To see the other types of publications on this topic, follow the link: Gräsrotsbyråkrati och människobehandlande organisationer.
Dissertations / Theses on the topic 'Gräsrotsbyråkrati och människobehandlande organisationer'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 21 dissertations / theses for your research on the topic 'Gräsrotsbyråkrati och människobehandlande organisationer.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Eriksson, Tilda, and Caroline Söderström. "”Det blir inte alltid som planerat” : En kvalitativ studie om skolkuratorers handlingsutrymme." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-16673.
Full textAbstract:
Skolkuratorns yrkesroll och det skolsociala arbetet är områden av angelägenhet för det socialpedagogiska verksamhetsområdet. Dessa områden är däremot lite beforskade. Denna studie har därav som syfte att undersöka skolkuratorernas yrkesroll och handlingsutrymme i det skolsociala arbetet för att kunna bidra till en ökad förståelse kring området. Forskningsfrågor som behandlas i studien handlar om skolkuratorns yrkesroll, kompetens samt möjligheter och begränsningar utifrån handlingsutrymme och samverkan med andra professioner och myndigheter. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där empirin samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med verksamma skolkuratorer på grundskolenivå. För att analysera empirin användes tematisk analys där vi tolkade empirin i relation till studiens tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter: 1) människobehandlande organisationer, 2) gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt 3) jurisdiktion. Resultatet indikerade på att skolkuratorerna har en central roll i det skolsociala arbetet för att fånga upp elever i behov av stöd. Skolkuratorns yrkesroll innefattar ett stort handlingsutrymme som både kan ses som en begränsning och en möjlighet. Deras yrkesroll och kompetens ses i sin tur som ensam och komplex vilket medför ett behov av starka samarbeten och samverkan. Denna ensamma roll utformas med anledning av att skolans kärnverksamhet i största del består av pedagoger. Sammanfattningsvis har skolkuratorn ett viktigt uppdrag att synliggöra de sociala aspekterna av elevernas situation i skolan. Studien konkluderar att den pedagogiska och sociala aspekten är beroende av varandra för att kunna få en helhetssyn över elevernas behov.
2
Esch-Ekström, Jasmine, and Isabella Roovete. "Skolkuratorers handlingsutrymme i en pedagogisk kontext : En kvalitativ studie." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-101192.
Full textAbstract:
The aim of this study has been to highlight how school social workers experience their discretion, and furthermore how they feel about working in a context mainly dedicated to teachers. The study is executed with a qualitative research method where ten interviews with school social workers, in eight schools in the area of Stockholm have been conducted. The theoretical framework used to analyze the results was discretion, street-level bureaucracy and human service organizations.The main findings of this study imply that the most important ambition of the social work that was conducted in the schools was to help the students reach their knowledge goals. The assignment is, however, not clearly defined, which has lead to school social workers defining the mission and goals themselves. They all have wide discretion and great possibilities to decide how to execute their work, but how they use the freedom that was given seems to vary among them. An additional finding was that being a school social worker is often a solitary role in the organization, and therefore most of them highlight the importance of enjoying independent work and having a co-worker to discuss their work with.
3
Al-Tai, Sally, and Ida Bragge. ""Jag är inte där för att få betalt, jag är där för att jag bryr mig" : Relationsskapandets roll i socialt arbete och dess förutsättningar enligt professionella." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169835.
Full textAbstract:
The aim of this study was to examine the definition and meaning of a relationship-based social work, and what conditions are required for the professional to manage such. Based on seven qualitative interviews with professional social workers who work with children and adolescents, a thematic analysis was conducted based on the theoretical frameworks of Symbolic Interactionism and the organisational theories of Human Service Organisations and Street-Level Bureaucracy. The main results confirm the importance of the relationship between the client and the professional according to the respondents. Role clarity and empathy through self-awareness were seen as important qualities of the professional to maintain a good relationship with the child, for whom this might lead to a sense of security through the relationship continuity. Mentioned conditions that facilitated the possibility of relationship based client work were mostly organisational variables such as time and discretion. These were variables that varied depending on the organisation that the professionals worked within, leading to a comparative discussion between the organisational conditions of social services and schools. Another theme identified was experience which seemed to matter as a personal skill. These conditions affect the professional’s ability to create and maintain relationships with the children.
4
Claesson, Agnes, and Jonathan Friberg. "Kompetens i samtal med barn. : En studie om kompetens- och verksamhetsutveckling för socialtjänstpersonal angående samtal med barn." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31160.
