Academic literature on the topic 'Gruvort'

We previously showed that palmitoyl-L-carnitine (L-PC) inhibits the Na/K pump current (INa/K). In the present report, we test the hypothesis that L-PC, like ouabain, should increase myocyte shortening. Membrane potentials or ionic currents were recorded simultaneously with cell shortening in single guinea pig ventricular myocytes at room temperature (22 degrees C). Like ouabain, L-PC (1 microM) reversibly depolarized the resting membrane, decreased action potential duration, and increased the amplitude of myocyte contractions. Neither L-PC nor ouabain had a significant effect on Ca current (ICa). When L-PC increased cell shortening during ramp voltage clamp, membrane current shifted inward at voltages negative to -20 mV and shifted outward at more positive voltages. Similar to toxic concentrations of ouabain, L-PC induced transient inward currents and aftercontractions. At concentrations that inhibit INa/K, L-PC acted like ouabain to produce characteristic effects on membrane potentials, currents, and cell contractions that were unrelated to significant changes in ICa. L-PC reduces surface negative charge of erythrocytes and myocytes (C. Gruver and A. J. Pappano, J. Mol. Cell. Cardiol. 25: 1275–1284, 1993), and we speculate that L-PC inhibits INa/K by this mechanism.

This thesis is about the now vanished mining village Dennewitz. The focus of the paper is to examine the memories that previous residents have from the village. This has been done with the help of three semi-structured interviews. Previous descriptions from Dennewitz have also been used to broader the empirical evidence. The result has then been analyzed using the thesis theoretical frame of reference place identity. Several interesting aspects of the resident’s memories have been discovered. The inhabitants have a positive image of their years in Dennewitz. The place is described as an idyll for several of the inhabitants. Similar narratives about the place have been found with the residents. A common theme from the place that has been highlighted is a sense of community among the residents. The village was strongly influenced by the power relationship with the mine and the mining company. Both in negative and positive aspects. The inhabitants feel a sorrow about the fact that Dennewitz no longer exists. It has also been found that there is a strong connection between Malmberget and Dennewitz among interviewees. They see similarities with Dennewitz and the current situation in Malmberget.

Grängesberg är en gruvort i Bergslag som är uppbyggd kring en storskalaig järngruva och som var kring sekelskiftet en av de viktigaste platserna för den svenska ekonomin. Idag är gruvan nedlagd och allt som finns kvar är ett enormt gruvhål och storskaliga industribyggnader. Mitt projekt är en undersökning genom designmetoder till ett forsök att förstå den komplexitet av vad Grängesberg har varit och vad Grängesberg är idag.<br>Grängesberg, a town in Bergslagen build up around a large-scale iron mine were one of the most important places for the Swedish economy during the turn of the 20th century. Today the mine is closed down and all that is left is an enormous crater and huge industrial structures. My project is an investigation through design methods to try to understand the complexity of what Grängesberg have been and what it is today.

