Relevant bibliographies by topics / Grovmotorik

Contents

  1. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Grovmotorik'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 11 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Grovmotorik.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Grovmotorik"

1

Åström, Linn. "Barns grovmotorik : Barns grovmotoriska rörelser på förskolegården." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69516.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn motoriskt nyttjar de miljöer som erbjuds på förskolegården. Detta genom att studera och undersöka ett antal utvalda grovmotoriska rörelser, var på förskolegården barnen väljer att utföra dessa grovmotoriska rörelser samt hur de utför dem. Studien vilar på en epigenetisk teorigrund som resonerar kring huruvida barns motorikutveckling är avhängig gener och arv, följer förutbestämda stadier utifrån ålder och mognad eller om miljön har någon betydelse för och inverkan på barns motoriska utveckling. Jag har genomfört en studie vars insamlade empiri och data är såväl kvalitativ som kvantitativ. Empirin har samlats in med hjälp av observationsscheman. Parallellt med utförda observationer har kompletterande fältanteckningar förts löpande. Dessa metodval har således resulterat i både kvalitativa och kvantitativa data. Under observationerna har totalt fjorton barn i åldrarna 1-5 år varit närvarande.   Studiens resultat visar att barnen ute på förskolegården i stor utsträckning väljer att utföra de observerade grovmotoriska rörelserna i naturlika miljöer. Barnen väljer att hoppa från klippväggar och klättra i klätterträd istället för att till exempel klättra på tillverkade klätterställningar som också finns tillgängliga på förskolegården. I studien framkommer även hur barnen utför de, för observation utvalda, grovmotoriska rörelserna. Utifrån det, för studien valda, teoretiska perspektivet förs diskussion om huruvida barnens olika rörelsemönster beror på ålder eller vad som annars orsakar dessa iakttagna skillnader och likheter i barnens motoriska utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kumpula, Julia, and Susanna Siira. "Grovmotorik i förskolan : En kvalitativ studie om grovmotorisk rörelseaktivitet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69197.