Full textAbstract:
Bakgrund: I socialtjänstens utredning om barn är barnen en viktig informationskälla. I svensk lagstiftning beskrivs det att barnets bästa ska betraktas när åtgärder rör dem. Socialarbetare känner sig ibland osäkra inför samtal med barn. Syftet med denna studie är att undersöka vilken möjlighet socialarbetarna har gällande kompetensutveckling i att samtala med barn och behovet av verksamhets ut veck l ing för att förbättra samtal med barn. I studien ingår det två arbetsgrupper, socialarbetare som arbetar inom öppenvården och socialarbetare som arbetar med främst myndighetsutövning, mellan dessa grupper kommer det ske jämförelse för att se om det finns likheter och olikheter i upplevelsen av sin kompetens. Metod: Studien har genomförts med kvantitativ metod där datainsamlingen har bestått i online - enkäter. I studien är det totalt 10 av de totalt 13 tillfrågade kommunerna i Region Jönköpings län som har tackat ja till att vara med. Av tillfrågade 77 socialarbetare inom den sociala barnavården deltog 52 (65,7 procent) och av dessa arbetar 19 inom öppenvården och 33 arbetar med myndighetsutövning. Resultat: I studien framgår det att det finns förbättringsmöjligheter i samtal med barn för socialarbetare rörande utbildning och arbetsmaterial. I studien framgår det också att det inte finns några signifikanta skillnader mellan socialsekreterare och behandlare. Slutsats: Studien tyder på att socialarbetare är i behov av mer kunskap kring samtal med barn, samt att det finns områden som behöver förbättras för att känslan i samtalet med barnet ska bli mer positiv.Background: Children are an important source of information in the investigations of the social services. Swedish law stipulates that the best interests of the child should be considered when measures concern them. Social workers sometimes feel insecure about speaking with children. The purpose of this study is to examine the opportunities of social workers for training in speaking with children, and the need for development of the organization in order to improve conversations with children. Two groups are included in the study, social workers that work with non-institutional care, and social workers that primarily work with the exercise of public authority. These groups will be compared to see whether there are similarities and differences in their perception of competence. Method: The study has been done by a quantitative method where data has been collected with online surveys. In total, 10 of the 13 municipalities in Jönköping County have participated in the study. Out of the 77 social workers in child welfare asked to participate, 52 (65.7 per cent) chose to do so, whereof 19 work with non-institutional care and 33 with the exercise of public authority. Results: The study shows that there is room for improvement of social workers’ conversations with children with regards to education and work material. The study also shows that there are no significant differences between different types of social workers. Conclusions: The study indicates that social workers need more knowledge of speaking with children, and that there are areas that need improvement for the conversation with the child to be perceived as more positive.
5
Hadjikhani, Melanie, and Lena Borg. "Det är lite gambling, man kan aldrig veta hur det blir i slutändan : Socialsekreterares erfarenhet av bedömning av en viss insats för barn och ungdomar." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7813.
Full textAbstract:
Social workers in this study describes various experiences of the assessments of interventions for children and adolescents. Social workers experience of the many different situations where an assessment of best effort must be made on the basis of BBIC, which is the Social Services investigation records. To make this assessment, the Social workers need social assistance and support of their colleagues and manager. Knowledge mixed with experience is also an important part when it comes to being professional and not let emotions control that could otherwise be happened when the social worker meets and builds relationships with clients. Social workers are also those who will decide which achievement the client needs from the needs. We use systems theory, Hasenfeld´s theory of human services organizations and Lipsky´s grassroots bureaucrats to analyze how social worker work with clients of different experiences, knowledge and some of their own personal values for the various operations. The efforts in our work we have examined is traditional familycare and MTFC (Multi dementional Treatment Foster Care), we have found that there are different arguments for different actions, but the assessments are made virtually the same assessment model. There are requirements that govern the operation of which is matched with the objectives and resources administration. Social worker also believes that social work is a game where we do not know how the results will be.
6
Hensjö, Petter. "Utvärdering och verksamhetsutveckling. Om förutsättningar och hinder för konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26415.
