Contents
Academic literature on the topic 'Grön logistik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Grön logistik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Grön logistik"
Liu, Lu, Wei Wu, Si-yu Zhang, Kai-qiang Zhang, Jian Li, Yang Liu, and Zhi-hua Yin. "Dental Caries Prediction Based on a Survey of the Oral Health Epidemiology among the Geriatric Residents of Liaoning, China." BioMed Research International 2020 (December 7, 2020): 1–12. http://dx.doi.org/10.1155/2020/5348730.
Full textZhao, Mingjing, Shouwen Ji, and Zhenlin Wei. "Risk prediction and risk factor analysis of urban logistics to public security based on PSO-GRNN algorithm." PLOS ONE 15, no. 10 (October 5, 2020): e0238443. http://dx.doi.org/10.1371/journal.pone.0238443.
Full textBanguera, Leonardo A., Juan M. Sepúlveda, Rodrigo Ternero, Manuel Vargas, and Óscar C. Vásquez. "Reverse logistics network design under extended producer responsibility: The case of out-of-use tires in the Gran Santiago city of Chile." International Journal of Production Economics 205 (November 2018): 193–200. http://dx.doi.org/10.1016/j.ijpe.2018.09.006.
Full textCardozo, Gabriela, Carlos Marcelo Scavuzzo, Mario Lanfri, Margarita Chiaraviglio, and Valeria Di Cola. "Modelling the distribution of the Boid snakes, Epicrates cenchria alvarezi and Boa constrictor occidentalis in the Gran Chaco (South America)." Amphibia-Reptilia 29, no. 3 (2008): 299–310. http://dx.doi.org/10.1163/156853808785112138.
Full textMarcelo Vénere, Alejandro Clausse, Víctor Herrero, and Lourdes Perea Muñoz. "Simulador informático para cursos de entrenamiento de equipos de operación de cadenas de distribución." Revista Clepsidra 5, no. 9 (December 17, 2009): 13–24. http://dx.doi.org/10.26564/19001355.196.
Full textRío Merino, Mercedes Del, Paola Villoria Saez, and Fernando Torrijos Antelo. "Reverse logistics applied to building companies. Demolition stage = Logística inversa aplicada a las empresas de edificación. Fase de demolición." Building & Management 1, no. 2 (August 4, 2017): 12. http://dx.doi.org/10.20868/bma.2017.2.3550.
Full textMiyawaki, Yutaka, Hiroshi Sato, Naoto Fujiwara, Hirofumi Sugita, Shinichi Sakuramoto, Kojun Okamoto, Shigeki Yamaguchi, and Isamu Koyama. "Evaluation of the Associations between Gastric Tube Preparation Methods and the Incidence of Cervical Anastomotic Leakage after Esophagectomy for Thoracic Esophageal Cancer." Digestive Surgery 37, no. 2 (April 2, 2019): 154–62. http://dx.doi.org/10.1159/000499197.
Full textHuang, Yi-Cheng, Zi-Sheng Yang, and Hsien-Shu Liao. "Labeling Confidence Values for Wafer-Handling Robot Arm Performance Using a Feature-Based General Regression Neural Network and Genetic Algorithm." Applied Sciences 9, no. 20 (October 11, 2019): 4241. http://dx.doi.org/10.3390/app9204241.
Full textMiyawaki, Yutaka, Hiroshi Sato, Sinich Sakuramoto, Koujun Okamoto, Shigeki Yamaguchi, and Isamu Koyama. "PS01.175: EVALUATION OF ASSOCIATIONS BETWEEN GASTRIC TUBE PREPARATION METHODS AND THE INCIDENCE OF CERVICAL ANASTOMOTIC LEAKAGE AFTER ESOPHAGECTOMY FOR THORACIC ESOPHAGEAL CANCER." Diseases of the Esophagus 31, Supplement_1 (September 1, 2018): 99. http://dx.doi.org/10.1093/dote/doy089.ps01.175.
