To see the other types of publications on this topic, follow the link: Grovmotorik.
Dissertations / Theses on the topic 'Grovmotorik'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 43 dissertations / theses for your research on the topic 'Grovmotorik.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Åström, Linn. "Barns grovmotorik : Barns grovmotoriska rörelser på förskolegården." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69516.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn motoriskt nyttjar de miljöer som erbjuds på förskolegården. Detta genom att studera och undersöka ett antal utvalda grovmotoriska rörelser, var på förskolegården barnen väljer att utföra dessa grovmotoriska rörelser samt hur de utför dem. Studien vilar på en epigenetisk teorigrund som resonerar kring huruvida barns motorikutveckling är avhängig gener och arv, följer förutbestämda stadier utifrån ålder och mognad eller om miljön har någon betydelse för och inverkan på barns motoriska utveckling. Jag har genomfört en studie vars insamlade empiri och data är såväl kvalitativ som kvantitativ. Empirin har samlats in med hjälp av observationsscheman. Parallellt med utförda observationer har kompletterande fältanteckningar förts löpande. Dessa metodval har således resulterat i både kvalitativa och kvantitativa data. Under observationerna har totalt fjorton barn i åldrarna 1-5 år varit närvarande. Studiens resultat visar att barnen ute på förskolegården i stor utsträckning väljer att utföra de observerade grovmotoriska rörelserna i naturlika miljöer. Barnen väljer att hoppa från klippväggar och klättra i klätterträd istället för att till exempel klättra på tillverkade klätterställningar som också finns tillgängliga på förskolegården. I studien framkommer även hur barnen utför de, för observation utvalda, grovmotoriska rörelserna. Utifrån det, för studien valda, teoretiska perspektivet förs diskussion om huruvida barnens olika rörelsemönster beror på ålder eller vad som annars orsakar dessa iakttagna skillnader och likheter i barnens motoriska utveckling.
2
Kumpula, Julia, and Susanna Siira. "Grovmotorik i förskolan : En kvalitativ studie om grovmotorisk rörelseaktivitet." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69197.
Full textAbstract:
Detta är en kvalitativ studie av barns grovmotoriska rörelseaktiviteter som vilar på den sociokulturella teorin. Vi har valt att fördjupa oss i en förskola med barn i åldrarna 3–5 år, där studiens syfte är att synliggöra barns möjligheter till grovmotoriska rörelseaktiviteter samt i vilken utsträckning det sker. Fältstudierna har pågått under fyra dagar och utgår från intervjuer med verksamma pedagoger samt observationer av verksamheten. Efter varje avslutad dag transkriberades insamlad data som senare analyserades och resultatet formades. Resultatet visar att barnen har många möjligheter till rörelse och att alla barn faktiskt rör på sig men att de under den observerade tiden inte når upp till de rekommenderade dagliga 60 minuterna. Pedagogerna deltar sällan och det sker heller ingen planerad eller medveten grovmotorisk träning.
3
Börjesson, Angelica, and Frida Holgersson. "Grovmotorik i förskolan : En studie om hur förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotorik i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69386.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att ge en inblick i hur förskollärare beskriver arbetet med grovmotorik i förskolan samt ta reda på vilka positiva effekter grovmotoriska rörelseaktiviteter har på barn, enligt förskollärare. Studien ska även ge en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin kompetensutveckling inom ämnet grovmotorik i förskolan. För att få svar på frågorna använde vi oss av kvalitativ metod, där sex förskollärare intervjuades. Även en enkät användes för att få in fler svar gällande förskollärares kompetens och om de medvetet arbetar med barns grovmotorik på sin avdelning. Enkäten bestod av två frågor. Datamaterialet transkriberades, sammanställdes och analyserades sedan utifrån vår valda teori. Resultatet visar att kartläggning av barns motoriska utveckling kan ge ett strukturerat arbetssätt och en ökad medvetenhet om varje barns utveckling. Skogen ses som den främsta arenan där grovmotorik tränas. Rörelseaktiviteters effekter på barn beskriver förskollärarna som positiva. Barn beskrivs utveckla kroppsuppfattning och bättre koncentration. Förskollärarna lyfter även hälsoaspekten, får barn röra på sig redan i tidig ålder kan det bidra till att de även i vuxen ålder gör det. Förskollärare önskar kompetensutveckling, både för kunskap och för inspiration. Enkätens resultat visar att förskollärare känner sig kompetenta och till stor del arbetar medvetet med grovmotorik.
4
Johansson, Elin, and Karin Karlsson. "Fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79991.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra hur förskollärare stimulerar barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. De frågeställningar som undersöks i studien är: Vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barn till fysisk aktivitet, vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barns grovmotorik samt vilket samband finns mellan fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med intervju som metod. Två stycken förskollärare som arbetar på samma förskola har intervjuats. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns fysiska aktivitet och utveckling av grovmotorik genom att göra olika didaktiska val. I sina didaktiska val tar förskollärarna bland annat ställning till: När under dagen fysiska och grovmotoriska aktiviteter ska ske, var aktiviteterna ska hållas exempelvis inomhus eller utomhus samt hur man som förskollärare samspelar med barnen under aktiviteterna. De didaktiska valen förskollärarna gör grundas på både yttre och inre faktorer. Exempel på detta är yttre faktorer såsom lokaler, miljö och styrdokument och inre faktorer såsom att se till den enskilde individens lärande och att förmedla fysisk aktivitet på ett roligt vis. Miljön, både dess förutsättningar och begränsningar, ses som den faktor som påverkar förskollärarnas didaktiska val mest. Resultatet visar att samspelet mellan förskollärare och barn och att ha roligt tillsammans är en viktig del i arbetet med att stimulera barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Angående den tredje frågeställningen anser förskollärarna att det finns tydligt samband mellan utövning av fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik, då de anser att det ena stimuleras automatiskt av det andra.
5
Berlin, Cecilia. "Att arbeta med grovmotorik i förskoleklass." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21354.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagoger arbetar med grovmotorik i förskoleklass. Tidigare analyser tyder på att det inte finns någon tydlig läroplan för förskoleklass pedagoger om hur de ska arbeta med grovmotorik. Hur känner pedagoger i förskoleklass att grovmotoriken prioriteras och hur arbetar dem med grovmotorik? Tidigare forskning diskuteras och centrala begrepp tydliggörs i arbetet, för att få en tydligare förståelse för grovmotorik. Det finns även forskning som visar att genom att arbeta med grovmotorik kan öka koncentrationen hos många barn och detta kan i sin tur leda till bättre resultat i skolan. Man kan även arbeta med grovmotorik genom att kartlägga elever i just grovmotorik för att se hur elever utvecklas inom motoriken, detta kallas för sensomotorisk träning och detta kan leda till att man hjälper elever som har svårigheter med motoriken, vilket enligt forskningen är sammankopplat med koncentrationssvårigheter. För att ta reda på syftet gjordes enkätundersökningar och två intervjuer med utbildade pedagoger som metod, för att få relevanta svar. Resultatet visar att flera av pedagogerna anser att det arbetar med grovmotorik på ett omedvetet sätt och förlitar sig på skog och lekplatser. Några av pedagogerna anser också att det fokuserar och arbetar med grovmotoriken medvetet och har tänktet i huvudet, vilket leder till att de arbetar med grovmotoriken på många olika plan i verksamheten utan att de tänker på det. Slutsatsen av arbetet är att flera pedagogerna nämner att de vill arbeta med sensomotorisk träning och känner att det bör finnas en tydligare plan för att arbeta med grovmotoriken i förskoleklass.