Full textAbstract:
Konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvärdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebär att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvärdering går ut på att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehållet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet är systemtänkande därför lika tillämpbart. I denna uppsats är syftet att ta reda på huruvida utvärdering kan fungera konstruktivt i människobehandlande organisationer. Siktet är därför inriktat på två typiska verksamhetsformer inom socialt arbete, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den övergripande frågeställningen för studien är om utvärdering tillämpas konstruktivt i dessa verksamheter. För att få svar på detta är tanken att försöka belysa vilka förutsättningar och hinder som föreligger för en konstruktiv syn på utvärdering.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en teoretisk diskussion om kunskap, människobehandlande organisationer och utvärdering, sett i ett konstruktivt sammanhang. Den praktisk- produktiva kunskapen är inriktad på skapande och produktion, där den centrala tanken är att vårt handlande och vår förmåga till reflektion hänger samman. I fokus ligger därför själva utförandet och att försöka förstå syftet bakom en handling. Människobehandlande organisationer kan förstås som löst sammankopplade system. En vanlig uppfattning är därför att förloppen i dessa organisationer inte kan studeras kausalt genom orsak och verkan, utan måste ses i relation till ett systems olika delar. Verksamhetsutveckling i dessa organisationer handlar om att uppnå ett önskvärt tillstånd genom förändring. Förändring går ut på att byta perspektiv från ingrodda föreställningar, genom att medvetandegöra värdena i en verksamhet. Utvärdering i ett konstruktivt sammanhang kan ses som ett medel att förbättra sin verksamhet och som en integrerad del i arbetsuppgiften. Av betydelse är därför att beakta vad som är normbildande för olika organisationer och den kontext inom vilken man arbetar med olika organisatoriska lösningar.Uppsatsens ansats är abduktion. Abduktion handlar om att beskriva de processer inom vetenskapen där enskilda händelser kan utgöra en del i ett generellt, mer allmänt mönster eller sammanhang. Detta går ut på att man tolkar en företeelse utifrån ett tänkt sammanhang eller mönster. Undersökningen kan ses som en fallstudie genom att jag intervjuat sex personer i ledande befattning i sex olika människobehandlande verksamheter. Intervjun som datainsamlingsmetod avser i regel att erhålla material som ger mer djupgående insikter i ett ämne, från ett färre antal respondenter.Hos de undersökta verksamheterna finns ingen som tillämpar ”renodlad” konstruktiv utvärdering. Metoderna för utvärdering i en verksamhet är en konsekvens av verksamhetens inriktning. En utvärderings inriktning hänger intimt samman med den organisationsstruktur och organisationskultur som råder i verksamheten.Att koppla utvärdering och verksamhetsutveckling till varandra kan kallas konstruktiv utvärdering. Det innebär att bedriva utvärdering i ett systemperspektiv, som handlar om att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. I fokus ligger därför formen och funktionen, inte innehållet. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är om utvärdering tillämpas konstruktivt i människobehandlande organisationer. För att besvara denna fråga vill jag också ta reda på vilka förutsättningarna och hindren är för en konstruktiv syn på utvärdering i människobehandlande organisationer. I min ambition att ta reda på detta har jag utgått från en teoretisk diskussion om kunskap, människobehandlande organisationer och utvärdering, betraktat i ett konstruktivt sammanhang. Det visade sig att inte i någon av de undersökta verksamheterna tillämpas direkt konstruktiv utvärdering. Det är snarare så att metoderna för utvärdering i en verksamhet är en konsekvens av verksamhetens inriktning, vilket hänger ihop med den rådande strukturen och organisationskulturen. Man kan säga att utvärdering är starkt förankrat i synen på vad som är verksamhetens uppdrag. Två olika inriktningar har kunnat skönjas i de undersökta verksamheterna. Den ena representeras av en linjeorienterad syn på organisation som med hjälp av utvärdering vill få fram fakta och hårda data för att i så stor utsträckning som möjligt få kontroll över verksamheten. Den andra inriktningen betonar vikten av processorienterad utvärdering, med en strävan efter att få helhetsperspektiv på verksamheten.
7
Olsson, Mats. "Människobehandlande organisationer : - En studie i upplevelser av positiva och negativa kontakter ur ett klientperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9406.
Full textAbstract:
This is a qualitative study that includes participants that are in connection with a non-civic organization in Sweden. The study aims to capture the participants’ subjective experiences regarding human service organizations. The starting point is to catch both their positive and negative experiences, and then try to concretize what directed their perception in both ways. Is there any specific organization that is represented in positive and the negative column? Is it possible to explain the experience by looking at the organization and the organizational goals? Is it possible to see variables that might explain the perception? The study has a narrative focus that seeks the answers in the organisational context rather than in the stories themselves. The theoretical approach is Hasenfelds (1983) classification of human service organizations, and the “legal authority” that is one component in Weber’s (1983) bureaucracy. The result shows that it was one specific organization that dominated the negative experiences. Another aspect that seems to be important is that you meet the right person within these organizations.
8
Mutsson, Maja Virginia. "Diversify or die; en kvalitativ studie om mångfaldsutvecklingsarbete och dess betydelse i människobehandlande organisationer." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24432.
Full textAbstract:
Föreliggande studie ville ta reda på huruvida mångfaldsutvecklingsarbetet är förankrat i de studerade människobehandlande organisationerna. Det visade sig att arbetet med mångfaldsfrågorna begränsas för merparten av de intervjuade till att anställa personer med olika etniska bakgrund samt att följa de styrdokument som förbjuder diskriminering. Analysen har visat att merparten av respondenterna resonerar fortfarande kring mångfald i termer av hinder och problem samt lagar och regler, istället för vinster, fördelar och möjligheter. Att de gör det betyder oundvikligen att man begränsar sig själv och sitt handlingsutrymme när det gäller verksamhetsutvecklingsarbetet, det är mitt resonemang. Många av de intervjuade verksamhetsansvariga fokuserar och relaterar diskussionen om mångfaldsutveckling till problematik och upplevda hinder utan att de medvetet, strategisk och målinriktad försöker göra något för att minimera dessa upplevda negativa effekter som mångfaldiga arbetsgrupper kan medföra. Att det krävs en ny typ av ledarskap som skall kunna initiera, hantera, inspirera, stödja och utveckla mångfaldsarbetet i organisationen är något som har framgått i föreliggande studie. Under analysen av det empiriska materialet har klara tendenser till homogenisering kunnat skönjas i vissa organisationer, inte enbart när det gäller den kulturella bakgrunden utan även den kunskap som medarbetarna kan tillföra organisationen. Rekryteringsprocesser används inte som redskap för mångfaldsutveckling och det är en enda informant som hävdar att man har börjat arbeta med att kvalitetssäkra rekryteringsprocesserna ur ett mångfaldsperspektiv. Oliktänkande, nytänkande och innovativa processer är inte speciellt eftersträvade i de studerade organisationerna. Att det är ”svenska normer och regler som gäller” samt att ”man måste anpassa sig till organisationens kultur” är något som somliga intervjuade har uttalat sig om. Även om många av informanterna uppger att verksamhetsutveckling betyder utveckling av nya tjänster och produkter utifrån kundernas och marknadens behov så visade det sig att de flesta saknar insikt i kundernas gruppsammansättning och dess konsekvenser för den egna organisationen. Att en mångfaldig arbetsstyrka bidrar till ökad kreativitet, innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet är inte en drivkraft för alla informanter. Graden av kännedom om kundgruppens sammansättning och dess behov verkar inte direkt styra verksamhetsutvecklingsarbetet i dessa organisationer, vilket i sin tur har konsekvenser på vilken service/vård/behandling man erbjuder sina klienter/kunder/brukare och inte minst kvalitetssäkringen av dessa tjänster. Detta betyder vidare att mångfaldsutvecklingsarbete inte kan betraktas vara en självklar del av verksamhetsutvecklingsarbetet. Att mångfaldsutvecklingstänkandet inte har integrerats i verksamhetsutvecklingsarbetet gör att man inte riktigt kan arbeta strategisk med ledarskap för mångfald samt med mångfaldsmedvetna rekryteringsprocesser. Det teoretiska och empiriska underlaget tyder på samma sak: att arbeta medvetet med mångfaldsutveckling handlar om en överlevnadsfråga oavsett om det är privat, offentlig eller frivillig sektor man bedriver sin verksamhet i. De flesta av informanterna i denna studie har dock inte insett detta än, trots den omfattande demografiska utvecklingen och kompetensförsörjningsproblematiken som är så påtaglig redan nu. Slutsatsen är att mångfaldsutvecklingsarbetet kräver ett målinriktat samt långsiktigt förändringsarbete som tvingas fram av den omfattande globaliseringen samt den demografiska utvecklingen i vårt land. En process som måste kvalitetssäkras, utvärderas och följas upp. Faktum återstår: vi har redan ett multikulturellt land, men fortfarande saknar vi de multikulturella organisationerna som är idealorganisationen i det globala samhället.Abstract : Sverige står inför en demografisk utveckling som kommer att utmana både oss individer men även de strukturer och organisationer vi jobbar i. Ur ett verksamhetsutvecklingsperspektiv är utmaningen ännu större då att kunna på ett proaktivt sätt integrera mångfaldsarbetet i det övriga utvecklingsarbetet kommer att vara en viktig förutsättning för organisationers överlevnad. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att skapa större förståelse för mångfaldens betydelse för verksamhetsutveckling samt att skapa insikt i ledarskap - och rekryteringsprocesser ur ett mångfaldsutvecklingsperspektiv. Uppsatsens frågeställningar ville ta reda på drivkrafterna bakom mångfaldsutvecklingsarbetet i de studerade organisationerna. För att kunna ta reda på det har jag valt att intervjua 3 mångfaldsansvariga samt 8 verksamhetsansvariga från 10 olika människobehandlande organisationer som bedriver något form av socialt arbete. Det visade sig att begreppet ”mångfaldsutveckling” är fortfarande väldigt nytt samt oanvänt som organisationsutvecklingsmetod. Några få av de studerade organisationerna har blygsamt börjat identifiera drivkrafterna som tvingar fram ett strategiskt mångfaldsutvecklingsarbete, men att det finns mycket mer att åstadkommas är det något de flesta respondenter intygar om. Att mångfaldsutvecklingstänkandet inte har integrerats i verksamhetsutvecklingsarbetet gör att man inte riktigt kan arbeta strategisk med ledarskap för mångfald samt med mångfaldsmedvetna rekryteringsprocesser. Studiens resultat slår fast att trots att vi redan nu har ett multikulturellt land saknar vi fortfarande de multikulturella organisationerna som är idealorganisationen i det globala samhället.
