Relevant bibliographies by topics / Gudinnan

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Gudinnan'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 10 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Gudinnan.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Gudinnan"

1

Hammer, Olav. "Babalon, gudinna och ockult kvinnlig rollmodell." lambda nordica 24, no. 1 (July 28, 2019): 123–26. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v24.569.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

WIGGEN, CARLOS. "Miriam... en glemt gudinne?" Kirke og Kultur 107, no. 03 (August 23, 2002): 271–78. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3002-2002-03-05.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hanssen, R. W. Feyling. "A remarkable foraminiferal assemblage from the Quaternary of northeast Greenland." Bulletin of the Geological Society of Denmark 38 (April 25, 1990): 101–7. http://dx.doi.org/10.37570/bgsd-1990-38-10.

Full text
Abstract:
A fossil foraminiferal assemblage with abundant lslandiella inflata (Gudina) from the Ymer Formation in northeastemmost Greenland is described and compared with similar occurrences in Siberia and in Baffin Island. Some of these occurrences seem to be of Holsteinian (Yarmouthian) age.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hamm, Christine. "Gudinner med jobb og barn? – Alenemødres seksualitet i norske samtidsromaner." Tidsskrift for kjønnsforskning 36, no. 01 (March 7, 2012): 32–46. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-1781-2012-01-04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Fibiger, Marianne Qvortrop. "Kāmākhya, den menstruerende gudinde: Tantrisme for lægfolk og elite." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 69 (March 5, 2019): 135–47. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i69.112747.

Full text
Abstract:
ENGLISH ABSTRACT: Based on an analysis of the cult around the tantric goddess Kāmākhya from Assam, I will discuss her appeal for both laypeople and ascetics. A special feature is that she menstruates and that her blood is given thaumaturgical as well as transformative properties. For laypeople the hope is that it will have a positive effect on their lives here and now, and for the ascetics that it will give rise to an internal process with a soteriolgical goal in mind. In this relation, I shall present a differentiation between a hardcore and a softcore tantrism and furthermore their interrelationship. DANSK RESUMÉ: Med udgangspunkt i en analyse af kulten omkring den tantriske gudinde Kāmakhya fra Assam diskuteres hendes brede appeal for både lægfolk og asketer. Det specielle ved gudinden er, at hun menstruerer, og at blodet tillægges både thaumaturgiske og transformative egenskaber. For lægfolk er håbet, at det kan have positiv effekt for deres liv nu og her, for asketer at det vil sætte gang i en individuel proces med et soteriologisk mål for øje. I den forbindelse vil en skelnen imellem en hard core- og en soft core-tantrisme og deres interrelation blive præsenteret.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Fekede, Gemechu, Zemedu Lemma, and Yousuf Jemal. "Determinants of farm household food security in Hawi Gudina district, West Hararghe zone, Oromia Regional National State, Ethiopia." Journal of Agricultural Extension and Rural Development 8, no. 2 (February 28, 2016): 12–18. http://dx.doi.org/10.5897/jaerd2014.0660.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Milisavljevic, Miljan. "PREDLOG KVALITATIVNOG PREVAZILAŽENJA PROBLEMA KRHKIH DEMOKRATIJA." Politička revija 64, no. 2/2020 (August 20, 2020): 11–40. http://dx.doi.org/10.22182/pr.6422020.1.