Full textGarcía-Segovia, Purificación, Almudena Sánchez-Villegas, Jorge Doreste, Francisco Santana, and Lluís Serra-Majem. "Olive oil consumption and risk of breast cancer in the Canary Islands: a population-based case–control study." Public Health Nutrition 9, no. 1a (February 2006): 163–67. http://dx.doi.org/10.1079/phn2005940.
Full textDissertations / Theses on the topic "Grön logistik"
Hedin, Charlotte, and Karstensdotter Kristin. "Grön logistik : En uppsats om oöverensstämmelser på transportmarknaden." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3603.
Full textBakgrund: Den svenska transportmarknaden domineras idag av stora och internationella aktörer. Marknaden är mogen vilket innebär att transportbolagen måste erbjuda andra värden utöver själva transporten. Begrepp som miljö ligger långt ifrån transportsektorns grundtanke och blir därmed inget naturligt konkurrensmedel. Internationella undersökningar visar att transportbolagen lägger stor vikt vid miljöfrågor när det kommer till framtida strategier. Svenskar har en tradition och en image att vara miljövänliga men detta intresse har ännu inte besvarats av transportmarknaden.
Problem: Vilka faktorer är viktiga för att svenska transportföretag ska kunna uppnå långsiktig överlevnad med en miljöprofilering?
Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera oöverensstämmelser (misfits) mellan transportköparen och transportleverantören med avseende på miljö.
Metod: En kvalitativ ansats har använts för att samla empiri. Semistrukturerade intervjuer har utfört med sex stycken transportbolag. För att identifiera var det finns oöverensstämmelser har även två kunder till respektive transportbolag intervjuats.
Teori: De teorier som har använts är Nätverkssynsättet, Skapande företagsledning – Affärsidé, Involveringsteori, Kundens upplevda värde – Mervärde och Service profit chain.
Resultat: Undersökningen visade att det fanns många ”misfits” på transportmarknaden. Tydligast var dessa på området miljö. Författarna fann att det fanns två olika typer av miljöengagemang. Ett som håller sig inom de lagstadgande ramarna. Det andra typen visar på ett genuint intresse där företagande förenas med samhällsansvar.
Slutsats: Om transportbolagen ska kunna överleva med en miljöprofil måste de ta hänsyn till vissa faktorer och med hjälp av dessa vända oöverensstämmelserna till överensstämmelser. Faktorerna som transportbolagen bör implementera är kommunikation, utbildning och ersätta begreppet transport, med logistik.
Bhola, Robin, and Dmitrij Mostachjov. "Grön logistik vid globala logistikföretag : En undersökning av godstransporters hållbarhet." Thesis, KTH, Industriell produktion, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-129159.
Full textEnvironmental issues have become more important in recent years. Since the transport sector accounts for a large part of the total environmental impact, it is important that logistics companies take environmental responsibility and work with green logistics. Because of increased distances with global trading and rising fuel prices, it is important to offer environmentally friendly alternatives. The purpose of this study is to examine how the global logistics firms conduct their environmental work, particularly around transportation. This is done through a study of scientific articles and interviews with environmental managers at Schenker, DHL and Green Cargo. To include a practical example, the energy consumption and carbon emissions has been calculated for a shipment of an ISO-container on a typical route from Beijing in China to Gothenburg for different modes of transportation. This is done by using the tool EcoTransit. The conclusions of the study are: logistics firms are engaged in an ongoing environmental work through efficiency improvements, implementation of new technical solutions and a constant collaboration with the subcontractors of transport services, which account for a large part of the total environmental impact. The most environmentally friendly way to transport an ISOcontainer of 40 feet with 25-tonne cargo from Beijing to Gothenburg is by boat freight. However, it is important to provide combined transportation solutions to fulfill different customers’ requirements.
Brahimi, Mirlinda, and William Jonasson. "Grön Logistik : Betydelsen av hållbara transporter för kunderna när de väljer 3PL-företag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105105.
Full textSandén, Gustafsson Henrik, and Hampus Göransson. "Green Logistics in South Africa : A study of the managerial perceptions in the road transportation industry in South Africa." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-91974.
Full textSundberg, Axel, and Robert Audén. "På väg mot en grönare distribution : En studie av möjligheter till miljövänligare transportupplägg för Polarbröd AB:s export till den franska marknaden." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25632.
Full textSyfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka ett företags givna transportstrukturs miljöpåverkan i växthusemissioner eller CO2e. Detta genom att med hjälp av olika verktyg och teorier ta fram ett antal scenarion som har en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. Det sekundära syftet är att ta fram modeller som hjälper företaget att ta hänsyn till de ekonomiska kostnader som kan vara kopplade till en omstrukturering av transportstrukturen.
Metod: Kvalitativa intervjuer om grön logistik och vilka verktyg som används i detta arbete samt en kvantitativ datainsamling i beräkningar av emissioner med hjälp av NTMCalc.
Slutsatser: Ett antal olika scenarion togs fram där miljöpåverkan uppskattades, utifrån dessa valdes 5 stycken ut som hade en lägre miljöpåverkan än befintlig transportstruktur. I dessa utvalda scenarion tas hänsyn till ytterligare faktorer som exempelvis ledtider, hur många landsgränser som måste korsas, tätortskörning etc. Då det inte finns ett ekonomiskt underlag för vad ett transportstrukturbyte skulle kosta förs det en diskussion med rekommendationer över åtgärder vid ett byte av transport.
Gustafsson, Klara, and Gabriella Hamner. "Växthusgasutsläpp i Ericssons försörjningskedja : Kan regionalisering av leverantörer reducera klimatpåverkan?" Thesis, Linköpings universitet, Logistik- och kvalitetsutveckling, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167085.
Full textFöljande arbete berör Ericssons växthusgasutsläpp från produkttransporter. I Ericssons hållbarhetsredovisning presenteras i dagsläget olika kategorier av utsläpp. Av de utsläppen som sker inom Ericssons verksamhet är produkttransporterna den största kategorin, trots att endast en del av flödet ingår i de presenterade siffrorna. Ericsson redovisar utsläppen för transporter från en distributionshub ut till kundsite, men vill nu utöka omfånget till att gå från förstaledsleverantörer, via produktion, ut till kundsite. Förändringen ämnar ge Ericsson bättre visibilitet och kontroll över försörjningskedjan för att därigenom kunna hitta lösningar för att minska växthusgasutsläppen. En strategi för att minska växthusgasutsläpp från produkttransporterna som Ericsson undersöker är regionalisering, något som redan genomförts för produktionen. Framöver vill Ericsson även utvärdera möjligheten av att regionalisera leverantörerna. Därför är syftet med studien att utvärdera effekterna av regionaliserad försörjning i Ericssons produkttransportflöde från förstaledsleverantörer till kundsiter, med fokus på växthusgasutsläpp. För att genomföra studien samlades transportdata med information kring vikt, sträcka och transportmedel in. Beräkningarna genomfördes på en aggregerad nivå och gick inte in på en djupare nivå såsom fyllnadsgrader eller bränsle som använts. Data var bristfällig på en del ställen i flödet och där fylldes luckorna på med antaganden baserade på intervjuer. Nuvarande utsläpp från flödet som går mellan leverantörer och distributionshubbar beräknas 2019 vara 30000 ton CO2e, men med hänsyn till känslighetsanalyser uppskattas det verkliga utsläppet vara högre. Det framtagna utsläppet slogs samman med de utsläppen Ericsson redan redovisar och de totala utsläppen för flödet blev därför 169 000 ton CO2e. Efter att ett utgångsläge fastställts undersöktes påverkan av en regionalisering av de externa förstaledsleverantörerna. Ericsson har delat in världen i tre regioner, dessa är Amerikaregionen, regionen för Europa, Mellanöstern och Afrika samt regionen för Asien och Stillahavet. Samma regioner används för regionaliseringen av leverantörer. De leverantörer som låg i en annan region än deras mottagare förflyttades till ett land som utifrån intervjuer ansågs lämpligt. För Amerikaregionen placerades leverantörerna i Mexiko, för Europaregionen placerades de i Rumänien och Asienregionen i Kina. Resultatet av regionaliseringen blev att utsläppen minskade med 4 % sett till det totala utgångsläget. Det visade sig även att utsläppseffektiviteten blev lägre eftersom mängden transportarbete för vägtransporter ökade och sjötransporterna minskade. Resultaten från scenariot med regionaliserade leverantörer har dock mycket osäkerhet i sig vilket främst grundar sig i att förändringarna sker i den delen av flödet där minst tillgång till data fanns att tillgå. Utifrån intervjuer framkom det även att regionalisera leverantörerna förmodligen skulle medföra ökade kostnader och initialt arbete, men kortare ledtider. Det framkom även att det främst var för mekanikkomponenter som regionalisering är ett alternativ då de är relativt tunga, billiga och enkla att tillverka i jämförelse med elektronikkomponenter. Elektronikkomponenterna ansågs inte vara lämpliga att regionalisera. Sammanfattningsvis kan Ericsson förvänta sig en minskning av växthusgasutsläpp vid en regionalisering av leverantörer, men storleken på minskningen behöver undersökas vidare. Framförallt behövs bättre data kring nuläget i början av flödet, vilket är något som Ericsson kommer att jobba vidare med.
Filipsson, Hampus, and Victor Gustafsson. "An Extended Mental Accounting Model for Green Last Mile Delivery." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för industriell ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-21952.
Full textBakgrund. Flera teknologier som kan göra transportsektorn grönare genom att minska utsläpp ärunder utveckling. Tidigare forskning har främst fokuserat på utbudssidan av dessa teknologier och mindre fokus har legat på efterfrågesidan. Syfte. Denna studie har som syfte att analysera konsumenters preferenser för grön transport. Den inriktar sig specifikt på transporten från butiker eller lager till konsumenten. Elvägar används i denna studie som grön teknologi. Syftet undersöks genom att studera konsumenter preferenser för transportattributen, fraktpris, leveranstid, utlämningsplats och utsläppsminskning med hjälp av mental accounting teorin. Metod. En valbaserad conjoint-analys används för att samla in data på 196 svenska onlinekonsumenters preferenser. Valexperimentet utförs med två olika kontexter för att undersöka hur konsumenters preferenser skiljer sig beroende på hur involverade de är i produkten som ska transporteras. Data analyseras sedan med en hierarkisk bayes modell. Resultat. Resultatet visar att konsumenter anser att utsläppsminskning är viktigare än leveransprisvid val av transport. Konsumenter med låg köpfrekvens har högre preferenser för utsläppsminskning jämfört med konsumenter med högre köpfrekvens. Kvinnor har högre preferenser för utsläppsminskning jämfört med män. Denna skillnad gäller enbart vid val av transport för produkter med låg konsumentinvolvering. Det finns inga skillnader mellan olika konsumentgrupper som skapas beroendepå konsumenternas inkomst eller ålder för attributet utsläppsminskning. Grupperingar på dessa konsumentkaraktäristiker visar dock skillnader i preferenser för andra transportattribut. Slutsatser. Resultaten indikerar att konsumenter använder ett mentalt konto för miljövänliga köp vid val av transport. Detta konto är relativt viktigare än deras mentala konto för pengar och är lika viktigt som de mentala kontona för tid och bekvämlighet. Konsumenters preferenser skiljer sig beroende på hur involverade de är i produkten som ska transporteras. Preferenserna skiljer sig även mellan olika konsumentgrupper. Implikationer. Företag som erbjuder frakt kan använda teknologier för att göra deras service grönare och därigenom få konkurrensfördelar eftersom konsumenter har preferenser för gröna alternativ.
poutiainen, hampus, and Simon Sigvant. "Vägen till gynnsam returlogistik : En enfallsstudie på Ikea DC." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Logistik och verksamhetsledning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45846.
