Dissertations / Theses on the topic 'Grundskola'

Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vår utbildning till specialpedagoger på lärarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda på hur de, med fokus på detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill också undersöka vilka vinster och svårigheter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda på hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus på inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frågor? Undersökningen genomfördes med två olika metoder, enkäter och intervjuer. Enkäterna, som lämnades ut på två olika grundskolor, besvarades av 40 pedagoger. 35 av dessa är grundskollärare. Intervjuerna besvarades av fyra skolledare från fyra olika grundskolor. Tre av skolorna är F-6-skolor och en skola är en F-9-skola. Denna undersökning visar huvudsakligen att majoriteten av pedagogerna och samtliga skolledare anser att inkludering innebär att skolan är organiserad så att alla elever får studera efter sina förutsättningar. Pedagogerna anser att de i dagens verksamhet försöker att sträva efter just detta medan skolledarna använder sig av flera olika strategier för att arbeta för en inkluderande verksamhet. Den största vinsten med inkludering är, anser både pedagoger och skolledare, en större acceptans av elevers olikheter. Svårigheterna med inkludering är enligt pedagogerna personalresurser samt organisation och arbetssätt. Även tre av skolledarna anser att organisation och arbetssätt är en svårighet. Två skolledare nämner dessutom ekonomin som ett hinder. I den optimala organisationen tar pedagogerna upp personalrelaterade frågor, främst i form av fler vuxna i skolan, men även arbetssätt och gruppstorlek nämns. Även skolledarna berör personalrelaterade frågor, men för dem handlar det mer om vikten av rätt kompetens.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen. Varje verksamhet måste dock hitta sitt eget arbetssätt, men gärna med inspiration från Reggio Emilias verksamhet.

In this thesis I'm trying to investigate how good educational computer programs work in elementary school. I delimited the study to contain one elementary school in the stages of 6 to 9. The method I used was qualitative and the approach was inductive. I interviewed four teachers and five pupils as the way to collect data for the study. The theories I used were parts from different books with authors, which have done similar studies and researches. I also used the elementary school course documentations as theories.

From this study I can tell that the selected school's programs are best suited for background information. The programs are not as good for deeper knowledge. The motivation gets better among pupils when using the programs. The programs for mathematic follow their course documentation better than the programs for the social-oriented subjects do. The interviewed teachers and pupils want more programs, and the ability to use the programs fully (which aren?t possibly today due to some circumstances). This study may be continued in the future to include other schools in Sweden.

Syftet med denna rapport är att ta reda på hur dagens grundskolelärare ser till individintegrering av särskoleelever i grundskolan. Det handla om hur lärarna känner vid en individintegrering och om deras kunskaper innan och efter. Då grundskolans och särskolans uppnåendemål skiljer sig från varandra är det också intressant att höra hur lärarna lägger upp sin undervisning utefter dessa. Men det handlar också om hur integreringarna har påverkat deras arbetssituation och arbetstid. Här är det intressant att titta på lärarnas syn på kommunens och skolledningens hjälp, hur lärarna uppfattar hjälpen och stödet.

Genom att titta på tidigare forskning som litteratur, avhandlingar och artiklar bildas en grund till arbetet. För att ta reda på ovanstående görs intervjuer med grundskolelärare. Lärarna kommer från olika kommuner vilket ger en möjlighet att se vilken hjälp de olika kommunerna gett lärarna och skolorna i deras arbete med eleverna.

Många lärare känner sig till en början osäkra och oroliga över att inte klara uppgiften att ha en individintegrerad elev i klassen. Men med hjälp som t ex assistenter och vidare/fortbildning från både kommun och skolledning och med stöd från arbetskamrater har det gått bra. Lärarna berättar att alla barn har olika behov och att man lär sig ganska snabbt vilket barn som behöver extra stöd i de olika ämnena.

Enligt Skolverket (1999) är utvecklingssamtalen något som både elev och förälder ser fram emot och längtar efter. År 2001-2002 gjordes en nationell kvalitetsgranskning där nära två tredjedelar av eleverna i grundskolan tyckte utvecklingssamtalen fungerade bra. Eleverna tyckte att du kunde tala fritt och lägga fram åsikter men att samtalsklimatet kunde bli bättre. Cirka en fjärdedel av eleverna är inte nöjda med utvecklingssamtalet, eleverna tycker att det inte finns någon att vända sig till om de var missnöjda med något men framförallt ingen so lyssnade på deras kritik. Enligt Skolverket (2005) ska varje skola ha en individuell utvecklingsplan som ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling, dels en planering av hur skolan ska verka för att eleven ska förbättras så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen därtill vad eleven och vårdnadshavaren kan gör och ansvara för. Läraren har ett stort ansvar och det gäller att använda kunskapen och styra utvecklingssamtalet på rätt sätt tillsammans med elever och föräldrar. Det är viktigt att relationen är så bra att alla parterna har känslan att man kan tycka till men även hur eleven mår psyksikt både i skolan och hemma. I undersökningens bakgrund lyft relationen lärare och elev men även hur pass viktig den är för at det ska kunna bedrivas ett professionellt samtal så som utvecklingssamtal.

I undersökningen har fyra elever fått berätta från deras egna upplevelser utifrån tre viktiga faktorer så som betyg, socialt välbefinnande och innehållet/upplägg. Eleverna går sista året på gymnasiet. Tillvägagångssättet som jag har använt mig av är brevintervjuer och det menas med att eleverna får e-post av mig som undersökare där de sedan svarar i berättande form utifrån deras upplevelser.

This paper investigates how primary school teachers work with the introduction of newly arrived pupils in a municipality with a high percentage of immigrants. The paper also looks at how the teachers’ work has changed over time, between 1980 and 2008. The investigation is in the form of a survey and is based on three qualitative interviews with two teachers and one coordinator for introduction of newly arrived children in a Swedish municipality. Both teachers have worked at least twenty years in the primary schools where sixty percent of the pupils have foreign background. The result of the survey shows that the conditions have changed, to the better, for both of the teachers. When they started to work as teachers, all responsibility for the introduction of the newly arrived pupils rested on the teachers. Processes also varied within the municipality. Since 2005, when a coordinator for the introduction of newly arrived children was employed in the municipality, all the introduction of newly arrived children (0-18 years) carried out according to the same plan. Today, newly arrived pupils go to a preparation class for approximately two years before they begin in their “home class”. The transitional period between the preparation class and the home class is critical. Successful work with newly arrived pupils requires that consideration is taken to the background and former experiences of the pupil, that the pupil is taught Swedish as well as his/her mother tongue and that extra support is provided in the mother tongue. A well developed cooperation between class teachers, parents, mother tongue teachers, pupils’ wellfare staff and local authorities makes a good result.

En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskild elevs förutsättningar. Vår stora utmaning är att hitta olika inlärningsstrategier som utgår från varje elevs starka sida och bygger vidare därifrån. Syftet med detta arbete är att ta reda på om specialpedagoger/speciallärare ser något samband mellan specialpedagogik och språklig mångfald. Vi vill även ta reda på om de använder sig av språklig mångfald i sin undervisning. I vår teoridel tar vi upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskola och särskola, specialpedagogikens historia och vad specialpedagogik och språklig mångfald är. För att belysa vikten av olika inlärningsstrategier utgår vi från Gardners teori om att människan har åtta eventuellt nio intelligenser. Därefter beskriver vi Bifrost – och Reggio Emilia pedagogiken som är två pedagogiska metoder som utgår från att sätta eleven i centrum. Vi avslutar med hur hjärnan fungerar vid inlärning för att få en förförståelse för att alla våra sinnen har en koppling till varandra.

Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tolv specialpedagoger/ speciallärare som arbetar inom ett begränsat geografiskt område. Alla respondenterna arbetar/har arbetat med elever i ålder 0-12 år.

Resultatet visar att respondenterna ser ett samband mellan specialpedagogik och språklig mångfald. Det visar även att respondenterna har svårt att se att de använder sig av språklig mångfald ute på fältet.