Academic literature on the topic 'Gränssnittsdesign'

Människans tankesätt och beslutsfattande är en alldeles unik egenskap, som hon har. Unik är den på grund av att alla har olika uppfattningar, erfarenheter och värderingar. Den här studien handlar om hur man kan påverka människans beslutsfattande genom ett gränssnitt, och vad det är som påverkar beslutet. Då det finns många faktorer som har en påverkan på beslutsfattande, specialiserades studien på användaren och dess kognitiva egenskaper, så som uppmärksamhet och perception, samt en fördjupning på beslutsfattande och gränssnittsdesign. Detta för att kunna svara på vilken påverkan ett gränssnitt har på en människa som interagerar med det.Under studiens gång gjordes enkätundersökning, personas, prototyper, användartester, samt observationer, för att kunna analysera och få in tillräcklig data. I den här studien har en egen modell tagits fram som förklarar vilka faktorer som påverkar sättet hur en person fattar beslut, och hur gränssnittsdesign även kan ha en påverkan i beslutsfattandet. Modellen har tagits fram och fungerat mer som en riktlinje för framtagandet av just gränssnitt, och utifrån användartester och personas som gjordes kunde dessa bekräfta modellen, vilket i sin tur kunde ge ett konkret svar på syftet med studien. En viktig del av det som har noterats genom studiens gång är heta och svala medier, som har en stor påverkan på hur människan uppfattar och tolkar mediet, och som på så sätt påverkan beslutsfattandet.
A humans’ way of thinking and making decisions is an absolute unique feature of hers. It is unique because every single person has different understandings, experiences and values. This research is about understands how it is possible to affect a person’s way of making decisions, through manipulating an interface, and what factors includes in decision-making. As there are many factors that have an impact on decision-making, was this research specialized on the user and his cognitive characteristics, such as, attention and perception, as well as a recess on decision-making and interface design. This was done to get the result of how an interface affects a human that interacts with it.There were several methods used, during this research, such as a survey, personas, prototypes, user tests and observations, to get enough data to analyze. There are several elements that have an impact on a humans decision-making, and a model has been made that works as a guideline for interface design. The model describes what elements effect and how they affect a person, through an interface. After making user tests and personas, were these results compared to the model, which could give a proper answer to this research. An important factor that was noticed, was that hot and cold media plays an important role in an interface design, since hot and cold media can be interpreted differently by a person.

Uppsatsen är en reflekterande uppsats som behandlar arbetsprocessen av det verk med samma titel skapat under Vt-2007 på Högskolan i Skövde. Den reflekterande uppsatsen inleds med bakgrund och idé till verket och bearbetar arbetsprocessen från mål, avgränsningar, kontext och avslutas med reflekterande diskussion kring resultatet. Arbetet diskuterar gränssnitt både ur ett generellt perspektiv och även mer precist utifrån tre program som analyseras mer djupgående; The Sims 2 (Electronic Arts, 2004), Planit (SYSteam CAB, 2007) och Ikea Home Planner (Ikea, 2006). Dessa program beskrivs närmare i den reflexiva texten. Programmen analyseras utifrån fem punkter med funktioner som är kritiska för en framgångsrik heminredningsklient. Arbetet resulterar i ett kortare verk med konkreta styrkor och svagheter i de olika programmens gränssnittsdesign, med resultat presenterade utifrån den teoribildning som använts under analysen.

Interfaces that achieve usability are an important part in digital games whether they are controlled with traditional controllers or if they are controlled by bodily movement. This study examines the user interface of a motion controlled game and also presents possibilities regarding how to design a usable interface. This is done by applying a user focused method where surveys and observations are used to collect data. At the end of the study a simplified heuristic evaluation is performed and the result shows that the games user interface achieves usability to some degree. The study also shows that previous studies with focus on usability in traditionally controlled games can also be applied to games controlled by motion in many cases. Although, not all important areas are being covered in the researched studies.
Användbara gränssnitt är en viktig del hos digitala spel oberoende av om de styrs med traditionella hjälpmedel som mus och tangentbord eller om de styrs med kroppens rörelser. I denna studie undersöks hur användargränssnittet hos ett rörelsestyrt spel kan designas för att uppnå användbarhet. Detta genom att applicera en användarfokuserad metod där enkätundersökningar och observationer av spelare genomförs. Även en förenklad version av en heuristisk utvärdering genomförs i slutet av arbetet vars resultat tyder på att spelet då uppnår användbarhet till en viss nivå. Tydligt framgår att studier som berör användbarhet i traditionella spel i många fall även går att applicera på rörelsestyrda spel men att inte alla viktiga punkter täcks.

Kundnöjdhet är en stor inkomstkälla för företag. Det finns många sätt att mäta kundnöjdhet och ett av de nyaste sätten är genom en digital monter placerad i fysisk butik. Denna studie ämnar undersöka hur gränssnitt till en undersökningsapplikation skall utformas för att tilltala en bred målgrupp att lämna omdömen och hur ett användbart gränssnitt till den administrativa sidan för denna applikation kan utformas. Resultaten från utvärderingen av undersökningsgränssnittet visar att det finns designelement som tilltalar vissa användare mer än andra. Detta ger en fingervisning om hur design kan utformas för att vara tilltalande för användarna att lämna omdömen via teknisk plattform. Utvärderingen av administrationsgränssnittet visade att genom att följa teorin kan ett lättanvändbart administrationsgränssnitt skapas.

Användargränssnitt utgör skiljeväggen mellan en användare av ett system och systemet självt. I datorspel använder spelaren gränssnittet för att navigera i spelet, både i och utanför det egentliga spelläget. För att spelaren snabbt och enkelt ska komma igång med att spela ställs krav på interaktionsdesign och användbarhet hos gränssnittet. Det här examensarbetet undersöker hur gränssnitt i 2D-spel kan designas för att uppnå hög användbarhet genom naturliga gränssnittsflöden. Utvecklingsarbetet föregicks av en förstudie som tog fram designvärden och heuristiker att basera utvecklingsarbetet på. Resultatet utvärderades genom en användbarhetsutvärdering i två steg; observation av användare följt av en enkät som användarna svaradepå. Det främsta syftet med det här arbetet är att undersöka om valda designvärden och heuristiker hjälper till att utveckla ett system till att uppnå användbarhet.

Dagens teknologiska samhälle ställer höga krav på människan, bland annat gällande att processa information. Vid utformning av system tas det numera vanligtvis hänsyn till människa-datorinteraktionen (MDI) för att erhålla en så hög användbarhet som möjligt. Affektiv Informatik, som är ett utvecklat sätt att förhålla sig till MDI, talar för att utveckla system som både kan uppfatta och förmedla emotioner till användaren. Fokus i rapporten är hur ett system kan förmedla emotioner, via dess färgsättning, och därmed påverka användarens emotionella tillstånd. En kvantitativ undersökning har utförts för att ta reda på hur färger kan användas i ett system för att förmedla känslouttryck till användare. Vidare har en jämförelse gjorts mellan undersökningens resultat och tidigare teorier om hur färg påverkar människans emotioner för att ta reda på huruvida de är lämpliga att tillämpa vid gränssnittsdesign. Resultatet pekade på en samständighet med de tidigare teorierna, men med endast en statistisk signifikant skillnad mellan blått och gult gällande behagligheten.

Studiens syfte var att undersöka om ett gränssnitt som utformats för äldre, med sina krav på tydlighet och enkelhet, också skulle kunna vara lämpat för att skapa god återanvändbarhet och gissningsbarhet för sällananvändare av ett gränssnitt. Två gränssnitt jämförs i studien, där en skapad applikation jämförs med en kopia av applikationen, där den enda ändringen som skedde var tillägget av viss gränssnittsdesign för äldre, baserad på tidigare forskning. Undersökningen utfördes på fyra teknikvana och fyra mindre teknikvana personer, baserat på ATI-skalan, där två från varje grupp fick använda applikationen med gränssnittsdesign för äldre och två från varje grupp fick använda applikationen utan gränssnittsdesign för äldre. Resultatet av undersökningen ligger i linje med studiens forskningsbakgrund. Denna undersökning indikerade resultat på en ökad tydlighet i flera moment, men undersökningen visade nästan bara förbättringar i tydlighet för de mindre teknikvana testpersonerna. Mer teknikvana användare klarade av att använda båda applikationerna nästan lika bra, med gränssnittsdesign för äldre, som utan. Resultatet antyder att de förändringar som gjorts i färg, fontstorlek, kontrast, språk- och funktionsmässigt gav en ökad tydlighet som gjorde att de mindre teknikvana testpersonerna lättare kunde uppfatta funktioner och överlag hade mindre problem vid användandet av applikationen.

Mitt syfte med uppsatsen var att göra en kvalitativ såväl som en kvantitativ utvärdering av den grafiska utformningen av FöreningsSparbankens hemsida. Undersökningen genomfördes utifrån perspektivet användbarhet med inriktning på gränssnittsdesign. För att uppfylla detta syfte har två metoder använts, en kvalitativ gränssnittsanalys och en kvantitativ enkätundersökning. Den kvalitativa analysen av hemsidan baserades på Jakob Nielsens riktlinjer för webbdesign medan den kvantitativa metoden undersökte attityder till FöreningsSparbankens hemsida. Slutsatserna jag kom fram till är bland annat följande: Undersökningsdeltagarna i enkätundersökningen är mest nöjda med att det inte finns extern reklam på hemsidan och att länkarna ligger separat under textstyckena. Den grafiska förändring som skulle kunna öka den kvantitativa urvalsgruppens totala nöjdhet med hemsidan, är informationen om företaget. Utifrån den kvalitativa analysen finns det dock en hel del på hemsida som bör ändras på t.ex. länkfärger och animationer.

Idag har det blivit allt vanligare att använda IT-stöd inom olika organisationer, såsom inom sjukvården. Det har visat sig att långt ifrån alla dessa IT-stöd är välanpassade till användare, på grund av ett dåligt utformat användarvänligt gränssnitt. Genom att tillämpa användarcentrerad systemdesign i de IT-system som utvecklas, kan systemen blir mer användbara.

Syfte med denna studie är att utveckla en ny användarcentrerad gränssnittdesign för operationsberättelsen i sjukvården. Studien har genomförts via en fallstudie med verkliga användare. Resultatet av gränssnittsdesignen visar bl a på att gränssnittet på prototypen är enklare och tydligare i strukturen.