Full text
Abstract:
Rad predstavlja kritičku analizu stanja demokratija danas, posebno onih koje smo mi nazvali krhke demokratije. U prvom delu rada istakli smo najznačajnije karakteristike krhkih demokratija, kao i razloge njihovih slabih institucija. Kao najbitnija odlika, po našem mišljenju, je njihova politizacija. Takođe, utvrdili smo i sam izvor politizacije institucija, a koji se nalazi u političkim partijama. Pokazali smo da su one najvažniji politički akter u krhkim demokratijama, preko kojih politička elita ima kontrolu nad čitavim društvom. Na primerima učenja Simone Vej i Roberta Gudina pokazali smo dva dijametralno suprotna stava o ulozi partija u demokratskom društvu. Istakli smo da nedemokratsko delovanje partija u društvima krhkih demokratija dovodi do fenomena ”zarobljena država”. U drugom delu rada dali smo svoj predlog kvalitativnog prevazilaženja stanja u krhkim demokratijama. On bi se ogledao u tome da građani treba da na principima deliberativne demokratije prvo utvrde agendu prioritetnih problema koji opterećuju društva krhke demokratije, a onda i da daju predloge za njihovo rešavanje. Po našem mišljenju najbolji način da se to postigne bila bi istinska institucionalizacija deliberativne demokratije. Rad je teorijskog karaktera i blisko je povezan sa političkom teorijom, posebno iz oblasti konsolidacije demokratije. Kao glavne metode koriste se analiza sadržaja i komparativni metod.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Faulkner, Clayton. "The Life, Works, and Witness of Tsehay Tolessa and Gudina Tumsa, The Ethiopian Bonhoeffer ed. by Samuel Yonas Deressa and Sarah Hinlicky Wilson." Lutheran Quarterly 34, no. 1 (2020): 104–5. http://dx.doi.org/10.1353/lut.2020.0009.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Balisky, E. Paul. "Book Review: Samuel Yonas Deressa and Sarah Hinlicky Wilson (eds). The Life, Works, and Witness of Tsehay Tolessa and Gudina Tumsa, the Ethiopian Bonhoeffer." Missiology: An International Review 46, no. 3 (July 2018): 294–95. http://dx.doi.org/10.1177/0091829618779894a.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Fiskesjö, Magnus, Christina Nygren, and Magnus Fiskesjo. "Gastar, Generaler och Gäckande Gudinnor. Resande teatersällskap, religiösa festivaler och populära nöjen i dagens Japan och Kina (Ghosts, Generals, and Gorgeous Goddesses: Travelling Theaters, Religious Festivals, and Popular Amusements in Contemporary Japan and China)." Asian Folklore Studies 60, no. 1 (2001): 162. http://dx.doi.org/10.2307/1178709.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Gudinnan"

1

Junus, Petra. "Den levande gudinnan : kvinnoidentitet och religiositet som förändringsprocess /." Nora : Nya Doxa, 1995. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37174231r.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Stridh, Ellinor. "Flickan, gudinnan och kvinnan : En analys av kumaritraditionen i Katmandudalen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103475.

Full text
Abstract:
The aim of this study is to contribute to the research about the role of rituals in the construction of social identity of women in Newar society. By studying the Kumari tradition, I explore how religious traditions play a role in maintaining social values and gender roles. Following this, I analyze how this role contributes to the continuation of the practice in the face of calls for its abolition in recent years. Of central importance is the controversy surrounding the Kumari tradition fueled by criticism from the UN and western media alleging that the religious practice of Kumari worship is a violation of children’s rights. This study also discusses changes in the Kumari tradition between 1996-2008, resulting in greater acknowledgement of the child’s social needs, both during and after her rule. The issue of the ‘anomalous’ position of former Kumari and how Nepalese society attempts to deal with it is also brought to light.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hansson, Lena. "Gudinnan Hathor : en studie ur metallurgiverksamhetens perspektiv som belyser auktoritära strukturer i forna Egypten." Thesis, Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4878.

Full text
Abstract:
Denna studie undersöker gudinnan Hathors funktion i forna Egypten med utgångspunkt från metallurgiverksamheten som Hathor var beskyddare över. Studien undersöker vad för behov som uppstår i metallurgikontexten och hur denna kan ha påverkat och speglats i förställningar kring gudinnan Hathors funktion i forna Egypten. Studien stödjer sig på William Padens teori om religiösa Världar för att därigenom belysa hur behov i en specifik kontext kan spelgas i den Religiösa Världen. Undersökningen baseras på tolkningar av en rad olika forskningsrapporter. Dels etnografiska dokumentationer om metallurgikontexter ifrån Afrika söder om Sahara, arkeologiska utgrävningar från gruvområdet i Timna i Sinai och forskares interpretationer kring gudinnan Hathors funktion i forna Egypten. Ifrån metallurgiverksamheten studerades dels hur den äldre teknologin fungerade och hur den inverkade på religiösa föreställningar och den auktoritära strukturen i Afrika. Därtill vad för sorts belägg som finns för metallurgiverksamhet i Timna i Sinai och hur gudinnan Hathors kults närvaro i gruvområdet kom till uttryck. Dessutom studeras forskares interpretationer som rör gudinnan Hathors kults funktion, auktoritära struktur och kultens förhållande till konungen i forna Egypten. Dessa uppgifter analyserades därefter och studien visar starka indikationer på att gudinnan Hathor skapades och användes i syfte att gagna en begränsad grupps intresse i forna Egypten. Att gudinnan Hathors funktion och de offentliga festivalerna var till för att upprätthålla en auktoritär struktur och vidmakthålla smidessläktets och prästerskapets makt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bååth, Bergstedt Elin. "Den glömda gudinnan : om Asherahs roll i den forntida israelitiska religionen i förhållande till Jahve." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5033.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bååth, Elin. "Gudinnan och kvinnligheten : En feministisk analys av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11454.