Full text
Abstract:
Detta är en kvalitativ studie av barns grovmotoriska rörelseaktiviteter som vilar på den sociokulturella teorin. Vi har valt att fördjupa oss i en förskola med barn i åldrarna 3–5 år, där studiens syfte är att synliggöra barns möjligheter till grovmotoriska rörelseaktiviteter samt i vilken utsträckning det sker. Fältstudierna har pågått under fyra dagar och utgår från intervjuer med verksamma pedagoger samt observationer av verksamheten. Efter varje avslutad dag transkriberades insamlad data som senare analyserades och resultatet formades. Resultatet visar att barnen har många möjligheter till rörelse och att alla barn faktiskt rör på sig men att de under den observerade tiden inte når upp till de rekommenderade dagliga 60 minuterna. Pedagogerna deltar sällan och det sker heller ingen planerad eller medveten grovmotorisk träning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Börjesson, Angelica, and Frida Holgersson. "Grovmotorik i förskolan : En studie om hur förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotorik i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69386.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att ge en inblick i hur förskollärare beskriver arbetet med grovmotorik i förskolan samt ta reda på vilka positiva effekter grovmotoriska rörelseaktiviteter har på barn, enligt förskollärare. Studien ska även ge en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin kompetensutveckling inom ämnet grovmotorik i förskolan. För att få svar på frågorna använde vi oss av kvalitativ metod, där sex förskollärare intervjuades. Även en enkät användes för att få in fler svar gällande förskollärares kompetens och om de medvetet arbetar med barns grovmotorik på sin avdelning. Enkäten bestod av två frågor. Datamaterialet transkriberades, sammanställdes och analyserades sedan utifrån vår valda teori. Resultatet visar att kartläggning av barns motoriska utveckling kan ge ett strukturerat arbetssätt och en ökad medvetenhet om varje barns utveckling. Skogen ses som den främsta arenan där grovmotorik tränas. Rörelseaktiviteters effekter på barn beskriver förskollärarna som positiva. Barn beskrivs utveckla kroppsuppfattning och bättre koncentration. Förskollärarna lyfter även hälsoaspekten, får barn röra på sig redan i tidig ålder kan det bidra till att de även i vuxen ålder gör det. Förskollärare önskar kompetensutveckling, både för kunskap och för inspiration. Enkätens resultat visar att förskollärare känner sig kompetenta och till stor del arbetar medvetet med grovmotorik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Johansson, Elin, and Karin Karlsson. "Fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79991.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra hur förskollärare stimulerar barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. De frågeställningar som undersöks i studien är: Vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barn till fysisk aktivitet, vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barns grovmotorik samt vilket samband finns mellan fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med intervju som metod. Två stycken förskollärare som arbetar på samma förskola har intervjuats. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns fysiska aktivitet och utveckling av grovmotorik genom att göra olika didaktiska val. I sina didaktiska val tar förskollärarna bland annat ställning till: När under dagen fysiska och grovmotoriska aktiviteter ska ske, var aktiviteterna ska hållas exempelvis inomhus eller utomhus samt hur man som förskollärare samspelar med barnen under aktiviteterna. De didaktiska valen förskollärarna gör grundas på både yttre och inre faktorer. Exempel på detta är yttre faktorer såsom lokaler, miljö och styrdokument och inre faktorer såsom att se till den enskilde individens lärande och att förmedla fysisk aktivitet på ett roligt vis. Miljön, både dess förutsättningar och begränsningar, ses som den faktor som påverkar förskollärarnas didaktiska val mest. Resultatet visar att samspelet mellan förskollärare och barn och att ha roligt tillsammans är en viktig del i arbetet med att stimulera barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Angående den tredje frågeställningen anser förskollärarna att det finns tydligt samband mellan utövning av fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik, då de anser att det ena stimuleras automatiskt av det andra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Berlin, Cecilia. "Att arbeta med grovmotorik i förskoleklass." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21354.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagoger arbetar med grovmotorik i förskoleklass. Tidigare analyser tyder på att det inte finns någon tydlig läroplan för förskoleklass pedagoger om hur de ska arbeta med grovmotorik. Hur känner pedagoger i förskoleklass att grovmotoriken prioriteras och hur arbetar dem med grovmotorik?  Tidigare forskning diskuteras och centrala begrepp tydliggörs i arbetet, för att få en tydligare förståelse för grovmotorik. Det finns även forskning som visar att genom att arbeta med grovmotorik kan öka koncentrationen hos många barn och detta kan i sin tur leda till bättre resultat i skolan. Man kan även arbeta med grovmotorik genom att kartlägga elever i just grovmotorik för att se hur elever utvecklas inom motoriken, detta kallas för sensomotorisk träning och detta kan leda till att man hjälper elever som har svårigheter med motoriken, vilket enligt forskningen är sammankopplat med koncentrationssvårigheter.  För att ta reda på syftet gjordes enkätundersökningar och två intervjuer med utbildade pedagoger som metod, för att få relevanta svar.  Resultatet visar att flera av pedagogerna anser att det arbetar med grovmotorik på ett omedvetet sätt och förlitar sig på skog och lekplatser. Några av pedagogerna anser också att det fokuserar och arbetar med grovmotoriken medvetet och har tänktet i huvudet, vilket leder till att de arbetar med grovmotoriken på många olika plan i verksamheten utan att de tänker på det.   Slutsatsen av arbetet är att flera pedagogerna nämner att de vill arbeta med sensomotorisk träning och känner att det bör finnas en tydligare plan för att arbeta med grovmotoriken i förskoleklass.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Berggren, Therése, and Therése Larsen. ""Spring inte inne" : Pedagogers förhållningssätt till grovmotorik inomhus." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19491.

Full text
Abstract:
Syftet med detta arbete har varit att titta hur inomhusmiljön inspirerar till grovmotoriska rörelser inomhus. Vi har valt att fokusera på den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och vilket förhållningssätt pedagoger har till att barn får utöva sådana aktiviteter på förskolor. Två frågeställningar har vi formulerat utifrån vårt syfte och har från det satt oss in i forskning och relevant litteratur. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet där barn lär sig hela tiden i samspel med vuxna och andra barn. Utifrån det sociokulturella perspektivet har vi använt oss av begreppen samspel och kommunikation. Kvalitativ metod har vi använt oss av med semistrukturerade intervjuer och observationer för att kunna ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till grovmotorik är inomhus.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lönn, Josefine, and Michaela Pettersson. "”Kan man klättra upp så kan man klättra ner också” : Hur förskollärare arbetar med grovmotorik i förskolans utemiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69277.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att stödja och utveckla barns grovmotoriska utveckling i utemiljön samt hur förskollärarna vill att utemiljön ska användas och utformas så att den bidrar till utveckling inom grovmotorik. Vi har intervjuat fyra förskollärare från olika förskolor och i undersökningen så har vi använt oss av kvalitativ metod.   I studien framkom det att förskollärarna använder sig av både planerade och spontana rörelseaktiviteter. För att barnen ska kunna utveckla grovmotoriken anser samtliga förskollärare att de vuxna bör vara tillåtande vid barnens utforskande av rörelser. Förskollärarna arbetar mycket med motivation och beröm samt att förskollärarna är delaktiga i aktiviteterna för att intresset ska smitta av sig på barnen. Det framkom även att förskollärarna anser att det är viktigt att barnen får ta hjälp av varandra, men att förskollärarna finns i närheten för att kunna räcka ut en hjälpande hand.  Det framkom också att förskollärarna får använda sig av det som finns tillgängligt i utemiljön, det är bara fantasin som sätter gränser. De berättar även att det är deras egen tid, intresse och planering som utgör möjligheten för utveckling av grovmotorik i utemiljön. De hinder som beskrivs för utveckling av grovmotorik är tiden för planering av aktiviteter, ekonomiska aspekter och personaltätheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Johansson, Martina, and Jonna Svensson. "Allt du gör inomhus kan du även göra utomhus. : En studie om rektorer och pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik samt dess betydelse för barns utveckling och hälsa i förskolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6985.

Full text
Abstract:

Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.

Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.

Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer och pedagoger ser utomhuspedagogik som betydelsefullt för barnens utveckling och hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Cartner, Annette, and Sanna Johansson. "Pedagogers förhållningsätt till fysisk aktivitet och grovmotorik på en förskola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28541.

Full text
Abstract:
Cartner, Annette & Johansson, Sanna (2012), Pedagogernas förhållningsätt till fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan. Lärarutbildningen: Malmö högskolaVi är två blivande förskollärare som läser sista terminen på Lärarutbildningen på Malmö högskola. Vi fick vårt intresse för motorik och fysisk aktivitet när vi läste sidoämnet Lek, rörelse och hälsa 1, 15hp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnens grovmotorik och rörelse i förskolan. Vi utgår från följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan? Hur talar pedagogerna om den fysiska aktiviteten och grovmotoriken i förskolan? Vi diskuterar relevant forskning kring rörelsen och motoriken. Några författare som vi använder oss av är: Ingegerd Ericsson, Greta Langlo Jagtøien, Hermundur Sigmundsson, Claes Annerstedt och Gunilla Dessen. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer på en förskola där sammalagt tre pedagoger har intervjuats och fem rörelsepass har observerats. I vår studie framgår det att pedagogerna har ett stort ansvar angående att skapa rörelseglädje hos barnen och det krävs ett stort engagemang och goda kunskaper inom området. Både förskolan och miljön har betydelse för barns motoriska utveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ulmbrant, Olivia. "Grovmotorik i förskolan : En studie om barns rörelseaktiviteter och pedagogernas delaktighet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43383.

Full text
Abstract:
The purpose of my study was to investigate the child's gross motor movement activities as well as study of the educators planning of gross motor movement activities, and if so, how they are implemented. Methods used in the study is observational and interview. I observed children aged 3-6 years and interviewed two preschool teachers in two different kindergartens in a small municipality in northern Småland. The results showed that the teachers see positively movement in kindergarten and they work daily on children's gross motor skills most unplanned but even with a few planned activities during the week. In kindergarden there are many opportunities for children to exercise gross motor movement activities .
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Grovmotorik' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography