Academic literature on the topic 'Gruppvägledning'

Detta examensarbetes syfte är att undersöka påverkansfaktorer kring studie och yrkesvägledares val av gruppbaserad studie och yrkesvägledning på högstadiet. I genomförandet av detta arbete har vi valt att intervjua sex personer, vilka arbetar som vägledare på olika grundskolor. Studien är gjord med ett kvalitativt förhållningssätt för att särskilja informatörernas sätt att tänka, samt att hitta mönster i deras förhållningssätt. Teorier i arbetet är hämtade från flera skilda forskningsfält, sociologi, filosofi och det organisationsteoretiska. Dessa teorier har hjälpt till att ge en ökad förståelse om intervjupersonernas handlingar ur olika perspektiv. Med utgångspunkt i frågan om vägledning i grupp sammanställer vi resultatet kring huruvida det finns ett motstånd eller inte. Analysen av intervjuerna visar att individcentrerade samtal är dominerande hos intervjupersonerna. Vi har erfarit att intresset finns för att fördjupa sina kunskaper i användandet av vägledning i grupp och få in det i arbetet på ett naturligt sätt.

Vårt examensarbete bygger på en gruppvägledningsomgång som vi genomförde hösten 2005 med en grupp av sex elever som då gick i nionde klass och var på väg att välja till gymnasiet. Syftet med examensarbetet var att undersöka om gruppvägledningen hjälpte eleverna inför gymnasievalet. Med detta avsåg vi att titta på om deras kunskap om sig själva och säkerheten inför deras val till gymnasiet hade ökat med hjälp av gruppvägledningen. Vi intervjuade även en grupp elever, som inte hade fått gruppvägledning (referensgruppen), för att kunna jämföra resultaten. Vi valde att slumpmässigt fråga ut klasskamrater till vår grupp som vi visste inte hade fått någon gruppvägledning i nian.I vår undersökning har vi använt oss av kvalitativ metod baserat på personliga intervjuer, där vi har intervjuat de sex elever som vi hade i vår gruppvägledning och sex andra elever som inte har fått någon gruppvägledning (referensgrupp). Vi ställde några separata frågor till gruppvägledningseleverna för att vi bl a skulle få veta om de upplevde att gruppvägledningen underlättade deras val och om deras kunskaper om yrken och utbildning hade ökat. Därefter hade vi mer allmänt riktade frågor som alla elever fick svara på. I resultatet framkommer det att flertalet av eleverna upplevde att gruppvägledningen hade något positivt inslag som de kunde ta med sig för att underlätta gymnasievalet.Denna undersökning har för oss varit ett mycket bra sätt att följa upp och utröna att gruppvägledning hjälper som metod.Det som även visade sig i resultatet med gruppvägledningseleverna var att de blev medvetna om att det var dags att välja till gymnasiet och att de var tvungna att ta tag i alla funderingar som de hade. Det har även visat sig eleverna påverkas av flera olika faktorer när de väljer gymnasieprogram, den största påverkansfaktorn i vår undersökning var öppet husIngen större märkbar skillnad, framkommer i resultatet, mellan de olika grupperna när det gäller deras nöjdhet med sina gymnasieval. Alla elever upplever att de har hamnat på rätt gymnasieprogram och att de även trivs med den skolan som de nu går på. De flesta eleverna anser även att de har fått tillräcklig information om gymnasievalet men att de saknar kopplingen till yrken och arbetslivet, vilket de anser har varit bristfälligt i skolan.

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar i yrkesinriktad rehabilitering motmålgruppen långtidssjukskrivna arbetslösa. I rehabiliteringsarbetet använderarbetsförmedlarna sig av ett gruppvägledningsmaterial. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka de teorier som ligger bakom ett specifikt material för gruppvägledning, samt ta reda på vilka verktyg som lärs ut och om det finns något belägg för att just dessa ger resultat i målet att få arbete eller utbildning.Dessutom ämnade jag att ta reda på hur deltagarna upplevt och ansett sig ha haft nytta av gruppvägledningen. Genom kvalitativa intervjuer med deltagare, arbetsförmedlaresamt skaparen av gruppvägledningsmaterialet har jag försökt att svara på ovanstående. Resultaten visar att Arbetsförmedlarna ville genom gruppvägledningenstärka deltagarnas självförtroende samt ge dem verktyg till att bryta sin sjukskrivning och arbetslöshet, de såg gruppvägledningsmaterialet som en hjälp i detta arbete. I intervju med deltagarna visar det sig att deras självförtroende har stärktsgenom deltagandet i gruppvägledningen men deltagarna anser att den bidragandeorsaken till det är grupprocessen och de andra deltagarna i gruppvägledningen. De verktyg arbetsförmedlarna lärt ut har deltagarna tagit till sig och de anser dem vara användbara. Vidare visar min undersökning att bakomliggande teorier ej finns tillgruppvägledningsmaterialet. Det jag upptäckte under arbetes gång var att de övningar som presenteras i materialet till stordel liknar dem som Norman. E. Amundson presenterar i sin bok Aktivt engagemang. De teoretiker som återfinns i mitt arbete är R. Vance Peavy, Carl Rogers, Leon Festinger och Johan Asplund. Jag har även valt att belysa mitt arbete bland annat utifrån det IngaOlsson skriver om grupper och grupprocesser samt Norman. E. Amundsons bok Aktivt engagemang.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra vägledare i Malmö ser på gruppvägledning, gällande lämpliga deltagare och gruppvägledningens syfte, vidare är syftet att jämföra gruppsamtalet med det individuella samtalet genom de intervjuades ögon. Problemformuleringarna som används till arbetet är följande: Hur uppfattar vägledarna gruppvägledning med eleverna i niondeklass inför gymnasievalet?Vilka faktorer uppger vägledarna som viktiga i gruppsamtalet gällande dess syfte?Hur uppfattar vägledarna det enskilda samtalet i förhållande till gruppsamtalet?Huvudteorin som används är Baumans teori om den individualiserade människan, teorin valdes på grund av att efter att allt material insamlats gjordes bedömningen att det var den teorin som passade bäst. Enligt Baumans teori blir människan mer och mer individualiserad och detta inverkar på personens förmåga att kunna samverka med andra individer. Från början var arbetet tänkt att vara en kvantitativ enkätundersökning, då svarsfrekvensen för enkäten var för låg för att basera ett arbete på, så bestämde jag istället mig för att göra en kvalitativ studie där fyra vägledare på olika grundskolor i Malmö intervjuas gällande sina erfarenheter av gruppvägledning. De viktigaste resultaten som kommer fram i arbetet är att vägledarna upplever att gruppvägledning är tidskrävande, vidare menar vägledarna att syftet med vägledning i grupp är viktigt och att det positiva med gruppsamtalet jämfört med det enskilda samtalet är att gruppmedlemmarna kan få och ge feedback från varandra. Undersökningen kan ses som en inblick i vägledares användning av gruppvägledning, den ger inte en heltäckande representativ bild av hur det egentligen förhåller sig i Malmö med tanke på arbetets omfattning och tiden som fanns till förfogande vid författandet av arbetet.Nyckelord: gruppvägledning, gruppsamtal, feedback, vägledare, elever

Syftet med studien är att utforska den narrativa arbetsmetoden Livets träd som karriärvägledningsinstrument och i vilka sammanhang metoden är som mest användbar inom vägledning. I undersökningen har vi använt en kvalitativ ansats med fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsverktyg. Respondenter delar gemensamma drag angående det grundläggande syftet och utvärdering av metoden Livets träd. De menar att metoden bidrar till att stärka individers tro på sin egen förmåga. Genom bättre självkännedom får individen även en meningsfullhet i tillvaron och större möjligheter till att utforska sig själv och sina drömmar. Metoden i sig beskrivs som både filosofisk och kreativ, vilket gör att metoden inte passar alla, både vad som gäller deltagare och personal. För att arbetet i metoden ska ge bästa utdelning krävs det att man arbetat upp en trygghet inom gruppen. Det handlar om att både delge av sina egna tankar likväl som att få respons av de andra deltagarna. Metoden anses ha störst utvecklingsmöjligheter i arbetet med barn, vilket även är metodens ursprungliga målgrupp. Metoden passar även unga vuxna utan sysselsättning, ungdomar som lever i svåra familjeförhållanden, ensamkommande flyktingbarn, nyanlända invandrare, ungdomar som på grund av olika anledningar misslyckats att nå fullkomliga betyg på grundskola eller gymnasiet som tänkbara målgrupper och sammanhang för metoden.
The purpose of this study is to explore the application of the narrative method The Tree of Life as a career guidance instrument and to investigate the career counselling contexts in which the method could be most usable. As research strategy, we have chosen to perform a case study without intervention with four individual interviews as data collection method. The results show that the interviewees share common features regarding the fundamental purpose and the evaluation of the method The Tree of Life. They argue that the method helps to strengthen individuals’ belief in their own abilities. Through better self-knowledge individuals may perceive their life as more meaningful and they may get more opportunities to explore themselves and their dreams. The method itself is described as both philosophical and creative, which means that it cannot be applied automatically by all the counsellors and within every kind of target groups. The study shows that the method’s potential is better exploited when the counsellor succeeds in creating the appropriate sense of safeness within the group so that the participants can fully share the stories of their lives and get feedback from the others. According to the collected data, the method is considered to have its greatest potential for development in the work with children, who on the other hand have been its peculiar target group, since the method was developed in 2005. Nevertheless, the interviewees could see the method as applicable also within other target groups. They have referred in particular to young people who are neither in education nor in employment, to young people who live in a difficult family background, to unaccompanied refugee children, to newly arrived immigrants, and to youth who for various reasons are not able to fulfil their course of education.