Academic literature on the topic 'Gruppidentitet'

Denna studie har sitt fokus på det svenska internetforumet Flashback och syftet är att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck på forumet. Genom en tematisk analys av en längre tråd på forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har något relevant att säga om ämnet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering är alla viktiga begrepp som under undersökningens gång har visat sig vara mycket användbara. Flashback är för många känt som ett forum där många kvinno- och invandrarfientliga unga män samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker på sådana sätt som i det verkliga sociala livet sällan är socialt accepterade. Detta har gjort Flashback till ett forum som många gånger har utvecklas en stark ”vi mot dem”-mentalitet. Min tematiska analys visar också ett forum där gruppidentiteterna är starkt rotade. Det finns ett missnöje mot politiker och etablerad media vilket skapar en rebellanda på forumet. Vidare stämplas andra typer av människor lättvindigt in i i breda sociala grupper som många på Flashback sedan starkt särskiljer sig ifrån. Den egna gruppuppfattningen grundar sig alltså till stor del i relationen till andra utomstående grupper. Samtidigt är anonymiteten viktig i det avseende att en enskild medlem i sig är oväsentlig. Det är hela det anonyma kollektivet som tillsammans skapar och bibehåller dessa gruppidentiteter. Viktigt att påpeka är dock att analysmaterialet även visar på undantag som ifrågasätter bilden av Flashback som en enda stor homogen grupp. Flashbacks stora medlemsantal gör att en total polarisering med enbart samtyckande individer är en omöjlighet.

The aim of this essay is to show if and how group identities are being constructed in maindocuments from three political parties in the Swedish parliament, focusing on class, genderand ethnic identities. The three parties who’s documents are being analyzed are theModerate Party, the Sweden Democrats and the Left Party. The conclusion of the essay isthat the Moderate Party is so focused on the individual that they are not promoting groupidentity based on class, gender or ethnicity. The Sweden Democrats are mostly discussing,and therefore creating a discourse of, cultural identity, where Swedish, Nordic, Europeanand Western culture are being created as the ‘us’, and others are being created as ‘them’.They are also promoting difference between men and women, therefore dividing the sexesin groups. The Left Party are focused on class, and are dividing people in working class (themajority) and the elite (the minority). They are also creating a ‘us’ and ‘them’ whilediscussing the patriarchy, a system in which the man is superior and the woman is inferior.

Purpose: The aim of this thesis is to create a greater understanding of organizational identification and the factors influencing this process. The understanding will be obtained by identifying what individuals identify them selves with and why this identification occurs. Method: The thesis is a case study with an abductive research approach with a focus on organizational identification. Data has been collected with a qualitative focus in interviews and images. Conclusion: The employees at Plain Capital primarily identify themselves with their profession, the company and their co-workers. The reasons why they identify are mostly because of the feeling of pride and participation. We have discovered a link between a strong group identity and a high organizational identification. We have also drawn attention to that high identification with the profession contributes to a lower identification with the organization.

Syftet med denna studie är att dels undersöka upplevelsen av samhälleligt förtryck hos unga fysiskt funktionshindrade kvinnor (ålder 22-31) upplever, dels undersöka hur de hanterar och har internaliserat detta förtryck. Studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra informanter inom urvalsgruppen. Intervjumaterialet analyserades mot bakgrund av tidigare forskning samt teoretiska perspektiv kopplade till förtryck och internaliserat förtryck. Målet med studien är att bidra med nya perspektiv till såväl funktionshinderforskning som forskning kring internaliserat förtryck. Genom att synliggöra internaliserat förtryck kan studien förhoppningsvis även bidra till att upphäva ojämlika strukturer i samhället på sikt. Studien visar att informanterna främst upplever två former av förtryck; kulturellt samt socioekonomiskt. Det kulturella förtrycket tar sig uttryck i att de stereotypiseras, kategoriseras och pekas ut som avvikare. Det socioekonomiska förtrycket handlar om exkludering från arbetsmarknaden och bristande stöd från samhället. Det finns indikatorer på att förtrycket har internaliserats av informanterna samt påverkat dem negativt. Självtvivel, anpassning till orättvisa förhållanden och avståndstagande från andra funktionshindrade personer är tecken på detta. Mycket tyder, å andra sidan, på att informanterna till stor del även bemöter förtrycket med motstånd. Funktionshinderskapet upplevs i hög grad som naturligt och oproblematiskt, man motarbetar aktivt orättvisor, samt känner stark samhörighet med andra funktionshindrade.

I vårt arbete har vi undersökt hur de identitetsskapande processerna på friskolor medelever i grundskolans senare år ser ut. Genom kvalitativa intervjuer på tre friskolor, enmed uttalad kristen värdegrund och två allmänpedagogiska, ville vi ta reda på hureleverna anser att skolorna påverkar deras identitet, om det finns det en tydligaregruppidentitet på friskolor med religiös inriktning, samt vad skolledningens har sommål i arbetet med identitetsskapandet och hur detta uppfattas av eleverna.Vi har använt oss av sociologerna Giddens och Ziehes teorier kringidentitetsskapande, samt kunskapssociologerna Berger och Luckmann och av Foucaultsteorier kring diskursiva ordningar.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att samtliga elever anser att derasrespektive skola påverkar dem i deras identitetsskapande. På de allmänpedagogiskaskolorna menar eleverna att skolornas pedagogiska inriktning hjälper dem att utvecklastill självständiga och toleranta individer. Eleverna på skolan med en uttalad kristenvärdegrund anser att skolan delvis hjälper dem att få ett större självförtroende i derasreligiositet.Det framkommer också tydligt att den gemensamma religiösa gruppidentiteten intehar någon motsvarighet på de allmänpedagogiska inriktade friskolorna. En förklaringtill detta anser vi vara att eleverna på den kristna friskolan ser sig själva som avvikandefrån normen i det sekulariserade samhället och därför skapar ett starkare Vi.Vi finner också en överensstämmelse mellan skolledningens mål i hur eleverna skauppfatta sig själva och hur de faktiskt gör det. Utifrån Foucaults diskursteori och Bergeroch Luckmanns kunskapssociologiska teorier kan detta tolkas som att elevernasocialiseras in i ett sätt att tänka kring sig själva och att skolorna via vissa metoder haren viss kontroll över denna process.Vi anser att de religiösa friskolorna fyller en viktig funktion då eleverna på dessaskolor upplever att de där i högre grad får definiera sig själva än i det omgivandesamhället.

Titel: Att stå i hallen och vilja vara med: Ensamkommande flyktingbarn och deras behov. En kvalitativ studie om behoven bland dessa barn och ungdomar. Författare: Lotta Nilsson   Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka behov som finns bland ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige både som nyanlända och efter utflytt från HVB-hem. Det har också varit att jämföra deras behov med de tänkta behov som formar mottagandet i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer av fem stycken unga män från Afghanistan, Somalia och Ryssland samt integrationsutvecklare på Länsstyrelsen och lärare vid integrationsprogrammet. Resultaten visar på att behoven varierar mellan informanterna men att behovet av tillhörighet och längtan efter familjen i hemlandet är något som förenar samtliga. Vad som också blir tydligt är hur olika behov påverkar individens val och förmåga till koncentration och fokus. Mottagandet av nyanlända å andra sidan har formats efter den svenska mallen där utbildning och språk ses som en förutsättning för en lyckad integration och tillhörighet. Något som visat sig inte helt stämmer överens. Teorierna som denna studie bygger på är bland annat Maslows ”A theory of human motivation” och van Genneps ”passageriter”.<br>Titel: To stand in the hallway and wishing to join in: Unaccompanied minor refugees and their needs. A qualitative study about the needs among these children and youths. Author: Lotta Nilsson   The purpose of this study has been to investigate what needs unaccompanied minor refugees have, both as newly arrived and after leaving a HVB-home. The purpose has also been to compare their needs with the perceived needs that form the basis for the reception process in Sweden. The study is qualitative with semi-structured interviews with five young men from Afghanistan, Somalia and Russia, as well as with an integration officer at the county administration and teachers working with the integration program. The results show that the needs vary between the informants, but that the needs for belonging and longing for the homeland are needs that they all have in common. What also becomes apparent is how different needs affect the individual choices and the ability to concentrate and focus. The reception of newly arrived on the other hand has been formed after a Swedish model where education and language are seen as preconditions for successful integration and belonging. This connection is not entirely correct. The theories used in this thesis are, among others, Maslow’s ”A theory of human motivation” and van Gennep’s ”rites of passage”.