Academic literature on the topic 'Gruppnivå'

Bakgrund: Skolsköterskans arbetsuppgifter har förändrats över tid, från medicinska insatser på individnivå till ett fokus på hälsofrämjande arbete på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skollag, riktlinjer och kompetensbeskrivning beskriver att skolsköterskan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande på gruppnivå. Trots det sker skolsköterskans arbetsinsatser främst åtgärdande på individnivå. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors inställning till sitt uppdrag med fokus på hälsofrämjande arbete på gruppnivå. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Semistrukturerade telefonintervjuer med tio skolsköterskor på väst- och östkusten i Sverige genomfördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys på latent nivå. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Skolsköterskans yrkesroll och rollförändring och Arbetsstruktur och organisation, med fem subkategorier; Fokus från åtgärdande insatser till hälsofrämjande arbete; Skolsköterskans breda hälsofrämjande potential; Inga tydliga arbetsbeskrivningar; Prioritering av arbetsuppgifter och Hela skolans ansvar. Konklusion: Skolsköterskan är en unik kompetens som den enda professionen i skolan som möter samtliga elever utifrån ett medicinskt-, omvårdnadsmässigt- och salutogent synsätt. Skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande på gruppnivå än vad som görs idag, men saknar tydliga strukturer och tillräckligt med tid och resurser för det arbetet. Med rätt förutsättningar kan skolsköterskan bli mer delaktig i det hälsofrämjande arbetet på gruppnivå.
Background: The school nurse’s duties have changed over time, from medical contributions at the individual level to a focus on promoting health at individual-, group- and organizational levels. Swedish school law, guidelines and competence description describes that school nurses’ work methods should be promoting health and be preventative at the group level. Nevertheless, today, the school nurse’s work is mainly done on an individual level. Purpose: The purpose of the study was to highlight school nurses’ attitude towards their assignment in focusing on health promoting work at the group level. Method: A qualitative method was used. Semi-structured telephone interviews with ten school nurses in Sweden were conducted. The data was analysed with a qualitative content analysis method and with an inductive approach, on a latent level. Result: The analysis resulted in two categories; The school nurse’s professional role and role change and Work Structure and Organization, with five subcategories; Focus from curative efforts to promote health promotion; School nurse's broad health promotion potential; No clear job descriptions; Priority of tasks and Responsibility of the whole school. Conclusion: The school nurses have unique skills being the only school profession that meets all students from a medical, care and salutogenic perspective. School nurses would like to work more health promotive at group level than what is currently done. With the right conditions, the school nurse would have a greater opportunity to work with health promotion at the group level.

Studiens syfte var att undersöka hur stavning påverkas av en intervention med stavningsträning på gruppnivå i jämförelse med stavningsträning i ordinarie undervisning. Samtliga elever i årskurs 2 och 3 på två skolor i södra Sverige, sammanlagt 154 elever, deltog i studien. Av dessa deltog 71 elever i interventionen, resterande 83 elever fungerade som jämförelsegrupp. Eleverna i interventionsgruppen fick vid tre tillfällen i veckan under fem veckor träna stavning enligt Dagens ord-metoden. Studiens syfte var även att undersöka om eventuella resultat av interventionen kvarstod efter tre månader utan stavningsträning samt om vissa elever gynnades mer än andra av interventionen. Studien genomfördes med pre- och posttest samt ytterligare ett posttest tre månader efter interventionens slut för att mäta kvarstående resultat. Som mätinstrument användes LäSt-stavningstest på pre- och posttesten. Resultatet av studien visar att interventionsgruppen på samtliga posttest förbättrat sin stavning i förhållande till jämförelsegruppen. Resultatet av studien visar att stavningsträning på gruppnivå med Dagens ord-metoden haft positiv påverkan på interventionsgruppens stavningsutveckling och att resultaten av interventionen kvarstår efter tre månader. Studien kan ses som ett framgångsrikt samarbete mellan lärare och speciallärare där elever i ett sociokulturellt perspektiv inkluderas och ges möjligheter att utveckla sin metakognitiva förmåga.

Syftet med studien är att få mer kunskap om hur skolor, på organisations- och gruppnivå, organiserar och genomför undervisning för att SUM-elever ska nå målen utifrån kunskapskraven i matematikämnet i slutet av årskurs 3. Studien presenterar tidigare forskning inom området specialpedagogik tillsammans med exempel på framgångsrika arbetssätt och undervisningsmetoder i mötet med elever i matematiksvårigheter. Studien utgår från en semistrukturerad kvalitativ intervju som genomförts med sex pedagoger och tre skolledare på tre olika skolor. Resultatet synliggör att skolor genomför specialundervisning på skilda sätt, vilket speglar deras specialpedagogiska perspektiv. Majoriteten av informanterna argumenterar för att specialundervisning ska ske både i klassrummet och utanför. Resultatet visar även att informanterna anser att en-till-en-undervisning är den mest framgångsrika metoden i mötet med SUM-elever. Slutsatsen blir att den inkluderande skolan inte är för alla, med anledning att delaktighet inte kopplas till var eleven befinner sig utan till en känsla hos eleven.

