Log in

Relevant bibliographies by topics / Grundskola

Contents

Journal articles
Dissertations / Theses
Books
Book chapters
Reports

Academic literature on the topic 'Grundskola'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Grundskola.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Grundskola"

1

Ludvigsson, Ann, and Carin Falkner. "Fritidshem – ett gränsland i utbildningslandskapet." Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 13. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1181.

Full text

Abstract:

Fritidshemmet utgör en väsentlig del av grundskolan och är positionerat som ett gränsland i det svenska utbildningslandskapet, mellan förskola, förskoleklass och grundskola. Mot bakgrund av fritidshemmets positionering som gränsland och de stora strukturella förändringar som genomförts under senare årtionden är syftet med artikeln att diskutera hur lärare i fritidshem konstruerar en gemensam förståelse av sitt uppdrag – en institutionell identitet – utifrån fritidshemmets position i utbildningslandskapet. Artikeln bygger på en studie med två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta lärare. För att tolka resultatet används begreppen gränsland, kultur och institutionell identitet. Lärarnas institutionella identitet beskrivs i fokusgruppssamtalen med ord som uttrycker att de är: ”lagspelare”, ”föränderliga”, ”flexibla”, ”fyrkantiga”, ”professionella” och ”logistiker”. Centralt för lärarna är att skapa trygghet och de säger sig göra det genom: att vara tydliga i ledarskapet, relationsskapa med elever och föräldrar, kontrollera vad eleverna gör och befinner sig samt organisera elevgruppen och verksamheten. Lärarna upplever att deras uppdrag är otydligt och att rektorer brister i sin kunskap om fritidshem och därmed i sitt ledarskap. Dessa omständigheter kompenseras av lärarna genom att de anstränger sig för att visa sig professionella.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Colnerud, Gunnel. "Grattis grundskolan, till de 50 åren!" Venue 2, no. 1 (October 17, 2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13214.

Full text

Abstract:

Förra året skulle en 50-åring ha hyllats. Grundskolan fyllde 50 år! Det blev inte något stort kalas. Man kan fråga sig om de som kunde väntas organisera firandet, till exempel Skolverket, inte tyckte att 50-åringen förtjänade gratulationer. De enda som, mig veterligen, uppmärksammade jubileet var Lärarnas riksförbund, vilket är värt att notera. I synnerhet som det stora motståndet i lärarkåren mot grundskolans införande kom från just Lärarnas riksförbunds dåvarande medlemmar, nämligen adjunkterna. Lärarnas riksförbunds hyllning visar att senare generationer omfattar grundskoleidén.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Irisdotter Aldenmyr, Sara. "Lärarprofessionen och arbetet med livskunskap i grundskolan." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 19, no. 2 (January 1, 2010): 39–57. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v19i2.927.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Torpsten, Ann-Christin. "Svenska som andraspråk i grundskolans styrdokument." Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2007, no. 2 (January 2007): 26870. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2007.11803931.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Holmström Wirf, Li. "Inkluderande samarbete i och utanför klassrummet." Venue 2, no. 1 (March 21, 2013): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1325.

Full text

Abstract:

Att pedagoger inom skolan ska samarbeta med varandra är ingenting nytt. Samarbete betonas också starkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011 (Lgr 2011). Men frågan om samarbete verkligen förekommer kvarstår på samma sätt som det förefaller rimligt att fundera kring vilka som samarbetar och på vilket sätt, skriver Li Holmström Wirf.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Illman, Karl-Johan. "Några centrala judiska begrepp i de finlandssvenska religionsböckerna för grundskolan." Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 7, no. 1 (January 1, 1986): 7–20. http://dx.doi.org/10.30752/nj.69400.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Andrée, Maria. "Den levda läroplanen. En studie av naturorienterande undervisningspraktiker i grundskolan." Nordic Studies in Science Education 3, no. 2 (July 2, 2012): 190. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.382.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Högdin, Sara. "Studieengagemang i grundskolan – Betydelsen av kön, etnicitet och lärarstöd." Nordic Studies in Education 27, no. 03 (November 6, 2007): 290–310. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-5949-2007-03-08.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Niklasson, Laila. "OECD granskar svensk skola – hur påverkar det skolledare?" Venue 4, no. 3 (October 16, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15420.

Full text

Abstract:

Förändringar på alla nivåer i skolsystemet är vad som krävs för att motverka de fallande resultaten för svenska elever i Pisa-mätningarna. Det är slutsatsen i den rapport som OECD (2015) har skrivit angående den svenska grundskolan. Här finns förslag till organisationsförändring på nationell nivå, en omstrukturering av professionsutvecklingen och ett tydligare ansvarsutkrävande från nationell nivå till lärare i klassrum där uppföljning och utvärdering förstärks för att stärka elevers måluppfyllelse. Skolledarens roll och ansvar som pedagogisk ledare uppmärksammas också.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Högström, Per, Christina Ottander, and Sylvia Benckert. "Laborativt arbete i grundskolans senare år: Lärares perspektiv." Nordic Studies in Science Education 6, no. 1 (June 26, 2012): 80–91. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.332.

Full text

Abstract:

In this paper we describe the results from interviews with science teachers in lower secondary school. The teachers were asked what they wanted to achieve with laboratory work, what difficulties they experienced and if there were any differences between lab work in biology, chemistry and physics. The results show that the teachers wanted lab work to help the students develop their understanding,to make them interested and to develop their laboratory skills. Some of the teachers describedlab work that included scientific inquiry but not, specifically, knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. Aspects of nature of science were rare. Lack of time to discuss with the students during lab work was seen as one difficulty which resulted in problems for students to link observables to scientific ideas. Laboratory exercises in chemistry were often regarded too abstract while lab work in physics and biology were much easier to link to everyday life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Dissertations / Theses on the topic "Grundskola"

1

Seavers, Rebecca. "Grundskola." Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-242169.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Larsson, Anna. "Trollbäckens Grundskola." Thesis, KTH, Arkitektur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-191312.

Full text

Abstract:

Trollbäckens Skola, Fornuddsparken, Tyresö, Stockholm Trollbäckens Skola är en grundskola för drygt 700 elever, från förskoleklass till årskurs nio. Skolans tomts karaktäriseras av den långsträckta Fornuddsparken - ett populärt rekreationsområde. Grundskolan placeras högt upp i parken och bryts upp i fem olika volymer, för att bibehålla parkens känsla av tillgänglighet och för att skapa ett mer småskaligt intryck. Volymernas planlösning och rumssamband anpassas till den tänkta åldersgruppen. En 6-åring och en 15-åring har olika behov och krav på sina lärandemiljöer. I och med uppdelningen i olika volymer kommer de exteriöra rummen att bli lika viktiga som de interiöra. Här eftersträvas en känsla av tillgänglighet, inte bara för skolans elever utan även för parkbesökaren. Skolan ska inte vara en mur mellan parken och bebyggelsen utan vara en del av båda och knyta samman dessa.
Trollbäcken Elementary School, Tyresö, Stockholm, Sweden Trollbäcken School is an elementary school designed for approximately 700 students, aged 6-15 years. The site is situated in Forunddsparken – a large, much appreciated park and recreational area in Tyresö, Stockholm. The program is divided into five volumes to create a smaller-scale building and to maintain a feeling of a park that is availably and open to everyone. The plans of the five buildings are a bit different from each other, depending on the age of the students. A 6-year-old and a 15-year-old have different types of needs and wants different kinds of learning environments. The building is not supposed to be a wall between the park and the surrounding neighbourhood – it’s a part of both and an attempt to join them. The school aim to enrich the park and provide the visitors with new functions, as well as the park act as a playground and a gigantic schoolyard for the students.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Frisk, Emelie. "Fornuddsparkens grundskola." Thesis, KTH, Arkitektur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188166.

Full text

Abstract:

Ett kandidatprojekt där utgångspunkten har varit att gestalta en grundskola på vald plats utefter ett befintligt program och enligt gällande planer för en skola som är på gång att byggas på platsen i verkligheten. Platsen är i den nordligaste delen av Fornuddsparken i Trollbäcken, Tyresö kommun. Svårigheterna kring att behandla en sådan plats är att det är en känslig punkt för boenden i området som gärna vill bevara parken och inte bebygga den med en skola. Samtidigt är beslutet redan taget och man får ta i beaktning parkens stora rekreationsvärde och hänsynsfullt integrera byggnaden utefter platsens förutsättningar med hjälp av områdesanalys och läge. Det här projektet har haft stor vikt vid att öppna upp sig mot parken och skapa uteplatser och stråk mellan byggnaderna men samtidigt ha en mer sluten form mot de omgivande gatorna. En annan viktig utgångspunkt har varit att dela upp skolan i tre olika volymer och skapa två separata volymer till årskurserna samt en tredje volym som har en mer publik funktion och ska bli mer av ett kulturhus utanför skoltid där specialsalar är bokningsbara.
A candidate project for which the starting point has been to design a elementary school in the selected location along an existing program and according to current plans for a school is going to be built on the place in reality. The location is in the northernmost part of Fornuddsparken in Trollbäcken, Tyresö. The difficulties encountered in treating such a place is that it is a sensitive point for lodging in the area who want to preserve the park and not build on it with a school. At the same time, the decision is already taken and you have to take into consideration the park's great recreational value and respect fully integrate the building along the site's conditions with the help of area analysis and location. This project has been of great importance to open up the park and create patios and paths between the buildings but also have a more closed form of the surrounding streets. Another important point has been to divide the school into three different volumes and create two separate volumes to grades and a third volume that has a more public function and should be more of a culture outside school hours where special rooms are bookable.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Zander, Anna. "Mälarängens Grundskola." Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-232980.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Hogle, Nils. "Grundskola Mälarängen." Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-229669.

Full text

Abstract:

I barnets skolgång har fritiden och den sociala miljön lika betydelse som den skolmässiga utbildningen för barnets utveckling. Detta undersöker jag genom att studera de rumsliga relationerna mellan skolans funktioner och de mellanrum som ges åt fritidsaktiviteter. Genom att dela upp och koncentrera olika funktioner i separata huskroppar kan dessa arrangeras på ett sätt som genererar en mångfald av dynamiska gårdsrum där barnets individuella intressen får utrymme att utvecklas samtidigt som tomtytan kan utnyttjas maximalt. Huskropparna knyts samman med en pergolagång som skapar kommunikation mellan skolans funktioner. I den tektoniska gestaltningen sökte jag efter ett formspråk som uttrycker enhetlighet i den uppdelade kompositionen. Därför lät jag pergolans utformning vara grund till byggnadernas stomme. Byggnaderna har en tegelfasad och trästomme. Jag har arbetat med hur dessa två element kan samspråka och kom fram till ett sätt där stomsystemet ger avtryck i fasaden och kan uttydas både från utsidan och från insidan.
During the schooling years leisure time and the social environment has equal importance as the education for the young student’s development. This statement is examined in this project by studying the spatial relations between the schools functions and the spatial gaps given to leisure activities. In dividing and concentrating different functions in separate buildings can the composition generate a variety of dynamic schoolyards in the area where the student’s unique interests are given space to be fostered, while the given area is being fully exploited. The buildings are being connected using a pergola walkway which creates a communication between the school’s functions. The constructional design was motivated by searching for a unity in expression to uniformity in the divided composition. Thus the pergola was the generating factor for the wooden frame construction used in the buildings. In exploring the use of two elements, a wooden frame together with a brick façade I found an expression which allowed the wooden frame to be experienced both on the outside and inside while covered by the brick façade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Östrand, Linda. "Mälarängens grundskola." Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-229054.

Full text

Abstract:

Mälarängen är ett utvecklingsområde mellan Bredäng och Mälarhäjden där Stockholms Stad ämnar skapa integration mellan de två stadsdelarna. En del av detta är en skola för årskurserna F-6 som ska välkomna barn med olika bakgrund. För att främja integration har jag skapat en skola som både barnen och samhället kan känna ägandeskap över. Hemvisterna är placerade i den böjda, omslutande byggnadsdelen, en privat miljö åtskild från skolans övriga lokaler för att skapa en känsla av tillhörighet och ägandeskap. Här knyts årskurserna samman av den pedagogiska korridor som löper längs fasaden, från årskurs 1 till 6 och vidare till matsalen, där eleverna ges tillfälle att interagera mellan årskurserna. Längs korridoren finns koksbeklädda väggar där eleverna sätter upp sitt skolarbete och visar det för varandra, vilket ger deras arbete värde och undermedvetet förbereder de yngre eleverna på framtida studier. I den offentliga byggnadsdelen som vetter mot gatan är uthyrningsbara lokaler som ämnessalar och matsalar placerade, så att skolan kan öppnas för allmänheten under kvällstid och helger och därigenom skapa tillfällen för möten mellan människor med olika bakgrund. Därigenom får även allmänheten en chans att knyta av till skolan och utveckla en känsla av ägandeskap så att skolbyggnaden kan bli en del i att skapa en gemensam tillhörighet. Förutom de sociala hållbarhetsambitionerna är skolan ämnad att vara en byggnad som är bra både för människa och miljö. Ett genomgående arbete med sunda och förnyelsebara material har gett en byggnad helt i trä, med stomme av synliga limträbalkar och KL-trä. Taken är gröna och skola ventileras av lärare och elever genom naturlig ventilation som förvärms genom en kulvert under byggnaden.
Mälarängen is an area between Bredäng och Mälarhöjden that Stockholms Stad aims to develop with the ambition to create integration between the two city areas. Part of this project is a school for year F-6 that will service children of different backgrounds. To facilitate integration, I have created a school that both the children and society can claim ownership over. The classrooms are placed in the curved section of the building, creating a private environment secluded from the rest of the school to create a feeling of belonging and ownership. With the use of a pedagogical corridor, the years are connected and the children are given the opportunity to socialize over the years. There are walls clad with cork along the corridor, where the children can showcase their schoolwork, giving it value and preparing the younger students for the future. The public part of the building is placed along the street and houses facilities that can be rented by the community, such as the canteens and rooms for special subjects. This allows for the school to be opened to the community during evenings and weekends, operating as a meeting ground for people of different backgrounds and facilitating a shared feeling of ownership and belonging. The building also aims to contribute to the wellbeing of its users as well as the environment. Work with healthy and renewable materials has led to a wooden construction of visible glulam pillars and CLT. The roofs are green and the teachers and children ventilate the building naturally with air that has been warmed in a culvert under the building.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ingmo, Victor. "Grundskola i Mariehäll." Thesis, KTH, Arkitektur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-122611.

Full text

Abstract:

Skolan Klassrummen Projektet har till stor del utgått från klassrummen som är skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lärarens roll har förändrats från en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet så har önskemålen på klassrummen också förändrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulära klassrummets hierarki och istället tillämpa ett kvadratiskt klassrum på 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i området – eklunden – finns både grupprum och uteplats. Tanken är att lektionerna ska kunna flytta ut på terrassen vid fint väder och att den ska kunna användas både på raster och på lektioner. Fritids Mellan ettan och nian så är en elev schemalagd drygt 4 timmar per skoldag, resten av skoldagen är fri tid. Fritidsverksamheten är idag ofta kopplad till lektionssalarna vilket skapar konflikt mellan lärare och fritidspedagoger. Jag har valt att ge fritids generösa utrymmen som barnen kan leka i. Intill varje pelare finns draperier som man kan dra för och avskärma mindre rum i det stora rummet. Koppling mellan stad och natur Skolan är belägen i gränsen mellan eklunden som har varit styrande i hela utformningen av Annedal och det som kommer att bli stadsdelens torg. Jag har velat skapa en koppling mellan den urbana miljön och naturen. Mot parken terrasserar byggnaden och skapar en låg fasad som kopplar mot lunden, medan den mot gatan är vertikal och samspelar med gaturummet. Genom hela byggnaden löper siktlinjer så att man från gatan, när solen ligger på mot parken får en förnimmelse av vad som finns på andra sidan. Trappan Den stora trappan som löper genom byggnaden återspeglas i fasaden mot torget och ger byggnaden en särskild karaktär, men är också en symbol för utbildningsinstitutionen. Samtidigt agerar den läktarplats för den stora salen där lokala evenemang kan hållas. Formen Byggnaden följer stadsrummet och är anpassad efter de befintliga husen mot torget samt vägen som löper längs det samma. Programhantering Skolan är utformad i ett källarplan och tre plan ovan marken. I källaren finns kök och maskinrum för ventilation. På plan ett finns den stora hallen som kan skärmas av med draperier, bakom trappan ligger matsalen i koppling till torget och gatan därefter finns fritids och klassrum. Ovanför matsalen ligger biblioteket som också har utsikt över torget. Liksom på första planet finns det dessutom klassrum och fritidsrum. Dessutom ligger personalrum och rektorsexpeditionen på detta plan. På plan tre finns en stor ateljévåning för bildundervisning.
The School The Classrooms The project has evolved from the classrooms, which from an educational point of view are the most important units in a school. As the teachers way of teaching has gone from a lecturing form to more of a coaching form, the demands on the classroom have changed. I have chosen to break the hierarchy of the classical rectangular classroom and instead use the more un-hierarchical square with the dimensions of 8x8 metres. Next to every classroom, that has been given the nicest view in the area – towards the small hill – there is a group room and a terrace. I want to give the teachers the opportunity to give classes outdoors. After School Activities Between the first and the ninth grade in school, a student only has classes for 4 hours a day, the rest of the day is spare time. The after-school activities in Sweden often take place in the classrooms, creating controversy between teachers and after-school pedagogues. I have chosen to give the after-school activity lots of space for the children to play in. Connected to every pillar there is a curtain that can create small rooms in the big room. Connection between city and nature The school is located in the boundary between the oak park, which has been the form giving element in this city area, and the local square. I wanted to design a connection between the urban environment and the nature. The building’s façade towards the oak park is broken down with the terraces creating a low façade that connects to the hill. On the other side, towards the city, the façade is steeper and higher and connects to the built environment. Through the whole building there are sightlines that gives the impression of that you can see what happens on the other side. The Stair The big stair that runs through the building is connected to the terraces facing the park, giving the school a distinct character, but is also working as a metaphor for the educational steps that are taken inside the building. Program The school is designed with a basement and three floors above ground. The school kitchen and the machinery room for ventilation are located in the basement. The big hall is located on the first floor and can be rented out for local events. The kitchen and the dining hall are located behind the stairs, which also works as a stand for spectators enjoying a local event. All the social areas in the building are facing the urban square. The library is located above the dining hall. Also located on the second floor is the staff room. The top floor is dedicated to studios for painting classes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Stenhorn, Patricia, and Helén Tekle. "Björkhagaskolan framtidens grundskola." Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-286.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Trossbach, Sophie. "Trollbäckens Grundskola - Examensarbete." Thesis, KTH, Arkitektur, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-188159.

Full text

Abstract:

Grundskolan ligger i norra ändan av en stor och öppen park i Trollbäcken, Tyresö. Skolbyggnaden rymmer klassrum från förskola till årskurs 9, ett bibliotek, en matsal, idrottshall och specialsalar. Grundskolans koncept består av tre massiva volymer som kopplas ihop med en hög volym i mitten med stora öppningar mot entrésidorna. Där dessa fyra kroppar möts uppstår spännande rumsligheter, upphöjda ytor och nischer. När man kommer in i skolbyggnaden ska det vara tydligt hur man orienterar sig. Därför ligger alla gemensamma funktioner synligt i direkt anslutning till mitthallen. En stor överskådlighet och öppenhet ligger i fokus. Höga glaspartier över entréerna visar tydligt kopplingen mellan ute och inne. Takfönster är satta där dagsljuset från sidofönsterna inte når sittplatserna på de upphöjda ytorna. Volymerna som kopplas ihop av mittrummet är i färgad betong och är mer slutna än det centrala rummet men öppnar upp mot utsidan med stora fönster. De ska kännas mer privata och trygga än det centrala rummet. De breda trapporna i de tre omkringliggande volymerna och rummet där två volymer skär varandra bidrar till en gradvis övergång från det offentliga till det mer privata.
The school is situated on the north edge of a big park in Trollbäcken, Tyresö. In the building you find classrooms for preschool to 9th grade, a library, a dining hall, a sports hall and special rooms. The building consists of four rectangular massive volumes. The one in the middle connects the other three, is the highest and opens up with high openings towards the entrances of the whole building. Where the 11meter high middle volume meets the other two or three stories buildings interesting spaces are created, elevated platforms and corners. Entering the school I want it to be clear how to orientate oneself. Because of that all common functions are in direct connection to the central hall. There is a big focus on an open and transparent atmosphere. High windows over the entrances show a clear connection between the outside and the inside. The roof windows are located where the daylight from the side windows do not reach the study places on the elevated platforms. The rooms in the three coloured concrete volumes are more closed than the big open room in the central volume, but they open up with big windows towards the park and outside. That is because I want the classrooms to feel more private and confident than the central hall. The stairs and the elevated platforms make up a transition area from the public open central hall to the more private classrooms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Edsälv, Karin. "Grundskola i Mälaräng." Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-242128.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Books on the topic "Grundskola"

1

Finland. Grundskola och gymnasium. Helsingfors: Statens tryckericentral, 1988.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Davidsson, Leif. Betyg: Grundskola, gymnasieskola, komvux. Stockholm: Fritzes, 1995.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lindblom, Anders. Medborgarskapet i välfärdsstaten: Föräldrainflytande i skandinavisk grundskola. Uppsala: [Uppsala universitet], 1995.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Sundell, Knut. Åldersindelat eller åldersblandat?: Forskning on ålderssammansättningens betydelse i förskola och grundskola. 2nd ed. [Lund]: Studentlitteratur, 1995.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Stålhammar, Börje. Samspel: Grundskola-musikskola i samverkan : en studie av den pedagogiska och musikaliska interaktionen i en klassrumssituation. Göteborg: Göteborgs universitet, Musikhögskolan, Avdelningen för musikvetenskap, 1995.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Henrysson, Lennart. Syofunktionen i grundskolan. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, 1991.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ödman, Annita. Modersmålet i grundskolan. Helsingfors: Statens tryckericentral [distributor], 1987.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Kullberg, Birgitta. En etnografisk studie i en thailändsk grundskola på en ö i södra Thailand: I sökandet efter en framtid då nuet har nog av sitt. Göteborg: Göteborgs universitet, 2010.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Teveborg, Lennart. Uppslagsboken om grundskolan: Fakta om förskolan, förskoleklass ... Solna: Ekelunds forlag, 1999.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Nestor, Bo. Studieledare i grundskolan: En skolledningsfunktion med förhinder? Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 1991.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Book chapters on the topic "Grundskola"

1

Eliasson, Per. "Kulturarv och medborgerlig bildning i den svenska grundskolan." In Centrum för Öresundsstudier: bokserie, 184–200. Makadam, 2008. http://dx.doi.org/10.37852/11.c52.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Grundskola"

1

Holmström, Ola. Gymnasieskola på distans och grundskola i standby : Skolpersonals erfarenheter av sitt arbete i skolan under Coronavåren 2020. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771660.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Faskunger, Johan, Anders Szczepanski, and Petter Åkerblom. Klassrum med himlen som tak: En kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan. Linköping University Electronic Press, June 2018. http://dx.doi.org/10.3384/utomhusundervisningens-betydelse.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!