9
Brorsson, Lina, and Amanda Lindén. "Att bli sedd och hörd : En kvalitativ studie om äldre personer med komplexa behov och deras upplevelse av bemötande och delaktighet på vårdcentralen." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443816.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för hur äldre personer med komplexa behov upplever bemötande och delaktighet i mötet på vårdcentraler i Region Uppsala. Studien är utförd på uppdrag av Region Uppsala och arbetet med utvecklingen av äldremottagningar på vårdcentraler i regionen. Studien består av åtta semistrukturerade intervjuer med personer över 75 år som har komplexa behov. De teoretiska begrepp som används för att analysera resultatet är human service organizations och negotiated order. Resultatet visar att intervjupersonerna upplever brister i bemötandet som kan kopplas till vårdcentralen som organisation. Bristerna som intervjupersonerna upplever har bland annat att göra med hög personalomsättning och att det är svårt att komma i kontakt med vårdcentralen. Även om det förekommer brister i organisationens uppbyggnad uttrycker intervjupersonerna en förståelse för att vårdcentralen som organisation är komplex och har ett stort flöde av patienter. En del intervjupersoner upplever även att deras krämpor inte blir tagna på allvar vilket synliggör en maktobalans i mötet av patient och personal. Intervjupersonerna upplever ett gott bemötande när de känner sig sedda och bekräftade som medmänniskor. Slutligen känner de sig delaktiga när de får ta del av information gällande sin sjukdom och vårdplan.
10
Andersson, Jonas, and Patrik Kindsjö. "Samverkan och Samsjuklighet i ett fragmentiserat välfärdssystem." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171279.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie är att genom intervjuer med tjänstemän från socialtjänsten och den regionala psykiatrin undersöka hur organisationerna samverkar kring personer med samsjuklighet. Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer av två tjänstemän från den regionala psykiatrin och två tjänstemän från socialtjänsten i en medelstor kommun i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och tematisk analys har använts som analysmetod. Resultatet visar brister i samverkan på organisatorisk nivå. Förekomsten av samverkan sker via case management och interprofessionella möten, samt främst under planering av samordnad individuell plan. Faktorer som upplevs främjande vid samverkan är ett huvudmannaskap, en beroendemottagning, tydlig lagstiftning och samsyn i vården av samsjukliga. Faktorer som upplevs hindrande är otydlig lagstiftning angående ansvarsfördelning och samverkan, skilda synsätt och kunskapstraditioner samt bristande ekonomiska och politiska intressen för gruppen samsjukliga
11
Kawtharani, Sedergren Mona Lisa, and Sofia Nordlund. "Hur utvecklas socialtjänsten? : en kvantitativ studie om socialsekreterares upplevelse av arbetssätt, utveckling och delaktighet inom socialtjänsten." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8949.
Full textAbstract:
The aim of this study was to investigate through a survey study social workers' experiences of their working methods and development within the social services. The study also examined the level of involvement social secretaries experience in the development of their workplace and whether this had an impact on their view of organizational changes. The interest in social workers’ attitude towards their working methods and the development of the organization was based on the authors' own experiences during Work-Based Education (VFU), a mandatory component of the bachelor's degree program in social work. During the VFU, the authors experienced some working methods as old-fashioned and that the interest in developing and changing those working methods did not seem to be a priority to staff. The authors also wondered if social secretaries experienced their role in the development of the organization as important and how involved they felt in making decisions that influence the workplace and the way they work. And if not, does that have an impact on their attitude toward the development of the organization. Further the authors experienced an inertia when it came to organizational change and wondered where it came from. The results showed that the majority of social secretaries are satisfied with the working methods and that organizational development is part of their work. At the same time, the results of the study showed that social workers want decisions to be made based on knowledge within the profession, the needs of clients, and evidence-based practices, but in reality, decisions are made by management staff and politicians, which prevented social workers from influencing the decisions. The majority of social secretaries were positive to organizational development, and those who perceived their opinion as important to the development process had an even more positive attitude towards organizational change and development.Syftet med studien var att genom en enkätstudie undersöka socialsekreterares upplevelse av arbetssätt och utveckling inom socialtjänsten. Enkäten skickades ut till socialsekreterare i olika kommuner, inom olika verksamhetsområden i Sverige. Studien ville även undersöka hur delaktiga socialsekreterare kände sig i utvecklingen av arbetsplatsen och om känslan av delaktighet spelade roll för inställningen till utveckling. Intresset för socialsekreterarnas inställning till arbetssätt och utveckling av verksamheten grundade sig på författarnas egna upplevelser från den Verksamhetsförlagda Utbildningen (VFU) under termin fem på socionomprogrammet, då vi lade märke till att en del arbetssätt kändes gammalmodiga och att intresset för utveckling och förändring av befintliga arbetssätt inte verkade prioriteras. Vi ställde oss frågan ifall socialsekreterare upplevde att deras roll i utvecklingen av verksamheten var viktig och om de kände att det fanns möjlighet att vara med i beslut och påverka arbetsplatsen och arbetssättet, och om inte, hur påverkade det i sin tur inställningen till utveckling. Vi upplevde en tröghet när det kom till förändringar och undrade var den kom ifrån. Resultatet av studien visade att majoriteten av socialsekreterare var nöjda med arbetssätten, och att det var en del av deras arbete att utveckla verksamheten. Samtidigt visade resultatet en önskan från socialsekreterare att beslut skulle fattas mer utifrån professionens kunskap, klientens behov och evidensbaserad praktik, men att besluten i verkligheten kom ifrån ledning och politiska beslut, som socialsekreterare inte hade någon möjlighet att påverka. Majoriteten var positiva till utveckling av verksamheten och de som upplevde sin åsikt som viktig var mer positivt inställda till utveckling och organisationsförändringar. Teori: Karasek och Theorell (1990), krav-, kontroll- och stödmodellen samt organisationsteori. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie där 116 socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten besvarade en enkät. Slutsatser: Socialsekreterare är generellt positiva till arbetssätten och utveckling av socialtjänsten. De önskar att utvecklingen baseras mer på professionens expertis, klienters behov och evidensbaserad praktik till skillnad från idag då det framförallt är politiska beslut som styr utvecklingen. Det finns ett samband mellan att känna att ens åsikt i utvecklingen är viktig och inställning till utveckling.
12
Karlsson, Jessica, and Anna Åkerlund. "Implementering av Signs of Safety-modellen. : En fallstudie utförd på en barn- och ungdomsenhet inom socialtjänsten." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119832.
Full textAbstract:
Abstract The aim of this qualitative case study was to examine social service workers and managers approach towards the implementation of the Signs-of-Safety (SoS) model and their comprehension of working with the model. This study took place at a children and youth unit at a social service office in Stockholm. The empiric is based on three qualitative semistructured interviews and participant observations. The result was analyzed by definitions from Hasenfeld’s Human service organizations (HSO), Lipsky’s and Johansson’s definitions of "street-level bureaucrats", and room for manoeuvre. Lundquist’s definitions of "understand", "want" and "can" was also used, as well as the core-components that Fixsen, Naoom, Blase, Friedman och Wallace draw together of a successful implementation. The main result of the study indicates that the SoS-model contributes to the participation of children and parents and that it is complicated to implement the SoS-model in such a specialized organization. The study’s result also shows that the implementation is promoted by the support and the resources of every level in the organization and the fact that the initiative came from the street-level bureaucrats. The documentary system that comes with the BBIC is complicated to combinate with the SoS-model and therefore this might become a restricting effect.
13
Magnusson, Ida-Lina, and Sara Berglund. "Det är ju ändå vi som bestämmer i slutändan : En intervjuundersökning om socialarbetarens dubbla roll och makten som följer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27924.
Full textAbstract:
The background of this paper is the dual role that the social worker can have, of beeing both supportive and controlling in the meeting with clients. It is also about the power the social worker can have, how they handle the power in their profession and how they remain to it in the relationship with the client. The study is qualitative and built on interviews with eight social workers that work in different areas in the social services. We have chosen to see this dual role as if the social workers have to, in their daily work, handle the roles as one authority role and one supportive role towards the client. The purpose of this study is to understand how the dual role as the social worker has in the profession, as a helper and a authority, is expressed in the work and relationship with the client. We have turned this purpose into two questions: How do social workers with authority remain to the dual roles of the profession? How do the social workers describe and understand power? We don´t want to generalize in this study, we want to give an example of the social workers own experiences about the dual role. Our theoretical point of view is the pastoral power, street-level bureaucracy and human service organizations. We have also been using earlier research. The analyze and result is presented together, split into five themes. The result shows that the social workers does not see the roles as two different, they see it as one intertwined. The results also show that the social workers see power only when they take decisions that are negative for the clients. We finish of the paper with a discussion about our reflections on the results and some thoughts on how to proceed with research in this subject.
14
Bernhager, Sandra, and Sandra Shalaby. "Heder, handlingsplaner och handlingsutrymme : En studie av socialsekreterares arbete med hedersrelaterad problematik." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35519.
Full textAbstract:
The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case. The purpose of the vignettes was to investigate whether there is a difference in the assessment and handling of ordinary versus honour-related cases. The results of the interviews were analysed using Hasenfeld's theory on Human service organizations. We also used Lipsky's theory on street-level bureaucracy. We displayed similarities to previous research showing that social workers are unsure of how to assess and act on honour-related cases. It was evident that the social workers we interviewed were confident working "ordinary" cases involving child abuse, but felt uncertain dealing with honour-related cases. Because they are less frequent they have developed neither routines nor guidelines for them. The study showed that social workers’ lack of knowledge of honour-related problems and differences in culture limits their effectiveness in these cases. The results suggest that the social workers we interviewed rely on outside expertise when they are insecure, and consequently feel that they have no need for action plans or guidelines in honour-related cases. Lack of guidance and inadequate knowledge presents difficulties for social workers to meet the girls’ needs for help and support.
15
Sturesson, Sofie, and Sandra Kling. "Var går gränsen och vem får bestämma vad? : En studie om hemtjänstpersonals tolkning och hantering av situationer med och kring omsorgstagares alkoholbruk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27700.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to increase the understanding for how home care services interpret and handle situations with and around caretakers alcohol use. Interviews have been conducted with two managers and six basic staff in two different home care service-groups. The interviews were individual with the managers and in group form with the staff. The interviews have been analyzed using Hasenfeld’s theory on Human Service Organizations and moral practice together with Beronius’ interpretation of disciplinary exercise of power. Our result showed that the handling of caretakers alcohol use differed both within and between the home care service-groups and there was a lack of guidelines on how to deal with this. Consequently it seemed to be a lot of individual assessments carried out by the staff, which sometimes led to a moral practice. Another important result was the fact that the interviewees quickly became very fixed on abuse and addiction, even though the interviews had focus on alcohol use in general. It is obvious that when a substance abuse problem exists, difficulties arise in home care services work.
16
Blomstrand, Carolina, and Andreas Larsson. "”Ungefär som man har det hemma ska man ha det på jobbet.” : Kontaktmannaskap på HVB för barn och unga ur ett nyinstitutionellt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35115.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to analyze how the key staff concept is used in residential care for children and young people and which role the key staff concept plays in the organization. The study was based on semi-structured qualitative interviews with six key staff and two managers from two different residential care facilities for children and young people. The theoretical perspective used was the neo-institutional theory and Hasenfeld´s term Human service organizations. One of the conclusions of the study was that the key staff describe that they have a central role when it comes to the treatment of the children. Another conclusion showed the variety of tasks that the key staff have, like the administrative work that they do. They also have an educational role, similar to the one that parents normally have which means that they are responsible of parenting the children. They also described themselves as a link between the children and their social network. The people interviewed justified the use of the key staff concept as it gives structure for the work, security to the children and serves as a guide on how to create and maintain relationships. The institutional processes shown in the key staff concept are: the coercive, which can be seen by the obligation to follow the treatment plans. The mimetic, since it exists only a few ways to organize the work and the normative which shows that their education and/or the level of education can affect the approach that they have towards the children.
17
Cederberg, Christina, and Erika Kjellgren. ""Många ser det omöjliga istället för det som är möjligt." : En kvalitativ intervjustudie om framgångsfaktorer för ett vård- och omsorgsboende." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24484.
Full textAbstract:
Our understanding of what factors contribute to the success of human service organisations is limited. Social workers often occupy leadership roles in such organisations, and so research is needed on how leadership influences success. This study explored how staff at a care home for older people perceive factors important for creating success, and the function of leadership. A case study design was adopted employing a qualitative approach, with data collected using semi-structured interviews. A care home identified as something out of the ordinary was chosen as the field site and three care staff and the care home manager selected as participants. A qualitative analysis indicated that a work environment characterized by solidarity generated resilience and satisfaction among staff. A focus on the residents, an innovative work approach and a visible, honest and accommodating manager were factors perceived as vital for creating success.Vår förståelse för vilka faktorer som bidrar till framgång för människobehandlande organisationer är begränsad. Socionomer innehar ofta ledande roller inom dessa organisationer, därmed behövs forskning om hur ledarskapet påverkar framgång. Denna studie undersöker hur personal på ett vård- och omsorgsboende för äldre beskriver faktorer som är viktiga för att skapa framgång, samt funktionen av ledarskap. En fallstudiedesign användes vilken utgick från en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett vård- och omsorgsboende vilket utmärkt sig som något utöver det vanliga valdes som plats för studien och tre ur vård- och omsorgspersonalen samt enhetschefen valdes som deltagare. Kvalitativ analys visade att en arbetsmiljö som kännetecknas av solidaritet genererade motståndskraft och tillfredsställelse bland personalen. Fokus på de boende, ett innovativt arbetssätt och en synlig, ärlig och tillmötesgående enhetschef var faktorer som uppfattades avgörande för att skapa framgång.
18
Lindholm, Lina, and Moa Juteström. "Arbetssituationen inom enheten barn och familj : En kvalitativ studie om enhetschefers betydelse för socialsekreterare, inom enheten barn och familj." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-60328.
Full textAbstract:
The purpose of the study was through qualitative interviews get a greater understanding of potential difficulties that unit managers perceive in the working situation within the unit children and family, examine the unit managers work with their staff, and what conditions the unit managers feel are necessary for a sustainable working environment for social workers, within the unit children and family. We chose to use a semi structured interview manual during our interviews. The result showed that the work situation within the unit children and family was highly loaded and complex, a major difficulty to recruit staff and for low wages for work performed. The result showed that the unit managers who felt that they had a well-functioning working situation had less staff groups, tutoring each week and were close to its staff. The result also showed that the unit managers advocated the importance of leadership to create and maintain a sustainable work situation for their staff.
19
Karlsson, Frida, and Malin Birgersson. "Att kombinera heltidsstudier med arbete : Konsekvenser för legitimitet och rättssäkerhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-54288.
