To see the other types of publications on this topic, follow the link: Grundskola.
Journal articles on the topic 'Grundskola'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 49 journal articles for your research on the topic 'Grundskola.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Ludvigsson, Ann, and Carin Falkner. "Fritidshem – ett gränsland i utbildningslandskapet." Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 13. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1181.
Full textAbstract:
Fritidshemmet utgör en väsentlig del av grundskolan och är positionerat som ett gränsland i det svenska utbildningslandskapet, mellan förskola, förskoleklass och grundskola. Mot bakgrund av fritidshemmets positionering som gränsland och de stora strukturella förändringar som genomförts under senare årtionden är syftet med artikeln att diskutera hur lärare i fritidshem konstruerar en gemensam förståelse av sitt uppdrag – en institutionell identitet – utifrån fritidshemmets position i utbildningslandskapet. Artikeln bygger på en studie med två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta lärare. För att tolka resultatet används begreppen gränsland, kultur och institutionell identitet. Lärarnas institutionella identitet beskrivs i fokusgruppssamtalen med ord som uttrycker att de är: ”lagspelare”, ”föränderliga”, ”flexibla”, ”fyrkantiga”, ”professionella” och ”logistiker”. Centralt för lärarna är att skapa trygghet och de säger sig göra det genom: att vara tydliga i ledarskapet, relationsskapa med elever och föräldrar, kontrollera vad eleverna gör och befinner sig samt organisera elevgruppen och verksamheten. Lärarna upplever att deras uppdrag är otydligt och att rektorer brister i sin kunskap om fritidshem och därmed i sitt ledarskap. Dessa omständigheter kompenseras av lärarna genom att de anstränger sig för att visa sig professionella.
2
Colnerud, Gunnel. "Grattis grundskolan, till de 50 åren!" Venue 2, no. 1 (October 17, 2013): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13214.
Full textAbstract:
Förra året skulle en 50-åring ha hyllats. Grundskolan fyllde 50 år! Det blev inte något stort kalas. Man kan fråga sig om de som kunde väntas organisera firandet, till exempel Skolverket, inte tyckte att 50-åringen förtjänade gratulationer. De enda som, mig veterligen, uppmärksammade jubileet var Lärarnas riksförbund, vilket är värt att notera. I synnerhet som det stora motståndet i lärarkåren mot grundskolans införande kom från just Lärarnas riksförbunds dåvarande medlemmar, nämligen adjunkterna. Lärarnas riksförbunds hyllning visar att senare generationer omfattar grundskoleidén.
3
Irisdotter Aldenmyr, Sara. "Lärarprofessionen och arbetet med livskunskap i grundskolan." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 19, no. 2 (January 1, 2010): 39–57. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v19i2.927.
Full text
4
Torpsten, Ann-Christin. "Svenska som andraspråk i grundskolans styrdokument." Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2007, no. 2 (January 2007): 26870. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2007.11803931.
Full text
5
Holmström Wirf, Li. "Inkluderande samarbete i och utanför klassrummet." Venue 2, no. 1 (March 21, 2013): 1–5. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1325.
Full textAbstract:
Att pedagoger inom skolan ska samarbeta med varandra är ingenting nytt. Samarbete betonas också starkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011 (Lgr 2011). Men frågan om samarbete verkligen förekommer kvarstår på samma sätt som det förefaller rimligt att fundera kring vilka som samarbetar och på vilket sätt, skriver Li Holmström Wirf.
6
Illman, Karl-Johan. "Några centrala judiska begrepp i de finlandssvenska religionsböckerna för grundskolan." Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 7, no. 1 (January 1, 1986): 7–20. http://dx.doi.org/10.30752/nj.69400.
Full text
7
Andrée, Maria. "Den levda läroplanen. En studie av naturorienterande undervisningspraktiker i grundskolan." Nordic Studies in Science Education 3, no. 2 (July 2, 2012): 190. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.382.
Full text
8
Högdin, Sara. "Studieengagemang i grundskolan – Betydelsen av kön, etnicitet och lärarstöd." Nordic Studies in Education 27, no. 03 (November 6, 2007): 290–310. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-5949-2007-03-08.
Full text
9
Niklasson, Laila. "OECD granskar svensk skola – hur påverkar det skolledare?" Venue 4, no. 3 (October 16, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15420.
Full textAbstract:
Förändringar på alla nivåer i skolsystemet är vad som krävs för att motverka de fallande resultaten för svenska elever i Pisa-mätningarna. Det är slutsatsen i den rapport som OECD (2015) har skrivit angående den svenska grundskolan. Här finns förslag till organisationsförändring på nationell nivå, en omstrukturering av professionsutvecklingen och ett tydligare ansvarsutkrävande från nationell nivå till lärare i klassrum där uppföljning och utvärdering förstärks för att stärka elevers måluppfyllelse. Skolledarens roll och ansvar som pedagogisk ledare uppmärksammas också.
10
Högström, Per, Christina Ottander, and Sylvia Benckert. "Laborativt arbete i grundskolans senare år: Lärares perspektiv." Nordic Studies in Science Education 6, no. 1 (June 26, 2012): 80–91. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.332.
Full textAbstract:
In this paper we describe the results from interviews with science teachers in lower secondary school. The teachers were asked what they wanted to achieve with laboratory work, what difficulties they experienced and if there were any differences between lab work in biology, chemistry and physics. The results show that the teachers wanted lab work to help the students develop their understanding,to make them interested and to develop their laboratory skills. Some of the teachers describedlab work that included scientific inquiry but not, specifically, knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. Aspects of nature of science were rare. Lack of time to discuss with the students during lab work was seen as one difficulty which resulted in problems for students to link observables to scientific ideas. Laboratory exercises in chemistry were often regarded too abstract while lab work in physics and biology were much easier to link to everyday life.
11
Elving, Pernille Risør, and Thomas Ryberg. "Pædagogiske spændingsfelter ved inddragelse af programmering i grundskolen." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 11, no. 19 (January 8, 2019): 21. http://dx.doi.org/10.7146/lom.v11i19.103100.
Full textAbstract:
Abstract (dansk)I denne artikel undersøges, hvordan programmering benyttes i en pædagogisk praksis i grundskolen, samt hvilket perspektiv faglærerne har på at inddrage programmering som fagligt element i deres undervisning. Artiklen bygger på en empirisk undersøgelse af tre skolers inddragelse af programmering i undervisningen på mellemtrinnet under Coding Class-forløb i Vejle Kommune, hvor fire faglærere blev interviewet omkring deres erfaringer med forløbet. Analysen er struktureret omkring en række spændingsfelter, der omhandler brugen af programmering som enten et fagspecifikt eller tværfagligt element, samt til understøttelse af elevernes faglige udbytte eller deres interesse, og slutteligt lærernes tilgang til deres egen rolle i klasseværelset. Lærerne oplevede alle højt engagement og fordybelse med programmeringsaktiviteterne blandt eleverne, men flere udtrykte behov for større kontrol med elevernes fagspecifikke udbytte og oplevede begrænsninger omkring egne tekniske kompetencer. På baggrund af analysen opstilles en række konkrete pædagogiske overvejelser, der udgør opmærksomhedspunkter til fremtidig planlægning og inddragelse af programmering i undervisningsforløb samt overvejelser omkring lærerens rolle i sådanne forløb. Abstract (engelsk)This article examines how programming is used as a pedagogical practice in K-12 and what perspective teachers have on implementing programming as a subject-specific element in their teaching. The article is based on an empirical study of three schools' use of programming during Coding Class in Vejle Kommune, where four teachers were interviewed about their experiences with the project. The analysis is structured around a number of challenges: including whether programming should be used as a subject-specific or interdisciplinary element and whether the goal is to enable development of student’s subject-specific learning or support their interests and finally, how teachers approach their own role in the classroom. All the teachers in the study experienced high levels of engagement and immersion in the programming activities among the students but several of the teachers lacked control over the students’ learning outcome and experienced limitations in their own technical skills. Based on the analysis, a number of concrete pedagogical considerations are presented, which can form the basis for planning and incorporating future programming activities in K-12.