Full text
Abstract:
Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ”Gudinnan” med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.       I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har. Dessa normativa perspektiv tycks innefatta både berättelser som kan betraktas som problematiska, och berättelser som kan betraktas som feministiskt kraftfulla, men utifrån Haraways teorier är det alltid att betrakta som problematiskt när vissa berättelser etablerar sig som normativa och entydiga. Sammantaget framstår det därför i denna studie som att gudinnereligiositetens kanske allra främsta feministiska utmaning är att producera en mångfald berättelser, bilder och förklaringsmodeller om gudinnor, kön, kropp och kvinnlighet, och att ge utrymme för motsägelser, motsättningar och dissensus. Snarare än att betrakta den feministiska religiositeten som ett religiöst alternativ med alternativa svar och lösningar, skulle man kunna se den som ett kritiskt perspektiv, vars uppgift är att ständigt problematisera de försök till svar och lösningar som presenteras, och göra uppror mot alla tendenser till normer och entydighet – vare sig de kommer utifrån från patriarkala idétraditioner, eller inifrån rörelsen själv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gustavsson, Oscar. "Vår livgivande kraft, du som är på jorden : Föreställningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255236.

Full text
Abstract:
En studie av föreställningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. Frågeställningen besvaras med hjälp av en innehållslig idéanalys bestående av två analysfrågor med en rad följdfrågor. Den första analysfrågan söker hur det gudomliga förstås hos de olika teologerna, följdfrågorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrågan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrågorna söker om relationen är intern eller extern, om det är en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om människan har något särskilt ansvar inför det gudomliga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lundgren, Veronika. "Gudinnetro : En kartläggning över gudinnetemplet i Forsbacka." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8392.

Full text
Abstract:
Detta är en kartläggande uppsats som har i uppgift att beskriva en ”ny” religiös tradition. Det är även en jämförande uppsats mellan Glastonburys tempel och templet i Söderhamn. År 2002 grundades templet i Glastonbury, som var det första templet som grundades inom denna gren av gudinnetron. År 2006 grundades templet i Söderhamn, det är det enda templet i Sverige med denna inriktning. Genom att jämföra dessa tempel, och studera deras tro, vill jag komma fram till likheter och olikheter mellan dessa tempel och studera svårigheter denna religiösa gren har stött på. På grund av ett ökat intresse inom kvinnoforskning så har troligen gudinnetraditionerna fått en skjuts framåt. Idag kan man se olika former av dessa rörelser sprida sig runt om i världen och i Sverige. Trots de starkt ifrågasatta teorierna om ett matrilinjärt samhälle, så vidmakthåller gudinnetroende att de har existerat. I dessa samhällen hade, enligt de gudinnetroende, kvinnan en stark ställning och makt. Dessa teorier grundar de på arkeologiska fynd, men dessa fynd ger de flesta forskare en annan tolkning. Genom att studera historien och granska de olika teorierna om matrilinjära samhällen så vill jag visa på vikten av att vara källkritisk och att källor ofta är tolkningsbara. Och att många, oavsett religiös tillhörighet, tolkar dem till sin fördel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Johansson, Anna. "Jämlikhet, kvinnlighet och igenkännande : en uppsats som tar kvinnors erfarenheter på allvar." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3825.

Full text
Abstract:

Detta är en uppsats som bland annat försöker ge förslag på hur man kan skapa ett jämlikt gudstjänstspråk som inte legitimerar mäns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjänst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud också har en kvinnlig sida. Trots att det står i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den här uppsatsen har jag med hjälp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frågan; Är jämlikhet något för Svenska Kyrkan?

Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgår från erfarenheter. Eftersom det är i gudstjänstspråket som Svenska Kyrkans tro kommer till uttryck i tal och handling har jag valt att avgränsa mig till detta område. Uppsatsens främsta utgångspunkt är att det i kristendomen finns en jämlikhetstanke. Denna grundar sig på att Gud är både man och kvinna och att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa och inte man. Uppsatsens källor består av relevant litteratur, Internet-publiceringar och intervjuer med tre präster.

Med hjälp av allt detta har jag kommit fram till att jämlikhet kan vara något för Svenska Kyrkan om de är villiga att släppa in kvinnlighet och möjligheten för kvinnor att känna igen sig i Gud och Jesus/Kristus.


Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Lundqvist".
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Mårtensson, Sara. "En främmande produkt : En topikanalys om lyxkonsumtion och kaffeförbud i 1700-talets Sverige." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för retorik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175744.

Full text
Abstract:
Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ”det främmande” aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor. Den intensiva kontakten med främmande länder kom med andra ord att skapa en spricka i den svenska handeln så till den grad att man förbjöd konsumtionen av exotiska och främmande varor, däribland det eftertraktade kaffet. Detta drabbade främst den svenska befolkningen som vid denna tidpunkt hade hunnit vänja sig vid den svarta drycken och ett gensvar på detta förbud var talet om Coffea. Gudinnan får representera det främmande och det exotiska som den svenska staten driver på flykt eftersom det inte passar deras intressen. Vidare delade jag in de persontopikerna som jag funnit under begravningsavdelningarna laus, luctus och consultatio och kom fram till att de ser olika ut beroende på hur man läser texten. Om man ser Coffea som en gudinna som har drivits på flykt ur ett land och att detta räddat befolkningen har man en tolkning, men om man ser det dubbla perspektiv som framgår genom den satiriska stilen förstår man vad talaren egentligen vill få fram. Här kommer nu en sammanfattning av de topiker jag hittade under vardera avdelning. Först hittade jag de som är knutna till laus, som är själva hyllningen i talet. Till denna hör följande topiker, härstamning, nationalitet, medborgarskap, kön, ålder, fysik, utseende, ekonomiska förhållanden, det dygdiga och det lastbara. Coffea kopplas först samman med den sorts karaktärsdrag som är smickrande. Hon beskrivs som vacker och fantastisk, som den gudinna hon i sin helhet representerar. Men allteftersom förändras bilden av den undersköna varelsen och under nästa begravningsavdelning, luctus, som är sorgeskildringen fann jag följande topiker, anseende, yrke, anspråk, känslor, lycka och njutning. Gudinnan Coffea vill sprida sitt budskap men faller pladask och detta är på intet sätt det svenska folkets fel utan det är Coffea som själv har bidragit till sitt eget fall genom sitt skandalösa beteende. Genom henne kommer endast elände och genom den tredje delen i ett begravningstal, som är consoltatio, ger talaren tröst åt befolkningen. De persontopiker jag fann här är hälsa, solidaritet, det goda och det onda samt intention. Kaffet symboliserar den svenska statens syn på ”det främmande”. Ur en satirisk synvinkel hotar gudinnan Coffea den svenska välfärden. Jag har förstått att gudinnan Coffea gestaltas som en övermänsklig varelse vars karaktär är gudomlig, men att hon har brister som man inte bör förbise. Talaren vill råda sin publik att i första hand förstå just detta, men implicit vill han dock påpeka det motsatta. Genom den satiriska stilen har beskrivningarna av henne tillåtits att bli överdrivna och överflödiga, allt för att visa på hennes bristande egenskaper som person. Talarens implicita intention är dock som sagt, en annan. Eftersom Coffea framstår som ett övermänskligt väsen vars karaktär ingen vanlig människa förstår sig på, och det faktum att talaren har valt att framställa kaffet på detta sätt, visar på dennes implicita intention. Genom sin odödlighet kan Coffea aldrig utrotas. Det finns alltid en chans att hon letar sin in i det svenska samhället igen och explicit skulle detta vara förödande, men egentligen menar talaren att det är tvärtom. Kaffet är för många en dryck som man sätter högt värde på och troligen märkte man dess goda kvaliteter redan på slutet av 1700-talet eftersom de förbud som kom flera gånger hävdes. Det spelade ingen roll att den inhemska handeln fick lida och att staten slutligen fick ge vika för befolkningens krav. Men det gjordes flera försök att förbjuda den svarta drycken. 1794 rådde ett förbud som i sin tur skapade den situation som gjorde att Sorge-tal skrevs. Under 1700-talet var skönhetsidealet att man skulle vara så vit som möjligt, överklassen pudrade och sminkade sig kritvita eftersom det motsatta, att vara solbränd och mörk, visade att man tillhörde arbetarklassen som vistades utomhus dagarna i ända. När det kommer till detta synsätt är gudinnan Coffea på samma nivå som bönderna och å andra sidan är hon också ett främmande väsen genom att vara ”något brunlagd”. Hallman har valt den satiriska genren för sitt Sorge-tal för att visa hur den svenska staten såg kaffet, personifierat genom Coffea, som ett hot mot den inhemska välfärden. Det gäller att se talet ur ett dubbelt perspektiv, genom sin explicita argumentation utpekas gudinnan Coffea som den vackra men fruktansvärda varelse hon verkar vara, men också genom den implicita och satiriska argumentationen som visar hur överdrivet och löjligt det faktiskt framstår. Ett annat budskap som är både dolt och implicit är det faktum att det inte är en persons utseende, utan dess personlighet, som är det viktiga. ”Det främmande” är någonting som ter sig både exotiskt och skrämmande på samma gång. Befolkningen lockades av lyxvaror såsom kaffet, medan staten endast värnade om den inhemska handeln. På så vis stoppades konsumtionen av exotiska varor. I talet aktualiseras föreställningen om ”det främmande” genom gudinnan Coffea som genom talets satiriska karaktär framställs som ett hot mot det svenska samhället och därför måste drivas på flykt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Knape, Karin. "Sann kvinna : en studie av synen på ”kvinnlighet” i Clarissa Pinkola Estés bok Kvinnor som slår följe med vargarna." Thesis, Högskolan i Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3771.

Full text
Abstract:
Kvinnor är en starkt representerad grupp i många delar av det som fått beteckningen New Age. Samtidigt pågår en debatt ute i samhället om olika ”feminismers” syn på könen och samhället. Detta arbete har undersökt ett exemplar av New Age-feministisk litteratur för att utläsa vilken bild av ”kvinnlighet” författaren ger, samt hur denna ”kvinnlighet” konstitueras. Denna undersökning har också försökt bestämma vilken könsteoretisk fåra denna författare skall placeras i. Den undersökta boken heter Kvinnor som slår följe med vargarna och är skriven av Clarissa Pinkola Estés. En modifierad version av en fenomenografisk ansats har använts som metod och det empiriska materialet har omformats till teman, vilkas innehåll har beskrivits och analyserats. Den undersökta boken kan klart relateras till en gynocentrisk könssyn. Även om boken innehåller inslag av vidareutveckling och nyskapande, är ändå ”kvinnlighet” begränsat till ett givet utrymme, med fasta roller och ett färdigt manuskript. Om samhället, och frågor som rör kön, makt, och politik är denna bok mycket tyst.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Gudinnan"

1

Junus, Petra. Den levande gudinnan: Kvinnoidentitet och religiositet som förändringsprocess. Nora: Nya Doxa, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Anne, Holt. Blind Gudinne. Oslo: Piratforlaget, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nordiska gudinnor: Nytolkningar av den förkristna mytologin. Stockholm: Bonnier, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Missiological Seminar "On the Life and Ministry of the Rev. Gudina Tumsa, Late General Secretary of the Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus (EECMY)" (1st 2001 Mekane Yesus Theological Seminary). The life and ministry of Rev. Gudina Tumsa, General Secretary of the Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus (EECMY): Report volume & lectures of the missiological seminar sponsored by the Gudina Tumsa Foundation at Mekane Yesus Theological Seminary : Makanissa, April 18-21, 2001. Addis Ababa: Gudina Tumsa Foundation, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sæverås, Aud. Der lange Schatten der Macht: Augenzeugenbericht : die Geschichte von Tsehay Tolessa und Gudina Tumsa, dem ermordeten Generalsekretär der Mekane-Yesus-Kirche in Äthiopien. Giessen: Brunnen Verlag, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Tumsa, Gudina. Witness and discipleship: Leadership of the church in multi-ethnic Ethiopia in a time of revolution : the essential writings of Gudina Tumsa, General Secretary of the Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus (1929-1979). Addis Ababa: Gudina Tumsa Foundation, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

DasGupta, Sherma Rita, ed. Woman and goddess in Hinduism: Reinterpretations and re-envisionings. New York: Palgrave Macmillan, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

When the World Becomes Female. Indiana University Press, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Goddesses in Context: On Divine Powers, Roles, Relationships and Gender in Mesopotamian Textual and Visual Sources (Orbis Biblicus Et Orientalis). Vandenhoeck & Ruprecht, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Gudinnan' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography