Academic literature on the topic 'Grön Köpintention'

Med grund i problematiken kring definitionen av gröna konsumenter och de sociala processer som är bakomliggande grön konsumtion ämnar denna studie att undersöka relationen mellan inre motivation, yttre motivation och köpintention. Studien undersöker unga konsumenter och hur dess köpintention påverkas av olika gröna reklambudskap. Dessa budskap är baserade på tre variabler för inre motivation och tre variabler för yttre motivation. Det görs även en jämförelse mellan män och kvinnor. Syftet besvarades genom en enkätundersökning med 155 respondenter. Både inre och yttre motivation visade sig vara relevanta delar i unga konsumenters motivationsgrund men inre motivation var något mer framträdande, särskilt hos kvinnor. Starka samband hittades mellan typ av motivation och köpintention efter att ha sett reklambudskap baserade på samma typ av motivation. Variabeln för ekonomisk kompensation utmärkte sig med en svagare effekt på köpintention, detta i linje med tidigare forskning. Denna effekt var särskilt stor för män

Frågeställning: I vilken utsträckning finns det samband mellan konsumenter bosatta i Sverige och deras Gröna Köpintention under en pågående kris? Syfte: Syftet med studien är att undersöka konsumenter bosatta i Sverige och deras Gröna Köpintention gentemot livsmedel under en pågående kris. Detta för att klargöra och analysera, samt ge en ökad förståelse kring ämnet. Metod: En kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign har använts för studien. Webbaserade enkäter användes för insamling av primärdata. För att öka arbetets validitet har enkätfrågorna tagits från tidigare forskning. Vidare genomfördes en pilotundersökning före publicering av enkäten. Det totala urvalet inkluderade 354 respondenter varav 6 bortfall. Slutsats: Studien visade att det fanns ett samband mellan svenska konsumenter och deras Gröna Köpintention under en pågående kris. Det framkom att Sociodemografiska egenskaper inte hade något samband med Grön Köpintention i en krissituation, med undantag för kön. Däremot fanns det ett samband mellan Attityd mot Beteendet, Subjektiv Norm och Upplevd Beteendekontroll mot Grön Köpintention under en kris. Respondenterna visade en positiv attityd gentemot Grön Köpintention vilket kan grundas i en uppåtgående trend gentemot en hållbar livsstil före krisen och en ökning av Gröna alternativ i butiker. Vidare kan krisen även ha gett konsumenter utrymme för att se över sina vanor och därav deras Gröna Intentioner.
Research question: To what extent is there a correlation between consumers living in Sweden and their green purchase intention during an ongoing crisis? Purpose: The purpose of this study is to examine consumers living in Sweden and their green purchase intention during an ongoing crisis. This to clarify and analyze the subject as well as contribute with further knowledge. Method: A quantitive approach with a cross-sectional design has been used for this study. Web-based surveys were used to collect the primary data. To increase the validity of this study, the survey questions were formed after previous research. Furthermore, a pilot-study was conducted prior to the publication of the survey. The total sample-size included 354 respondents, of which 6 were not in the criteria-range. Conclusion: The study showed that there was a correlation between Swedish consumers and their green purchase intention during an ongoing crisis. It emerged that socio-demographic attributes did not correlate with green purchase intention, with the exception of gender. However, there was a correlation between attitude towards behavior, subjective norm and perceived behavioral control towards green purchase intention during an ongoing crisis. The respondents showed a positive attitude towards green purchase intention, which can be based on an upward trend towards a sustainable lifestyle that has emerged prior to the crisis and an increase in green alternatives in stores. Furthermore, the crisis may also have given consumers space to review their habits and therefore their green intentions.

Titel: Grön visuell kommunikation - En kvalitativ studie om hur visuell kommunikation i hållbarhetsrapporter påverkar konsumenters köpintentioner Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi Författare: Sofie Wassö och Melike TekbasHandledare: Jonas Molin och Lars-Johan Åge Datum: 2021 – Juni Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur visuell kommunikation i hållbarhetsrapporter påverkar konsumenters köpintentioner. Metod: En kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Under arbetets gång har vi utgått ifrån ett deduktivt synsätt som är baserat på teoretiska grunder. Den empiriska datainsamlingen har utförts med fem deltagande respondenter. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att den visuella kommunikationen i hållbarhetsrapporter starkt påverkar konsumenters attityd gentemot varumärket vilket i sin tur påverkar deras köpintentioner. Detta då visuella element, som bland annat inkluderar färger och bilder, framkallar specifika känslor hos mottagaren, fångar deras intresse samt förstärker textens budskap. Bidrag: Studien tillför ett teoretiskt bidrag till det befintliga forskningsområdet som innebär att företag med hjälp av visuella element i sina hållbarhetsrapporter kan påverka konsumenters attityd, vilket i sin tur påverkar deras köpintentioner. Detta genom att bland annat använda färger i bilder som en sorts koder för att väcka specifika känslor. Studien tillför även ett praktiskt bidrag riktad till företag som arbetar med CSR och kommunikation av hållbarhetsengagemang. Vi uppmuntrar företag att kommunicera sitt CSR-arbete med hjälp av bilder som inkluderar alla hållbarhetsaspekterna; miljö, ekonomi och samhälle i syfte att kunna förmedla en helhetsbild av sitt CSR arbete. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser det intressant att vidare undersöka köpintentionerna på en annan åldersgrupp eller enbart ett kön. Framtida forskning kan även utgå från ett företagsperspektiv som studerar hur företag arbetar visuellt med rapporterna. Slutligen hade det varit intressant att applicera studien på en annan bransch eller annat geografiskt område i syfte att kunna se om resultaten förändras av dessa faktorer. Nyckelord: Corporate Social Responsibility (CSR), CSR kommunikation, hållbarhetsrapporter, visuell kommunikation, köpintentioner, attityd.