Traditionally, mining has been performed mechanically with implementation ofyesterdays (and older) data. Several mining companies have started to useautonomous technology and robotics in the production areas although the harshmining environments make it unsuitable for today's electronic equipment. Despite allthe obstacles along the way of digitization, there seems to be no end in sight as thisdevelopment continues. This thesis focuses on what the mining industry is aiming forand why the mining companies are interested in these technologies. The actors of themining industry can be found to have a vision for the future mine, a production with ahigher degree of digitization and resemblances to a factory. With this transformationthey hope to boost productivity and efficiency, improve the working environment,and reinvent the image of mining production. There are several ways of implementingthe vision; making the mine totally remote controlled and without any humans in theproduction areas, creating a mine with both manned and unmanned equipment or bycreating a mine with mainly manned equipment together with a higher degree ofdigital aids and tools. There is also a possibility to control and manage the productionbetter with digital technology. This theses suggest that to develop processes and newequipment for a human free and remote controlled mine is the best way ofimplementing the vision. The implementation of the vision has to be performed withcare and is best suited for new or expanding mines.<br>I Sverige har gruvor drivits och metaller framställts i nästan tusen år. Tidigare bedrevsgruvbrytning hjälp av verktyg och djur och arbetet var ofta både hårt och farligt. Undernittonhundratalet mekaniserades utrustningen och de senaste decennierna har flera arbeten ochmaskiner automatiserats. I Sverige har automatiserad och förarlös utrustning används i fleradecennier i några gruvor. Denna utrustning utgör dock bara en liten del av den totala maskinparken.I Australien pågår ett större försök med att fjärrstyra en gruva från Perth (många mil från självagruvan) och ett företag i Chile önskar kunna använda information i realtid för att förbättra singruvproduktion. Flera företag och universitet i Norden och norra Europa har gått samman för atttillsammans sätta upp mål för den framtida gruvproduktionen. Men det finns flera hinder sombehöver röjas längs med vägen. Den teknik man önskar använda i gruvorna har under mångadecennier använts i fabriksproduktion med framgång. En gruva ställer dock andra och iblandhårdare krav på tekniken än vad en fabrik gör. De flesta aktörerna inom gruvbranschen verkar varaöverens om att digital teknik bör användas i en större utsträckning men de är inte överens om hurden framtida gruvproduktionen kommer att se ut. Denna studie syftar till att undersöka den framtidagruvdriften och för att genomföra detta har ett flertal intervjuer hållits och fyra studiebesök vidgruvor i Sverige genomförts.I denna studie har en branschgemensam vision för framtiden sammanfattats. Denna innebäratt en större mängd digital teknik ska användas i gruvorna tillsammans med en ambition att fågruvdriften att likna produktionen i en fabrik. Visionen är formulerad så att den kan tillämpas påflera olika sätt. Den kan leda till en gruva där ingen människa vistas i produktionsområden och allutrustning är fjärrstyrd eller till en gruva där vissa maskiner är fjärrstyrda och andra bemannade. Enannan tillämpning av visionen är en gruva med mestadels bemannad utrustning men med en höggrad av digitalisering i form av hjälpmedel och verktyg för produktionen. En fjärde tillämpning ären styrning av gruvan som medför att dess drift kan styras och planeras baserat på information irealtid.Det är främst fyra faktorer som branschen önskar att uppnå med visionen. Dessa är höjdproduktivitet, ökad effektivitet, förbättrad arbetsmiljö och en förbättrad bild hos allmänheten avgruvbrytningen. De olika tillämpningarna av visionen kommer inte alla att lyckas möta deuppställda målen. Om målen nås eller inte beror också på hur övergången från dagens gruva till denframtida ser ut. Som ett exempel kan ges att i begreppet arbetsmiljö ingår den psykosocialaarbetsmiljön. Denna kan påverkas både positivt och negativt om fler maskiner fjärrstyrs beroendepå hur övergången till den nya tekniken ser ut. Bilden av gruvan är positiv i samhällen i Norrbottendär flera gruvor finns men hos miljörörelser målas en mörkare bild upp. Med ny teknik i gruvornakan miljöpåverkan minskas men för att inte gruvsamhällenas bild av gruvor ska försämras bör dekontrollrum och styrcentral som obemannad utrustning styrs ifrån ligga i anslutning till gruvornaeller gruvsamhällena.Här föreslås att den framtida gruvan ska vara människofri och styrd med hjälp avinformation om driften i realtid. Detta innebär att all utrustning och alla arbetsmoment ska utförasav obemannad utrustning och på distans. Det innebär också att ny infrastruktur behöver anläggas föratt möjliggöra för informationsöverföring. Än så länge saknas det lösningar på flera områden för attdenna gruva ska kunna tillämpas. Tills den människofria gruvan har uppnåtts eller om den inte ärmöjlig att uppnå förespråkas att den digitala tekniken används som hjälpmedel för ökad kunskap omoch optimering av produktionen.

