Academic literature on the topic 'Grundutbildade sjuksköterskor'

Introduktion/Bakgrund: Vid slutet av 2019 uppkom Covid-19, varpå omorganisationer skett både globalt och nationellt. Forskning av vidareutbildade sjuksköterskor som vårdat patienter med Ebola, SARS och Covid-19 påvisar olika erfarenheter. Även grundutbildade sjuksköterskor behöver vårda patienter med Covid-19, vilket medför nya krav på professionen. Därför behöver grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av dessa patienter belysas. Syfte: Att beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: Litteraturstudie, induktiv ansats.  Metod enligt Polit och Beck’s nio steg (2021). Kvalitetsgranskning enligt Polit och Beck’s granskningsmallar (2021). Resultatet utgörs av (n=14) artiklar; kvalitativa (n=12) samt kvantitativa (n=2). Tematisk innehållsanalys enligt Braun och Clarke (2006). Resultat: Resultatet visar att arbetsbördan ökat hos grundutbildade sjuksköterskor och därigenom svårigheter att bedriva omvårdnad. Resultatet visar att grundutbildade sjuksköterskor upplever rädsla att föra smittan vidare och upplever sig socialt isolerade samt erfar en varierande stödbild. I samband med vården av patienter med Covid-19 har sjuksköterskor erhållit ett nytt förhållningssätt till professionen. Slutsats: Resultatet visar att grundutbildade sjuksköterskor erfar en ökad arbetsbörda till följd av att vårda patienter med Covid-19, vilket påverkar omvårdnaden. Grundutbildade sjuksköterskor har övervägt att lämna sina yrken, dock påvisas även positiva erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19, så som exempelvis ökad yrkesstolthet

Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutbildade sjuksköterskors erfarenhet av att börja sin yrkeskarriär på en pediatrisk avdelning. Bakgrund: Sjukvården i Sverige ställer högre krav på kompetens samtidigt som bristen på sjuksköterskor ökar. Detta leder till att nyutbildade sjuksköterskor anställs på pediatriska avdelningar utan adekvat förberedelse. Design: En kvalitativ design valdes för att besvara studiens syfte. Metod: Tio grundutbildade sjuksköterskor som inte jobbat mer än två år på en pediatrisk avdelning intervjuades under våren 2017. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat delades in i fyra kategorier: Överväldigad i början, känsla av trygghet, otrygg av dåliga förutsättningar samt personlig och yrkesmässig utveckling. Resultatet som framkom visar att den första tiden efter examen var en känslomässig berg- och dalbana. Det var svårt med bemötandet och omvårdnaden av barn och familjer. Det behövdes ett stödjande arbetsklimat för att nyutbildade sjuksköterskor skulle känna sig trygga och uppnå en yrkesmässig utveckling. Bristande stöd samt luckor i grundutbildningen bidrog till en otrygg introduktion. De praktiska moment som finns inom pediatrisk vård tog tid att lära sig, men med praktisk övning kom klinisk färdighet. Slutsats: Resultatet som framkom visade att de nyutbildade sjuksköterskorna som deltog i studien efterlyser mer förberedande kunskap om barn i grundutbildningen och ett väl fungerande mentorskap. Detta för att kunna ta hand om sjuka barn på ett säkert sätt samt uppnå trygghet i sin yrkesmässiga utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av sin kunskap för att bemöta och vårda patienter med borderline personlighetsstörning samt undersöka vilka kunskaper de önskade att grundutbildningen skulle ge. Sju legitimerade sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri som arbetar i Mellansverige deltog i studien. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens huvudresultat visade att sjuksköterskorna tyckte att psykiatriutbildningen gav en bra teoretisk grund men att den inte alltid överensstämmer med praktiken. De saknade fördjupning och några av dem uttryckte att kursen kändes föråldrad. Det fanns en önskan från sjuksköterskorna att förlänga psykiatrikursen samt möjlighet att fördjupa sig inom vissa områden. De upplevde att psykiatrikursen inte förberett dem tillräckligt för att bemöta och vårda patienter med borderline personlighetsstörning och då patienter med personlighetsstörning utgör en stor patientgrupp är det viktigt att de finns med i utbildningen. Sjuksköterskorna tyckte att det borde vara obligatoriskt att ha verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeutbildningen då det var den som förberett dem bäst inför att arbeta med psykiskt sjuka. Slutsatsen av denna studie var att den nuvarande psykiatrikursen inte är tillräcklig vid bemötandet av patienter med borderline personlighetsstörning.
The aim of this study was to investigate the basic trained nurses’ perceptions of their knowledge to respond to and care for patients with borderline personality disorder and explore what skills they wanted the undergraduate education to provide. Seven registered nurses without specialization in psychiatry and working in central Sweden participated in the study. The study had a descriptive design with qualitative approach. The collected material was analyzed by qualitative content analysis. The main result of the study revealed that the nurses felt that psychiatric training provided a good theoretical basis but that it does not always match reality. It lacked depth and some of them expressed that the course was outdated. There was a desire from the nurses to extend the psychiatry course and the opportunity to immerse themselves in certain areas. They felt that the psychiatry course did not prepare them adequately to face and care for patients with borderline personality disorder and because patients with personality disorders are a large patient population, it is important that they are represented in the education. The nurses thought there should be mandatory to have clinical training in nursing as it was the one who prepared them better for working with the mentally ill. The conclusion of this study was that the psychiatry course is not sufficient for treatment of patients with borderline personality disorder.

Bakgrund: Idag är det brist på operationssjuksjuksköterskor i Sverige, vilket har resulterat i att flera operationsavdelningar är förhindrade att bedriva full operationsverksamhet. Erfarna operationssjuksköterskor går i pension under de närmsta åren samtidigt som intresset att utbilda sig till operationssjuksköterska varit svagt. Bristen på behöriga operationssjuksköterskor kan förvärras om inte åtgärder görs, vilket kan få svåra konsekvenser som att antalet operationer måste reduceras ytterligare eller ställas in vilket skulle bidra till ett lidande för patienten samt en ökad arbetsbelastning på den befintliga personalen. Syfte: Syftet var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans profession. Metod: En kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats utfördes. Ett strategiskt urval genomfördes, vilket resulterade i nio individuella intervjuer med grundutbildade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: En intresseväckande profession, En krävande profession, En teknisk profession och En osynlig profession. Var och en av kategorierna bestod av två underkategorier. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor har otillräcklig kunskap och kännedom om operationssjuksköterskans profession. Ökad klinisk erfarenhet och information om operationssjuksköterskans profession skulle kunna skapa ett ökat intresse eller underlätta i valet om en framtida operationssjuksköterskeutbildning.
Background: Today is a shortage of operating theater nurse in Sweden, which has resulted in several operational departments are unable to engage fully operational business. Experienced operating theater nurse will retire in the next few years while the interest to train as a operating theater nurse has been neglected. The lack of competent operating theater nurse may worsen if no measures implemented to change the situation, which can have serious consequences, such as the number of operations must be further reduced or canceled, which would contribute to the suffering of the patient and an increased workload on existing staff. Aim: The aim of the study was to describe nurses perceptions of operating theater nurse profession. Method: A qualitative study with phenomenographically was performed. A strategic choice was conducted, which resulted in nine individual interviews nurses at a hospital in southern Sweden. Results: The analysis resulted in four categories: An interesting profession, A demanding profession, A technical profession and An invisible profession. Each of the categories consisted of two categories. Conclusion: Nurses have inadequate knowledge and understanding of operating theater nurse profession. Increased clinical experience and information about the operating theater nurse profession could create an increased interest in or facilitate the election of a future operating theater nurse education.

ABSTRACT  Feher A, Leander-Pehrson D.  The experiences of palliative care in newly graduated nurses. A literature review. Thesis in nursing, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020. Background: Palliative care is described as a very complex type of care with breadth of covering both medical, psychological, and spiritual needs - which results in the involvement of a number of professionals in the healthcare staff. The educational aspect of palliative care and its aims are to prepare the nurse for stages that can involve a lot of emotions and experiences in the future career, as best possible.Aim: The purpose was to investigate research on the undergraduate nurses' feelings and experiences of palliative care.Method: A qualitative literature study was conducted with ten scientific studies of qualitative anchoring as a basis for compiling results. CINAHL and PubMed have been used as primary databases for collecting material.Results: In the role of nurse, individuals is expected to be sensitive and attentive to patients with forward-looking communication. The importance of being able to keep the private feelings and values that may arise in the meeting with the patient is emphasized, and by highlighting the individual nurse maintains professionalism.Conclusion: There are many emotional experiences during her profession in both existential and emotional aspects,  and one of the goals of the nursing education is that the individual who takes on the role of nurse, should feel safe and secure for the upcoming work - where new future colleagues will eventually be welcomed. This demand, not least on the individual's own capacity for personal development, but also on the education's capacity for future development.

Bakgrund: Att arbeta i ambulans kräver ett öppet sinne och en bred klinisk blick samt en förmåga att kunna ta beslut i akuta situationer. Vilket kan vara en utmaning för en grundutbildad sjuksköterska att utföra en patientsäker vård då grundutbildningen inte motsvarar de höga förväntningarna i ambulanssjukvården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom ambulanssjukvården.  Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar som har använts i resultatet. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed och var publicerade mellan 2005–2020.  Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: Den grundutbildade sjuksköterskans behov av ökad kompetens, Arbetet är utmanande för den grundutbildade sjuksköterskan samt Den grundutbildade sjuksköterskans känsla av att vara ny. Grundutbildade sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever att de saknar viktiga erfarenheter och tillräcklig kompetens som kan leda till försenad behandling. De uttrycker även en osäkerhet vid arbete som utförs på egen hand vilket påverkar arbetet. Grundutbildade sjuksköterskor känner oro inför det stora ansvaret. Det framkommer även att vara ny inom ambulanssjukvården innebär en känsla av ensamhet.  Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar att grundutbildade sjuksköterskor som saknar erfarenhet inom ambulanssjukvården upplever osäkerhet och bristfälligt stöd,  vilket grundar sig i begränsad kunskap. Fördjupade kunskaper genom specialistutbildning skulle kunna öka tryggheten och förståelsen hos den grundutbildade sjuksköterskan. En för låg kompetens i kombination med bristande erfarenhet kan resultera i otillräcklig vårdkvalitet.
Background: Working in an ambulance requires an open mind and a broad clinical eye, as well as an ability to make decisions in emergency situations. Which can be a challenge for a registered nurse to perform patient-safe care as the education does not meet the high expectations in ambulance care. Aim: The aim of the study is to describe the registered nurses' experiences of working in ambulance care. Method: The thesis was conducted as a literature review based on 15 scientific articles. The articles were collected from databases CINAHL and PubMed and were published between 2005-2020. Result: The literature review resulted in three main categories: The registered nurse needs for increased competence, Work is challenging for the registered nurse and The registered nurse feeling of being new. Registered nurses in ambulance care feel that they lack important experience and sufficient competence that can lead to delayed treatment. They also express insecurity when working on their own, which affects the work. Registered nurses are concerned about the great responsibility. It also appears that being new in ambulance care means a feeling of loneliness. Conclusion: The results of the literature review show that registered nurses who lack experience in ambulance care experience uncertainty and inadequate support, which is based on limited knowledge. In-depth knowledge through specialist training could increase the security and understanding of the registered nurses. Too little competence in combination with lack of experience can result in insufficient quality of care.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta för att skapa en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Tidigare forskning visar att en god vårdrelation till sjuksköterskan är nödvändig för personens återhämtning. Det visar även att sjuksköterskans bemötande gentemot personen diagnostiserad med psykos är betydande för skapandet av den goda vårdrelationen. Det framkommer även både utmaningar och möjligheter som påverkar skapandet av en god vårdrelation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som kan bidra till en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Metod: Totalt tio deltagare intervjuades via semistrukturerade telefonintervjuer, av dessa var fem grundutbildade sjuksköterskor samt fem specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att skapa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskan kan möta den person hen har framför sig. Resultatet består av två delresultat med ett gemensamt tema, vilket är att kunna använda sig själv som verktyg i mötet för att kunna skapa en god vårdrelation. Slutsats: En god vårdrelation kräver en aktiv och reflekterande sjuksköterska, som besitter intresse att möta personer diagnostiserade med psykos i sitt dagliga arbete. Relationsskapande är en unik process, där sjuksköterskan behöver besitta förmågan att vara anpassningsbar