12
Stolare, Martin. "På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet." Acta Didactica Norge 8, no. 1 (September 4, 2014): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1101.
Full textAbstract:
I denna artikel undersöks historieundervisning för yngre barn, årskurserna 4-6, i den svenska grundskolan. Vad är det för historieämne som framträder och hur kan relationen mellan delarna i en historisk praktik förstås? Historie-undervisningen för dessa delar av grundskolan har i mindre utsträckning uppmärksammats av den nordiska historiedidaktiska forskningen. Det huvud-sakliga empiriska underlaget utgörs här av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utgångspunkten för analysen blir således lärarnas tal om under-visningen. Analysen genomförs med hjälp av en disciplinärt förankrad historie¬didaktisk analysram. Den består av tre delar: 1. Historiska narrativ, 2. Strukturerande idéer och begrepp samt 3. Strategiska praktiker. Under-sökningen visar att undervisningen i stor utsträckning orienterar kring ett nationellt inriktat historiskt narrativ. Mindre fokus hamnar på de två övriga delarna, strukturerande idéer och begrepp samt strategiska praktiker. Och när väl dessa delar behandlas görs det inte i relation till det historiska narrativet. Tidigare forskning har visat att historieundervisningens tyngdpunkt i de nordiska länderna, men också internationellt, tenderar att ligga på historiska narrativ. Under senare år har också framkommit att det historiska narrativet för till exempel den svenska gymnasieskolan innehåller framträdande inter-nationella perspektiv. Så är alltså inte fallet för årskurserna 4-6, där narrativet fortfarande har nationens födelse och utveckling som en central tematik. Antyder det att man kan tala om två lite olika historieämnen i ungdomsskolan?
13
Winje, Geir, Halldis Breidlid, and Geir Skeie. "Bokmeldinger." Prismet 71, no. 2 (June 2, 2020): 204–12. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8010.
Full textAbstract:
Bengt-Ove Andreassen, James R. Lewis (red.) Textbook Gods. Genre, Text and Teaching Religious Studies. Sheffield: Equinox (2014) 265 sider og James R. Lewis, Bengt-Ove Andreassen, Suzanne Anett Thobro (red.) Textbook Violence.Sheffield: Equinox (2017) 223 sider. Anmeldt av Geir Winje.
Else Marie Halvorsen. Kulturarven i skolen. Felleskultur og elevmangfold. Universitetsforlaget 2017 (205 sider). Anmeldt av Halldis Breidlid og Geir Winje.
Linda Vikdahl (2018): Det kommer inte på tal. En studie om religiös och kulturell mångfald i grundskolan. Skellefteå: Artos Academic. Anmeldt av Geir Skeie.
14
Sundberg, Daniel. "Temaintroduktion: Nya tider? – Perspektiv på den pågående reformen ”Utan timplan i grundskolan”." Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2004, no. 1 (January 2004): 26817. http://dx.doi.org/10.1080/16522729.2004.11803879.
Full text
15
Wammen, Marie Louise. "”Er arabere også muslimer?” – fra revolutionær til national dannelse i persiskundervisningen i den iranske grundskole." Tidsskrift for Islamforskning 3, no. 3 (November 24, 2008): 86. http://dx.doi.org/10.7146/tifo.v3i3.24576.
Full textAbstract:
Denne artikel skildrer, hvordan undervisningen af de yngste skoleelever i den iranske grundskole er præget af, at både det officielt udarbejdede undervisningsmateriale til faget persisk og den konkrete undervisningspraksis i samme fag lægger markant vægt på national og religiøs homogenitet, harmoni og konsensus. Jeg belyser denne tendens i en kontrast til tidligere tider, hvor skolebøgerne til faget i højere grad var præget af konflikt- og os-dem-retorik. Med udgangspunkt i Olga Dysthes begreber om monologisk og dialogisk pædagogik diskuterer jeg også, hvordan det iranske syn på kundskab og læring, i hvert fald på lærebogsniveau, tilsyneladende har bevæget sig i retning af det dialogiske de senere år. Indledningsvist gennemgår jeg, hvordan uddannelsespolitikken i sammenhæng med skabelsen af den nationale og religiøse identitet formede sig i Iran gennem det 20. århundrede.
16
Johansson, Annie-Maj, and Per-Olof Wickman. "Selektiva traditioner i grundskolans tidigare år: Lärares betoningar av kvalitéer i naturvetenskapsundervisningen." Nordic Studies in Science Education 9, no. 1 (April 25, 2013): 50–65. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.626.
Full textAbstract:
The aim of this study was to elucidate the selective traditions of Swedish primary school teachers in using inquiry-based learning. Material from thirteen interviews where teachers described their own inquiry practice was used to study the selective traditions along with the qualities these traditions emphasized. Four different selective traditions were identified: the fact oriented, the activity oriented, the collaboration oriented and the community oriented traditions. Different qualities were emphasized in the different traditions, for instance regarding whether teaching and inquiry should be difficult, correct, free or fun.
17
Gørlich, Anne, and Noemi Katznelson. "Er selvtillid nok? Betydningen af tillid i fastholdelsen af unge i uddannelse." Tidsskrift for Arbejdsliv 15, no. 3 (September 1, 2013): 24–39. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v15i3.108939.
Full textAbstract:
Overalt i uddannelsessystemet er der i dag fokus på at få flere unge til at gennemføre stadig mere uddannelse. 95 %-målsætningen er dagsordenssættende, ikke alene for dansk uddannelsespolitik fra grundskole og videre, men også for beskæftigelsesindsatsen for unge op til 30 år. Indsatserne og tiltagene er mangfoldige på såvel politisk niveau som i praksis på uddannelsesinstitutionerne. I forbindelse medet konkret forskningsprojekt omhandlende unges forandrings- og læreprocesser i Skive er vi stødt på en tendens til både eksplicit og implicit at inddrage 'personlig udvikling' i indsatser, der har med unge og fastholdelse i uddannelse at gøre1. I artiklen her argumenterer vi for, at et sådan individuelt fokus bedst giver mening i samspil medet bredere fokus på den uddannelse, som de unge er en del af. Med udgangspunkt i en undersøgelse af begreberne selvtillid og tillid, teoretisk såvel som empirisk, argumenterer vi for, at man arbejder mere strategisk med at koble et fokus på de unges 'selvtillid' til et bredere fokus på 'uddannelsestillid'.
18
Nehez, Jaana, and Sophie Schön. "Initiering av nya professioner och ny kompetens i skolan för närvarofrämjande arbete." Forskning og Forandring 4, no. 1 (June 14, 2021): 98–120. http://dx.doi.org/10.23865/fof.v4.2672.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att generera kunskap om införandet av nya professioner och kompletterande kompetens i skolan. Den presenterar en fallstudie om en grundskolas arbete att med kompletterande kompetens främja elevnärvaro. Forskningsfrågorna är vad personal med kompletterande kompetens gör i en skolas närvarofrämjande arbete och vad som möjliggör respektive begränsar arbetet. Dokument, fältanteckningar och intervjutranskriptioner har analyserats ur ett praktikteoretiskt perspektiv, ett perspektiv som saknas i tidigare forskning inom området. Resultatet visar att kompletterande kompetens på kort tid kan förbättra förutsättningarna för skolors närvarofrämjande arbete genom att sätta och hålla kvar frånvaroproblematiken på agendan, bidra med nya arbetssätt och utgöra förtroendegivande samtalspart för elever och vårdnadshavare. Samtidigt begränsas arbetet av otydliga roller och avgränsningar till andra, revirtänkande samt rådande och tidigare rutiner för att hantera frånvaroproblematik. Förutsättningar behöver förfinas och belysas för att kompletterande kompetens ska integreras i skolans sfär och jämlika förutsättningar för elevers livslånga lärande och hälsa ska skapas.
19
Palmberg, Irmeli. "Artkunskap och intresse för arter hos blivande lärare för grundskolan. "Student teachers’ knowledge of and interest in species"." Nordic Studies in Science Education 8, no. 3 (December 12, 2012): 244–57. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.531.
Full textAbstract:
According to recent research, the knowledge of species, interest in nature, and nature experiences arethe factors that best promote interest in and understanding of environmental issues and sustainable life style. However, during the past 20 years the knowledge of species has decreased alarmingly among pupils, but also among their teachers. The aim of this study is to make a survey of student teachers’ level of knowledge of species and of factors that have influenced their interest in and capacity for identifying species. Totally 335 student teachers were tested through a species identification test, a questionnaire, and completing interviews. Pupils in grades 7 and 9 and adults were used as reference groups. Student teachers had very varying levels of knowledge of species. Most of them, however, considered it useful to know the most common species of plants and animals in their local environment. The student teachers who had nature-related hobbies as well as practical nature studies in their education, had a considerably better level of knowledge than the others. More than 25 % of the student teachers, however, had a lower level of knowledge (of species) than the average pupils ingrades 7 and 9.
20
Westerlund, Stina, and Marcus Samuelsson. "Lära sig att stå ut." Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, no. 3 (June 22, 2021): 63–77. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4218.
Full textAbstract:
Denna artikels tänkbara svar på frågan varför vi har slöjd i den svenska grundskolan är förankrat i teorier om motstånd (Senneth, 2008) och teorier om kommunikation och ledarskap (Hamre m.fl., 2013). Svaret pekar på en potential knuten till att lärare i slöjd medvetet leder elever till motstånd i slöjdundervisningen och stannar hos dem under motstånd genom att erbjuda både krav och stöd. Utifrån en re-analys av tidigare insamlade videoobservationer beskrivs tre lärare, i olika slöjdgrupper, som förhåller sig på skilda sätt till en av sina elever som möter externt eller skapar internt motstånd i pågående slöjdarbete. Analysen syftar till fördjupad förståelse av hur elevers möte med motstånd uppstår och hur detta kan relateras till lärares förhållningssätt. De tre lärarna har delvis olika sätt att leda undervisning och att erbjuda sina elever mer eller mindre emotionellt stöd, organisatoriskt stöd och stöd för lärandet. Genom sina olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet gör deras elever olika erfarenheter av möten med motstånd i skolslöjd. Keywords: Motstånd, Emotionellt stöd, Lärande stöd, Organisatoriskt stöd, Didaktiskt ledarskap, Re-analys
21
Svendsen, Helle Bundgaard. "Et didaktisk spændingsfelt." Learning Tech, no. 2 (January 15, 2017): 110–36. http://dx.doi.org/10.7146/lt.v2i1.107732.
Full textAbstract:
Vi har i Danmark tradition for at uddele læse- og skriveteknologi til elever i grundskolen. Traditionen bygger på praksiserfaring, men vi har ikke mange undersøgelser af, hvordan vi didaktisk griber undervisning i og med læse- og skriveteknologi an. Der er derfor behov for at skabe ny viden om didaktikken på dette felt. Samtidig ved vi fra danske undersøgelser, at nogle elever ikke tager anvendelsen af læse- og skriveteknologientil sig. Det ser dog ud til, at ordblindeefterskolerne lykkes med dette, og det er derfor sandsynligt, at lærere på ordblindeefterskolerne vil kunne pege på væsentlige didaktiske elementer af betydning for dette. Jeg vil i denne artikel præsentere en undersøgelse af, hvad praksiseksperter italesætter som særligt væsentligt for læse- og skriveundervisningen af unge med og i skriftsprogsvanskeligheder, der anvender læse- og skriveteknologi.
22
Rosén, Jenny, Boglárka Straszer, and Åsa Wedin. "Användning av språkliga resurser i studiehandledning på modersmålet." Pedagogisk forskning i Sverige 25, no. 2-3 (October 1, 2020): 26–48. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.0203.02.
Full textAbstract:
I artikeln undersöks pedagogiska, språkliga och kulturella aspekter av studie-handledning på modersmålet för att uppmärksamma frågor om likvärdighet och social rättvisa i grundskolan. Den teoretiska utgångspunkten tas i Bhabhas begrepp tredje rummet samt i en dynamisk syn på flerspråkighet genom begreppet transspråkande. Artikeln bygger på intervjuer med studiehandledare, och observationer från studiehandledningstillfällen. Studiens resultat presenteras i följande avsnitt: 1) Studie-handledningens pedagogiska praktiker, 2) Användning av multimodala resurser och 3)Studiehandledningens kulturella ramar. Därmed synliggörs komplexiteten i depedagogiska, språkliga och kulturella praktiker som studiehandledningen innebär.Enligt våra slutsatser kan studiehandledning inte ses som enbart stöd genom elevensmodersmål eller starkaste språk, utan bör snarare betraktas som en transspråkandepraktik som utmanar språkliga och kulturella gränser. Detta stärker förståelsen avstudiehandledningens mellanförskap, som inte bara innebär ett mellanrum mellan tvåkulturer, två språk, två livsåskådningar och två kunskapssyner, utan en komplex ochdynamisk mångfald. Dessa transformerande praktiker synliggör studiehandledarnasupplevda brist på aktörskap, som medför att eleverna går miste om kunskap medpotential att vidga perspektiv och gynna deras kunskapsutveckling och kritiskatänkande. För att uppnå likvärdighet och social rättvisa i skolan framstår nöd-vändigheten i att stärka studiehandledares position genom förtydligande av uppdragetsamt ett mer strukturerat samarbete med klass- och ämneslärare.
23
Brahe-Orlandi, Raffaele. "Differentierede deltagelsesmuligheder i entreprenørskabsundervisning." Studier i læreruddannelse og -profession 5, no. 2 (December 17, 2020): 34–55. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v5i2.123518.
Full textAbstract:
I denne artikel fremskrives tre narrativer, der beskriver potentialer og udfordringer ved entreprenørskabsundervisning i faget dansk, når det gælder om at fremme en differentieret undervisning med mangfoldige deltagelsesmuligheder for eleverne. Narrativerne er konstrueret med afsæt i tre elevgruppeinterviews, der blev gennemført under en omfattende designintervention i forbindelse med et ph.d.-projekt. Forud for fremskrivningen af de tre narrativer, der beskriver potentialer og udfordringer i forbindelse med elevernes læring, er gået en tematisk analyse, der førte frem til tre overordnede temaer, der hver knytter sig til elevernes oplevelse af kvaliteten af de deltagelsesmuligheder, de har haft under gennemførelsen af dedidaktiske design.
Det drejer sig om temaerne: 1. indefra motiveret deltagelse gennem handling, 2. frihed i tænkning og handling, 3. deltagelse gennem mening, autenticitet og værdiskabelse. Artiklen fremlægger og diskuterer desuden pædagogisk entreprenørskabsom begreb og didaktisk tilgang og metode i grundskolen.
24
Persson, Christel. "Nya former för lärande: Leken som ett redskap i lärandet i miljö i grundskolans tidigare årskurser." Nordic Studies in Science Education 2, no. 1 (December 7, 2012): 58–71. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.450.
Full textAbstract:
The aim of this study is to show how play, as a dimension in teaching and learning, can act as catalystin learning in environmental issues. The research question is how primary school children use scientificand technological conceptions in order to describe and understand environmental contexts. In thisarticle nine-year-old boys and girls deal with conceptions like food-chains and food-webs but alsowhether man is part of nature or not. The analysis is based on metacognitive dialogues where thescience teacher and the children are interacting. The discussion points out what possibilities andboundaries play as a tool can provide in teaching and learning in environmental education.
25
Christensen, Mette Vedsgaard, Alice Bonde Nissen, and Morten Gustenhoff. "Sproglærererfaringer fra skolenedlukningen i foråret 2020." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 14, no. 24 (July 5, 2021): 16. http://dx.doi.org/10.7146/lom.v14i24.125641.
Full textAbstract:
I denne artikel præsenterer vi fundene fra en undersøgelse af fremmedsprogslæreres erfaringer med undervisning i grundskolen under corona-nedlukningen i foråret 2020. Data består af survey-data fra ca. 170 respondenter om brug af teknologier, rammer for undervisningen og undervisningens organisering. Seks lærere blev udvalgt til opfølgende interviews. Undersøgelsen viser som forventet, at mange lærere fandt det udfordrende at undervise i fremmedsprog under nedlukningen: Både skoledagens skemalagte struktur, identificering af teknologi, der kan understøtte elevernes sprogtilegnelse, klasseledelsen og relationsarbejdet blev udfordret, men lærerne rapporterer også om erfaringer med at svare på disse udfordringer, erfaringer, som indgår i deres sprogdidaktiske praksisser også efter nedlukningen. Vores artikel viser således, at fremmedsprogsundervisningen både blev udfordret og udviklet under nedlukningen, og vi præsenterer fund om nye mundtlighedspraksisser i sprogundervisningen, som er et tilbagevendende tema i vores data. Vi diskuterer vores fund både i lyset af aktuel forskning i fremmedsprogsdidaktik og digitale teknologier i grundskolens undervisning.
26
Björkman, Börje. "Nytt i institutionens skriftserier." HumaNetten, no. 23 (November 27, 2015): 44. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20092310.
Full textAbstract:
Senaste nytt i institutionens skriftserier:Johan Sahlin, Om Kyrklundheten. Värde, kunskap och skrivande i Willy Kyrklunds Om godheten. Ellerströms förlag 2008. Doktorsavhandling i Litteraturvetenskap. Lennart Karlsson, Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1960. Acta Wexionensia. Nr 166/2009. Doktorsavhandling i historia.Martin Estvall, Sjöfart på stormigt hav – Sjömannen och Svensk Sjöfarts Tidning inför den nazistiska utmaningen 1932-1945. Acta Wexionensia. Nr 168/2009. Doktorsavhandling i historia. Cecilia Axelsson, En meningsfull historia? Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten. Acta Wexionensia. Nr 169/2009. Doktorsavhandling i historia. Ann-Kari Sundberg, Le poids de la tradition. La gestion professorale de l’altérité linguistique et culturelle en classe de FLE. Acta Wexionensia. Nr 174/2009. Doktorsavhandling i franska med didaktisk inriktning. Vasilis Papageorgiou (red.), Blåser luft i fåglar. Kreativt skrivande i Växjö. Lagerkvist-serien 5. Växjö University Press 2009. Gunnel Holmér, Kosta glasbruk – en etnisk smältdegel?: Arbete och arbetskraftsinvandring 1943-1973. Ewa Bergh Nestlog, Perspektiv i elevtexter: Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår.
27
Katznelson, Noemi, and Mette Pless. "Unges forestillinger om arbejde." Tidsskrift for Arbejdsliv 8, no. 3 (September 1, 2006): 37. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v8i3.108572.
Full textAbstract:
Markedssamfundet udgør i dag et altdominerende vilkår for unges første forsøg på at orientere sig i forhold til uddannelse og arbejde. De unge har i dag, ligesom det var tilfældet for nogle år tilbage, fokus på uddannelse og arbejde som individuelle selvrealiseringsprojekter. Men til forskel fra tidligere1 står dette fokus ikke alene. ¯nsket om økonomisk sikkerhed, chance for succes og fokus på det 'realistiske' valg spiller nu i høj grad også en rolle for de unges overvejelser omkring deres kommende uddannelsesvalg og fremtidige arbejdsliv. Risikobevidstheden og markedsmekanismernes indbyggede risiko for at være én af dem, der bliver sorteret fra, lurer hos mange unge. Og det til trods for at arbejdsmarkedet i stigende grad sukker efter unge. A rtiklen tager udgangspunkt i en undersøgelse om udskoling, hvor vi siden 2004 har fulgt 1200 unge, fra de gik i 8. klasse og to år frem, til det år hvor de er startet enten på en ungdomsuddannelse, i 10. klasse, i ar bejde eller andet. Metodisk gennemføres un dersøgelsen ved brug af både kvalitative og kvantitative metoder. Undersøgelsen fi nder sted i forbindelse med en række forsøg med brobygning mellem grundskole og ung domsuddannelse, og har overordnet til for mål at afdække hvad, der påvirker unges ud dannelsesvalg. Undersøgelsen er fi nansieret af Undervisningsministeriet, og der er ind til videre udgivet en midtvejsrapport Nien de klasse og hvad så?.
28
Nilholm, Claes, and Kerstin Göransson. "Camilla Brørup Dyssegaard, Michael Søgaard Larsen och Tiftikҫi, C.: Effekt og pædagigisk insats ved inklusion of born med særlige behov i grundskolen." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 22, no. 1 (January 1, 2013): 137–43. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v22i1.988.
Full text
29
Pietrzak, Helena. "Kwestia opodatkowania kościelnych osób fizycznych w Polskiej Rzeczypospolitej Ludowej." Prawo Kanoniczne 49, no. 1-2 (June 15, 2006): 269–300. http://dx.doi.org/10.21697/pk.2006.49.1-2.11.
Full textAbstract:
Der Bereich der Steuerpflichten kirchlicher natürlicher Personen in der Zeit des Bestehens der Volksrepublik Polen (VRP) in Bezug auf die Umsazt-, Einkommen-, Grund-, Wohnraum- und Vermögensrechterwerbssteuer war im Grunde genommen der gleiche wie bei Laien. Jedoch sei unterstrichen, dass eine der wesentlichsten Steuern, die kirchliche natürliche Personen belasteten, dle Lohnsteuer war, insbesondere die durch das Gesetz über Lohnsteuer vom 04.02.1949 eingeführte Steuererhöhung für Alleinstehende. Nach Ansicht der Finanzbehörde ist eine solche Steuererhöhung eine ökonomische Kategorie, die mit der Annahme der Grundskala einer Besteuerung auf dem Niveau der alleinstehende Person verbunden ist. Dadurch haben sich die Geistlichen also indirekt an den Lebenshaltungskosten der Familien beteiligt. Aber die kirchlichen Behörden waren der Ansicht, dass das eine diskriminierende Praxis gegenüber den zum Zölibat verpflichteten Personen ist. Bemerkt sei, dass die Steuererhöhung für Alleinstehende zusammenfiel mit der durch der Staat geführten besonderen Politik im Bereich der Beschäftigung geistlicher Personen und deren Verpflichtung zur Sozialversicherung. Schon 1949 haben im Rahmen der Übernahme durch den Staat von Krankenhäusern und Ordensschulen die Direktionen dieser Anstalten alle geistlichen und Mitglieder des Ordensstands entlassen. Im Ergebnis unterstanden die in Kirchengemeinden, Kurien und Seminaren beschäftigten Geistlichen u. A. m. nicht mehr der Sozialversicherung, es sei denn, dass sie auf Grund eines Arbeitsvertrags beschäftigt wurden. Daher versuchte das Polnische Episkopat unter Einfluss der geführten Politik und gesellschaftlichen Diskriminierung die staatlichen Behörden schließlich dazu zu zwingen, einerseits die Geistlichen in die Sozialversicherung aufzunehmen, andererseits die Steuererhöhung abzuschaffen. Das erfolgte durch einen befristeten Verbot der Zahlung der Lohnsteuer durch die Geistlichen im Jahre 1979. Das führte dazu, dass die Behörden der VRP zu konstruktiven Lösungen greifen, und 1980 wurde die Situation der Geistlichen im Bereich der Sozialversicherung normalisiert (obwohl eine radikale Gleichstellung im Sozialversicherungsbereich erst nach Inkrafttreten des Gesetzes vom 17.05.1989 erfolgte): ein Jahr später schuf Finanzminister die Steuererhöhung für Alleinstehende ab. Die übrigen Steuern traten entweder allgemein auf oder umfassten große Gruppen der Geistlichkeit.
30
Vikström, Anna M. "Ett frö för lärande. En variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi (A seed for learning. A variation theory study of teaching and learning in biology.)." Nordic Studies in Science Education 1, no. 2 (November 1, 2005): 106. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.507.
Full text
31
Johansson, Annie-Maj, and Per-Olof Wickman. "Vad ska elever lära sig angående naturvetenskaplig verksamhet? - En analys av svenska läroplaner för grundskolan under 50 år. "What should students learn about scientific inquiry? A comparative study of 50 years of the Swedish national curricula."." Nordic Studies in Science Education 8, no. 3 (December 12, 2012): 197–212. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.528.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to contribute to an understanding of which changes related to scientific inquiry have been made historically in curriculum documents. A comparative analysis is made of five Swedish national curricula– Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 – during the last 50 years regarding what compulsory school students (school years 1–9) should learn about scientific inquiry. It focuses 1) what students should learn about carrying out scientific inquiries, and 2) what students should learn about the nature of science. All of the curricula examined have aims concerning scientific inquiry. The results show that during the period there have been many shifts in emphasis and changes of aims, for example from learning an inductive method to a more deductive one, and from an emphasis on carrying out investigations to an emphasis on more conceptual understanding of scientific investigations. Because teaching traditions tend to conserve aspects of earlier curricula, it is discussed how the results can help teachers, teacher students and curriculum developers to better see the consequences of the changes for teaching and learning.
32
Bhattacharya, Asoke, and Tandra Mitra. "People's Education in India. Perspective of Jadavpur University." Grundtvig-Studier 49, no. 1 (January 1, 1998): 202–10. http://dx.doi.org/10.7146/grs.v49i1.16279.
Full textAbstract:
Folkeoplysning i Indien - belyst på baggrund af Jadavpur universitetets udgangspunktAf Asoke Bhattacharya og Tandra MitraForfatterne - henholdsvis direktør for og forsker på et forskningscenter i folkeoplysning på Jadavpur University, Calcutta - fortæller om mulighederne for at bruge den grundtvigske folkehøjskole i voksenundervisningen i Indien.Artiklen indledes med en fremstilling af, hvorledes Vest-Bengalen i årene omkring 1970 i lighed med den øvrige verden prægedes af voldsomme begivenheder, her i forbindelse med bestræbelser på at gennemføre jordreformer. Dette arbejde blev imidlertid ikke fulgt op af et forsøg på at komme analfabetismen til livs. Fra 1986 blev kampen mod analfabetisme imidlertid en national opgave i Indien, hvor undersøgelser pegede på, at landet i år 2000 ville have halvdelen af verdens analfabeter inden for sine grænser. I 1988 dannedes The National Literacy Mission og blev snart en stærk bevægelse. Et forbillede for hele Indien blev delstaten Kerala, hvor det lykkedes først et enkelt distrikt, siden hele delstaten at udrydde analfabetismen. Fra 1990 til 1994 nåede »operation Blackboard« ud i næsten hver krog af landet, men efter en årrække stagnerede projektet. I forbindelse med forsøgene på at videreføre kampen mod analfabetisme inden for rammerne af en handlingsplan har det nævnte forskningscenter Adult, Continuing and Extension Centre da arbejdet med opfølgningsprogrammer, der forbinder arbejdet med læsning med projekter, der har til hensigt at styrke udviklingsarbejdet i Vest-Bengalen. Konkret har der været tale om etablering af tre centre for mennesker, der har opnået læse- og skrivefærdighed. I den sammenhæng har man dels gjort den erfaring, at et sådant arbejde forudsætter et samarbejde, dels at den administrative struktur i landområdeme er for bureaukratisk til at kunne opfange de allerfattigstes forsøg på at udnytte læsefærdigheden i forbindelse med kooperativt arbejde.I denne situation inddrager forfatterne Grundtvigs uddannelsestanker og den rolle, de har spillet i det danske folks nyere historie. Det skildres, hvorledes Grundtvig taler om folkets og ikke elitens uddannelse, og hvorledes åndelig oplysning for Grundtvig udgør baggrunden for folkelig bevidstgørelse. Videre skildres den danske folkehøjskole som en eksamensfri skole i tæt kontakt med landbefolkningen og med andelsbevægelsen. Forfatterne fortsætter med at gøre rede for, hvorledes den grundtvigske folkehøjskolemodel kan forbindes med det såkaldte three-tier Panchayat system i Vest-Bengalen, der fremstår som et led i demokratiseringen af landdistrikterne. På dette systems første trin - landsbyniveauet - skal en grundskole for voksne oprettes, i hvilken kampen mod analfabetisme kombineres med samtaler og indlæring af praktiske færdigheder. På systemets andet trin oprettes folkehøjskoler, hvor national historie og kultur på lignende vis forbindes med erhvervsrettet undervisning og redegørelser for andelstanken. På tredje trin - distriktsniveauet – indrettes folkelige »Colleges«, hvor eleverne uddannes med henblik på senere at kunne virke som undervisere på folkehøjskolerne eller grundskolerne. Samtlige institutioner skal baseres på tætte kontakter til landbefolkningen, men også til en koordinerende komite, sammensat bl.a. af repræsentanter for administrationen.Konkret skal det nævnte Adult, Continuing and Extension Centre på Jadavpur Universitetet støtte projektet gennem oprettelse af The Grundtvig International Centre for Study and Research in Adult Education, der i samarbejde med bl.a. Center for Grundtvig-studier i Aarhus dels skal drive studier i den grundtvigske bevægelse og dens mulige betydning for Indien i dag, dels skal støtte folkeoplysningsarbejdet i kampen mod analfabetisme og de initiativer, der er knyttet til dette.
33
Pettersson, Rune. "Pictorial capabilities of young comprehensive school students. dömning av kunskaper och färdigheter i bild, årskurs 2. Del av en nationell värdering av grundskolan, by S. Eklund. Umeå Universitet. Institutionen för ldlärarutbildning. Rapport nr. 10 [Umea university, department of education of art teachers, report no. 10], 1990." Educational Technology Research and Development 39, no. 3 (September 1991): 110–11. http://dx.doi.org/10.1007/bf02296445.
Full text
34
Kristiansson, Martin. "Underordnat, undanskymt och otydligt – om samhällskunskapsämnets relationsproblem inom SO-gruppen på svenskt mellanstadium." Acta Didactica Norge 11, no. 1 (February 14, 2017): 4. http://dx.doi.org/10.5617/adno.2547.
Full textAbstract:
I artikeln diskuteras en lärarstudie om vad som utmärker samhällskunskaps-ämnet på svenskt mellanstadium. Det sker mot bakgrund av en skandinavisk ämnesdidaktisk diskussion om ämnets tydlighet med fokus riktad mot svenska förhållanden. Här har ämnet beskrivits som otydligt i läroplans- och läroboks-forskning medan det framträder som mer tydligt i lärarforskning. Denna lärarforskning har dock oftast studerat grundskolans högstadium och gymnasium. Studier på mellanstadiet saknas och min studie visar, till skillnad från dessa studier, att ämnet är otydligt när lärarna talar om det. Det är ett stadie som också skiljer sig från högstadiets och gymnasiets ämnescentrerade ämneslärarkultur genom att det är mer elevcentrerat och klasslärarbundet med högre grad av ämnesintegration. Artikeln fokuserar därför samhällskunskapsämnets relationer till övriga samhällsorienterande (SO) ämnen – geografi, historia och religionskunskap – och vad det innebär för ämnets otydlighet. Genom intervjuer med lärare om deras SO-undervisning och samhällskunskapsämnets del i den, illustrerat med hjälp av begreppen ”ämnesmarkörer”, ”ämnesväxlingar” och ”ämnesöverlappningar”, framträder ämnet som underordnat och undanskymt i relation till särskilt geografi och historia. De har en dominerande position inom gruppen och bidrar till att samhällskunskapsämnet förblir otydligt. I artikelns konklusion och diskussion argumenteras för betydelsen av en rekonstruktion av relationerna inom gruppen, inte endast för att göra samhällskunskapsämnet tydligare, utan för att också övriga ämnen skall ge ett starkare bidrag till elevers lärande om samhället och dess frågor både som enskilda ämnen och tillsammans.Nyckelord: samhällskunskap, samhällsorienterande ämnen, ämnesmarkörer, ämnesväxlingar, ämnesöverlappningarAbstractThis article reports on a practice-related study of the characteristic features of the civics subject in Swedish upper primary education. The discussion takes place against the background of a Scandinavian subject-specific pedagogical debate on the lack of clarity in the civics subject in relation to the other social studies subjects. In Sweden, curriculum and textbook research has pointed out that civics seems to have a vague and unspecified role in primary education, while it seems to have a more prominent role in practice-related research. However, the latter research has often focused on lower and upper secondary education, and so far there have been no studies of the role of civics in primary education. In contrast to the studies of civics in secondary education, my study shows that civics in primary education emerges as very obscure in teachers’ talk about it. At this stage of education, civics is not as subject-centred as it is in the subject-teaching culture of secondary education, but rather a pupil-centred subject with a high degree of integration with other subjects. The article has a focus on civics in relation to the other social studies subjects (SO), namely geography, history and religious studies, and on how the interrelations affect the perception of civics. The study is based on interviews with teachers on their SO teaching and the role of civics with the help of the concepts of ”subject marker”, ”subject-switching”, and ”subject-overlapping”. The result of the analysis is that civics emerges as a subordinated and inconspicuous subject in relation to geography and history, in particular. These two subjects have a dominant position in the subject cluster and contribute to relegating civics to a vague and unclear backseat. In conclusion, the article argues for the need of reconstructing the interrelations in the subject cluster, not only for the sake of clarifying the role and content of civics, but also to ensure that the other subjects can also contribute more to pupils’ learning about community and citizenship issues, as separate subjects and together.Keywords: civics, social studies subjects, subjects, subject marker, subject-switching, subject-overlapping
35
Lago, Lina, and Caroline Bötrius. "Elevers perspektiv på läsning i grundskola och fritidshem." Venue, March 24, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.3288.
Full textAbstract:
Att lära elever att läsa är något som ofta ses som en huvuduppgift i skolans tidiga år. Under senare år har även fritidshem kommit att lyftas fram som en viktig arena för elevers läsutveckling. I denna text undersöks hur elever beskriver läsningens funktion och roll i skola och fritidshem. Att förstå hur elever resonerar är en viktig utgångspunkt för lärares arbete såväl i skola som i fritidshem.
36
Olovsson, Tord Göran. "Ämnesövergripande undervisning i SO-ämnena i svensk grundskola - vad säger lärarna?" Acta Didactica Norden 14, no. 3 (September 16, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7920.
Full textAbstract:
Det har från statligt håll under många år funnits en ämnesövergripande ambition för undervisningen i SO i årskurs 4–6 i svensk grundskola. I och med införandet av den nuvarande läroplanen (Lgr 11) fick dock de enskilda SO-ämnena (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap) en mera framträdande roll i kursplanerna. Lgr 11 innebar också att betyg infördes från årskurs 6, med kunskapskrav för varje SO-ämne. Lgr 11 föreskriver dock också att eleverna ska ges möjligheter att arbeta ämnes-övergripande. Det finns dock indikationer på att undervisningen i SO i årskurs 4–6 på många skolor, inte sker ämnesövergripande. Studiens syfte är att beskriva och analysera möjligheter och utmaningar som lärare i årskurs 4–6 ser med ämnesövergripande undervisning i SO. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. Resultaten, analyserade främst i relation till Blanck (2014), Ross (2006a) samt Carlgren (2016) visar att möjligheter som lärarna anger med ämnesövergripande undervisning i SO är att det kan ge eleverna helhetsförståelse och sammanhang, utifrån lärarnas beskrivningar av vad som är gemensamt för SO-ämnena. Utmaningar för ämnesövergripande undervisning gäller främst bedömning och betygsättning i förhållande till kunskapskraven i varje SO-ämne. Lgr 11:s summativa bedömningsfokus avspeglar sig i lärarnas resonemang, och påverkar även deras undervisningspraktik, främst på så sätt att det försvårar elevers utveckling av de mer komplexa kunskaper som ämnesövergripande undervisning kan ge.
Nyckelord: ämnesövergripande undervisning, SO-ämnen, synteskunskaper, bedömning, kunskapskrav
Subject-integrated teaching in the social studies subjects in Swedish compulsory school – What do the teachers say?
AbstractFor many years, at the state level, there has been an ambition for subject-integrated teaching in years 4–6 in Swedish compulsory school. However, with the introduction of the current national curriculum (Lgr 11), the individual social studies subjects (civics, geography, history and religious studies) became more prominent in the national syllabi. Lgr 11 also included a new grading system, now starting from year 6, with knowledge requirements for each social studies subject. However, Lgr 11 also stipulates that students should be given the opportunity to work subject-integrated. But there are indications that current teaching in social studies in years 4–6 at many schools, does not occur subject-integrated. The purpose of the study is to describe and analyse teachers’ views of opportunities and challenges regarding subject-integrated teaching in social studies in years 4–6. The study is based on interviews with six teachers. The results, analysed mainly in relation to Blanck (2014), Ross (2006a) and Carlgren (2016), show that the teachers state that the potential in subject-integrated teaching is that it can develop students’ understanding of the whole, based on the teachers’ descriptions of what is common for the social studies subjects. Challenges for subject-integrated teaching mainly concern assessment and grading, in relation to the knowledge requirements in each subject. The summative focus in Lgr 11 is also reflected in the teachers’ views, and also affects their teaching practice, primarily in such a way that the summative focus makes it difficult for students to develop the more complex knowledge that subject-integrated teaching can provide.
Keywords: subject-integrated teaching, social studies subjects, synthesized knowledge, assessment, knowledge requirements
37
Lago, Lina, and Helene Elvstrand. "”Där är vi inblandade allihop”: Samverkan mellan lärare i fritidshem, förskoleklass och grundskola." Venue 8, no. 2 (November 22, 2019). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.19813.
Full textAbstract:
Hur förstår och beskriver lärare i fritidshem, förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 förutsättningarna för samverkan? Detta är utgångspunkten förd denna artikel som bygger på ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt om samverkan i skolans tidiga år.
38
Frejd, Johanna. "Barn i förskoleklass skapar mening om evolution och djurs utveckling." ATENA Didaktik, October 16, 2019. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2019.1355.
Full textAbstract:
I den här texten sammanfattar jag resultaten av min avhandling "Encountering evolution: Children’s meaning-making processes in collaborative interactions". Resultaten baseras på videoanalyser av tre olika gruppbaserade aktiviteter med evolution i fokus. Alla barn som deltog i studien gick vid tiden i förskoleklass. Då förskoleklassens verksamhet har drag både av förskolans lekbaserade praktik och grundskolans mer undervisningsinriktade praktik, är min förhoppning att resultaten kan vara till nytta för lärare och pedagoger i såväl förskolan som grundskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten att både tillgång till material och uppgifters utformning och kontext har stor påverkan på vad som sker när barn deltar i aktiviteter med naturvetenskapligt innehåll.
39
Edquist, Samuel. "Review (English): Lina Spjut, Att (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866–2016." Nordic Journal of Educational History 6, no. 1 (June 14, 2019). http://dx.doi.org/10.36368/njedh.v6i1.129.
Full text
40
Lindberg, Ylva. "Verklig fiktion om virtuell verklighet – Litteraturundervisningens utmaning." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 2, no. 3 (June 1, 2009). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v2i3.3920.
Full textAbstract:
Följande text utgår från frågorna varför och hur humaniora ska integrera ny teknik. I detta fall belyses mer specifikt hur svenskämnet och litteraturundervisningen kan anknyta till den teknologi som virtuella tredimensionella världar via internet uppvisar.I den första delen av artikeln refereras till ett försök att använda den virtuella världen Second Life i en kurs i litteraturvetenskap. Sedan beskrivs de nära samband som finns mellan litteratur och teknik. Därefter följer en argumentation som vill visa på varför just virtuella världar är betydelsefulla för litteraturvetenskapen. Konklusionen är att digitala universum kan vara ett verktyg där teknik och litteratur kan mötas på lika villkor, utan att den ena eller den andra dominerar teoretiskt.I den andra delen utforskas rent allmänt möjligheterna att förnya svenskämnet och litteraturundervisningen genom aktuell informations- och kommunikationsteknologi, IKT, och mer specifikt genom virtuella världar, som i sig rymmer en stor del av nämnda tekniker. Här fokuseras framför allt på grundskolan, men även på högre studier. Mot bakgrund av den senaste debatten kring litteraturkanon, grundskolans kursplaner, samt svenskämnets konception diskuteras vilken plats som finns i undervisningen för IKT och ett studium av virtuella världar. Den centrala frågan kretsar även här kring hur det litterära och humanistiska perspektivet kan möta det tekniskt naturvetenskapliga och vice versa.I tredje delen ges en mycket kortfattad forskningsöversikt som syftar till att belysa hur man både i litteraturvetenskapliga och tekniska forskningssammanhang under de senaste åren diskuterat förhållandet mellan litteraturvetenskap och teknik, men även mellan teknik och andra konstformer, såsom bildkonsten.I den sista och fjärde delen presenteras några romaner som utspelar sig i den virtuella världen Second Life eller i en digital miljö som är mycket lik denna. I denna del presenteras olika argument för att teknik på detta sätt kan integreras i ämnet genom litteraturläsning. Avsnittet gör en analys av romanerna Notre seconde vie (2008) av Alain Monnier och ANIMA: A Novel about Second Life (2007) av avataren Dalian Hansen, där exempel tas fram som kan knyta an till svenskämnets tre konceptioner - litteraturhistoria, språkliga färdigheter och erfarenhetspedagogik - samt till litteracitet och särskilt till digital litteracitet.
41
Ejsing-Duun, Stine, and Morten Misfeldt. "Tema 1: Programmering af robotenheder i grundskolen." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 8, no. 14 (December 25, 2015). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v8i14.21615.
Full textAbstract:
I denne artikel undersøger vi potentialerne for at lære matematik gennem programmering af robotter. Vi foreslår en model med tre indbyrdes afhængige læringspotentialer, som programmering fordrer. Det omfatter elevens evne til at; (1) tænke i algoritmer, (2) producere viden og artefakter gennem brug af matematik og (3) foretage abstraktion og indkapsling.Programmering er blevet en del af grundskolens læringsmål i flere lande. I Danmark er programmering et læringsmål i forenklede fælles mål for Fysik/Kemi og desuden en del af den nationale undervisningsvejledning for matematik. En analyse af potentialerne i at anvende programmering i forbindelse med disse fag er derfor væsentlig. I denne artikel fokuserer vi på samspillet mellem matematik og programmering gennem litteraturstudier og analyse af empiriske situationer fra undervisning i programmering af LEGO Mindstorms. Teoretisk anvendes den instrumentelle tilgang til teknologi i matematikundervisning. Analysen viser en række måder, hvorpå didaktisk opmærksomhed på epistemisk forhandling kan understøtte læring af matematik gennem programmering.
42
Ryberg, Marie Larsen. "Postsocialistiske svar: Skolelærere og „moderniseringen” af grundskolen i Brčko, Bosnien- Hercegovina." Tidsskriftet Antropologi, no. 62 (April 15, 2010). http://dx.doi.org/10.7146/ta.v0i62.27355.
Full textAbstract:
Marie Larsen Ryberg: Post Socialistic Answers: Schoolteachers and the “Modernising” of Elementary School in Brcko, Bosnia-Hercegovina Since the disintegration of Yugoslavia, international organisations and scholars have stressed the problems of primary education in Bosnia-Herzegovina, pointing to the “legacy” from socialist times and a need to “modernise” the school system. The aim of this article is to analyse the ways in which schoolteachers in Brčko, Bosnia-Herzegovina relate to the two most prominent NGOs present in Brčko and their efforts to “modernise” the teaching methodologies and implement “democracy” and “civic education”. The article argues that an understanding of the teachers’ practices should include a broader analytical framework than conceptualising them as a “legacy” or “backward.” For a more nuanced understanding, the article takes three analytical approaches. First, it argues that the teachers’ practices and ideas in relation to knowledge should be viewed as connected to a socialist narrative of modern development. Second, it points to gift-giving as a way of understanding how the teachers draw on teaching methods such as lectures and learning by heart. Third, the article points to a model of the socialist system, and suggests that an appreciation of the teachers’ exclusive role as bureaucrats in a socialist system of allocation is central to an understanding of their practices today. The article thus unfolds the different ideas, motives and structures that shape the teachers’ practices as a post-socialist respond rather than as a “legacy.” Keywords: Post-socialism, Bosnia-Herzegovina, education, modernization, knowledge, gift-giving.
43
Ekström Lind, Linda, Cornelia Wilhelmsson, Anna Martin Bylund, and Linneá Stenliden. "Påverkar covid-19 lärares betygs- och bedömningspraktik?" Venue 10, no. 2 (March 19, 2021). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.3480.
Full textAbstract:
Svensk gymnasieskola övergår 18 mars 2020 till distansundervisning med anledning av covid-19. Eleverna deltar hemifrån och lärarna arbetar antingen på skolan eller hemma. Grundskolan är fortsatt öppen och lärarna, och majoriteten elever, vistas i skolan. Rådande restriktioner anger att de med symtom ska vara hemma (Utbildningsdepartementet, 2020), vilket gör att vissa grundskoleelever deltar på distans. Därmed förändras skolpraktiken inom båda skolformerna: lärare och elever befinner sig i samma tid - arbetar utifrån befintligt schema - men separeras helt eller delvis fysiskt. Nu väcks nya frågor kring bedömning och betygsättning. Under vårterminen brukar elever få möjlighet att bekräfta eller höja sina prestationer. Hur ska detta ske när lärare och elever är åtskilda vid bedömningstillfällena? Betydelsefullt är att betygsättning genomförs på ett trovärdigt och rättssäkert sätt. Därför belyser vi hur lärare utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv agerar i relation till bedömning och betygsättning i en förändrad skolpraktik.
44
Andersson, Joakim. "Instruktion av hantverkstekniker i slöjden." FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 12, no. 1 (December 16, 2019). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.2761.
Full textAbstract:
Utgångspunkt i denna artikel är två slöjdlärares kommunikation med sina elever i årskurs 6 i den svenska grundskolans slöjdundervisning. Som metod för att dokumentera användandet av olika kommunikationsformer och kommunikativa resurser används videoinspelade klassrumsobservationer samt stimulated recall. Slöjdämnet är ett kommunikativt ämne på flera sätt, dels genom möjligheten till både verbala- och icke verbala instruktioner och observationer av andras görande, dels genom användandet av material och den utrustning som finns tillgänglig i salen. Fokus i analysarbetet är slöjdlärarens olika val av kommunikationsform och kommunikativa resurs vid en instruktion. Studien belyser slöjdlärarens möjligheter att skapa förståelser genom ett didaktiskt medvetet val av kommunikationsform och kommunikativ resurs i instruktionens olika delar.
45
Caeli, Elisa Nadire, and Martin Dybdal. "Teknologiforståelse i skolens praksis." Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 12, no. 22 (September 15, 2020). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v12i22.115613.
Full textAbstract:
Denne artikel er et fagdidaktisk bidrag til det fagområde, der i grundskolekontekst kaldes teknologiforståelse. Teknologiforståelse forstås i denne kontekst som en faglighed, der indebærer udvikling af kompetencer inden for datalogisk tænkning, designtænkning og kritisk tænkning om brug af datalogi i samfundet.
I artiklen formidles og analyseres resultaterne af et eksperiment, gennemført i foråret 2019 i en 8. klasse. Formålet var at undersøge undervisning i datalogisk tænkning og designtænkning i dansk almendannede grundskole gennem udvikling af et datalogisk design til autentisk problemløsning og derved udlede fagdidaktiske henholdsvis muligheder og udfordringer i en sådan undervisning.
Eksperimentet tog udgangspunkt i to primære hypoteser: en forventet modstand fra eleverne mod at ville lave om på deres design efter brugerfeedback, samt at eleverne ville have et snævert syn på datalogi som det samme som programmering. Disse hypoteser blev delvist bekræftet, men også andre henholdsvis muligheder og udfordringer blev identificeret, herunder ændrede opfattelser af og nye muligheder for succes med datalogi, succes med kreative afbræk og vekslende arbejdsmåder, en positiv betydning af autenticitet for elevernes forståelse og ønske om flere frihedsgrader, end de fik i dette projekt.
46
Illum, Bent, and Marléne Johansson. "Vad är tillräckligt mjukt? – kulturell socialisering och lärande i skolans slöjdpraktik." FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 2, no. 1 (August 31, 2009). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.62.
Full textAbstract:
Utgångspunkten i denna artikel är empiriskt förankrade exempel från den svenska grundskolans slöjdundervisning, årskurs 5. Studien är relaterad till ”Komolärprojektet” (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker) som är finansierat genom det svenska Vetenskapsrådet. Som hjälpmedel för att skildra hur kulturell socialisering och lärande i skolans slöjdpraktik kan formuleras använder vi oss av videoinspelade klassrumsobservationer. Fokus för analysarbetet är klassrumskommunikationen å den ena sidan och elevernas interaktion med material och redskap å den andra. Slöjd är ett påtagligt kommunikativt ämne på flera vis. Elever bygger upp en egen erfarenhetsvärld när de själva får erfarenheter av hur ”tillräckligt mjuk” känns genom att se, känna och uppleva med kroppen. Lärandesituationerna ger tillgång till tidigare erfarenheter, både egna och andras. Under social interaktion, tillsammans med redskap och material, återskapas och nyskapas ett kollektivt minne. Slöjdkunnandet förvärvas i interaktion med omvärlden, tanke och handling byggs in i upplevelserna.
47
Varga, Anita. "Talaktsteoretiska perspektiv på skolans litteratursamtal: En studie i lärares lingvistiska strategier." Acta Didactica Norge 7, no. 1 (December 17, 2013). http://dx.doi.org/10.5617/adno.1119.
Full textAbstract:
Dagens samhälle ställer allt högre krav på en muntlig och skriftlig kompetens. Detta reser höga krav på skolan att erbjuda en undervisning som stödjer eleverna i att utveckla sådana färdigheter. Forskningen har visat att elever genom textsamtal kan stödjas i att utveckla läsförståelse och även utvecklat metoder för hur sådan undervisning kan bedrivas. (Raphael 1982; Palincsar & Brown 1984; Baumann, Jones & Seifert-Kessel 1993; Franzén 1993; 2002; Guthrie et al. 1996; 2004;Sternberg & Grigorenko 2002a; 2002b; Oszkus 2006; Anmarkrud & Bråten 2012). Däremot saknas studier som specifikt belyser sådan undervisning utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv och undersöker hur lärare med hjälp av sina lingvistiska yttrandehandlingar kan erbjuda eleverna stöd i att utveckla läsförmågan. Föreliggande artikel är ett viktigt bidrag inom detta område. Med analysinstrument hämtade ur talaktsteorin analyseras sekvenser ur fyra litteratursamtal i den svenska grundskolans årskurser 6 och 7. Syftet med studien är att identifiera, belysa och analysera kritiska aspekter i samtalet som stödjer eleverna i att utveckla läsförståelse. Studien visar hur lärarna genom sex olika talhandlingar erbjuder eleverna stöd i att identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, motivera och belägga sina tolkningar, internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet samt utveckla metakognition.
48
Häggström, Margaretha. "Avantgarde utan auktoritet – miljöaktivism i en lågstadieklass." Acta Didactica Norden 14, no. 1 (May 15, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7936.
Full textAbstract:
Denna artikel undersöker elevers handlingar efter möten med så kallade desorienterande dilemman i undervisning som förlagts till skogsmiljö. Artikeln bygger på en studie genomförd i den svenska grundskolans årskurs 2, där en lärarstudent, tillsammans med sin handledare, planerat och genomfört en Storyline, med syfte att låta eleverna skapa relationer till träd och därigenom att motverka växtblindhet. Det empiriska underlaget består av fältanteckningar från deltagande observation och transkriptioner från video¬inspelningar och från en intervju med lärarstudenten. Materialet analyseras genom kvalitativ innehållsanalys mot bakgrund av affektivt och transformativt lärande. Resultatet visar att när eleverna i studien gavs frihet att utforska skogsmiljön på egen hand, öppnades möjligheter till estetiska erfarenheter och till möten med desorien¬terande dilemman. Affektivt och transformativt lärande kan vara en pedagogisk ut¬gångspunkt som kan leda till elevens förändrade självbild och förändrat sätt att betrakta världen.
Nyckelord: estetiska naturmöten, affektivt lärande, transformativt lärande, miljöperspektiv, desorienterande dilemman
Avant-garde without authority – environmentalism in a lower primary class
AbstractThis article examines students’ actions after encountering disorienting dilemmas within outdoor education in the forest. The article is based on a study conducted in a Swedish primary school, in second grade (8 years), where a student teacher, together with a supervisor, has planned and conducted a Storyline with the aim of creating relationships with trees in order to counteract plant blindness. The empirical data consists of field notes from participant observation and transcripts from video recordings and one interview with the student teacher. Qualitative content analysis is used with focus on affective and transformative learning. The result shows that when students had the opportunity to explore the forest on their own, possibilities of aesthetic experiences and encounters with disorienting dilemmas were given. Hence, affective and transformative learning may be a vital pedagogical departure, which can lead to students’ changing self-image and ways to view the world.
Keywords: aesthetic meetings with nature, affective learning theory, transformative learning, environmental perspective, disorienting dilemmas
49
Kilhamn, Cecilia, Lennart Rolandsson, and Kajsa Bråting. "Programmering i svensk skolmatematik." LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education 9, no. 1 (May 6, 2021). http://dx.doi.org/10.31129/lumat.9.2.1457.
Full textAbstract:
När programmering skulle inkorporeras i skolans arbete valde Sverige i sin läroplansrevidering 2017 att skriva in det i matematikämnet, med stark koppling till algebra. Samtliga matematiklärare ställdes då inför utmaningen att undervisa i programmering. Vi undersöker här resultatet av 32 lärargruppers gemensamma arbete med att planera och genomföra lektioner i programmering i matematik i grundskolan. För att få insikt i hur lärare tolkar uppdraget och transponerar läroplananes beskrivning av programmering till klassrumspraktiken analyserar vi det matematiska innehållet i dessa lektioner samt vilken syn på relationen mellan matematik och programmering som framträder i lärarnas beskrivning av syfte, lärandemål, aktivitet och reflektion. Vi finner att programmeringsaktiviteter i 1/3 av lektionerna inte kopplas till något traditionellt matematiskt innehåll. I övriga lektioner är det främst aritmetik eller geometri som utgör det matematiska innehållet. Få explicita kopplingar görs till algebra förutom till begreppet variabler, men då är det främst variabler inom programmering som avses. I materialet framträder fyra olika relationer mellan matematik och programmering: 1) enbart programmering; 2) matematik som en kontext för programmering; 3) programmering som ett verktyg för att effektivisera beräkningar; 4) programmering som ett verktyg för att utforska matematik. Resultaten diskuteras i relation till matematikämnets syfte och innehåll i den svenska läroplanen.
In English
When incorporating programming in the school curricula, Sweden decided to integrate it with mathematics, and specifically within the core content of algebra. As a result, all mathematics teachers at all levels were faced with the challenge of teaching programming. In this study we analyse documentation from 32 lessons studies where groups pf teachers have planned, conducted, and revised lessons on programming within the school subject mathematics. To gain insight into how the teachers interpret the new task and thus contribute to the transposition of knowledge from the curriculum level to the classroom level, we analyse the mathematical content in these lessons and the relations between mathematics and programming that emerge in the way the teachers describe the aim, the activites and the learning outcomes of the lessons. We find that 1/3 of the lessons do not connect to any traditional mathematics content, and the rest of the lessons mostly focus on arithmetic or geometry. Few explicit connectiions are made to algebra, execpt for the variable concept, but when variables are treated the focus is on variables in the programming sense rather than algebra. Four different relationships between mathematics and programming emerge in the data: 1) programming without connecting to mathematics; 2) mathematics as a context for programming, 3) programming as a tool for efficient calculations; 4) programming as a tool for exploring mathematics. The results are discussed relation to the transposition of knowledge of mathematics as a school subject.