<p>Gruvindustrin har varit en viktig näringsgren i Norberg, när detta avvecklades resulterade detta i arbetslösa gruvarbetare i behov av inkomst och arbete.</p><p>Min undersökning gick ut på att analysera och hitta eventuella samband mellan gruvindustrin och samhällsförändringen i Norberg.</p><p>I arbetet utgick jag från följande frågeställningar:</p><p>- Har gruvindustrin haft betydelse för tillväxten/nedgången av samhället Norberg?</p><p>- Vad utvanns ur gruvorna vid Klackbergsfältet och hur mycket?</p><p>- Vad används Klackbergsfältet till idag?</p><p>För att kunna utföra denna undersökning med tilltänkta analyser behövde jag lära mig grunderna av programvaran ArcGIS deskop.</p><p>Studien visar att gruvindustrin har haft betydelse för Norbergs tillväxt men studien kan inte påvisa en negativ effekt för samhällsstrukturen, då folkmängden visar sig stabil i studien.</p><br><p>The mining industry has been an important commerce in Norberg. When this activity ended, it resulted in unemployment for the workers in the mining industry.</p><p>My investigation aimed to analyse and find possible connections between the mining industry and alternations of the society.</p><p>In my study I focused upon the following issues:</p><p>- Has the mining industry been of importance for the growth/recession of the society Norberg?</p><p>- What was extracted from the mines at Klackbergsfältet and in which quantities?</p><p>- What the use of Klackbergsfältet today?</p><p>To be able to accomplish this investigation with the desired analysis I learnt the rudiments of the software ArcGIS deskop.</p><p>The study shows that the mining industry has been of importance for the recession of Norberg, but the study can not show a negative effect for the structure of the society, as the population turn out to have been stable in the study.</p>

Idag är fossila bränslen fortfarande de främsta energikällorna runt om i världen. Enligt många experter kommer snart inte produktionen kunna tillfredsställa efterfrågan av olja. Därför bör övergången till alternativa bränslen ske så fort som möjligt. Det biobränsle som tillverkas mest i Sverige är pellets där Stora Enso på Gruvön är en tillverkare. Det är dock energikrävande att tillverka eldningsbar pellets från fuktigt spån och Stora Enso vill därför spara energi vid tillverkningen. Målet är att analysera och kartlägga energianvändningen i varje delprocess i pelletstillverkningen. Genom en energikartläggning kan möjliga energieffektiviseringar hittas. Nyckeltal tas fram för varje energislag och delprocess för att kunna kvantifieras energianvändningen och besparingsmöjligheterna. Resultaten visar att den totala energianvändningen uppgår till 1,29 MWh/ton pellets, mätt i torrsubstans. Torkningen är den delprocess som använder mest energi, men också den process som potentiellt går att spara mest energi med värmeåtervinning. Den totala potentiella värmeåtervinningen av utflödesluft för hela processen är 1,17 MWh/ton pellets. Resultaten visar pelletstillverkningens energianvändning och vart fokus ska läggas vid eventuella energibesparande åtgärder och effektiviseringar.

Ökad efterfråga på koppar har inneburit att man börjat prospektera områden där kopparhalten är låg. Ett sådant område är Laver i Älvsbyn kommun där Boliden vill etablera ett dagbrott i vad som förut var ett gruvsamhälle men nu står övergivet. Den planerade gruvan orsakar konflikter med närliggande rennäring, Natura 2000-områden samt har konsekvenser för miljön och samhället i Älvsbyn. Denna rapport undersöker effekterna av den tidigare och planerade gruvan i Laver med fokus på hur efterbehandling ska gå till och hur den påverkar olika aktörer. Materialet är hämtat från litteratur, intervjuer och ett fältarbete i Laver och har resulterat i en scenarioanalys där påverkan på miljön, rennäring och samhället värderats. Om en gruva etableras i Laver kan gruvavfallet tas hand om av Boliden och det finns idéer om hur en efterbehandling kan tillgodose kommunens behov men projektet riskerar att slå ut rennäringen. Det är därför viktigt att konsekvenserna vägs utifrån ett helhetsperspektiv där alla aktörers intressen tillgodoses.<br>An increasing demand for copper has led to the prospecting of areas with low copper content. One such area is Laver in Älvsbyn municipality where Boliden Mineral AB wants to establish an open pit mine in what was once an old mining settlement. The planned mine causes conflicts with nearby reindeer husbandry, Natura 2000-areas and has consequences for the environment as well as the society in Älvsbyn. This report examines the effects of both the old and planned mine in Laver, with a focus on the after-treatment and how the concerned agents become affected by a new mine. A scenario analysis was made by gathering information from literature, interviews and a field work at the mining site. This scenario analysis compares and values the impact on the local environment, reindeer herding and society. The planned mine will be on a larger scale than the old one and will therefore have to take more aspects of future impacts into account. If a mine is established in Laver, most of the waste can be taken care of by Boliden. There are some ideas on how the after-treatment can meet the needs of the municipality, but the reindeer husbandry is at great risk of vanishing from the area. Hence, it’s of importance that future consequences are weighed from a holistic perspective where the interests of all agents are met.

Gruvnäringen är en av Sveriges äldsta industrier. Redan på 1100-talet bröts järnmalm på Utö i Stockholms skärgård. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vägar och järnvägar i landet. Den har också haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. Då gruvorna ofta låg avlägset var möjligheten till boende på platsen en förutsättning för att kunna locka arbetskraft. Att värdera en gruva är en lång och besvärlig process där många människor inom skilda kompetensområden måste vara inblandade. Vid en jämförelse mellan värdering av en gruva och ett flerbostadshus med bostadsrätter är skillnaden att en gruvas värde beror på malmtillgång och världens behov, medan värdet på ett flerbostadshus främst handlar om människors önskemål. Husets placering i förhållande till bland annat spårbunden trafik och ett centrum har direkt koppling till bostadens pris. Detta faktum gör att flerbostadshusets värde kan förändras över tid, medan en gruva har sitt värde så länge fyndigheten består, oavsett dess läge. Processen fram till att en gruva ger avkastning är mycket kostsam och kräver stora investeringar både i pengar och kunskap. Ändå är det en lönsam bransch. Många parametrar styr malmens värde – hur åtkomlig den är, vilka mängder som kan tas upp, vilken utrustning som krävs, hur marknadens behov ser ut med mera. Världens behov av olika metaller är stort och jakten på nya gruvor intensiv. På tolv år har metallpriserna fyrdubblats. Värdebedömning av flerbostadshus är ofta sammankopplad med osäkerhet vilket gäller oberoende av värderingsmetod. Med Stockholm som exempel är det dock ingen tvekan om marknadens behov – här råder bostadsbrist. Ändå anger ledande bostadsbyggare att den största risk de tar är att inte få bostäderna sålda. Vid alla typer av investeringar finns större eller mindre risker. När det gäller gruvor och flerbostadshus är riskerna stora. En anledning är att det tar åtskilliga år från idé till gruva i drift respektive flerbostadshus med alla lägenheter sålda. Företrädare för båda branscherna betonar att tillståndsprocessen är lång och krånglig, och hur marknaden ser ut om ett antal år kan vara svårt att sia om.

Den här studien analyserar utifrån ett systemanalytiskt perspektiv olika indikatorer för att mäta, följa upp och styra energianvändningen på Bolidenområdet, ett gruvområde i Västerbottens län. Det befintliga arbetet med energieffektivisering och nyckeltal för energi analyseras i del A. Arbetet som Bolidenområdet hittills har genomfört har skett inom ramen för det frivilliga programmet för energieffektivisering (PFE) för energiintensiva företag sedan 2004 med energiledningssystem och energikartläggningar. Olika typer av indikatorer introduceras och i del B analyseras potentiella indikatorer som kan användas generellt inom Bolidenområdet och specifikt på respektive gruva och i Anrikningsverket. Framförallt används nyckeltal och faktiska tal som indikatorer och dessa kan sedan jämföras mot bästa tillgängliga teknik för att undersöka potentiella effektiviseringsåtgärder. Ett fåtal övergripande indikatorer har tagits fram för att ge en övergripande bild. Det stora flertalet indikatorer återfinns på en detaljerad nivå avsedda för delprocesser. Delprocesserna omfattar en till två indikatorer för hela processen och 7-11 detaljerade indikatorer inom delprocesserna. De delprocesser som är aktuella för gruvorna är ventilation, vattenundanhållning, produktionsmaskiner och uppfodring. För Anrikningsverket är delprocesserna infrakt, malning, flotation, avvattning och pumpning. För transporterna ovanjord från gruvorna till Anrikningsverket och från Anrikningsverket till smältverket har en övergripande indikator (diesel/ton.km) föreslagits som bör mätas för varje fordon. Dessutom differentieras indikatorn för om lastbilen kör tom returtransport eller returtransport med last. I del C analyseras energibesparingspotentialer utifrån en scenario baserad modell. Med utgångspunkt i olika processdelar finns effektiviseringsåtgärder mellan 0,1-7,4 % för enskilda åtgärder på respektive gruva och i Anrikningsverket. Slutsatsen är att systemanalys är en bra metod för att skaffa dig kunskap om hur energin används. Rätt applicerat är indikatorer ett effektivt verktyg för att analysera energianvändningen. För att indikatorerna ska fylla sin funktion och vara användbara krävs ett aktivt arbete med optimerings- och energieffektiviseringsåtgärder. Det finns stora potentialer att minska energianvändningen, för enskilda åtgärder, utförda på alla gruvor eller i Anrikningsverket, är potentialen 390-6873 MWh/år, med störst potential för minskad dieselanvändning i transporterna ovanjord och för förbättrad styrning av ventilationen.<br>This study uses a system analysis approach to analyses different indicators for energy efficiency, to monitor, control and improve the energy use in energy intensive companies in general and the Boliden mines in particular. The investigated area is five mines and a concentrator in the Boliden area, Västerbotten County, Sweden. Part A of the work is an analysis of the previous work with energy efficiency at Boliden within the Swedish voluntary program for improvements of energy efficiency in energy intensive industries and the energy management system that are in current use, since 2004, at the Boliden area. Part B analyse different indicators and are evaluated for improving the measures for energy efficiency. The chosen indicators are various key performance indexes real numbers and comparisons to best available technology (BAT), in different levels of the system. A few general indicators are suggested to get an overview of the complete system for the mines and concentrator. For each mine and the concentrator has the major sub processes been pointed to more detailed indicators. For the mines are four areas, ventilation, water drainage, production machinery and ore transportation within the mine, highlighted with one-two overview indicators for the full sub process, and 7-11 indicators of a more detailed character. For the concentrator is five areas highlighted as major sub processes, loading, grinding, flotation, dewatering and pumping with the same set of variation in indicators as for the mining adjusted for the specific purpose for each sub process. Indicators for transports from the mines to the concentrator and from the concentrator to the smelters are as well pointed. Here is one overall indicator recommended together with individual measurement on each vehicle. In part C of this study is the potential for energy savings analysed in a scenario based model for different part of the system with the results of 0.1 %- 7.4 % improvements for individual measures at each mine and the concentrator. As conclusion, system analysis is a good way for comprehend how the energy is used. Indicators are with the right applications a useful tool to analyse the energy use. Energy efficiency measures are needed as well if the indicators should be operational and useful. The potential for improvement of the energy efficiency is large with 390-6873 MWh/year for individual measures.