6
Berggren, Therése, and Therése Larsen. ""Spring inte inne" : Pedagogers förhållningssätt till grovmotorik inomhus." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19491.
Full textAbstract:
Syftet med detta arbete har varit att titta hur inomhusmiljön inspirerar till grovmotoriska rörelser inomhus. Vi har valt att fokusera på den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och vilket förhållningssätt pedagoger har till att barn får utöva sådana aktiviteter på förskolor. Två frågeställningar har vi formulerat utifrån vårt syfte och har från det satt oss in i forskning och relevant litteratur. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet där barn lär sig hela tiden i samspel med vuxna och andra barn. Utifrån det sociokulturella perspektivet har vi använt oss av begreppen samspel och kommunikation. Kvalitativ metod har vi använt oss av med semistrukturerade intervjuer och observationer för att kunna ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till grovmotorik är inomhus.
7
Lönn, Josefine, and Michaela Pettersson. "”Kan man klättra upp så kan man klättra ner också” : Hur förskollärare arbetar med grovmotorik i förskolans utemiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69277.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att stödja och utveckla barns grovmotoriska utveckling i utemiljön samt hur förskollärarna vill att utemiljön ska användas och utformas så att den bidrar till utveckling inom grovmotorik. Vi har intervjuat fyra förskollärare från olika förskolor och i undersökningen så har vi använt oss av kvalitativ metod. I studien framkom det att förskollärarna använder sig av både planerade och spontana rörelseaktiviteter. För att barnen ska kunna utveckla grovmotoriken anser samtliga förskollärare att de vuxna bör vara tillåtande vid barnens utforskande av rörelser. Förskollärarna arbetar mycket med motivation och beröm samt att förskollärarna är delaktiga i aktiviteterna för att intresset ska smitta av sig på barnen. Det framkom även att förskollärarna anser att det är viktigt att barnen får ta hjälp av varandra, men att förskollärarna finns i närheten för att kunna räcka ut en hjälpande hand. Det framkom också att förskollärarna får använda sig av det som finns tillgängligt i utemiljön, det är bara fantasin som sätter gränser. De berättar även att det är deras egen tid, intresse och planering som utgör möjligheten för utveckling av grovmotorik i utemiljön. De hinder som beskrivs för utveckling av grovmotorik är tiden för planering av aktiviteter, ekonomiska aspekter och personaltätheten.
8
Johansson, Martina, and Jonna Svensson. "Allt du gör inomhus kan du även göra utomhus. : En studie om rektorer och pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik samt dess betydelse för barns utveckling och hälsa i förskolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6985.
Full textAbstract:
<p>Vår undersökning utgår från rektorers förhållningssätt och pedagogers arbetsätt till utomhuspedagogik och varför användandet av utomhuspedagogik i förskolan. Vi har även valt att inrikta oss på utomhuspedagogikens betydelse för barns utveckling och hälsa. Metoden vi använt oss utav är den kvalitativa forskningsprincipen som innebär att vi samlat in data via intervjuer med fyra rektorer och åtta pedagoger. Vi har besökt fyra olika förskolor, där en av förskolorna är en profilerad uteförskola.</p><p>Resultatet vi fick fram genom våra intervjuer var att samtliga informanter tycker det är viktigt med utomhuspedagogik och att det har en betydelse för barns utveckling och hälsa. Arbetet med utomhuspedagogik skiljer sig från förskola till förskola, då vissa kommit längre i utvecklingen än andra.</p><p>Av vår undersökning drar vi slutsatserna att de olika förskolorna ser olika på vad utomhuspedagogik är och hur man kan använda det i förskolans verksamhet och att alla rektorer och pedagoger ser utomhuspedagogik som betydelsefullt för barnens utveckling och hälsa.</p>
9
Cartner, Annette, and Sanna Johansson. "Pedagogers förhållningsätt till fysisk aktivitet och grovmotorik på en förskola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28541.
Full textAbstract:
Cartner, Annette & Johansson, Sanna (2012), Pedagogernas förhållningsätt till fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan. Lärarutbildningen: Malmö högskolaVi är två blivande förskollärare som läser sista terminen på Lärarutbildningen på Malmö högskola. Vi fick vårt intresse för motorik och fysisk aktivitet när vi läste sidoämnet Lek, rörelse och hälsa 1, 15hp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnens grovmotorik och rörelse i förskolan. Vi utgår från följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan? Hur talar pedagogerna om den fysiska aktiviteten och grovmotoriken i förskolan? Vi diskuterar relevant forskning kring rörelsen och motoriken. Några författare som vi använder oss av är: Ingegerd Ericsson, Greta Langlo Jagtøien, Hermundur Sigmundsson, Claes Annerstedt och Gunilla Dessen. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer på en förskola där sammalagt tre pedagoger har intervjuats och fem rörelsepass har observerats. I vår studie framgår det att pedagogerna har ett stort ansvar angående att skapa rörelseglädje hos barnen och det krävs ett stort engagemang och goda kunskaper inom området. Både förskolan och miljön har betydelse för barns motoriska utveckling.
10
Ulmbrant, Olivia. "Grovmotorik i förskolan : En studie om barns rörelseaktiviteter och pedagogernas delaktighet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43383.
Full textAbstract:
The purpose of my study was to investigate the child's gross motor movement activities as well as study of the educators planning of gross motor movement activities, and if so, how they are implemented. Methods used in the study is observational and interview. I observed children aged 3-6 years and interviewed two preschool teachers in two different kindergartens in a small municipality in northern Småland. The results showed that the teachers see positively movement in kindergarten and they work daily on children's gross motor skills most unplanned but even with a few planned activities during the week. In kindergarden there are many opportunities for children to exercise gross motor movement activities .
11
Fülöp, Enikö, Annica Johansson, and Nina Lindberg. "Rör man på kroppen så fastnar det i knoppen : Förskollärarnas arbete med barns grovmotoriska utveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10129.
Full textAbstract:
BakgrundI bakgrunden presenteras relevant litteratur kring förskollärarnas roll i att främja barns grovmotoriska utveckling. Litteratur och forskning belyser vikten av en välutvecklad grovmotorik. I arbetet med att främja grovmotoriken lyfts lekens betydelse och utnyttjandet av olika miljöer. Grovmotoriken är en grundpelare för barns fortsatta utveckling såväl fysiskt, psykiskt som kognitivt. Förskollärarna har en viktig roll i att lära barn rörelseaktiviteternas betydelse. Lärandet ska ske på ett lekfullt och naturligt sätt för att få barn att vilja leka och lära.SyfteVårt syfte med denna studie är att undersöka 11 förskollärares arbete och planering för att stimulera barns grovmotoriska utveckling.MetodVi har använt oss av halvstrukturerad intervju som är en kvalitativ metod. Vi intervjuade 11 yrkesverksamma förskollärare på fyra förskolor från tre olika orter.ResultatResultatet visar att förskollärarna arbetar i mindre eller större utsträckning med barns grovmotoriska utveckling. I detta arbete anser förskollärarna att de behöver vara förebilder. De betonar vikten av att delta, utmana och erbjuda en variation av rörelseaktiviteter och material för att främja grovmotorik. Förskollärarna använder både den spontana och den planerade rörelseleken som metod för att främja barns grovmotorik. Genom att erbjuda olika miljöer och tillföra ett varierat material uppmuntras barn till rörelseaktiviteter. Förskollärarna lägger stor vikt på att rörelseaktiviteterna ska utföras med glädje och att de ska ha roligt tillsammans.
12
Axelsson, Erika, and Rebecka Kjell. "”Ta på dig dina grovmotoriska glasögon" : En kvalitativ intervjustudie om hur förskollärare förhåller sig till barns grovmotoriska utveckling." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-311781.
Full textAbstract:
Utvecklingen pekar på att barnen tillbringar längre dagar på förskolan än tidigare och detta leder till att förskollärarna får ett större ansvar i att ge barnen den grovmotoriska stimulans de är i behov av. Det är förskolans ansvar att tillgodose barnens rörelsebehov och skapa möjligheter för barnen att tidigt tillägna sig de grovmotoriska färdigheterna. Forskning visar att en allsidig rörelseerfarenhet inte bara påverkar den grovmotoriska utvecklingen utan även samspelar med den totala utvecklingen. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förskollärare förhåller sig till barns grovmotoriska utveckling i relation till det utvecklingspedagogiska perspektivet, det sociokulturella perspektivet och ramfaktorteorin. De frågeställningarna vi utgick ifrån var hur förskollärarnas förhållningssätt och ämneskunskap påverkar barns grovmotoriska utveckling? Vad ger förskolans miljö för förutsättningar för förskollärarnas arbete med barns grovmotorik och i vilken utsträckning har förskollärarna kunskap kring hur miljön kan påverka barns grovmotoriska utveckling? Och även om förskollärarna förhåller sig till Lpfö 98/16 i sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling? Vi diskuterar relevant forskning och litteratur kring grovmotorik, förskollärarnas förhållningssätt samt miljöns inverkan och med en kvalitativ studie som metod intervjuade vi fem förskollärare. Vårt resultat visade att förskollärarna var eniga om att deras förhållningssätt hade en stor inverkan på barnens grovmotoriska utveckling och de ansåg att de förhöll sig till de mål som Läroplanen för förskolan rör angående detta. Förskollärarna var även medvetna om miljöns främjande och hämmande egenskaper och var eniga om utemiljöns varierande möjligheter.
13
Holmström, Susanna. "Utomhusmiljön på ett daghem på Åland: Hur barnen stimuleras grovmotoriskt genom fri lek." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11322.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att undersöka hur utomhusmiljön på ett daghem på Åland stimulerarbarnen grovmotoriskt genom den fria leken. Av resultatet framgår det hur de intervjuadepedagogerna beskriver vikten av att det finns plats för lek av olika slag i den dagligaverksamheten. De uttrycker vidare att lek och motorisk utveckling hör ihop och samspelar. Iresultatet hamnar därför utemiljön i fokus, vilket av pedagogerna beskrivs som att denbehöver vara väl utformad för barnens behov. Pedagogerna som intervjuats är ganska överensom vad som lockar till lek i utemiljön, men även vad de skulle vilja förändra för att förbättraden. Pedagogerna ger vidare uttryck för att de har skogen som ett komplement till den vanligagården som enligt deras tycke är ganska tråkig. Genom att gården har redskap utplacerade liteöverallt utan så mycket tanke bakom gör det att de fria ytorna är begränsade, de fria ytornasom är viktiga för barns lek och grovmotoriska utveckling.
14
Johansson, Caroline, and Linda Karlsson. "Grovmotorik - ett bortglömt inslag i dagens förskola? : En undersökning om grovmotorikens betydelse i dag jämfört med för femton år sedan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-29249.
Full textAbstract:
Syftet med vår undersökning är att belysa hur förskollärare tänker kring barns grovmotoriska utveckling i dag jämfört med för femton år sedan. Vi vill även skapa en förståelse för varför och hur en eventuell förändring har skett. Detta gör vi genom att fråga hur pedagogens förhållningssätt till barns grovmotoriska utveckling ser ut idag jämfört med för femton år sedan. Undersökningen följer kvalitativa forskningsmetoder med intervjuer under fysiska möten. Resultatet visar att grovmotorisk träning har ett mindre utrymme i förskolan i dag jämfört med för femton år sedan och det är främst tre faktorer som påverkar hur mycket det blir – tid, gruppstorlek och medvetenhet. Forskningen visar att en välutvecklad grovmotorik är betydelsefull för inlärningen. Enligt informanterna tillskrivs förskolan fler målformuleringar vilket innebär att fler uppdrag ska rymmas inom samma tid som förut och motoriken får ge vika. Fler barn skrivs in i grupperna vilket påverkar förutsättningarna för grovmotorisk träning i förskolan då lokaler och personaltäthet förblir detsamma. Pedagogernas medvetenhet påverkar mängden grovmotorisk träning i förskolans verksamhet. Det visar sig i den enskilda pedagogens intresse för motorik och rörelse och även dess syn på motorikens betydelse i leken. För att kunna delta och leka med en god självkänsla behövs en motoriskt säker kropp samt en god kroppsuppfattning. Till skillnad mot för femton år sedan, integrerar idag den medvetne pedagogen den grovmotoriska träningen i leken.
15
Bergström, Sofia, and Erika Östlund. "QR-koder med rörelseuppdrag : Att integrera rörelse och IKT i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-268645.
Full text
16
Fridlund, Maja. "Hur påverkar motoriken elevernas kunskapsinlärning? : Några utvalda lärares perspektiv på hur motoriken kan påverka elevernas inlärningsförmåga." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53589.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen var att se hur några utvalda lärare ser på hur elevernas motorik påverkar koncentrationen, kunskapsinlärningen och agerande i sociala sammanhang. Jag ville också ta reda på om elevernas självförtroende och självbild påverkas av hur god motorik de har. Studien utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare från två olika kommuner. Samtliga lärare ser motoriken som både ett problem och en lösning till elevernas koncentration och hur de lär sig olika kunskaper. Några av lärarna har erfarenheter av att ha elever med dålig motorik och som på så sätt inte har kunnat koncentrera sig under en hel uppgift. Lärarna påpekar att det kan vara svårt att se problemet med de här eleverna och det gäller att undersöka och se hela eleverna. Lärarna kom också fram till att det är viktigt för elevernas självförtroende att lärarna pushar och vill hjälpa eleverna att utvecklas. Det är för elevernas skull lärare bör lägga ner tid att utveckla deras motoriska förmåga annars kan eleverna riskera att få ett hinder senare i livet.
17
Rosander, Mauritzon Mia, and Lundström Helen Engblom. "Springa, hoppa, klättra! : - Barns grovmotoriska utveckling i förskolan." Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1629.
Full text
18
Alvarmo, Helena, and Linnea Alvarmo. "Barns grovmotoriska utveckling En jämförelse av barns aktivitet på förskolans gård och i skogen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21933.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att jämföra förskolans gård och skogen sett utifrån barns grovmotoriska utveckling. Syftet är även att se om det är av någon betydelse att lämna förskolans gård för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare. Frågor som tas upp är vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen använder och i vilken utsträckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegräknare på vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gård och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstående frågor. Resultatet visar på att den gård som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsättningar beroende på vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen går i snitt fler steg och ägnar sig åt fler grovmotoriska aktiviteter i skogen än på gården. Observationerna visar att den barngrupp som är med i studien tränar sju av nio grovmotoriska grundformer i varje miljö. Sex av dessa grundformer syns i båda miljöerna även om det är i olika utsträckning. I båda miljöerna är det grundformerna gå och balans som tränas i störst utsträckning. Grundformerna stödja och hoppa förkommer dock bara i varsin miljö, stödja på gården och hoppa i skogen. Att rulla förkommer inte i någon miljö alls.
19
Jonasson, Denise, and Kerstin Gard. "- Vad speglar rummet? : Barns möjligheter och begränsningar till grovmotoriska rörelser i förskolans fysiska inomhusmiljö." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167104.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att bidra med kunskap om möjligheter och begränsningar för barns grovmotoriska rörelser i förskolans inomhusmiljö. I denna studie används en kvalitativ intervjumetod för att undersöka hur förskollärare beskriver och talar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Vi observerar även den fysiska miljön och dess möjligheter och begränsningar för barns grovmotoriska rörelser. Teorin affordance har bidragit till förståelse av hur miljö och material kan påverka individen. Vi har genom teorin analyserat gränser och erbjudanden i miljön och material för barns grovmotoriska rörelser. Resultatet visar på skillnader mellan utbudet av material, materialets tillgänglighet, tillgång till stora utrymmen och särskilda rörelserum som kan skapa möjligheter för barn att utöva grovmotoriska rörelser. Under intervjuerna framkom det att informanterna kopplade begreppet grovmotorik till spring. Däremot kunde vi se i observationerna att det fanns fler möjligheter till grovmotoriska rörelser i inomhusmiljön i jämförelse med vad informanterna uttryckte. Det framkom även att det fanns regler för barn, det vill säga bland annat regler om, vem eller vilka som får vara i dessa särskilda rörelserum. Detta gav intrycket att förskollärare styr hur barn får röra sig i inomhusmiljön. Barn blev hänvisade till ett särskilt rum i inomhusmiljön för att ”springa av sig”. Vi tolkade att springa och andra häftiga rörelser som medför höga ljud var ett oönskat beteende inomhus av förskollärarna. Slutsatser vi har kommit fram till är att förskollärare har en betydande roll när det kommer till att skapa möjligheter i förskolans fysiska inomhusmiljö. Vi har även dragit slutsatsen att förskollärare är en av faktorerna till att barn begränsas till grovmotoriska rörelser.
20
Wästefors, Madelene, and Evelina Ström. "Barns motorik i förskolan : En studie som bygger på fyra förskollärares arbete kring barns grovmotorik." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21774.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur fyra förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling i förskolan. Vi ville veta förskollärarnas uppfattningar kring begreppet motorik, om de anser att grovmotoriken har betydelse för barns utveckling samt hur de arbetar med barns grovmotoriska utveckling inomhus och utomhus. I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med hög standardisering och låg struktureringsgrad genomförts med fyra förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att motorik är en del av barns vardag samt att den är viktig för barns utveckling. Studien visar att förskollärarna anser att då barn har välutvecklad motorik behöver de inte lägga så mycket energi på att kontrollera sin kropp och kan därmed vara delaktiga i det som sker runt omkring sig och koncentrationsförmågan ökar. De fyra förskollärarna i studien har få planerade aktiviteter som är inriktade på att grovmotoriken utvecklas men de anser att motoriken utvecklas genom rörelse och att rörelse är en naturlig del i vardagen och på så vis utvecklas barns grovmotorik. Vi önskar att studien bidrar till att den som läser får ökad kunskap kring grovmotorikens betydelse och vilka möjligheter det finns på förskolan att utveckla den.
21
Brobeck, Mia. "Medveten motorisk träning/Motor skills training." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36155.
Full textAbstract:
Projektet har undersökt om medveten motorikträning ger några eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmåga kan för-bättras under denna relativt korta tidsperiod. Två barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraåringar och en grupp med femåringar, Under pro-jektets gång hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som ägnades åt medveten motorikträning med fokus på momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfället observerades barnen med utgångspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration från MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motorikträning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska färdigheter när det gäller att springa och hoppa. Resulta-tet kan dock inte generalisera och eftersom det inte fanns någon jämförelsegrupp i pro-jektet kan inte heller några säkra slutsatser dras.Nyckelord: förskolebarn, grovmotorik, motorisk träning<br>The project has examined whether conscious motor skills training offers possible effects over a time period of seven weeks. The project provides a picture of how children's motor skills can improve in this relatively short period of time. Two groups of children, a group of four year olds and a group of five year olds, participated in the project. The two groups had one hour of motor skills training each week during the project time of seven weeks, motor skills training focusing on running, jumping and crawling. The first and last time was observed children on the basis of an observation schedule that was created with inspiration from MUGI observation checklist (Ericsson, 2005). The project shows that conscious motor skills training during a time of seven weeks gives some improvement of children's motor skills when it comes to running and jumping.Keywords: gross motor skills, motor skills training, preschool children
22
Gustafsson, Stina, and Anna Kvarnström. "Pedagogens arbete med att stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården : En kvalitativ observationsstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67562.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa observationsstudie undersöker hur pedagoger i förskolan arbetar med att stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården. Studien berör även påverkansfaktorer som främjar och/eller begränsar pedagogerna i sitt arbete. Observationsstudien har utförts på två olika förskolor, vars förutsättningar sett olika ut. Likheter och mönster de båda förskolorna emellan, relaterat till studiens syfte och frågeställningar, har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De likheter och mönster som har framkommit presenteras som kategorier i studiens resultatdel. Dessa innehåller beskrivande episoder från studiens datamaterial, som synliggör kategorierna. Studiens resultat visar att pedagogerna använder sig av strategierna Erbjudande av material, Bekräftelse och uppmuntran samt Delaktighet i sitt arbete med att stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården. Resultatet visar även att pedagogerna främjas och begränsas av specifika faktorer i sitt arbete med detta. Dessa faktorer är Regler, Kroppsspråk, Materialtillgång, Barngruppens storlek samt Arbetslag. Föregående strategier och faktorer visar sig vara verksamma på båda förskolorna trots deras olika förutsättningar.
23
Brant, Petra. "Uteförskolan och inneförskolan- en jämförande studie." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36407.
Full textAbstract:
Genom att jag har samlat in empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer av sammanlagt två pedagoger och fyra barn på två olika förskolor, har jag undersökt vad barn och pedagoger anser om uteförskolor respektive inneförskolor. Sedan har jag jämfört uteförskolan med inneförskolan samt granskat deras fördelar och nackdelar ur ett pedagogiskt perspektiv.
24
Hägglund, Susanne, and Sofia Blomgren. "Att stödja barns motoriska utveckling i förskolan." Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Faculty of Educational Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-10443.
Full textAbstract:
<p>Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling. För att den ska bli så bra som möjligt måste de lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning är att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte är fokus för oss. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, på åtta olika förskolor för att undersöka detta. Resultatet sammanställde vi genom att använda oss av de tre didaktiska frågorna ”vad”, ”hur” och ”varför”. Studien visar att pedagogerna arbetar med barnens motoriska utveckling både genom planerade och oplanerade aktiviteter. I de åtta studerade förskolorna får barnen motorisk träning på ett naturligt sätt i den miljö där de vistas. Skogen och den fria leken omnämns av de intervjuade pedagogerna som bra för motoriken. Alla var eniga om att barnens motorik kan utvecklas i alla vardagliga situationer men de menar att det inte alltid är tillräckligt, utan därutöver kan det även behövas speciellt utformade aktiviteter för att utmana barnen.</p>
25
Olsson, Margaretha. "Motorikens betydelse för språkutvecklingen." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1832.
Full text
26
Osbakk, Caroline, and Alma Ramcinovic. "”Barn behöver få utlopp för sitt rörelsebehov” : En kvalitativ studie om hur åtta förskollärare beskriver arbetet med planerad fysisk aktivitet i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42508.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med planerad fysisk aktivitet i förskolan. I denna studie intervjuades åtta förskollärare med en semistrukturerad intervjuansats. Förskollärarna arbetar med barn i åldrarna 2–5 år, på fem olika förskolor i Sverige. I studien har vi utgått från det sociokulturella perspektivet och Hannafords teori. Resultatet visar att förskollärarna planerar fysisk aktivitet i förskolan och de planerade fysiska aktiviteterna sker i förskolan samt i närliggande miljöer. Det framgår även att inte alla förskollärare utvärderar och följer upp de planerade aktiviteterna. Vidare framkommer det att förskollärarna är medvetna om att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på barns hälsa, motoriska utveckling, inlärning och koncentration. Det framgår även att förskollärarna upplever inomhusmiljö, material, personalstyrka och ekonomi som påverkansfaktorer i arbetet. Studiens slutsats är att förskollärarna har en medvetenhet om betydelsen av fysisk aktivitet och att de skapar förutsättningar för att barn ska få utlopp för sitt rörelsebehov.
27
Thorssell, Louise, and Maria Svensson. "Motorik i förskolan : en intervjustudie om förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet och motoriskt lärande." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20258.
Full textAbstract:
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet och vilka effekter de upplever fysisk aktivitet i förskolan har på barnets motoriska lärande. Tidigare forskning visar att vi står inför en samhällsförändring där den tidigare vardagliga motionen succesivt försvinner för att vi får tillgång till fler bekvämligheter i samband med den ständigt uppdaterade tekniken. Livsförändringar som denna ställer i längden till problem eftersom människan är i behov av rörelse för att fungera på bästa möjliga sätt och förebygga motoriska brister. För att kunna utveckla de fundamentala motoriska färdigheterna är det viktigt med rörelse tidigt i livet. Alla barn måste ges möjlighet till rörelse i förskolan så de kan röra sig med en säkerhet som är naturlig i olika situationer de möter. Som förskollärare finns möjligheter men också skyldigheter att förverkliga en hållbar livsstil med goda vanor som barnet kan ha med sig hela livet. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att fysisk aktivitet i förskolan är viktigt för barnets motoriska lärande. De anser att deras roll är viktig och att deras engagemang påverkar barnets lust och motivation för fysisk aktivitet. Förskollärarnas smak eller osmak för ämnet visar sig ha stor påverkan på undervisningen. De förskollärare som har smak för fysisk aktivitet väljer gärna att planera aktiviteterna, medan andra ser den fria leken och den spontana fysiska aktiviteten som en tillgång som främjar motoriskt lärande. Resultatet har bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. En sammanställning av studiens resultat utifrån dess syfte med frågeställningar har kopplats till studiens teoretiska perspektiv som gjorts med hjälp av Bourdieus teori om habitus.
28
Alfredsson, Johanna, and Karin Granefelt. "Olika utomhusmiljöer i förskolan : barns grovmotoriska aktiviteter och förskollärarnas beskrivningar av hur barns hälsa kan främjas." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25688.
Full textAbstract:
Det finns enligt flera forskare fördelar med utomhuspedagogik då detta ger barn olika möjligheter till att uppleva och lära sig med hela kroppen för att genom det förebygga fysisk ohälsa, (Fjortoft 2001, Cooper 2015, Coe 2016, Harper 2017, Kaplan 2001). Förutsättningarna skiljer sig åt beroende på var förskolan är belägen. En del förskolor har nära till skog och natur, medan andra förskolor inte har det. Eftersom samhället utvecklas genom digitalisering måste förskollärarna bli ännu mer medvetna om vikten av att ge barn upplevelser av olika naturmiljöer, att utmana dem i deras grovmotorik och vara medvetna om att/hur de kan påverka barns hälsa. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärarna beskriver barns möjligheter till grovmotorisk utveckling på förskolans gård och i skogen/naturen och hur olika utomhusmiljöer främjar barns hälsa. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där vi har intervjuat fem verksamma förskollärare på två förskolor och har på så sätt fått ta del av deras synsätt och tänkande kring olika utomhusmiljöer och dess hälsoeffekter. Vi vill genom detta skapa en ökad förståelse för hur barns motoriska utveckling påverkas av olika utomhusmiljöer. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna var överens om att barns lek är central för barns utveckling. Resultatet visar även att barns lek i varierande miljöer är betydelsefulla för barns grovmotoriska utveckling och att olika material i varierande miljöer är utvecklande för barns lek. Däremot var några av respondenterna osäkra på om utomhusmiljön är positiv för hälsan och om den ger några hälsoeffekter. Samtliga respondenter såg skog och naturmiljöer som viktiga platser att besöka, men de hade ingen enhetlig samsyn kring vad som är grovmotoriskt utmanande för barn på förskolans gård. I naturområden finns det inga synliga gränser, därför anser förskollärarna att det är viktigt att vara tillräckligt många pedagoger i förhållande till barnantal när de lämnar förskolans gård. Detta är viktigt för att kunna hålla ihop barngruppen på utflykterna.
29
Hägerström, Denise, and Anneli Sandberg. "Har du myror i brallan? : En studie om rörelse i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16777.
Full textAbstract:
En kvalitativ studie om rörelse i förskolan med syfte att studera hur barn upplever sin möjlighet till fysisk aktivitet under dagen i förskolans inne och utemiljö. Intervjuerna genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola med barn i fyra och fem års ålder. Resultatet har redovisats, analyserats och diskuterats utifrån barns perspektiv. Resultatet visar att barnen upplever att deras rörelsemöjligheter inomhus är begränsade på grund av regler och förskolemiljöns utformning. Utemiljön upplever barnen som mer tillåtande med större möjlighet till fysisk aktivitet och pulshöjande aktiviteter.
30
Haffling, Simone. "Barns grovmotoriska utveckling i förskolan : En undersökning om hur pedagoger arbetar med barns grovmotoriska utveckling." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8815.
Full text
31
Olsson, Eskil. "Gruppkonstellationens påverkan på elevens grovmotoriska utveckling." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30473.
Full textAbstract:
Det grundläggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen påverkar elevernas grovmotoriska utveckling i ämnet idrott och hälsa. Många elever upplever osäkerhet i samband med motoriska aktivititeter på idrottslektionen på grund av den exponerade position som uppstår. Den motoriska utvecklingen är mycket väsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen på undervisningen kan begränsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger på hur sociokulturella förhållningssätt påverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgår. Alla elever genomgår stora förändringar både fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremål för en social formgivningsprocess. Denna process är inte alltid gynnsam för deras personliga motoriska utveckling vilket kan medföra sociala problem och även påverka individens teoretiska inlärningsförmåga. Kvalitativa intervjuer med idrottslärare som varit yrkesverksamma i över tio år utgör metoden för undersökningen. Dessa intervjupersoner upplever osäkerhet hos eleverna på grund av idrottsämnets exponerade och kollektiva utformning men deras åtgärder för att skapa en bra undervisningsmiljö skiljer sig en aning. Undersökningens slutsatser visade att gruppens sociala nivå och förmåga att samverka är mycket avgörande för motorikundervisningen. Sammansättningen är den enskilt viktigaste faktorn för att få en grupp som visar acceptans för olikheter. För att nå den gruppsamverkan som är önskvärd för undervisningen kan antingen gruppen delas eller aktivt få arbeta med gruppdynamik.
32
Pettersson, Lise-Lotte, and Laila Burkhard. "Utrustningens och utrymmets betydelse för förskolebarnets grovmotoriska utveckling." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3277.
Full textAbstract:
<p>Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem år. Likaså behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De två iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i två förskolor i två kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begränsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de två förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna när det gäller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö. Vi utgick ifrån litteraturen att det finns inga bestämda regler för hur förskolan skall utformas, så utifrån undersökningen är slutsatsen att det är viktigt att observera barnet i dens miljö för att kunna anpassa ute- och innemiljön utifrån barnets rörelsebehov. I diskussionsdelen diskuteras kring barnets rörelselust, vad som stimulerar barnets grovmotoriska utveckling och hur förskolans inne och utemiljö påverkar barnet.</p>
33
Johansson, Helena, and Nathalie Parstedt. "Förskolans fysiska miljö : En arena för barns grovmotoriska stimulans." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24779.
Full textAbstract:
Med denna studie vill vi få en ökad förståelse för vilka förutsättningar det finns i förskolans fysiska miljö till att stimulera barns grovmotorik. Vi vill också få insikt i hur pedagoger förstår möjligheter och hinder i den fysiska miljön. I vårt arbete har vi tagit stöd av ett sociokulturellt perspektiv, då sampelet mellan pedagogernas förhållningssätt och den fysiska miljön är det centrala i arbetet med barns grovmotoriska utveckling. I undersökningen använde vi kvalitativ intervju med semistrukturerade frågor, när vi intervjuade fyra pedagoger på en förskola. Genom observation med ett strukturerat observationsunderlag, undersökte vi hur förskolans fysiska miljö nyttjas. Utifrån resultat och analys kom vi fram till att inte enbart en anpassad fysisk miljö kan stimulera barns grovmotoriska utveckling, utan pedagogens förhållningssätt är lika betydelsefullt. Ett framtida forskningsområde kan vara att studera pedagogens förhållningssätt under observation, vad som verkligen sker under en längre tid i verksamheten.
34
Palmqvist, Helen, and Linn Persson. "Förskolans roll för barns grovmotoriska utveckling - en intervjustudie om förskollärares förhållningssätt." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4545.
Full textAbstract:
<p>Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik. Det är alltså att beakta att förskolan och dess lärare har en skyldighet att aktivt sträva efter, att varje barn når upp till detta mål, genom den verksamhet som lärarna väljer att planer eller inte planera. Med grund för detta fann vi det relevant att genomföra en studie om hur lärare på förskolan förhåller sig till, och arbetar med, barns grovmotoriska utveckling, genom planerad och icke planerad rörelseaktivitet i förskoleverksamhet för barn 3-5 år.</p><p>En kvalitativ studie med intervjuer har genomförts med fem verksamma förskollärare i barngrupper 3-5 år. Resultatet visar att samtliga lärare arbetar aktivt med rörelseaktivitet i den mån verksamheten rymmer, såväl planerat som icke planerat. Ändå hävdar fyra av informanterna att det är för lite tid som ges till att utveckla barns grovmotorik. Tid att kunna se till varje barns utveckling, och förskolans ekonomiska resurser är aspekter som anses vara ett hinder i arbetet med grovmotorisk utveckling.</p>
35
Olsson, Anders, and Gustav Eriksson. "Motorisk träning : Utvärdering av en pedagogik med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-150466.
Full textAbstract:
Denna studie är inriktad mot motorisk träning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur påverkas den motoriska förmågan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott & hälsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna? Frågan besvaras genom att jämföra den motoriska förmågan hos två grupper förskolebarn. En försöksgrupp, där undervisning präglas av motorisk träning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp där verksamheten leds av ordinarie lärare och där observationsresultat visar att få motoriska moment är inkluderade. Motivet bakom studien utgår ifrån förskolebarns särskilda behov av motorisk träning och stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning” (Lpo 94). Inför studien lät vi båda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgångspunkt. Därefter följde en sjuveckorsperiod där båda grupperna hade undervisning i idrott & hälsa två gånger i veckan. Vid periodens slut genomförde grupperna återigen testerna och jämförde utvecklingen. Det resultat som framkom pekar mot att motorisk träning förbättrar barns motoriska förmågor, då försöksgruppen vid andra mättillfället uppvisade en större förbättring i samtliga tester. Det ska dock tilläggas att det inte går att generalisera dessa resultat på en större population, då urvalsgrupperna i den aktuella studien var små.
36
Gustafsson, Anna, and Josefin Larsson. "Grovmotoriska färdigheter hos elever i årskurs 6 i Stockholmsområdet : En observationsstudie utifrån NyTidstestet." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2628.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställning Studiens syfte är att, utifrån NyTidstestet, undersöka elevers grovmotoriska grundfärdigheter i årskurs 6 i Stockholmsområdet. Utifrån detta syfte har vi valt att använda oss av följande frågeställning: - Hur ser de grovmotoriska färdigheterna ut för elever i årskurs 6, när de bedöms enligt NyTidstestet? - Vilka skillnader framkommer, hos eleverna, mellan de undersökta stationerna? Metod Frågeställningen har besvarats genom en observationsstudie på sjätteklassare i Stockholmsområdet, sammanlagt 113 elever. Varje elev har observerats utifrån NyTidstestets observationsschema, där eleverna vid sju stationer bedömts enligt fyra kriterier: "mycket tillfredställande", "tillfredställande", "små brister" och "stora brister". Varje station innehåller en eller två grovmotoriska grundformer. Resultat De undersökta elevernas grovmotoriska färdigheter är bristande. Hela 48 procent av övningarna kunde inte utföras på ett tillfredställande eller mycket tillfredställande sätt. Slutsats Undersökningen visar att eleverna får en allt sämre grovmotorik och i och med den nya läroplanen (Lgr 11) tror vi inte att elevernas grovmotoriska färdigheter kommer att bli bättre. Detta på grund av att måluppfyllelserna, vad gäller grovmotoriska grundformer, fått en mindre plats när Lgr11 ersätter Lpo 94. Mer grovmotorisk träning behövs ute på skolorna.
37
Andersson, Jenny, and Marie Johansson. "Aktiva eller stillasittande elever? En studie av pedagogers syn på grovmotorisk träning genom rörelse i teoretisk undervisning." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4565.
Full textAbstract:
<p>Barn blir allt mer stillasittande och folkhälsan befaras att inom kort försämras avsevärt. Skolan är den plats där vi når samtliga barn och kan skapa förändring. Skolan måste ta sitt ansvar i barns utveckling av en hälsosam livsstil. Motorisk träning har betydelse för hur rustade barnen är för det vardagliga livet samt har stor inverkan på barnens inlärningsförmåga. Med anledning av detta fann vi det högst relevant att undersöka hur stort tidsutrymme pedagoger ägnar åt grovmotorisk träning.</p><p>En kvalitativ studie med observationer av klassrumsverksamheter samt intervjuer har genomförts. Resultatet visar att samtliga respondenter har god inblick i ämnet motorik och bedömer det som mycket viktigt i samband med barnens inlärningsprocess. De känner även till Skolverkets riktlinje att elever skall erbjudas fysisk aktivitet dagligen och regelbundet. Trots det är den lärarledda grovmotoriska träningen samt den fysiska aktiviteten i undervisningen så gott som obefintlig. Samtliga strävar dock efter att få in mer rörelse, men menar att främsta orsaken till att detta inte sker är tidsbrist, vilket även kan bero på bristande motivation. För vidare studier vore det intressant att undersöka skolmiljöns betydelse för barns motoriska utveckling.</p>
38
Ylitervo, Simo. "Helkroppsvibration som träningsmetod för barn och ungdomar med cerebral pares : effekt på muskelstyrka, spasticitet, ledrörlighet och grovmotorisk förmåga." Thesis, Linköping University, Department of Medicine and Health Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59346.
Full textAbstract:
<p>Bakgrund: Helkroppsvibration är en relativt ny träningsform, där mekaniska vibrationer överförs till kroppen via en vibrerande platta. Effekten har undersökts främst på idrottare och vuxna med skiftande diagnoser. Det finns lite forskning om effekten på barn/ungdomar med cerebral pares (CP).</p><p><strong>Syfte: </strong>Att prova helkroppsvibration som träningsmetod för barn och ungdomar med cerebral pares. Vetenskapliga frågeställningar. Har helkroppsvibration någon effekt på muskelstyrka, spasticitet, ledrörlighet och grovmotorisk förmåga hos barn och ungdomar med cerebral pares? Vidare ville vi undersöka om effekten varierade mellan olika grupper av barn/ungdomar och om träningstiden påverkade resultatet.<strong> </strong></p><p><p><strong>Metod: </strong>I denna före - efter studie deltog 41 barn/ungdomar (ålder 7-19, 14 flickor och 27 pojkar). Alla tränade enligt samma protokoll, 6 set två gånger i veckan under fem veckor, i samma utgångsställning och samma frekvens, 30 Hz. Träningstiden bestämdes till 70 % av maxtiden de orkade stå på vibrationsplattan. En baslinje med 3 mätningar gjordes före/efter interventionen. Mätningarna och bedömningarna var muskelstyrka, spasticitet och passiv ledrörlighet i nedre extremiteterna samt grovmotorisk förmåga.</p></p><p><p><strong>Resultat: </strong>Mätdata beräkning dels för hela gruppen och för, GMFCS nivå I-II (31st, ålder 7-19) och GMFCS nivå III-IV (9st, ålder 9-18). Muskelstyrkan ökade signifikant i samtliga muskelgrupper över hela mätperioden. För hela gruppen ökade muskelstyrkan signifikant i en av sex muskelgrupper direkt efter interventionen och i tre av sex muskelgrupper efter sex månader. För GMFCS nivå I-II ökade den grovmotoriska förmågan och muskelstyrkan signifikant i fyra av sex muskelgrupper direkt efter interventionen. Efter 6 månader fanns en signifikant ökad muskelstyrka i fyra av sex muskelgrupper. GMFCS nivå III-IV fick en signifikant ökad muskelstyrka i höger höftextension vid uppföljningen efter sex månader. Inga signifikanta förändringar av spasticiteten eller ledrörligheten förekom.</p></p><p><p><strong>Konklusion: </strong>Helkroppsvibration kan prövas för att öka muskelstyrka och den grovmotorisk förmåga hos barn/ungdomar med CP med GMFCS nivå I-II äldre än 7 år. Barnen/ungdomarna i GMFCS nivå III-IV hade ingen större effekt av helkroppsvibration enligt det protokoll som användes.</p></p>
39
Pettersson, Mikael, and Sebastian Palm. "Hur äventyrspedagogik tillämpas på en Reggio Emilia-inspirerad förskola : Reggio Emilia-pedagogers tankar om äventyrspedagogik." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-91351.
Full textAbstract:
Syftet med det självständiga arbetet var att undersöka hur äventyrspedagogik tillämpas i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Genom att jämföra dessa pedagogiker kan man få syn på likheter och skillnader som motiverar tillämpningens betydelse för barns lärandeprocesser. Undersökningen fick sitt praktiska utförande i en skogsmiljö på en av förskolorna, där två förskollärare hade teoretiska kunskaper inom äventyrspedagogik och Reggio Emilia. Tio pedagoger och en förälder deltog som observatörer i äventyret. Utöver dessa deltog två studenter från förskollärarutbildningen, Stockholms universitet som också är författarna till denna undersökning. Deras observationer och intervjusvar från de två förskollärarna ingår i undersökningen. I äventyret deltog femtiofem sexåringar från fem förskolor inom enheten. Utformningen av äventyret bestod av sju stationer med diverse samarbetsövningar där utmaningarna i övningarna hade olika svårighetsgrader. Barnen skulle utmanas i och få utforska sina frågor i en spännande miljö med hela kroppen. Det framkom att resurser i form av tid för planering, föräldrar och pedagoger ute i äventyret både som observatörer och som säkerhet och trygghet krävdes. Resultatet av vår undersökning visar att tillämpningen av äventyrspedagogik med sin syn på sinnliga samspelsövningar med motoriska inslag och med naturen som stöd, berikar och kompletterar förskolors arbete med barns lärandeprocesser samt Reggio Emilias syn på barns möjligheter till utveckling och lärande.<br>The purpose of the independent work was to investigate the adventure pedagogy applied in a Reggio Emilia-inspired preschool. By comparing these pedagogies can catch sight of the similarities and differences that justify the application's impact on children's learning processes. The survey received a practical point in a woodland setting on one of the pre-schools, where two preschool teachers had theoretical knowledge in adventure education and Reggio Emilia. Ten teachers and a parent participated as observers in the adventure. In addition to these two students attended from preschool teacher, Stockholm University, who is also the authors of this study. Their observations and interview responses from the two preschool teachers surveyed. The adventure took fifty-six year olds from five kindergartens within the unit. The design of the adventure consisted of seven stations with various team-building exercises where the challenges of the exercises had different difficulty levels. The children were challenged to explore and get their questions in an exciting environment with your whole body. It was revealed that the resources in terms of time for planning, parents, and educators around the adventures both as observers and that safety and security was required. The results of our study show that the application of adventure education with its view of sensuous interplay exercises with motor elements and with nature that support, enrich and complement förskolors work with children's learning processes and the Reggio Emilia approach to children's opportunities to learn and develop.<br><p>Sebastian Palm har efter att uppsatsen skrevs bytt efternamn till Denus.</p>
40
Nilsson, Ann-Caroline, and Eva Hagelbäck. "Förskolegårdars olika förutsättningar och skillnaderEn studie om sex förskolepedagogers syn på utemiljöns betydelse för barns grovmotoriska utveckling." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4916.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats redogör för en studie vars syfte är att studera pedagogers syn på den egna förskolans utemiljö och dess betydelse för barns grovmotoriska utveckling. Vidare undersöks också om det finns några skillnader i utemiljön beroende på om förskolan är belägen i stadsmiljö eller utanför tättbebyggt område. Ytterliggare ett syfte är att få en insikt i hur medvetet pedagogernas arbetssätt är utifrån den egna utemiljön. Som metod har individuella intervjuer av sex pedagoger som arbetar på sex olika förskolor gjorts. Tre av förskolorna är belägna i stadsmiljö och de andra tre är belägna utanför tättbebyggt område. Semistrukturerade frågor har använts där de intervjuade pedagogerna har haft fritt svarsutrymme samt möjligheter att koppla frågorna till egna erfarenheter och situationer. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att samtliga pedagoger ser att en varierad utemiljö med träd, vegetation, nära till naturområden, nivåskillnader samt stora ytor att röra sig på ger de bästa förutsättningarna för barns grovmotoriska utveckling. De pedagoger som inte har en miljö med dessa förutsättningar ser det som en förlust och önskvärd tillgång. Studien visar också på att samtliga pedagoger som arbetar på förskolor belägna utanför tättbebyggt område är nöjda med sin utemiljö varav endast en av pedagogerna på förskolor belägna i stadsmiljö är nöjd. Den forskning vi tagit del av visar också på att det finns skillnader i utemiljöer på förskolor belägna i stadsmiljö respektive utanför tättbebyggt område. </p>
41
Nordqvist, Frida, and Marie Olsson. "”Huvud, axlar, knä och tå” - en komparativ studie om barns grovmotoriska utveckling mellan idrottsprofilerade pedagoger kontra icke profilerade pedagoger." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4027.
Full textAbstract:
<p>Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskaperna inom barnens grovmotoriska utveckling, där litteraturgenomgången lyfter fram miljöns påverkan för motorisk utveckling, konsekvenser inom motorisk träning samt motorisk utveckling utifrån ett holistiskt (utveckling utifrån helheten) synsätt. Syftet med undersökningen är att studera eventuella skillnader och likheter i pedagogers arbete, då vi ställer icke profilerade pedagoger gentemot pedagoger som arbetar på profilerade förskolor inom friskvård, simning samt idrott. Vi har intervjuat tio pedagoger där undersökningen har handlat om hur pedagogerna ser på grovmotoriken och hur de lägger upp verksamheten för att främja barnens grovmotoriska utveckling. Resultatet har visat bland annat att de profilerad pedagogerna har fler planerade lärandesituationer som utvecklar barnens grovmotorik och rörelsen har ett större inslag i deras verksamhet.</p>
42
Al-fadli, Azhar, and Berggren Sara Hofberg. "“Barn som snubblar utan snubbeltråd” : En studie om hur barn i grovmotoriska svårigheter kan stöttas,stimuleras och utmanas i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143586.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa verksamma förskollärares upplevelser av arbetet med attstötta, stimulera och utmana barn i grovmotoriska svårigheter. Denna studie är således enkvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på sex olikaförskolor. Studiens forskningsfrågor har behandlat verksamma förskollärares upplevelser avderas arbetssätt, erfarenheter och orsaker till att barn befinner sig i grovmotoriska svårighetersamt förutsättningar för att stötta, stimulera och utmana dessa barn i förskolan. Denna studiehar sin utgångspunkt i ett relationellt perspektiv där barn beskrivs som att de befinner sig isvårigheter. Det framgår i vår studie att samtliga informanter beskriver att de arbetar med attstötta, stimulera och utmana barn i svårigheter i deras grovmotorik i både vardagssituationeroch i lärarledda aktiviteter, vilket lyfts av tidigare forskning som angeläget. Informanterna harvarierande erfarenheter av barn i grovmotoriska svårigheter. Orsaker till att barn befinner sig isvårigheter i grovmotoriken framgår i denna studie som komplext och beroende av arv, miljö,omgivning samt möjligheter till att öva, vilket sociokulturell teori betonar. Viktiga slutsatserfrån denna studie är att miljön och förskollärarens roll är central för barns grovmotoriskautveckling samt att förskolans förutsättningar för att stötta, stimulera och utmana barn i derasgrovmotoriska utveckling har försämrats exempelvis genom större barngrupper.
43
Mahmoud, Nejad Sama, and Robin Ahlberg. "Lugna aktiviteter eller bollspel? : En observationsstudie av barns aktivitetsval på fritidshemmet." Thesis, Linköpings universitet, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158433.
Full textAbstract:
Barn spenderar en stor del av sin tid i olika institutioner som skola och fritidshem. I den delen av vardagen som definieras som fritid gör barn olika val av aktiviteter. Begreppet motorik är i detta sammanhang en aspekt av aktiviteter som är intressant att undersöka. Människors rörelseförmåga och rörelsemönster är den generella definitionen på motorik som delas in i finmotorik och grovmotorik. Tidigare forskning visar att pojkar generellt har en mer utvecklad motorik än flickor och att dessa skillnader blir större ju äldre de blir. Syftet med vår uppsats är att undersöka barns val och deltagande i finmotoriska och grovmotoriska aktiviteter på fritidshemmet. Vi har även tittat på hur faktorer som miljö, verksamhet och pedagogers samspel med barnen och deras aktiviteter relaterar till varandra. Studiens resultat grundar sig i observationer på två olika fritidshem i Sverige. Resultatet har granskats med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, genus och sociokulturellt perspektiv. Det som har framkommit i denna studie är att i valet av aktiviteter som är grovmotoriska eller finmotoriska väljer pojkar generellt grovmotoriska aktiviteter och flickor finmotoriska. Sammanfattningsvis i denna studie framgick det att miljö, pedagogers handlingar, barns intressen, förväntningar, föreställningar, normer och olika grader av strukturer i verksamheten utgör faktorer som kan ha betydelse för barns aktivitetsval på fritidshemmet.