Full textAbstract:
This study aims to examine how students who are studying social work are experiencing the combination of full time studies and a part-time job in a human service organization. Furthermore, the aim of this study is also to examine how these students consider legitimacy and the rule of law in relation to their part-time job. To answer this study, we put the focus on students who are studying their sixth or seventh semester in social work at Linnaeus University in Sweden where some students are combining full time studies with a part-time job in a human service organization. In total, nine students with this combination where interviewed in this study, all with different part-time jobs. The outcomes of this study show that students who are studying social work and working part-time are working for different reasons. Some of them say that they work for extra money, and some of them would like to get work experience. The students in this study think that this combination goes well and that they can relate practice from work into their theory in school and vise versa. Some of the students in this study have not thought about legitimacy in relation to their work, which we think is interesting. However, all of the students had thought about the rule of law in relation to their work. What is interesting to us is that we also learned that the students think that they can implement good work even though they have not thought about legitimacy that much.
20
Memic, Neira. "Man är som en hamburgare: man har stora krav både uppe- och nerifrån. : En kvalitativ studie om mellanchefers upplevelser av sin roll som mellanchef i olika former av människobehandlande organisationer i offentlig sektor." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18108.
Full textAbstract:
The aim of this study was to explore and gain understanding of the situation between managers in different forms of human service organizations. I chose to use a qualitative method and conducted semi-structured interviews with five professional middle managers in the public sector. To accomplish my purpose, I worked on the basis of several questions. The questions dealt with the role of middle management and what it involves, how it is perceived and what the middle managers think of the specific requirements for them and their leadership in organizations that provide services relating to people. As a result of the analysis I have used the theory of social roles that describes the meaning of the different roles and role conflicts that arise in connection with various and conflicting expectations. The review of the results shows that middle managers in human service organizations experience to have to deal with a complex leadership role. Some managers talk about a role, others on several roles at the same time or in different situations. The most prominent "features" of the roles is the balance and tension between authority and citizen services and between their own authority and political control. The problems described, most often linked to that they are in an intermediate position to demands and expectations from both up and down the hierarchy and from other outside actors. The role describes not only as problematic but also fraught with conflict. Role Conflicts often arise when middle managers occupy an intermediate position and are presumed to manage conflicting expectations. The specific requirements differ between managers of the public sector comparing to the private sector in some aspects, such as the manager's authority is different and that politicians play an important role in the decision. The organization is dominated by regulation and does not give managers an enormous amount of space to manage and develop the organization to suit your ideas. All middle managers feel also that the manager's role in politically controlled organizations set specifications for different qualifications than for managers in general. Key Words: Middle managers, human service / policy-driven organizations, social roles, role conflict, specific requirements
21
Ali, Ajnur, and Araksya Sargsyan. "Från lindrigt utvecklingsstörd till förälder : En studie om socionmers förhållningssätt i arbete med föräldrar diagnostiserade med lindrig utvecklingsstörning." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30959.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka socionomers uppfattning om förhållningssättet i arbetet med lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Studien syftar även till att undersöka om variationen i förhållningssättet är kopplat till organisation och yrkesroll. Materialet bestod av sex semistrukturerade intervjuer med socionomer från tre olika organisationer som arbetar med föräldrar som har lindrig utvecklingsstörning. Dessa var Vuxenhabiliteringen, LSS- verksamheter och Individ- och familjeomsorgen. I studien genomfördes en telefonintervju med en forskare som har expertkunskaper kring utvecklingsarbetet för föräldrar med lindrig utvecklingsstörning. Forskarens fokus kopplas till socionomernas upplevelser av arbetet, organisationens roll i arbetet samt betydelsen av samverkan. Studien syftade till att analysera resultatet utifrån två teoretiska perspektiv. Dessa är Gräsrotsbyråkrati samt Människobehandlande organisationer. Resultatet i studien visar på att socionomerna i dessa organisationer har olika förhållningssätt beroende på den verksamhet som de arbetar i samt den yrkesroll de har i organisationen. Studien indikerade även hur dessa organisationer påverkar föräldraskapet hos lindrigt utvecklingsstörda föräldrar.The aim of this study was to describe and analyse social workers’ approach in working with parents with mild intellectual disability. The study intends to find out if work approach is related to position and type of organisation. The data consists of six semi structured interviews with social workers from three different organisations that in work meet parents with mild intellectual disability. These organisations were Vuxenhabiliteringen, LSS and Individ- and Familjeomsorgen. In addition, an interview with a researcher that has expert knowledge in development for parents with mild intellectual disability was done. In the analysis the experiences of social workers were linked to organizational tasks and importance of cooperation. The study purposed to analyse the result from two theoretical perspectives; street- level bureaucracy and human-service organisations. The result shows that social workers in the organisations have different approaches dependent on what organisation they work in and the role and working tasks they have in work. The study also indicated how the organisations and their tasks affected the parenthood for persons with mild intellectual disabled parents.