Intresset för miljöfrågor, grön marknadsföring och gröna märkningar på livsmedel har ökat de senaste åren. Under året 2020 ökade den totala försäljningen av livsmedel i Sverige, men ekologiska livsmedel och KRAV-märkta livsmedel minskade i försäljning, trots den ökade efterfrågan på hållbara produkter generellt. Syftet med den här studien är därför att undersöka samt förklara vilka faktorer som påverkar en konsuments köpintention till KRAV-märkta produkter inom livsmedelsindustrin.Baserat på studiens syfte utgår studien från en deduktiv forskningsansats med en kvantitativ forskningsmetod. Den kvantitativa forskningsmetoden utfördes genom en enkätundersökning där 307 svar samlades in för dataanalys. Resultatet från korrelationsanalysen visade att samtliga variabler som formulerats i det teoretiska ramverket hade ett signifikant samband med köpintentionen, vilka var attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, skepsis, pris, kvalitet samt varumärke.Statistiska analyser genomfördes även på de demografiska segmenten av respondenterna, vilket visade att kvinnor och individer över 30 år har högre köpintention än övriga segment. Sammanfattningsvis visades att variablerna subjektiv norm, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, pris samt varumärke i kombination med varandra var variabler som var mest betydelsefulla för att förklara köpintentionen enligt den multipla linjära regressionsanalysen. Det innebär att företag kan prediktera en individs köpintention genom att beräkna de variablerna.
Do Eco-labels really matter? - A quantitative study of consumers' purchase intention for Eco-labeled foodThe interest in the environment, green marketing, sustainable consumption, and green labels on food products has increased over the last years. During 2020 the food consumption in general in Sweden increased but the consumption of eco-labelled food products decreased. Due to this conflict of decreasing eco-consumption of food and increasing interest in the environment this study aims to explain what factors affect consumers intentions of purchasing KRAV-labelled food products.Based on the purpose of the study the research approach was deductive. The research method for the study was quantitative which was conducted through a survey that collected 307 responses from consumers with different demographics and backgrounds.The results given from the data showed that all variables that were constructed and formulated in the theoretical framework had a significant relationship with the purchase intention. The variables that were tested were attitude, subjective norm, perceived behavioural control, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, skepticism, price, quality and brand. A statistical analysis was also conducted on the demographics of the respondents which showed that women and individuals over 30 are more likely to have a higher purchase intention than the other segments. Furthermore, the multiple linear regression analysis showed that the variables subjective norm, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, price and brand in combination are valuable when it comes to understanding the purchase intention of KRAV-labelled products, meaning that companies can predict consumers purchase intention by calculating these variables.

De miljövänliga problem som världen står inför idag är tätt sammanhängande med den masskonsumtion som skapats av fast fashion-industrin. Detta har skapat en större efterfrågan av miljövänligt producerade kläder av konsumenter då de har en allt större inblick och påverkan på modeindustrin. Tidigare forskning visar att det är många konsumenter som tycker att det är viktigt att konsumera miljömedvetet, men utav dessa respondenter så var det dock bara cirka 30% av dessa deltagare som faktiskt agerade enligt sina miljömedvetna värderingar. Gapet mellan miljövänlig attityd och faktiska beteende kallas det gröna gapet och är något som har undersökts sedan 70-talet. Intentionen med denna uppsats är att undersöka det gröna gap som finns hos kvinnliga studenter på Textilhögskolan i Borås då dessa anses ha stor inblick i modeindustrin och dess miljömässiga påverkan men trots detta ändå handla fastfashion. Fokusgrupper sattes samman för att genom en gruppdiskussion undersöka och svara på frågan vad som påverkar konsumenter till att handla enligt sina hållbara attityder. Resultaten från undersökningen visade att lågt pris, trendig design och lättillgänglighet var de främsta faktorerna som ledde till att konsumenter handlar fast fashion hellre än hållbart mode. Resultatet visar däremot att mer och bättre information var det som skulle kunna få respondenterna att handla mer miljömedvetet. Fastän de redan är insatta i ämnet så nämndes det att det finns en otydlighet och osäkerhet gällande på vilket sätt företag faktiskt är hållbara och vad man betalar ett dyrare pris för.
The environmental problems that the world is facing today are closely connected to the mass consumption that is caused by the fast fashion industry. This has resulted in a greater demand of environmentally produced clothing by consumers as they have an increased insight and impact on the fashion industry. Previous research shows that many consumers mentioned that they think it is important to consume environmentally friendly, however there was only 30% out of these respondents that actually act according to their environmental values. The gap between environmental attitude and actual behavior is called the green gap and is a topic that has been investigated since the 70’s. The intention of this study is to research the green gap that exists at female students studying at the Swedish School of Textiles in Borås. These respondents were chosen as they are assumed to have a great insight in the fashion industry and its environmental impact but still shop fast fashion. Focus groups were put together inorder to create a group discussion which investigates and answers the question of what affects consumers to consume according to their sustainable attitudes. The results from the study showed that a low price, trendy design and easy access were the main factors that resulted inconsumers to shop fast fashion rather than green fashion. The results show that an increased knowledge and better information were the main things that could make the respondents to act more sustainable. Even though they already have a good insight in the subject they found that there is an insecurity and ambiguity regarding in what way companies are sustainable and what the more expensive price actually goes to. The upcoming study further down is written in Swedish.