Åtgärdsprogram ska utarbetas för de elever som är i behov av särskilt stöd. I dessa åtgärdsprogram ska hänsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivå. Forskning har dock visat att hänsyn bara tas till individnivån och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivå. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrån en tematisk innehållsanalys. Intervjuerna kretsar kring begreppen särskilt stöd, grupp- och organisationsnivå, utredning och åtgärdsprogram. Dessutom lyfts specialpedagogernas beskrivningar av problem med att skriva åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå fram. Arbetet utgår vidare från ett relationellt perspektiv där inte bara problem förläggs till individen. Resultatet av studien visar att särskilt stöd förklaras som undervisning utanför ordinarie undervisning där svårigheterna och åtgärderna förläggs till individen. Gruppnivå och organisationsnivå förklaras på flera olika sätt. En tendens är att grupp är det samma som klass och att organisationsnivån har med rektor att göra. Nivåerna och de åtgärder som är kopplade till grupp- och organisationsnivå beskrivs som att det handlar om vad gruppen och organisationen kan göra för individen. Arbetet handlar sällan i samband med åtgärdsprogram om att åtgärder är kopplade till annat än enskilda elever. Åtgärder sker dock på grupp- och organisationsnivå men de hamnar inte i åtgärdsprogram. Elever och föräldrar är inte heller delaktiga i arbete kring åtgärder som är inriktade mot grupp- eller organisationsnivå.

Syftet är att kartlägga om rektorers och specialpedagogers helhetssyn blir synlig kring eleven med åtgärdsprogram. Frågeställningar vi vill ha svar på i arbetet är: Hur ser arbetsgången ut kring åtgärdsprogram? Hur görs pedagogiska utredningar i samband med upprättande av åtgärdsprogram? Hur beskrivs åtgärder på individ-, grupp-, och organisationsnivå? Eftersom vi båda dagligen kommer i kontakt med elever i behov av särskilt stöd så kändes det naturligt att välja att fördjupa oss i arbetet kring åtgärdsprogram. Med tanke på att vi läser till specialpedagoger så tyckte vi att vi ville ta in specialpedagogens förväntade helhetssyn. Vi förväntade oss att hitta åtgärder främst på individnivå och vågade inte hoppas på att hitta särskilt mycket på grupp- och skolnivå. För att kunna genomföra studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med specialpedagoger och rektorer samt analyserat ett antal åtgärdsprogram. Genom intervjuerna fann vi att specialpedagogerna används på olika sätt både i samband med åtgärdsprogram och med tanke på övriga arbetsuppgifter. Studien visade att det är svårt att dela in de olika åtgärderna på de olika nivåerna. Det visade sig i våra intervjuer och i dokumentanalysen att det förekommer åtgärder på skol-, grupp- och individnivå och att de på skolorna arbetar med att utveckla klassrumsmiljön för att ge fler elever möjligheter att lyckas. Vi såg också att arbetsgången kring åtgärdsprogram var likartad på de olika skolorna.

The purpose of this study has been to contribute to an increased understanding of how specialist teachers and subject teachers co-teach in the ordinary classroom and work together with students in need of special support and to investigate which different forms of co-teaching occur when teaching language, reading and writing in elementary school. The study also aims to illustrate the special needs teachers' and teachers' perceptions of the collaboration in co-teaching and how the teachers perceive the concept of inclusion and how the specialist teacher's competence is perceived. The study was carried out through two classroom observations of co-teaching between two subject teachers an two unauthorized specialist teachers, and through follow-up semi-structured interviews with said teacher pairs. To further add a specialist teacher perspective, two qualified specialist teachers specialized in language, reading and writing development were interviewed. The observations that should be seen as a complement to the interviews are presented narratively through a descriptive text (Bryman, 2018). The interviews were transcribed and analyzed using phenomenographic analysis in seven steps (Fejes, 2017). An additional analysis was made from a social constructionism perspective where links to central concepts such as relationships, communication and interaction were made (Burr, 2015); Dysthe, 1996; Emanuelsson, Persson and Rosenqvist, 2001; Persson, 2019). All teachers in the study have experience of co-teaching, however, the results point to a lack of common language for describing co-teaching and its different forms of work. Furthermore, the results show that the respondents saw that co-teaching can help the specialist teacher to get to know all the pupils and all the educators and that co-teaching becomes more varied as it is carried out by two teachers who complement each other. Another positive effect that emerges from the study is that co-teaching can contribute to extra adaptions becoming a natural part of the regular teaching, which could contribute to a more inclusive classroom climate.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare i förskola och förskoleklass beskriver gällande överlämningar. I studien är samverkan och informationsutbyte två ledande begrepp som återkommer och som är grundläggande i överlämningar mellan förskola och förskoleklass. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer som metod och har utförts i två olika kommuner. För att vi skulle kunna ta del av olika beskrivningar gällande överlämningar valde vi att utföra intervjuerna med personal inom både förskola och förskoleklass i de båda kommunerna. På så sätt fick vi möjlighet till att se om det finns några eventuella skillnader i deras upplevelser gällande överlämningar. Det är sju förskollärare och åtta förskoleklasslärare som har deltagit i studien. Studien har visat att förskollärare i förskola och förskoleklass överlag har liknande upplevelser när det gäller överlämningar mellan dessa verksamheter. Det går trots detta att urskilja olika mindre skillnader och uppfattningar gällande vissa aspekter inom överlämningarnas struktur. Studien synliggör att vissa upplevelser kan kopplas till att förskola och förskoleklass arbetar efter olika läroplaner. Det framkom även att sekretessen i vissa fall kan ha en påverkan för hur överlämningarna utförs och upplevs. Överlämningar mellan förskola och förskoleklass är en väsentlig aspekt och det är därför grundläggande att den sker på bästa möjliga sätt för att underlätta för barnen i deras trygghet, utveckling och lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de förstår och användersärskilt stöd. Studien bygger på en kvalitativ ansats med inspiration från fenomenografin.Datainsamlingen har genomförts utifrån halvstrukturerade intervjuer med nio-9 förskollärare från olikakommuner i Mellansverige. Studiens resultat diskuteras utifrån teoretiska utgångspunkter såsomindividperspektivet, relationella perspektivet, kritiska perspektivet, kategoriska perspektivet ochdilemmaperspektivet. Förskollärarnas uppfattningar gällande Särskilt stöd visar sig ha en skiftandekaraktär då den innebär olika saker och används utifrån olika syften. Deras uppfattningar av särskilt stödavspeglar förståelse och användning på Individ -, Grupp -, och Organisationsnivå. De som berörs avsärskilt stöd kan både vara barn som har fastställda diagnoser eller barn som har andra svårigheter. Detsärskilda stödet på individnivå kan både bli exkluderande och utpekande enligt förskollärarna. Ävenbarngrupperna berörs av särskilt stöd, då de både kan vara i behov av det eller användas som särskiltstöd. Uppfattningar på organisationsnivå avspeglar arbetslagens behov av organisatoriskaförutsättningar såsom specialpedagogisk handledning och kunskaper kring särskilt stöd för att kunna geett fungerande stöd, arbeta förebyggande och inkluderande. Organisatoriska brister och ekonomiskafaktorer är enligt förskollärarna orsaken till att barn inte får sina stödbehov tillgodosedda i tid eller attdet särskilda stödet uteblir.

In today's Swedish preschool and elementary school all children are entitled to an inclusive education, where they receive the support and are presented with the educational challenges they are perceived to be in need of. To meet the needs and preconditions of all children, the educational mission of teachers today involves the apply of special educational tools, such as for example the use of visual support. The aim of this study is to analyse teachers experiences of visual support and the results they have experienced from using visual support in the learning environment. The study involves a preschool and an elementary school in a municipality in Sweden, and is based on interviews with three preschool teachers, three elementary school teachers, the headmaster of the preschool, and the headmaster of the elementary school. The results have been analyzed using sociocultural theory and a relational perspective on special education. The overall results show that teachers have used visual support for the children as a group, combined if necessary with visual support for individual children. Furthermore the results show that the use of visual support originates from a necessity to address pedagogical dilemmas and problems that have arisen within the learning environment. Both the headmasters and the teachers describe that the use of visual support has been beneficial for improving the learning environment for all of the children as well as the working environment for the teachers. In accordance with sociocultural theory and a relational perspective on special education, visual support has been used by the teachers participating in this study, as a tool to promote inclusion of all children, and as means of adapting the learning environment according to difficulties children experience within that context. The results of this study confirms that the use of visual support for children as a group can be considered a good example of what Jensen (2017) describes as reversed inclusion, meaning that the learning environment is adapted on a group level to meet the needs and preconditions of children in need of special support.

Kunskapsöversikten utgår från vår frågeställning; vad säger forskning om hur elevers sociala klass- och socioekonomiska bakgrund påverkar undervisningen i naturkunskap? Vi redogör också för vår systematiska sökprocess.Utifrån ett systemteoretiskt-inspirerat synsätt på de forskningsstudier vi undersökt, har vi kategoriserat resultaten på tre nivåer; individ-, grupp- samt organisationsnivå, olika faktorer som påverkar naturkunskapsundervisningen. Vi har undersökt elevers syn på naturkunskap, kompensationsåtgärder, lärares syn och förväntningar, lärarens kvalitét, föräldrars påverkan genom engagemang, förväntningar, IKT möjligheter samt organisatoriska faktorer. Vi diskuterar resultatet i relation till vår kommande yrkesprofession utifrån de faktorer studierna identifierat. Vår analys gav oss ett resultat gällande brister i forskningsfältet. Vi fann att det saknas forskning på organisatorisk nivå. Detta inspirerar oss till vidare forskning kring de möjligheter en organisatoriskförändring kan ge. Därför vill vi i framtida examensarbete undersöka vilka åsikter erfarna F-3 lärare och rektorer har kring problematiken samt vad dem anser bör göras för att minska skillnaderna i elevernas prestationer inom naturkunskap?