Full textSyfte – Syftet med studien är att identifiera nyckelfaktorer för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral. Studien skall bidra till att täcka det kunskapsgap som finns i problemområdet utveckling av returlogistik på en distributionscentral. Detta då tidigare forskning primärt behandlat problemområdet mellan kund och fokalfirma. Studiens syfte har brutits ned i två frågeställningar. Först vill studiens författare ta reda på vilka krafter som påverkar utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral. Vidare skall viktiga faktorer för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral identifieras. Metod – Studiens valda metod är enfallsstudie då endast en process studeras, även för att kunna erhålla mer djupgående kunskap om det valda problemområdet. Studiens fallföretag är Ikea distributionscentral som är lokaliserade på industriområdet Torsvik utanför Jönköping och är verksamma inom möbelbranschen. Litteraturinsamlingen har genomförts med hjälp av fyra olika insamlingsmetoder: rekommendation av sökord, rekommendation av artikel, sökning i databaser och snowball sampling. Vidare har studiens insamlade data erhållits genom intervjuer, dokumentstudier samt observationer. Slutligen anses studiens interna validitet vara hög, under förutsättningen att teorier om utvecklingen av returlogistik baserade på B2C även anses vara applicerbara i B2B. Vidare anses den externa validiteten vara låg då endast ett företag har studerats. Dock har teorin och empirin analyserats för att nå generella resultat, vilket stärker den externa validiteten. Resultat – Med studiens insamlade teori och empiri som bakgrund har författarna tagit fram underlag för vilka nyckelfaktorer som är viktiga för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral. De nyckelfaktorer som identifierades som viktiga och bör tas i beaktande var: drivande- och hindrande krafter för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral, grundorsaker för returlogistik på en distributionscentral, return avoidance, gatekeeping, supplier relationship management och grön logistik. Vidare upptäcktes att en stor påverkande faktor för en gynnsam utveckling av returlogistik på en distributionscentral var kontinuerlig utbildning av personal i samband med utvecklingen av sin returlogistikprocess. Implikationer – I studiens analys framkom det att många av de hinder som kan uppstå i samband med utvecklingen av returlogistik handlar om det förståelsegap som finns mellan ledning och den operativa kärnan. Med detta som bakgrund rekommenderar studiens författare att ett företag måste lägga stor vikt på att se till att en utveckling sker både på process-nivå och personal-nivå. Begränsningar – Det som anses begränsa den interna validiteten och i sin tur studiens trovärdighet är att många av de teorier som har använts primärt är grundade i B2C. En ytterligare begränsning är valet av enfallsstudie, detta då forskningsfrågorna och syftet formulerades för att söka generella slutsatser. Nyckelord – Reverse logistics, Return management, Return avoidance, Gatekeeping, Supplier relationship management, Green logistics, Distributionscentral
Willners, Matilda, and Elin Österblom. "Mot en mer hållbar avfallshantering : En kartläggning av nya metoder och tekniker inom Textilindustrin." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14660.
Full textThe linear supply chain model and the phenomena of fast fashion that today characterizes the textile industry is unsustainable. To evaluate how resource-efficient the various activities in the supply chain management are Carter and Ellram created the Waste Hierarchy in 1998. In 2008 the European Parliament and the Council of the European Union updated this model to what is today referred to as the waste-staircase (“avfallstrappan”). The different steps are designed for how to, in a desirable order, reduce the amount of textile waste disposed. A step towards a more sustainable business model is the implementation of Green Supply Chain Management (GSCM). The basic prerequisites for using the staircase is that collecting and sorting of post-consumer textile waste (PtCTW) is handled correctly and efficiently. Extended Producer Responsibility (EPR) entails companies to handle their products post consumer phase, including processes such as collection and sorting. This creates a reverse supply chain, ‘reverse logistics’. This reverse supply chain aims to create a closed material flow, resulting in zero waste. In order to do so, new sustainable reuse- and recycle methods needs to be developed. The survey made in this study aims to map new technologies within the area, in order to find out whether the use of these could result in reduced amount of disposed PtCTW.
Frankenberg, Trolle, and Fabian Knopf. "Samordnad Varudistribution : effekterna av en förändrad distributionsstrategi av livsmedel i Umeå kommun." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172895.
Full text