gör det svårare att bli fri från arbetet men samtliga respondenter är ändå positivt inställda och önskar ett gränslöst arbete
19
Einarsson, Sofia, and Sandra Olofsson. "”Det finns bara en tid” : En intervjustudie om hur tjänstemän upplever gränslöst arbete." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14605.
Full textAbstract:
Det gränslösa arbetet har kommit att prägla arbetslivet allt mer och innebär en ökad flexibilitet för individen gällande när, var och hur arbete utförs. Denna studie syftar till att undersöka vilka för- och nackdelar individer upplever med det gränslösa arbetet samt hur de hanterar det. Vidare har även studien undersökt hur det gränslösa arbetet påverkar individernas välbefinnande. Studien är genomförd på åtta tjänstemän på ett kunskapsintensivt företag via kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Individualiseringsteorin och krav-kontroll-stöd har tillsammans med tidigare forskning inom området använts för att förklara upplevelsen av det gränslösa arbetslivet. Studien visar att det gränslösa arbetet möjliggör en stor frihet i respondenternas flexibla arbetsform genom att de kan styra när och var man vill arbeta, samt att de lättare kan kombinera arbetsliv och privatliv vilket de anser är positivt. Det gränslösa arbetet medför dock en diffus arbetssituation som bland annat innebär otydliga förväntningar gällande tillgänglighet, vilket upplevs tämligen problematiskt. Vidare framkommer det att respondenterna har en hög arbetsbelastning som bidrar till att de arbetar mycket utöver ordinarie arbetstid. Respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera sitt gränslösa arbete då vissa har ett större behov av att göra en åtskillnad mellan arbete och privatliv än andra. Överlag så upplever respondenterna att de mår bra i sin gränslösa arbetssituation även om den till viss del innebär tendenser till stress och frustration.
20
Berg, Sofie, and Emelie Jakobsson. ""Butiken är mitt andra hem" : En kvalitativ studie om gränslöst arbete ur butikschefers perspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412433.
Full textAbstract:
Flexibilitet, digitalisering och ett stort eget ansvar på individen, är faktorer som präglar dagens arbetsliv. Den informationsteknologiska utvecklingen har gjort att många arbeten blivit allt mindre beroende av tid och rum. De nya möjligheterna innebär att arbeta utan reglerade villkor för när, var och hur arbetet skall utföras. Yrken som faller inom dessa ramar kallas allt vanligare för gränslösa arbeten. Ett arbete som är tydligt präglat av det gränslösa arbetet är butikschefsyrket. Syftet med studien är att undersöka hur butikschefer upplever balansen mellan arbete och fritid under de gränslösa arbetsvillkor de arbetar under. Studien har en metodologisk ansats i kvalitativ innehållsanalys och grundar sig i semistrukturerade intervjuer med tio butikschefer. Resultatet har analyserats enligt ett teoretiskt ramverk baserat på Boundary Theory av Nippert-Eng (1996), Work/Family Border Theory av Clark (2000), Karasek och Theorells (1990) Krav-kontroll-stödmodell, samt McClellands (1987) motivationsteori. Resultatet av studien visar att majoriteten av de intervjuade butikscheferna upplever en god balans mellan arbete och privatliv. Upplevelsen de har präglas av fungerande sätt att dra gränser, i kombination med hög motivation, hög kontroll i enlighet med höga krav, och ett gott stöd från kollegor.
21
Lundh, Christoffer, and Sabina Edebjär. "Män som mikroföretagare : Hur beskriver de balansen mellan arbete och övrigt liv?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23290.
Full textAbstract:
The aim of this study was to explore how six men who run a micro-enterprise with a maximum of 10 employees handle the balance between work and other life. Qualitative approach with semi-structured interviews was conducted and the sample consisted of six men with micro-enterprises of varying ages. The themes used in the interviews were boundless work, roles, boundaries strategies and demand / control - social support. The results showed that micro- entrepreneurs do not experience any major imbalance between work and other life. The study revealed that the division of roles in the home of the elderly respondents was of the classical gender character that woman took great responsibility in the home. Among the younger respondents the unpaid work at home was equal divided. Social support was perceived highly by all respondents, and they also experienced a high level of control over the requirements of the job. The discussion touched aspect that differences in experiences depending on age are and future research proposals was given. Keywords: micro-entrepreneurs, boundless work, roles, boundaries strategies, demand-control / social support.
22
Racov, Caroline. "Några lärares upplevelse av sjuknärvaro i arbetet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24589.
Full textAbstract:
Sjuknärvaro har i olika studier uppvisats vara hög bland, vård, skola och omsorgsverksamhet och även visat sig vara en riskfaktor för framtida sjukfrånvaro och ohälsa. Läraryrket företräder en växande kategori av yrken i det gränslösa och moderna arbetslivet och omfattas av arbetsuppgifter vilka förutsätter ett specifikt engagemang, som oftast går ut över arbetsdagens tidsram. Syftet med föreliggande studie var att skapa en förståelse för sjuknärvarofenomenet och varför det uppstår främst i läraryrket. Vidare var syftet att undersöka vilka slags krav i arbetet som leder till att lärare jobbar trots att de är sjuka, samt belysa det gränslösa arbetet som en bidragande orsak till sjuknärvaro. Resultatet visade att upplevelsen av stress i läraryrket bland annat beror på det ökade kraven på dokumentation och låg ersättbarhet, som en del av bristen på resurser i skolan. Upplevelsen av närvarokrav gentemot elever och kollegor framhävs som bidragande orsaker till sjuknärvaro. Lärarorganisationen understryks som bristfällig, då dåligt samarbete och lite eller ingen förståelse för lärares arbetsuppgifter uppfattas av respondenterna. Föreliggande studies resultat är viktiga för att förstå läraryrket som ett gränslöst och kravfyllt arbete. Strategier och arbetsvillkor bör således ses över, vilka kan underlätta för lärare och ge möjlighet att avstå från arbetet vid eventuell sjukskrivning.
23
Johnsson, Camilla, and Tommy Fredriksson. "Tillgänglighet för arbete efter arbetstid : En möjlighet eller ett problem?" Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32233.
Full text
24
Levinsson, Rebecca, and Frida Wittzell. "Gränslöst arbete ur ett hälsopedagogiskt perspektiv : En kvalitativ studie om lärares och forskares balansering mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34859.
Full textAbstract:
Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem.Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.
