Academic literature on the topic 'Gräsrotsbyråkrati'

Syftet med studien är öka förståelsen för skolkuratorers yrkesroll och arbetssätt samt hur de beskriver det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa bland högstadieelever. För att undersöka detta har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med tio skolkuratorer i Jönköpings län. Baserat på en tematisk analys behandlas följande fyra teman. Socionom på pedagogernas arena, Begränsningar, Förebyggande arbete och Acceptans. Analysen beskriver skolkuratorers syn på sitt yrke och de utmaningar som kommer med det. Genom studien har teorin om gräsrotsbyråkrati används. Vi utgår därför ifrån att skolkuratorer konstruerat sin egen yrkesroll utifrån vilket handlingsutrymme och handlingsfrihet de har. Eftersom alla har olika erfarenheter, handlingsmöjligheter och tolkningar av verkligheten så visar också resultatet att skolkuratorers yrkesroll kan se väldigt olika ut från skola till skola. De utmaningar som beskrivs är att få tiden att räcka till, samarbetet att fungera, samt hur de hanterar sitt handlingsutrymme och att nå ut till alla elever.

The aim of the study was to examine what workers in social services considers physical child abuse and in which way social services work with children who have been exposed to physical child abuse. The study also examines which interventions are available and how physically abused children assimilate these. I've interviewed four child-welfare officers and for those interviews I've used the qualitative semi-structured method. The results shows that all my respondents have different views on on the definition of physical child abuse. The result also shows that the municipality which the children belongs to plays a major role in which children can get help with their problems. Noticeably, it is also a fact that the children have a big responsibility to express in which way they have been beaten and by. The result shows that the children’s expressions can either help or disfavor them in how they will receive assistance from social services. An issue among the socialworkers who participated in his study seems to be the discrepancy between practice and theory. My study shows that different views of on the same problems can create uncertainties regarding the means of helping children in Sweden.

Socialsekreterares arbetsvillkor kännetecknas i skrivande stund av en hög arbetsbelastning, personalomsättning och arbetsrelaterad stress. Denna studie undersöker och analyserar socialsekreterares erfarenhet av att arbeta inom myndighetsutövning, mer specifikt inom barn- och ungdomsenheter. Syftet med studien är att med bakgrund till de negativa arbetsvillkoren undersöka vilka faktorer det är som gör att socialsekreterare stannar på sin arbetsplats. Detta då den senaste forskningen såväl internationellt och nationellt har fokuserat på faktorer som bidrar till att socialsekreterare slutar på sin arbetsplats. Att synliggöra positiva arbetsmiljöfaktorer inom myndighetsarbetet kan ses som ett steg till ett förbättringsarbete. Ett förbättringsarbete som stärker positiva arbetsfaktorer i syfte att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare. De teorier som vi i uppsatsen relaterar till resultatet är Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och Robert Karaseks och Thöres Theorells krav- och kontrollmodell. Gräsrotsbyråkratin redogör för hur tjänstemän som arbetar i offentlig sektor ställs inför en tudelad arbetsroll medan krav- och kontrollmodellen belyser olika dimensioner som påverkar arbetet så som stress, aktivitet och socialt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer som har genomförts med sex erfarna socialsekreterare. I resultatavsnittet framkommer bland annat att socialsekreterare trots höga krav i arbetet upplever ett väldefinierat ansvar och en god kontroll över arbetet i den mån den inte inskränks av akuta situationer och hög personalomsättning. Resultaten visar vidare att de intervjuade socialsekreterarna i början av sin karriär upplevde att det tog flera år att komma över en tröskel i arbetet som föregicks av en otydlig arbetsroll och bristande kontroll. I relation till detta tyder resultaten på att socialsekreterare har stannat på sin arbetsplats till följd av erfarenhetens påverkan i arbetet. Erfarenhet har möjliggjort en utveckling och tillvaratagande av positiva aspekter med arbetet. Studien påvisar vikten av att nyanställda slussas in i arbetet snabbare för att ta del av samma positiva faktorer som de mer erfarna kollegorna (intervjupersonerna i denna studie) uttryckt som avgörande för en god arbetsmiljö. Nyckelord: socialsekreterare, arbetsmiljö, arbetsmiljöfaktorer, krav, kontroll, gräsrotsbyråkrati

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning yrkesverksamma socialsekreterare har till evidensbaserad praktik. I det här arbetet utgår vi ifrån Lipskys gräsrotsbyråkrati för att undersöka socialsekreterarnas inställning. Teorin ger möjlighet att förklara organisationers beteende utifrån enskilda socialsekreterares yrkesutövning och inställningar. Studien är kvantitativ och data har samlats in via en enkät. Fyra socialkontor deltog i studien, tre från Stockholm och ett från Katrineholm. Totalt besvarade 67 socialsekreterare enkäten och resultaten från undersökningen är ganska lika resultat från tidigare forskning. Resultatet blev en ganska tydlig positiv inställning till evidensbaserad praktik, eller åtminstone till delar av evidensbaserad praktik. En möjlig förklaring till detta är socialsekreterarnas upplevda arbetsbelastning, där hög arbetsbelastning ger en mer positiv inställning till evidensbaserad praktik.

Denna masteruppsats behandlar gruppen privat-twittrande poliser – individer som i egenskap av privatpersoner skildrar sitt förhållningssätt och sina åsikter kring sitt yrke som polis genom sociala medie-forumet Twitter. Studien är baserad på etnografiskt fältarbete utfört under hösten 2014. Sedan den svenska Polisens officiella intåg på sociala medier under början av 2010-talet har fler och fler yrkesverksamma poliser börjat använda digitala plattformar såsom Twitter, Facebook och Instagram för att skildra en egen syn på den polisiära yrkesrollen samt diskutera Polisens samhällsfunktion och verksamhetsförfarande. Till skillnad från officiella myndighetsrepresentanter på Twitter står de privat-twittrande poliserna fria från det direkta representativa ansvar som det innebär att professionellt företräda staten och behöver således inte enbart handla i enlighet med den officiella verksamhetsagendan. Trots friheten från direkt ansvar upplevs dock många av individerna, av allmänheten, som polisrepresentanter i och med deras primärt yrkesrelaterade kommunikation. I gränslandet mellan statsrepresentant och privatperson upprättas en säregen maktposition vilken, med hjälp av Twitter som socialt verktyg, förstärker de privat-twittrande polisernas möjligheter att prägla och nyansera den samhälleliga föreställningen om det polisiära varandet.

Syftet med studien var dels att övergripande beskriva bidragspopulationen i två utvalda kommuner, dels att undersöka huruvida socialtjänsten tar särskild hänsyn till barn i samband med handläggning av socialbidrag. Vidare syftade studien till att uppmärksamma hur ett sådant hänsynstagande kunde komma till uttryck samt belysa om särskilda organisatoriska villkor hade någon påverkan på detta. För att uppfylla syftet användes kvantitativ metod och sekundärdata från Institutet för utveckling av metoder (IMS) vid Socialstyrelsen. Databearbetningen gjordes i statistikprogrammet SPSS och resultaten analyserades sedan utifrån organisationsteori, med inriktning på gräsrotsbyråkrati. Resultaten visar att det i viss mån tas särskild hänsyn till barnen i socialbidragsärenden. Vissa variationer mellan kommunerna förekom i en del fall. Exempelvis biföll handläggarna i den ena kommunen i större utsträckning bistånd till barnfamiljer trots formell rätt att ge avslag. I över hälften av fallen har dock handläggarna inte talat med klienten om barnets situation. Att det finns variationer såväl mellan som inom kommunerna kan utifrån teorin förklaras med att socialarbetare arbetar inom en gräsrotsorganisation där det tillåts en viss handlingsfrihet i arbetet med klienterna.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn där mötet med klienterna präglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byråkratiska organisationens begränsade förutsättningar. Människa och organisation är en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjänstens organisatoriska förutsättningar påverkar socialsekreterarnas arbetssituation. Utifrån ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin känsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förståelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder på att socialsekreterare upplever en spänning mellan att å ena sidan vara representanter av en byråkratisk organisation och å andra sidan vara medmänniskor med viljan att hjälpa klienter till självförsörjning. Studiens resultat visar även att de informanter som accepterar organisationens begränsade förutsättningar och därav har avgränsat arbetet från att förändra till att enbart hjälpa människor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spänning mellan organisation och person. Resultatet visar även hur avkall på de administrativa delarna i arbetet är en fungerande strategi för att kunna leva upp till höga organisatoriska krav och samtidigt få tillräckligt med tid för klienterna.
For social welfare secretaries, meetings with clients are largely characterized by a sense of conflict between personally held visions and the often bureaucratic and limited resources of the organization. Human and organization, which is a qualitative case study of a livelihood support unit in the greater Stockholm area, examines how organizational limitations within social service affect the perceived sense of coherence of the social welfare secretary. Using the sense-of-coherence theory, and its three subcomponents comprehensibility, manageability and meaningfulness, as a theoretical framework, the current study aims to increase the understanding for the work situation of the social welfare secretary. Results show that social welfare secretaries perceive a tension between the yearning to be a representative of a bureaucratic organization on one hand, and the desire to be a fellow human being on the other. The results also indicate that employees who accept the limited resources and conditions of the organization tend to do so by adopting a different perspective on the nature of their work, namely by regarding their task as helping people in need, rather than being agents of change in society. In doing so, the perceived tension between personal and organizational goals or ambitions is reduced. Furthermore, results suggest that some social welfare secretaries omit certain administrative tasks in an attempt to simultaneously meet the requirements of both the organization and their own personal ambitions, such as having enough time to spend with clients.

Diskussionen om serviceinsatser inom socialtjänsten har länge pågått och det finns stora variationer kommuner emellan till följd av de diffusa riktlinjer som anges för insatsen. Ämnet aktualiseras i och med den rättsprocess som behandlat serviceinsatsers utformning och omfattning. Denna studie är ett bidrag till debatten om serviceinsatser och den fortsatta utvecklingen av socialt arbete. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och förtjänster serviceinsatser medför, samt vilken betydelse organisationsstrukturen har för socialarbetarens handlingsutrymme. Resultatet bygger på intervjuer med fem socialarbetare som tillämpar serviceinsatser till barn och familj. De begrepp och teorier som används för att analysera det insamlade materialet är individualism, gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och empowerment. Det framgick att socialarbetarna uppfattar riktlinjerna för serviceinsatsen som diffusa och ospecificerade, vilket vidgar socialarbetarnas handlingsutrymme. Kunskap och erfarenhet visar sig vara viktiga redskap för att hantera handlingsutrymmet och forma serviceinsatsen efter den hjälpsökandes behov. De förtjänster som framhålls är tillgänglighet, mobilitet, den hjälpsökandes delaktighet, motivation och frivillighet. Vidare belystes avsaknaden av dokumentation som positiv då socialarbetarna menade att de får mer tid för den hjälpsökande. Resultatet indikerade även att dessa faktorer var av betydelse för relationen. Det framgick att det skett en relationell maktförskjutning mellan socialarbetare och hjälpsökande, där den hjälpsökande ålagds det yttersta ansvaret. Socialtjänstens rykte visade sig vara ett hinder för att nå målgruppen. Vidare påträffades svårigheter att informera om serviceinsatser och socialarbetarna upplevde att människor trots marknadsföring inte var medvetna om att hjälpen fanns att söka. Det framkom även att det kunde vara problematiskt att inte göra uppföljning eller utvärdering av serviceinsatsen.

Norrköping är en av de kommuner i Sverige som är hårt drabbat av internetdroger och en kartläggning visar att det sker en ökning av droger som säljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer på gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi även analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med åtta skolkuratorer och en preventionssamordnare från Norrköpings kommun. Vår teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och gräsrotsbyråkrati samt nyinstitutionell teori. Den tidigare forskningen som använts i studien utgörs av internationell och nationell forskning om skolkuratorers drogförebyggande arbete och skolkuratorers handlingsutrymme och samverkan i det drogförebyggande arbetet. Analysmetoden som använts i studien är hermeneutiskt inspirerad och används tillsammans med en abduktiv slutledning. Resultatet av studien visar att skolkuratorerna upplever det drogförebyggande arbetet som viktigt och beskriver att det bedrivs på både individ- och gruppnivå. Vidare visar studien att samverkan med socialtjänst och polis utgör en viktig del i det drogförebyggande arbetet. Handlingsutrymme beskrivs i studien som en förutsättning för att kunna arbeta drogförebyggande. En viktig slutsats i studien är att skolkuratorerna inte har samma referensram vad gäller begreppet drogförebyggande arbete vilket vi ser som en påverkansfaktor till hur arbetet beskrivs och bedrivs i praktiken.

Skolgången kan i många fall vara fylld av utmaningar för elever med ADHD och ADD. Detta är något som i vår tid utforskas mer och mer. Något som återstår att undersöka är hur arbetet med ADHD och ADD i skolan egentligen ser ut. Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolkuratorer, lärare och specialpedagoger bemöter och arbetar med barn utifrån behoven som förekommer kring ADHD/ADD-problematik samt hur detta förhåller sig till tidigare forskning. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats genom intervjuer med respondenter från ovannämnda urval. Vilka strategier som våra respondenter tillämpar i vardagen för att hjälpa barnen ifråga, vad deras uppfattning och kunskap om diagnoserna är samt hur samverkan fungerar inom och utanför organisationen är tre centrala aspekter i studien. Resultatet av denna studie var att mycket av de strategier för bemötande av och arbete med elever med ADHD/ADD som togs upp under intervjuerna var synliga i tidigare forskning. Intervjuerna har analyserats utifrån Michael Lipskys (1980) begrepp street-level bureaucrats, eller gräsrotsbyråkrater. Respondenternas bild av ämnet var varierande då vissa fokuserade på de positiva aspekterna av diagnoserna medan andra fokuserade mer på problematiken som kopplas till ADHD/ADD. Nästan samtliga respondenter upplevde att kunskapen om ämnet var adekvat på deras skola för att bemöta barnens behov. Samverkan inom skolorna var vanligt förekommande och ansågs fungera väl medan samverkan med andra organisationer ansågs vara bristfällig eller icke-existerande. För framtida forskning kan det vara av intresse att undersöka hur högskoleutbildning kan utvecklas för att förse information om ADHD/ADD då detta har funnits vara bristfälliga enligt studiens respondenter.