25
Dahlén, Oskar, and Rickardsson Jonas Runhager. "Ett gränslöst arbete på egna villkor : En kvalitativ studie om enhetschefers arbetssituation inom kommunala organisationer." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23522.
Full textAbstract:
This is a qualitative study that includes municipal employed managers in the health and care sector in the region of Sjuhärad. The aim of the study is to capture the managers experiences of their profession and their relationship towards the concept of work-life balance. The experiences of these respondents will be founded by subjective thoughts and analyzed to later be generalized into an overview of the terms municipal managers in the health and care sector have to work under. The study is constructed by a narrative form and seek for the respondent's experiences or thoughts rather than concrete answers. Karasek and Theorell(1990) theory of "Demand- Control- Support(DCS)" is the basis of the study and will be used as an approach towards the respondents answers as an interpretative. The employed managers has been interviewed and their answers have been categorized into three different themes - Demand, Control and Support. These categories serve as the purpose of clarifying and to find patterns of the respondents work-related situations. Later on, these categories and their content is used as a discussion point, were they become the basis for a comparison with Karasek and Theorells reasoning in their theory. The results showed that there are different kind of boundless conditions in the workplace that affect female municipal managers in the health and care sector. These conditions are often based in the managers strong connection to their control needs. Since these individuals work in so called human service organizations, it exists an element of unpredictability. This circumstance means that total control over their staff, clients or various tasks is something difficult to achieve. Therefore, to deal with the unpredictability the expectations and responsibilities experienced in the professional role comes with a great need for control that is difficult to fully satisfy, which may explain why managers choose to work without boundaries, on their own terms.
26
Lejon, Anna, and Hanna Pettersson. "Frihet- verklighet eller illusion? : En kvalitativ undersökning av journalisters gränslösa arbete." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64580.
Full textAbstract:
Globaliseringen och den informationstekniska utvecklingen har lett till att organisationer effektiviserats och blivit mer kostnadsmedvetna. För individerhar det inneburit mer flexibla arbetsvillkor vilket kan innebära både för-och nackdelar. Syftet med detta examensarbete var att ur ett medarbetarperspektiv undersöka hur individer upplever gränslöst arbete och om de använder sig av strategier för att hanterade allt mer flexibla och det gränslösa arbetet.Studien har en deduktiv ansats med krav-kontroll-och stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990), KASAM (Antonovsky, 2005), den allostatiska modellen (McEwens,1998, refererad iAllvin, Aronsson, Hagström, Johansson och Lundberg, 2006),gränsdragningsstrategier (Allvin et al.,2006)och copingstrategier (Lazarus & Folkman, 1984) som teorigrund.En kvalitativundersökning med semistrukturerade intervjuer utfördes bland journalister som är en yrkesgrupp som handskas medtidspress, höga krav och otydliga gränser mellan arbete och privatliv.Resultatet som framkomvisade att de trotshöga krav och ständig tidspress upplevde detflexibla arbetet som en ovärderlig frihet. Till de mer negativa upplevelserna framkom ett resonemang om en tillgänglighet dygnet runt,ibland egenvald men också en upplevd förväntad tillgänglighet från arbetsgivaren. Strategierna som användes handlade mestadels om gränsdragning mellan de olika sfärerna. Slutsatsen blev att erfarenhet och användandet av strategier spelar en avgörande roll för upplevelsen av gränslöst arbete.
27
Hannani, Malin, and Arnela Kadic. "Alltid tillgänglig : En kvalitativ studie om upplevd stress bland egenföretagare och deras gränslösa arbetsliv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60388.
Full textAbstract:
Studiens syfte har varit att undersöka hur egenföretagare upplever stress i förhållande till tillgänglighet, flexibilitet och gränslöst arbete. Utifrån en kvalitativ forskningsdesign i form av intervjuer med åtta egenföretagare samt innehållsanalys som analysmetod lades grunden för uppsatsens resultatdel. Tidigare studiers rön förstärktes i denna undersökning; kontroll i arbetet upplevdes bidra till minskad stressupplevelse, medan de negativa stress-upplevelserna upplevdes förstärkas av ökade krav på tillgänglighet och flexibilitet, den ekonomiska faktorn, brist på återhämtning samt hög arbetsbelastning. Dock fanns tendenser som tyder på att upplevelsen av stress beror på hur många år informanten drivit sitt företag – de som drivit sitt företag i fler än fem år rapporterade mindre stress än de informanter som drivit sitt företag i färre än fem år. Avslutningsvis tyder det mesta på att ökade krav på tillgänglighet i arbetslivet, brist på återhämtning samt det gränslösa arbetet i allra högsta grad påverkar upplevelsen av stress negativt.
28
Eriksson, Amanda, and Victoria Pentilä. "Tiden sätter inga absoluta gränser : En enkätstudie om hur mellanchefer hanterar sin flexibla arbetstid." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313487.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur mellanchefer av olika kön hanterar sin flexibla arbetstid. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; “Finns det någon skillnad mellan hur mellancheferna av olika kön planerar sin flexibla arbetstid?”, “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att de har kontroll över sin flexibla arbetstid?” och “I vilken utsträckning upplever mellancheferna av olika kön att det finns en konflikt mellan arbete och familj/fritid?”. Studiens empiri samlades in genom en enkätundersökning, respondenterna bestod av 44 mellanchefer med flexibel arbetstid från fyra olika enheter med viss geografisk spridning i Sverige. Studiens resultat har analyserats genom jämförelser mot tidigare forskning inom områdena det gränslösa arbetet, strategier för gränsdragning och mellanchefens gränsdragningar. Vidare har studiens teoretiska utgångspunkter genusordning, flexibel arbetstid samt dimensionen kontroll i Karasek och Theorells krav/ kontrollmodell, bringat förståelse för resultaten. Studiens resultat visade att det inte finns några markanta skillnader mellan hur de olika könen hanterar den flexibla arbetstiden. Däremot bör det understrykas att respondenterna som deltog i enkätundersökningen bestod av 73 procent kvinnor och 27 procent män. Resultaten indikerade istället att det fanns två möjliga förklaringar till andra uppvisade skillnader. Endera var det beroende av mellanchefens familjeförhållande, vilket i sin tur ledde till användandet av olika strategier. Eller så var skillnaderna beroende av mellanchefsrollen, vilken anses vara en position som präglas av snabba beslut samt arbetsuppgifter vilka är obegränsade till antalet.
29
Carlsson, Erika, and Emilia Svefelt. "Tekniska förutsättningar för att balansera arbete och privatliv - Med fokus på IT-baserat mobilt arbete." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20306.
Full textAbstract:
Mobil teknik har medverkat till ett flexibelt arbete i både tid och rum då många yrkesverksamma personer kan utföra arbete när och var som helst. Detta har öppnat upp för ett allt mer gränslöst arbete, vilket innebär att tid och plats som tidigare varit till för privatliv numera inkräktas av arbetslivet. Det flexibla arbetet har även format ett IT-baserat mobilt arbete, då yrkesgrupper med hjälp av IT-baserade verktyg kan arbeta oberoende av tid och plats. Ekonomer är en av de yrkesgrupper som har börjat använda mer digitala arbetsverktyg i sitt arbete och utgör därmed en intressant målgrupp att studera. Eftersom många ekonomer numera är beroende av digital teknik i arbetet kan det bli svårt att avstå från att använda det. Frågan är då hur den mobila teknikens funktioner kan användas för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Studien syftar först till att genom en litteraturstudie undersöka vilka mobila funktioner som finns för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Därefter har en enkätundersökning genomförts för att studera i vilken utsträckning dessa mobila funktioner används. Resultatet av undersökningen visade att användningen av mobila funktioner skiljer sig åt beroende på funktion, vilket gör att vi kan dra slutsatsen att respondenterna använder de mobila funktionerna för gränssättning i varierande grad.Mobile technology has made a big contribution to the so called flexible work in both time and place, as many professionals can perform work at anytime and in whatever place. Because of this, boundaries between work and private life have become increasingly blurred, a so called boundless working life. These limitlessness and flexible working hours have opened up for IT-based mobile work, which refers to professional groups who can work with IT-based tools regardless of time and place. One occupational group that has become progressively dependent of its IT-based tools is economists, which makes it an interesting group to target for our study. When being dependent of digital worktools, one obvious consequence is that it becomes difficult to refrain from using it. The question then is, how mobile functions can be used to enable boundaries between work and life. Through a literature study, the study first aims to investigate which mobile functions are available to set boundaries between work and private life. The study then aims to investigate to which extend mobile functions are used to enable control of the boundaries. This will be supplemented by a questionnaire study directed toward economists. The result of the questionnaire study showed a different range of use of the mobile functions. Some were more popular than others, which leads to the conclusion that the respondents use mobile functions to varying degrees.
30
Castro, Leonard, and Robin Carlberg. "Det gränslösa arbetet – Hur upplever tjänstepersoner det gränslösa arbetet och det ledarskap som bedrivs i den digitala miljön." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20672.
Full text
31
Carlén, Johanna, and Isabell Nilsson. "Det gränslösa arbetet - Teknologins påverkan på arbetsmiljön och hälsan : En kvalitativ studie om hur tjänstemän inom IT-branschen upplever sitt gränslösa arbete." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23524.
Full textAbstract:
Genom teknikens utveckling och digitaliseringens framfart behöver inte anställda vara tillgängliga på samma sätt som förut eller rättare sagt är anställda inte lika bundna till tids- och platsgränser som tidigare. Detta medför större flexibilitet i hur och när arbetets skall utföras, det är således den anställdes ansvar att bestämma och strukturera ihop arbetsdagen istället för arbetsgivarens ansvar. Denna gränsförskjutning och obalans kan leda till både positiva och negativa aspekter. I och med att digitaliseringen ständigt utvecklas så förändras förutsättningarna till arbete med tiden, därav är det relevant och intressant att undersöka hur det gränslösa arbetet upplevs idag. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att skapa en ökad förståelse för sex tjänstemän inom IT-branschen och deras upplevelser kring det gränslösa arbetet i relation till balans mellan arbetsliv och privatliv och att förstå hur det gränslösa arbetet påverkar deras välmående och hälsa samt om det finns några skillnader i upplevelser av det gränslösa arbetet mellan män och kvinnor. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med tjänstemän inom olika IT-företag som innehar ett flexibelt och gränslöst arbetssätt. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och presenteras i följande teman; Arbetssätt och tillgänglighet, Gränssättning och balans, arbetslivets påverkan på privatlivet, krav, kontroll & stöd samt psykiska och fysiska besvär på grund av arbetet. Resultatet visar att det kan vara svårt att skilja på arbetsliv och privatliv på grund av det gränslösa arbetet och att det finns svårigheter i att sätta gränser mellan dessa sfärer. Resultatet visar också att det gränslösa arbetet påverkar hälsan genom psykiska och fysiska besvär såsom stress och värk samt att det finns skillnader i upplevelser mellan könen. Dock anser respondenterna att även frihet fås av detta flexibla arbetssätt vilket de ser som positivt.
32
Bergendahl, Andersson Elin, Linnea Klintenberg, and Sara Said. "Det gränslösa arbetets pris : När 24 timmar om dygnet inte räcker till." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10220.
Full textAbstract:
Dagens arbetsmarknad präglas av flexibla arbeten där hög tillgänglighet utgör en naturlig del av arbetet. Med hjälp av kommunikationsteknologin kan individer utföra arbetsuppgifter på valfri tid och plats vilket innebär att individerna kan vara tillgängliga i högre utsträckning än förr. Den ökade tillgängligheten i arbetslivet samt teknikens utveckling har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid suddats ut; ett gränslöst arbete har uppstått. I denna kvalitativa studie har egenföretagare och rekryterare intervjuats i syfte att undersöka varför individer väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid samt vilka konsekvenser denna tillgänglighet bidrar till. Vidare har även studien undersökt i vilken utsträckning tillgängligheten påverkar individernas möjlighet att kunna balansera arbetslivet och privatlivet. För att kunna svara mot studiens frågeställningar har olika teoretiska utgångspunkter tillämpats i form av krav- och kontrollmodellen, självuppfyllande profetia samt copingstrategier. Detta har sedan ställts i relation till tidigare forskning samt empirin. Studien visar på att respondenternas engagemang och kontrollbehov i hög utsträckning kan förklara orsakerna till varför de väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid. Även kraven och förväntningarna från omgivningen och dem själva påverkar respondenternas höga tillgänglighet, detta hör samman med en självuppfyllande profetia. Det gränslösa arbetet resulterar i att respondenternas arbetsliv och privatliv flyter samman, vilket skapar stress och frustration då dygnets alla timmar inte räcker till. Därför tillämpar respondenterna olika copingstrategier för att hantera arbetssituationen. I slutändan blir balansgången mellan arbetsliv och privatliv diffus.
33
Schedin, Lovisa. "Det gränslösa arbetets fallgropar." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20904.
Full textAbstract:
Föreliggande uppsats fördjupar sig inom ämnet gränslöst arbete och syftet är att synliggöra upplevelser av samt attityder till arbetssättet. Detta då gränslöst arbete idag blir allt vanligare som följd till medietekniken som implementeras i det dagliga arbetet. Genom en kvalitativ fallstudie och nio intervjuer med anställda på fallföretaget samlades empiri in kring deras upplevelser och attityder till arbetssättet. Respondenterna delades upp i tre subgrupper baserade på arbetsroll på företaget. Det visade sig finnas samband mellan hur respondenterna i de olika subgrupperna upplevde arbetssättet och det fanns avgörande skillnader i arbetssätt mellan grupperna. Attityderna såg relativt lika ut oavsett arbetsroll, samtidigt som respondenterna som påverkades minst av det nya arbetssättet var mer kritiska till det. Positiva attityder innebär inte att bakomliggande problem bör bortses från, då det kan uppstå problematik längre fram.This study deepens within the topic boundaryless work and the aim is to visualize the experiences of, and the attitudes towards, that way of working. This is relevant since boundaryless work is becoming more and more common due to the technology that implements in to our daily work. Through a qualitative case study and nine interviews with employees at the case company, empirical data was gathered on their experiences and attitudes towards the way of working. The respondents were divided in to three subgroups based on their role at the company. As it turned out there were connections between how the respondents from the different subgroups experienced the way of working and there were vital differences between the roles. The attitudes on the other hand were similar regardless of the work roles, though the respondents that noticed flexible work the least were more critical to it. Positive attitudes do not mean that underlying issues or difficulties should be overlooked, since these can become more critical later on.
34
Henriksson, Anna, and Petter Ådahl. "Vem styr vem? : Makten över det möjligas gräns i ett gränslöst kontorslandskap." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313279.
Full textAbstract:
Denna uppsats bygger på en observationsstudie som undersöker den aktivitetsbaserade kontorsmiljön utifrån hur den fysiska platsen och miljön styr och styrs av de människor och objekt som befinner sig på platsen. Syftet är att bidra till en djupare förståelse för hur makt kan manifesteras genom att handlande möjliggörs, uppmuntras och begränsas i fysiska rum, såväl av objekten som av människorna som befinner sig på platsen. Till skillnad från tidigare studier i fältet, som främst har fokuserat på hur det aktivitetsbaserade arbetssättet påverkat de anställdas hälsa, välmående och motivation, så ämnar denna uppsats att deskriptivt kartlägga den studerade kontorsmiljön och hur interaktionen mellan aktanter på arbetsplatsen ter sig. Detta görs genom att genomföra en deltagande observationsstudie på en arbetsplats med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att utveckla och använda en teoretisk ansats baserad på främst Actor network theory utgångspunkter, Akrich (1992) begrepp script och de Certeaus (1984) begreppspar strategier och taktiker analyserar vi våra observationer på arbetsplatsen i strävan att undersöka hur aktanters handlande styr och styrs av den miljö de är en del av på kontoret. Studiens resultat visar att den aktivitetsbaserade kontorsmiljön i flera avseenden inte skiljer sig, eller skiljer sig marginellt, i praktiken från så kallade traditionella kontorslandskap. Kontorets utformning är beroende av de sociala och arbetsrelaterade relationerna mellan kollegor, som många gånger i högre grad förklarar strukturen på nätverket och dess möjliggörande av ett visst sätt att handla. Vidare visar analysen att vissa aktanter blir obligatoriska passagepunkter som definierar, formar och styr sin omgivning i relativt hög utsträckning. Produkten av relationerna på kontoret är den makt som manifesteras. Denna makt finns i alla typer av handlingar, men visar sig också vara en del av traditionellt studerade makrostrukturer som exempelvis intressekonflikten mellan arbete och kapital.
35
Svensson, Michelle, and Elin Sahlqvist. "Gränslöst arbete : En kvalitativ studie av hur Human Resources- medarbetare upplever sitt mejlanvändande under och utanför arbetstid." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40096.
Full textAbstract:
Den allt mer digitaliserade arbetsmarknaden medför att flexibiliteten hos medarbetarna blir ett faktum. Arbete kan ske var som helst, när som helst, vilket ställer höga krav på medarbetare då tillgängligheten samtidigt ökar. Gränser mellan arbete och privat tid luckras upp och det blir allt svårare att bibehålla en sund balans mellan livssfärerna. Studien syftar till att undersöka hur kommunalt anställda medarbetare inom Human Resources upplever användningen av sin arbetsmejl under och utanför arbetstid. De frågeställningar studien har för avsikt att besvara är hur medarbetarna upplever mejlen som arbetsverktyg, hur medarbetarna påverkas psykosocialt av förekomsten av arbetsmejl samt hur de upplever gränsdragningen mellan arbetstid och privat tid. De teorier som studien vilar på är krav- och kontrollmodellen samt gränslöst arbete. För att söka svar på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer med fem HR-medarbetare genomförts. De framkomna resultaten har sedan tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats, där det framkommer att medarbetarna upplever mejlen som en begränsande faktor i sin arbetsdag på grund av förekomsten av otillräcklig information vid ärenden och arbetsuppgifter. Medarbetarna uppger enhälligt att en överbelamrad inkorg skapar en känsla av förlorad kontroll vilket resulterar i ökat stresspåslag. Även förväntningar på tillgänglighet och återkoppling kan uppfattas som något lamslående. Det förekommer skilda meningar om var gränsen mellan arbete och privat tid ska dras. Några medarbetare ser det som en fördel att låta sfärerna inkräkta på varandra då det medför en ökad känsla av egenkontroll genom att möjliggöra mejlkorrespondens på den privata tiden medan andra anser att en otydlig åtskillnad av sfärerna avsevärt medför negativa konsekvenser för den egna hälsan.The increasing digitalisation of the labour market resulting in a flexibility among employees become a fact. Work can be executed anywhere at any time which sets higher demands on the employees since there is an increase in accessibility. The boundaries between work and personal life disintegrates and obtaining a healthy balance between the spheres gets more difficult to obtain. This study aims to examine how municipal employees in Human Resources perceive the use of work mail during and outside of work hours. The formulates questions regards how employees experience mail as a work instrument, the psychosocial effects work mail bring the employees as well as how they experience the demarcation between work and personal life. The study relies on the demand-control model as well as the borderless work. In order to answer the purpose of the study and the formulated questions, qualitative interviews have been carried out with five participants from the municipal HR-department. The results were subsequently interpreted and analysed by a hermeneutic approach. It appeared that the employees experience their mail as a limiting element in their workday due to the occurrence of the inadequate information provided in assignments and various errands. The employees unanimously state that a cluttered inbox generate in a loss of control and result in an increased level of stress, present expectations of accessibility and feedback can be experienced as paralysing. There are different opinions about whether the boundary between work and private time should be applied. Some employees see it as an advantage to let the spheres encroach on each other as it leads to an increased sense of self-control by enabling correspondence on the private time while others consider that an unclear separation of the spheres strictly entails negative consequences for their own health.
36
Löfdahl, Fanny. "Pandemin som försatt arbetstagare i hemarbete : En kvalitativ studie om arbetstagares upplevelser av gränslöst arbete under covid-19." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-87044.
Full text
37
Wibäck, Annika, and Jennifer Stolt. "“Mäklaryrket är inte ett jobb, det är en livsstil” : En kvalitativ studie om hur mäklare hanterar balansen mellan arbetsliv och privatliv." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444270.
Full textAbstract:
Förvärvsarbete har en stor inverkan på människors liv. Det ger ofta en känsla av meningsfullhet och nytta, men tar även både mycket tid och energi i anspråk. Om individen inte lyckas sätta upp väl fungerande gränser mellan arbetslivet och privatlivet riskerar arbetet att ta en allt för stor plats. Det kan i sin tur resultera i för lite tid för återhämtning som i förlängningen kan leda till ohälsa. Ett flexibelt arbetssätt med avsaknad av ramar och struktur riskerar att övergå i ett gränslöst arbete. Det gränslösa arbetet karaktäriseras av att individer har svårt att släppa arbetet, både fysiskt och mentalt. Denna kvalitativa undersökning syftar till att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur mäklare i Mellansverige hanterar sin något speciella arbetssituation. Mäklaryrket bygger på många arbetstimmar per vecka, hög tillgänglighet och en lön som är 100% provisionsbaserad. Studien intresserar sig för hur mäklare upplever sin arbetssituation, vad som driver dem att arbeta så som de gör och hur de hanterar balansen mellan arbete och privatliv. De teorier som används för att belysa insamlad empiri är nyinstitutionell teori, gränsteori samt Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet av studien visar att mäklare har ett gränslöst arbete med avsaknad av fasta ramar. Pengar, kundnöjdhet, konkurrens och legitimitet är de faktorer som driver dem att arbeta så pass mycket som de faktiskt gör. För att hantera det gränslösa arbetet använder sig mäklare av praktiska strategier för att minimera arbetet utanför den faktiska arbetstiden. De uppvisar även en medvetenhet om vikten av återhämtning, även om de i praktiken kan ha svårt att avsätta tid för det. Resultaten visar även att det går att urskilja könsskillnader mellan manliga och kvinnliga mäklare i frågan om vilka drivkrafter de har. Däremot visar resultatet av undersökningen inga könsskillnader gällande strategierna som används för att hantera det gränslösa arbetet.
38
Arvidsson, Erica, and Marie Jansson. "Det gränslösa arbetet inom akademin : En kvalitativ studie om hur högskolelärare upplever det gränslösa arbetet." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-15204.
Full textAbstract:
Bakgrund: I och med utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har gränserna för var och när arbetet kan utföras suddats ut. Arbetet har med andra ord blivit gränslöst. Även om det möjliggör flexibilitet över arbetstiderna, valfrihet gällande platsen för var arbetet kan utföras samt en ökad kontroll över arbetet kan det också leda till överbelastning och arbetsrelaterad stress, som i sin tur kan ha en negativ inverkan på arbetslivsbalansen och därmed välbefinnandet. Det kan i förlängningen även påverka organisationen negativt då det kan yttra sig genom minskad produktivitet, sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket är förenat med ökade kostnader. Som lärare inom akademin finns långtgående möjligheter att förlänga arbetsplatsens tid och rum till följd av utbredningen av informations- och kommunikationsteknik, varpå den här studien behandlar högskolelärares upplevelser av det gränslösa arbetet och hur det kan inverka på hälsan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka högskolelärares upplevelser av det gränslösa arbetet inom akademin för att öka förståelsen för hur det gränslösa arbetet kan inverka på hälsan och därmed öka förståelsen för på vilket sätt det kan vara en friskfaktor eller riskfaktor. Metod: Då föreliggande studie syftade till att fånga enskilda individers upplevelser, tankar och beskrivningar avseende deras arbetssituation i det gränslösa arbetet på ett nyanserat sätt, valdes en kvalitativ metod. Insamlingen av empirisk data gjordes genom tio individuella semistrukturerade intervjuer på en högskola i Sverige. Slutsatser: Studiens resultat påvisar att det sociala stödet är viktigt i ett gränslöst arbete och kan bland annat bidra till att stressfyllda perioder upplevs som mindre krävande. Att ständigt vara tillgänglig kan däremot påverka hälsan negativt i och med den upplevda stressen som följer med tillgängligheten via e-post. Vidare tyder resultatet på att egenkontroll och frihet i arbetet både kan vara en risk- och friskfaktor beroende på hur gränsdragningar gentemot det övriga livet sker, vilket kan bero på individens egna krav och karriärutsikter, liksom glädjen till sitt arbete. Det innebär att den individuella gränsdragningsförmågan blir fundamental i ett gränslöst arbete.Background: Due to the development of the information and communication technology the boundaries of where and when to carry out your work have faded. In other words, the work has become boundless. Although this allows for flexibility over working hours, place of work and increased control over your work it can also lead to overload and work related stress, which can have a negative impact on work life balance and therefore health. Also, in the long run it can adversely affect the organization as it can lead to reduced productivity, sickness absence and staff turnover, which is associated with greater costs. As a teacher at the academy there are far reaching opportunities to extend the workplace’s hours and location due to the prevalence of information and communication technology, where this study examines the experiences university lecturers have of the boundless work and its impact on health. Aim: The aim of the present study is to investigate university teachers' experiences of the boundless work within the academy to increase understanding of how boundless work can affect health and thereby increasing understanding of how it may be a health factor or risk factor. Method: As the present study aimed at capturing individual peoples’ experiences, thoughts and descriptions regarding their work situation with boundless work in a nuanced manner, a qualitative method was chosen. The gathering of empirical data was done through ten individual semi- structured interviews at a university in Sweden. Conclusion: The study's results indicate that social support is important in boundless work and can, among other things, help stressful periods to be perceived as less demanding. Continuously being available, however, can affect health negatively, with the perceived stress that comes with availability via email. Furthermore, the result suggests that self-control and freedom at work can be both a risk and a healthy factor depending on how boundaries occur to the rest of life, which may depend on the individual's own requirements and career prospects, as well as the joy of his work. This means that the individual’s ability to create boundaries between work and private life is fundamental in a boundless work.
39
Johansson, Lina, and Caroline Persson. "Hur hanteras balansen mellan arbete och privatliv? : En kvalitativ studie på personalchefers upplevelser." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-18988.
Full textAbstract:
Arbetskraven på kvinnor och män är idag högre än tidigare och gränsen mellan arbete och privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan påverka hälsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anställda vara tillgängliga i en större grad, och arbetet går att utföra på fler ställen än på själva arbetsplatsen. Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Aktiva arbeten innebär de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell är de arbeten som sägs vara de "bästa" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohälsa. I den här studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som går inom de aktiva arbetena. Resultatet visar på att individer hanterar balansen mellan arbete och privatliv olika, och huruvida de drabbas av ohälsa är också väldigt individuellt. Det framkommer även att de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av för hög arbetsbelastning, men att det går att lära sig hantera det, genom att hitta rätt strategier som är passande för sin livssituation.The workload of women and men are now higher than before and the boundary between work and personal life has more or less been erased, which may have adverse health effects. With today's technology, employees can be accessible to a greater degree, and the work can be performed in more places than the workplace. The purpose of this study is to explore how individuals with active jobs manage the balance between work and private life, and if those with active jobs may suffer ill health because of work. Active work means the jobs with high control and high demands according to Karasek´s demand/control- model, which is said to be the "best" works, to perform high without suffering ill health. In this study, a qualitative study has been made by interviews with seven respondents working in active works. The findings shows that individuals manage the balance between work and private life differently and whether they suffer of ill health is also very individual. It also appears that those with active jobs may suffer ill health due to heavy workload, but it is possible to learn how to handle it, by finding the right strategies that are appropriate for their situation.
40
Joelsson, Emelie, and Sara Eriksson. "Balansen mellan arbete och privatliv i den digitala eran : En kvalitativ intervjustudie av 11 tjänstemän i den privata sektorn." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52465.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka hur tjänstemän inom den privata sektorn upplever det gränslösa arbetet i den digitala eran med hänsyn till balansen mellan arbete och privatliv, samt i vilken utsträckning det gränslösa arbetet påverkar respondenternas upplevelse av arbetsrelaterad stress (Clark, 2000; Karasek & Theorell, 1990). En kvalitativ forskningsansats valdes där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval i kombination med snöbollsurval tillämpades där totalt elva tjänstemän med varierande yrkesroller inom den privata sektorn deltog. Insamlade data analyserades tematiskt. Studiens resultat visade att digitaliseringen medfört förskjutningar samt uppluckring av de gränser individen använder sig av i syfte att uppnå en god balans mellan arbete och privatliv. Utmaningen förstås vara förankrad i den ständiga tillgängligheten av, och tillgången till, digitala arbetsverktyg. Studien visade också att den höga autonomin vilken digitaliseringen medför kan ha såväl en positiv som negativ inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Anledningen till detta kan vara kan det ökade ansvaret som faller på individen att själv sätta samt upprätthålla tydliga gränser mellan arbete och privatliv.
41
Arwidsson, Viktoria, and Victoria Hedenquist. ""Jag äger mitt liv" : En studie om fastighetsmäklares erfarenheter av gränslösa arbetsvillkor." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21492.
Full textAbstract:
Framväxten av ett alltmer flexibelt arbetsliv har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid successivt luckrats upp. Samtidigt har digitaliseringen möjliggjort för en ständig uppkoppling och med hjälp av olika teknologiska hjälpmedel kan individen numera arbeta vart som helst och när som helst. Detta innebär att ett större ansvar tillskrivits individen att själv vara den som kontrollerar och strukturerar upp sitt arbete. Samtidigt ställer den ökade konkurrensen allt högre krav på tillgänglighet och ett kundbemötande i världsklass. Denna studie syftar till att undersöka huruvida ett gränslöst arbete yttrar sig för fastighetsmäklare på två kontor. Med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hochschilds teori om emotionellt arbete och Foucaults teori om den självdisciplinerade styrningen har vi sedan analyserat vår empiri. Vidare har vi utgått från tidigare forskning som berör flexibelt arbete, återhämtning, teknologins påverkan, roller samt gränsdragningen mellan arbetstid och fritid. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde 8 stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att fastighetsmäklaryrket i stor utsträckning innefattas av ett gränslöst arbete. Samtidigt kräver yrket en skicklig ”skådespelare” för att kunna bemöta kunderna. Den ständiga tillgängligheten är en faktor som samtliga upplever på olika sätt och de har därav utvecklat strategier för att kunna hantera detta. Resultatet synliggjorde även att kvinnorna i större utsträckning än männen upplever sig ifrågasatta av kunder vilket gör att de inte känner sig betrodda i sin yrkesroll på samma sätt. Vidare kan de olika upplevelserna och strategierna tänkas grundas i huruvida respondenterna förhåller sig till yrkesrollens krav eller ej.The emergence of an increasingly flexible working life has contributed to the gradual reduction of the boundaries between work and leisure. At the same time digitization has made it possible for a constant connection and with the help of various technological aids. Individuals can now work anywhere and at any time. This means that responsibility is attributed to the individual himself being the one who controls and structures his work. At the same time we have increased competition, that demands better availability and a customer service in world class. This study aims to investigate whether a borderless work turns out for real estate agents at two offices. With help of Goffman's dramaturgical perspective, Hochschild's theory of emotional work and Foucault's theory of self-disciplined governance, we have analyzed our empirical data. Furthermore, we have started from previous research that concerns flexible work, recovery, influence of technology, roles and the boundary between working time and leisure time. We started from a qualitative method and conducted 8 semistructured interviews. The result showed that the real estate brokerage profession in a large extent includes borderless work. At the same time it is a profession that requires a skilled “actor” to be able to respond to the customers. The constant accessibility is a factor that everyone experiences in different ways and has therefore developed strategies to be able to handle this. Women felt less confident in their profession compared to men, based on that costumers often questioned women’s knowledge. Furthermore, the different experiences and strategies may be based on whether the respondents relate to the professional role's requirements or not.
42
Andreasson, Camilla, and Emma Söderholm. "Alltid tillgänglig? : En kvalitativ studie om hur tjänstemän i fastighetsbolag upplever tillgänglighet i arbetslivet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40518.
Full textAbstract:
Sammanfattning Titel: Alltid tillgänglig?” En kvalitativ studie om hur tjänstemän i fastighetsbolag upplever tillgänglighet i arbetslivet.” Författare: Camilla Andreasson och Emma SöderholmHandledare: P-O Börnfelt Högskolan i Halmstad VT 17 Syfte Studiens syfte är att undersöka tillgänglighet och förväntningar på tillgänglighet för arbete på och utanför arbetsplatsen bland tjänstemän i fastighetsbolag. Frågeställningar Hur tillgängliga är tjänstemän för arbete och varför är de tillgängliga? På vilket sätt har arbetsplatskultur betydelse för hur tjänstemän upplever förväntningar på tillgänglighet? Material och metoder Studien har genomförts genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter är tjänstemän i fastighetsbolag. Teorikapitlet består av teorier om gränslöst arbete, tillgänglighet, arbetsplatskultur, samt en arbetsmiljöföreskrift från arbetsmiljöverket. Materialet har analyserats med en hermeneutisk ansats. ”Meningen hos en del kan endast förstås om den sätts i samband med helheten.” Alvesson och Sköldberg (2008:193) Hermeneutiken innebär därmed att empiri behöver tolkas utifrån ett större sammanhang för att vi ska kunna förstå den. Huvudresultat Det framgår i studien att respondenterna verkar ha höga förväntningar på sig själva att vara tillgängliga för arbete både på och utanför arbetsplatsen. Det verkar också finnas en kultur på arbetsplatsen där hög tillgänglighet är norm. Nyckelord Gränslöst arbete, gränsdragning, tillgänglighet, förväntningar, arbetsplatskultur, riktlinjer.
43
Flodin, Matilda, and Jessika Lingmert. "Upplevelser av förtroendearbetstid och balans mellan arbetsliv och privatliv : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-37392.
Full textAbstract:
Förtroendearbetstid är en form av flexibel arbetstidsmodell som blivit vanligare i dagens samhälle. Författarna har i denna undersökning genomfört semistrukturerade intervjuer av anställda konsulenter i en statlig myndighet i Sverige. Intervjudeltagarna som samtliga har förtroendearbetstid arbetade i tre olika distrikt, två kvinnor och sju män valdes genom ett målinriktat urval. Med denna studie har författarna avsett att i en statlig myndighet undersöka konsulenters upplevelse av att ha förtroendearbetstid, samt hur förtroendearbetstidens påverkan på balansen mellan arbetsliv och privatliv upplevs. Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visade att merparten av konsulenterna upplevde förtroendearbetstiden som en fördelaktig arbetsform. Trots att arbetet i perioder innebar hög arbetsbelastning, var upplevelsen ändå att förtroendearbetstiden tack vare den höga graden av egenkontroll och frihet, möjliggjorde balans mellan arbetsliv och privatliv.
44
Mautner, Filippa, and Sofia Nilsson. "Arbete hemifrån under en pågående pandemi : En kvalitativ studie av yrkesarbetandes upplevelser." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52460.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv. Studien var av kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt nio kvinnor och nio män utvaldes ut, vilka samtliga arbetat till större grad hemifrån än före pandemins utbrott. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem huvudteman samt två underteman. Studiens resultat visade att de yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv är ytterst individuella. Majoriteten av deltagarna upplevde det ökade arbetet hemifrån ha bidragit till bland annat en ökad flexibilitet, samt ett effektivare och mer gränslöst arbete. Studien visar även att distansarbetet från hemmet kan upplevas bidra till gränsdragningssvårigheter mellan arbetsliv samt privatliv samt brist på socialt samspel.
45
Bäckström, Julia, and Linda Häggström. "FLEXIBILITET OCH TILLGÄNGLIGHET GÖR ATT JAG ÖVERLEVER SOM INDIVID : En kvalitativ studie om personalchefers upplevelser av ett gränslöst arbete och dess konsekvenser." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-154311.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att beskriva och förstå hur personalchefer upplever ett gränslöst arbete och hur det påverkar deras välmående, samt hur de hanterar gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet visar att personalchefernas arbete kännetecknas av gränslöshet, till följd av att tillgänglighet och flexibilitet i arbetet suddat ut gränserna mellan arbete och privatliv. Gränslösheten är tidvis utmanande eftersom den resulterat i att personalcheferna utför arbetsrelaterade uppgifter även efter arbetstid. Samtidigt betraktas den som en viktig förutsättning för både välmående och upplevelsen av balans mellan sfärerna. Att ha möjlighet att arbeta när som helst och var som helst har bidragit tillen känsla av kontroll som uppskattas av många, samtidigt som det också skapat en känsla att det finns mer att göra och nya mål att uppnå. Personalcheferna har olika strategier för att hantera arbetets otydliga gränser, där vissa visat sig vara mer effektiva än andra. Trots att konsekvenserna av att inte kunna stänga av arbetet är negativa, tycks fördelarna som kommer av att styra sin egen tid väga tyngre och ingen av personalcheferna önskar gå tillbaka till en tid utan möjlighet till flexibilitet och uppkoppling.
46
Jäderland, Agnes, and Kajsa Croon. "Enhetschefer utan gränser : En kvalitativ studie om hur digitala arbetsverktyg påverkar enhetschefers psykosociala arbetsmiljö inom vård och omsorg." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48490.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom vård och omsorg använder och hanterar digitala arbetsverktyg med hänsyn till gränslösa arbetsvillkor samt vilka eventuella konsekvenser detta får på den psykosociala arbetsmiljön mot bakgrund av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell. Studien var empirisk med en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval tillämpades och totalt deltog nio enhetschefer från två kommuner i Mellansverige. Insamlade data från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och resulterade i två huvudteman: gränslösa arbetsvillkor och balans i arbetslivet. Studiens resultat visade att enhetschefers arbete krävde att arbetsliv och privatliv integrerades för att möta verksamheternas krav på tillgänglighet via digitala arbetsverktyg. Deltagarna menade att gränslösa arbetsvillkor kunde främja självbestämmande vilket ansågs som fördelaktigt för den psykosociala arbetsmiljön. Att arbeta gränslöst kunde samtidigt medföra svårigheter för deltagarna att avgränsa sig från arbetet under ledig tid. Detta kunde på sikt leda till försämrad psykosocial arbetsmiljö på grund av ökad stress och otillräcklig återhämtning. Resultatet visade sammanfattningsvis att den psykosociala arbetsmiljön kunde påverkas både positivt och negativt beroende på hur deltagarna kunde hantera och kontrollera gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Forskarna i denna studie menade att arbetslivserfarenhet, stöd från chef och kollegor samt formulerade riktlinjer skulle kunna främja en god psykosocial arbetsmiljö.
47
Sajedi, Lina, and Madelene Coronel. "Det flexibla arbetet : En kvalitativ studie hur personal på Telge Energi har upplevt det flexibla arbetslivet under Corona pandemin." Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45370.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to see through six qualitative interviews that’s been done of Telge Energi and its employees and see what changes they have experienced in their work life due to the pandemic that occurred in 2020. This study is also intended to examine what challenges employees face in relation to increased flexibility and what motivation which has been the basis for choosing between continuing to work in the office or from home. Allvins (2006) theory of boundless work and parts of Goffman's theory (2009) of the dramaturgical perspective will be applied in the study to create an understanding of how boundless work works and its consequences. Goffman's theory of the dramaturgical perspective will be applied in the study to see if employees and employers use idealization, impression control and role performance when the work takes place at a distance and the employers cannot see them in the normal work environment. Previous research has created an understanding of the subject of the study and supported our theoretical framework. The benefits that have been highlighted in the study's analysis are mainly about an increased balance between work and private life, a digital platform that has developed rapidly within the organization and that employees save time by not having to be in the office. The critical parts of working from home are described as difficulties to communicate between the employees, more difficult to get away from work and routines that no longer have the same structure. The study's conclusion shows that flexibility is a desirable job opportunity that opens up a great deal of freedom for the individual, but that it also comes with several negative consequences that make the individual face to draw their own conclusion, to consider the positive aspects against the negative aspects. Keywords: Flexibility, boundless work, distance, organizational change, work situation, digital tools.
48
Vesterlund, Sebastian, and Jens Svensson. "Illusionen om frihet : Det nya arbetslivet och dess fängslande egenskaper." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18157.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika aspekter av arbetslivet påverkar individen. Vår utgångspunkt i denna uppsats är att vi ställer oss kritiska till arbeten med högt självbestämmande som blir allt mer vanligt. Till vår hjälp har vi en mängd tidigare forskning samt kritisk teori och Foucaults teori om makt och övervakning som guidar oss i genom forskningsprocessen. Urvalet är baserat på tidigare statistik framtaget av ESS, som består av ett samarbete mellan 24 europeiska länder. Uppsatsen testar hur olika aspekter av arbetslivet påverkar gränsdragningen mellan arbete och fritid. Resultaten visar att ju högre grad av självbestämmande individen har i sitt arbete, desto mindre missnöjd är hon med tidsfördelning mellan arbete och fritid samt att en högre grad av självbestämmande även tenderar att skapa en oro hos individen på hennes fritid över arbetsrelaterade problem. Vår slutsats är att det finns goda skäl att vara uppmärksam på vad detta alltmer vanliga arbetssätt kan ställa till med för individen.The purpose of this paper is to explore how different aspects of working life affect the individual. Our starting point in this paper is that we are critical of jobs with high autonomy that is becoming increasingly common. To assist us, we have a lot of previous research as well as critical theory and Foucault’s theory about power and surveillance that guides us through the research process. The selection is based on previous statistics produced by the ESS, which consists of a collaboration between 24 European countries. The essay test different aspects of paid work and its affect on work-life balance. The results show that the higher the degree of autonomy the individual has in his/her work, the less dissatisfied he/she is with time spent between work and leisure. A higher degree of autonomy does in fact lead to the individual worrying about work-related problems in his/her leisure time. Our conclusion is that there are good reasons to pay attention to what this increasingly common tendency can affect the individual.
49
Backström, Jenny, and Anna Lefverström. "Arbetets flexibilitet i tid och rum." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77921.
Full text
50
Dorwarth, Sebastian, and Henrik Gunnarsson. "Flexibilitetens paradox En studie om tjänstemäns upplevelser och hantering av det flexibla arbetet." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67595.
Full textAbstract:
Många arbetsplatser på dagens arbetsmarknad präglas alltmer av ett flexibelt arbete. Detta har inom sociologin beskrivits som ett gränslöst arbete där individens gränsdragning mellan arbete och fritid blir svårare att hantera. Friheten inom det flexibla arbetssättet innebär också att det blir upp till individen att sätta gränser mellan till exempel arbete och fritid. Det faktum att arbetsbeskrivningar inom vissa branscher har blivit allt flexiblare bidrar också till att ett större ansvar åläggs individen att organisera och strukturera det egna arbetet. Studiens syfte är att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs av anställda inom tjänstemannasektorn samt hur de hanterar sin situation. Den tidigare forskningen fokuserar på innebörden av det flexibla arbetet och hur det upplevs och hanteras av individen. Studien undersöker individernas upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer i en organisation inom energibranschen. Denna studie visar på att upplevelsen av det flexibla arbete är övervägande positivt men att det också finns baksidor som individen själv förväntas lära sig hantera. Det konstateras även att det är en viktig förutsättning för att kunna bedriva sitt arbete. Följaktligen visar studien att upplevelsen och graden av flexibilitet i arbetet verkar variera beroende på vilket yrke vederbörande har.Many workplaces today on the labor market is characterized by a flexible work. This have been theorized in sociology as a situation of boundaryless work for the individual were the limit between work and leisure becomes difficult to handle. The freedom that flexible work makes possible moves the responsible to the individual to set limits between work and leisure. The fact that the terms of employment has become vaguer has led to that the responsibility to organize and structure work more and more lies on the individual. The aim of this study is to investigate how the flexible work is perceived by white color workers and how they handle their situation. Previous research focus on the meaning of flexible work and how the individual perceive and handle it. This study focus on the meaning of flexible work by using qualitative interviews with white color employee in an organization in the energy-industry. The result of the study shows that the flexible work is percieved as predominant positive but that it also can consist of negative aspects that the individual needs to handle. It is also found that the flexibility is important in order to do this kind of work. The result also shows that the percieved degree of flexibility seems to differ depending on occupational status.