Dissertations / Theses on the topic 'Gudinnan'

The aim of this study is to contribute to the research about the role of rituals in the construction of social identity of women in Newar society. By studying the Kumari tradition, I explore how religious traditions play a role in maintaining social values and gender roles. Following this, I analyze how this role contributes to the continuation of the practice in the face of calls for its abolition in recent years. Of central importance is the controversy surrounding the Kumari tradition fueled by criticism from the UN and western media alleging that the religious practice of Kumari worship is a violation of children’s rights. This study also discusses changes in the Kumari tradition between 1996-2008, resulting in greater acknowledgement of the child’s social needs, both during and after her rule. The issue of the ‘anomalous’ position of former Kumari and how Nepalese society attempts to deal with it is also brought to light.

Denna studie undersöker gudinnan Hathors funktion i forna Egypten med utgångspunkt från metallurgiverksamheten som Hathor var beskyddare över. Studien undersöker vad för behov som uppstår i metallurgikontexten och hur denna kan ha påverkat och speglats i förställningar kring gudinnan Hathors funktion i forna Egypten. Studien stödjer sig på William Padens teori om religiösa Världar för att därigenom belysa hur behov i en specifik kontext kan spelgas i den Religiösa Världen. Undersökningen baseras på tolkningar av en rad olika forskningsrapporter. Dels etnografiska dokumentationer om metallurgikontexter ifrån Afrika söder om Sahara, arkeologiska utgrävningar från gruvområdet i Timna i Sinai och forskares interpretationer kring gudinnan Hathors funktion i forna Egypten. Ifrån metallurgiverksamheten studerades dels hur den äldre teknologin fungerade och hur den inverkade på religiösa föreställningar och den auktoritära strukturen i Afrika. Därtill vad för sorts belägg som finns för metallurgiverksamhet i Timna i Sinai och hur gudinnan Hathors kults närvaro i gruvområdet kom till uttryck. Dessutom studeras forskares interpretationer som rör gudinnan Hathors kults funktion, auktoritära struktur och kultens förhållande till konungen i forna Egypten. Dessa uppgifter analyserades därefter och studien visar starka indikationer på att gudinnan Hathor skapades och användes i syfte att gagna en begränsad grupps intresse i forna Egypten. Att gudinnan Hathors funktion och de offentliga festivalerna var till för att upprätthålla en auktoritär struktur och vidmakthålla smidessläktets och prästerskapets makt.

Denna studie är en undersökning av språket kring kön, kropp och kvinnlighet inom samtida svensk gudinnereligiositet, samt en diskussion av förhållandet mellan detta språk och feministiska respektive patriarkala föreställningar och värderingar. Undersökningen bygger på samtal kring symbolen ”Gudinnan” med utövare av gudinnereligiositet. I min studie sätter jag in de analyser som växer fram i samtalen i en större gudinnereligiös och feministisk kontext, samt ställer dem i relation till en nyare, för ämnet relativt oprövad feministisk teori: Donna Haraways poststrukturalistiska, kroppsmaterialistiska feminism.       I studien framkommer det att det gudinnereligiösa språket i hög utsträckning handlar om att benämna sina egna upplevelser, snarare än att uttala sig generellt och objektivt, vilket leder till att en mångfald av perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet framträder parallellt. Samtidigt framkommer dock ett antal perspektiv på Gudinnan, kön, kropp och kvinnlighet som tenderar att bli normativa inom gudinnereligiositeten, vilket till stor del tycks bero på den normativa effekt som skrivet material från traditioner som wicca, new age, jungiansk teori, samt amerikansk feministisk wicca har. Dessa normativa perspektiv tycks innefatta både berättelser som kan betraktas som problematiska, och berättelser som kan betraktas som feministiskt kraftfulla, men utifrån Haraways teorier är det alltid att betrakta som problematiskt när vissa berättelser etablerar sig som normativa och entydiga. Sammantaget framstår det därför i denna studie som att gudinnereligiositetens kanske allra främsta feministiska utmaning är att producera en mångfald berättelser, bilder och förklaringsmodeller om gudinnor, kön, kropp och kvinnlighet, och att ge utrymme för motsägelser, motsättningar och dissensus. Snarare än att betrakta den feministiska religiositeten som ett religiöst alternativ med alternativa svar och lösningar, skulle man kunna se den som ett kritiskt perspektiv, vars uppgift är att ständigt problematisera de försök till svar och lösningar som presenteras, och göra uppror mot alla tendenser till normer och entydighet – vare sig de kommer utifrån från patriarkala idétraditioner, eller inifrån rörelsen själv.

En studie av föreställningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. Frågeställningen besvaras med hjälp av en innehållslig idéanalys bestående av två analysfrågor med en rad följdfrågor. Den första analysfrågan söker hur det gudomliga förstås hos de olika teologerna, följdfrågorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrågan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrågorna söker om relationen är intern eller extern, om det är en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om människan har något särskilt ansvar inför det gudomliga.

Detta är en kartläggande uppsats som har i uppgift att beskriva en ”ny” religiös tradition. Det är även en jämförande uppsats mellan Glastonburys tempel och templet i Söderhamn. År 2002 grundades templet i Glastonbury, som var det första templet som grundades inom denna gren av gudinnetron. År 2006 grundades templet i Söderhamn, det är det enda templet i Sverige med denna inriktning. Genom att jämföra dessa tempel, och studera deras tro, vill jag komma fram till likheter och olikheter mellan dessa tempel och studera svårigheter denna religiösa gren har stött på. På grund av ett ökat intresse inom kvinnoforskning så har troligen gudinnetraditionerna fått en skjuts framåt. Idag kan man se olika former av dessa rörelser sprida sig runt om i världen och i Sverige. Trots de starkt ifrågasatta teorierna om ett matrilinjärt samhälle, så vidmakthåller gudinnetroende att de har existerat. I dessa samhällen hade, enligt de gudinnetroende, kvinnan en stark ställning och makt. Dessa teorier grundar de på arkeologiska fynd, men dessa fynd ger de flesta forskare en annan tolkning. Genom att studera historien och granska de olika teorierna om matrilinjära samhällen så vill jag visa på vikten av att vara källkritisk och att källor ofta är tolkningsbara. Och att många, oavsett religiös tillhörighet, tolkar dem till sin fördel.

Detta är en uppsats som bland annat försöker ge förslag på hur man kan skapa ett jämlikt gudstjänstspråk som inte legitimerar mäns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjänst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud också har en kvinnlig sida. Trots att det står i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den här uppsatsen har jag med hjälp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frågan; Är jämlikhet något för Svenska Kyrkan?

Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgår från erfarenheter. Eftersom det är i gudstjänstspråket som Svenska Kyrkans tro kommer till uttryck i tal och handling har jag valt att avgränsa mig till detta område. Uppsatsens främsta utgångspunkt är att det i kristendomen finns en jämlikhetstanke. Denna grundar sig på att Gud är både man och kvinna och att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa och inte man. Uppsatsens källor består av relevant litteratur, Internet-publiceringar och intervjuer med tre präster.

Med hjälp av allt detta har jag kommit fram till att jämlikhet kan vara något för Svenska Kyrkan om de är villiga att släppa in kvinnlighet och möjligheten för kvinnor att känna igen sig i Gud och Jesus/Kristus.

Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Lundqvist".

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ”det främmande” aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor. Den intensiva kontakten med främmande länder kom med andra ord att skapa en spricka i den svenska handeln så till den grad att man förbjöd konsumtionen av exotiska och främmande varor, däribland det eftertraktade kaffet. Detta drabbade främst den svenska befolkningen som vid denna tidpunkt hade hunnit vänja sig vid den svarta drycken och ett gensvar på detta förbud var talet om Coffea. Gudinnan får representera det främmande och det exotiska som den svenska staten driver på flykt eftersom det inte passar deras intressen. Vidare delade jag in de persontopikerna som jag funnit under begravningsavdelningarna laus, luctus och consultatio och kom fram till att de ser olika ut beroende på hur man läser texten. Om man ser Coffea som en gudinna som har drivits på flykt ur ett land och att detta räddat befolkningen har man en tolkning, men om man ser det dubbla perspektiv som framgår genom den satiriska stilen förstår man vad talaren egentligen vill få fram. Här kommer nu en sammanfattning av de topiker jag hittade under vardera avdelning. Först hittade jag de som är knutna till laus, som är själva hyllningen i talet. Till denna hör följande topiker, härstamning, nationalitet, medborgarskap, kön, ålder, fysik, utseende, ekonomiska förhållanden, det dygdiga och det lastbara. Coffea kopplas först samman med den sorts karaktärsdrag som är smickrande. Hon beskrivs som vacker och fantastisk, som den gudinna hon i sin helhet representerar. Men allteftersom förändras bilden av den undersköna varelsen och under nästa begravningsavdelning, luctus, som är sorgeskildringen fann jag följande topiker, anseende, yrke, anspråk, känslor, lycka och njutning. Gudinnan Coffea vill sprida sitt budskap men faller pladask och detta är på intet sätt det svenska folkets fel utan det är Coffea som själv har bidragit till sitt eget fall genom sitt skandalösa beteende. Genom henne kommer endast elände och genom den tredje delen i ett begravningstal, som är consoltatio, ger talaren tröst åt befolkningen. De persontopiker jag fann här är hälsa, solidaritet, det goda och det onda samt intention. Kaffet symboliserar den svenska statens syn på ”det främmande”. Ur en satirisk synvinkel hotar gudinnan Coffea den svenska välfärden. Jag har förstått att gudinnan Coffea gestaltas som en övermänsklig varelse vars karaktär är gudomlig, men att hon har brister som man inte bör förbise. Talaren vill råda sin publik att i första hand förstå just detta, men implicit vill han dock påpeka det motsatta. Genom den satiriska stilen har beskrivningarna av henne tillåtits att bli överdrivna och överflödiga, allt för att visa på hennes bristande egenskaper som person. Talarens implicita intention är dock som sagt, en annan. Eftersom Coffea framstår som ett övermänskligt väsen vars karaktär ingen vanlig människa förstår sig på, och det faktum att talaren har valt att framställa kaffet på detta sätt, visar på dennes implicita intention. Genom sin odödlighet kan Coffea aldrig utrotas. Det finns alltid en chans att hon letar sin in i det svenska samhället igen och explicit skulle detta vara förödande, men egentligen menar talaren att det är tvärtom. Kaffet är för många en dryck som man sätter högt värde på och troligen märkte man dess goda kvaliteter redan på slutet av 1700-talet eftersom de förbud som kom flera gånger hävdes. Det spelade ingen roll att den inhemska handeln fick lida och att staten slutligen fick ge vika för befolkningens krav. Men det gjordes flera försök att förbjuda den svarta drycken. 1794 rådde ett förbud som i sin tur skapade den situation som gjorde att Sorge-tal skrevs. Under 1700-talet var skönhetsidealet att man skulle vara så vit som möjligt, överklassen pudrade och sminkade sig kritvita eftersom det motsatta, att vara solbränd och mörk, visade att man tillhörde arbetarklassen som vistades utomhus dagarna i ända. När det kommer till detta synsätt är gudinnan Coffea på samma nivå som bönderna och å andra sidan är hon också ett främmande väsen genom att vara ”något brunlagd”. Hallman har valt den satiriska genren för sitt Sorge-tal för att visa hur den svenska staten såg kaffet, personifierat genom Coffea, som ett hot mot den inhemska välfärden. Det gäller att se talet ur ett dubbelt perspektiv, genom sin explicita argumentation utpekas gudinnan Coffea som den vackra men fruktansvärda varelse hon verkar vara, men också genom den implicita och satiriska argumentationen som visar hur överdrivet och löjligt det faktiskt framstår. Ett annat budskap som är både dolt och implicit är det faktum att det inte är en persons utseende, utan dess personlighet, som är det viktiga. ”Det främmande” är någonting som ter sig både exotiskt och skrämmande på samma gång. Befolkningen lockades av lyxvaror såsom kaffet, medan staten endast värnade om den inhemska handeln. På så vis stoppades konsumtionen av exotiska varor. I talet aktualiseras föreställningen om ”det främmande” genom gudinnan Coffea som genom talets satiriska karaktär framställs som ett hot mot det svenska samhället och därför måste drivas på flykt.

Kvinnor är en starkt representerad grupp i många delar av det som fått beteckningen New Age. Samtidigt pågår en debatt ute i samhället om olika ”feminismers” syn på könen och samhället. Detta arbete har undersökt ett exemplar av New Age-feministisk litteratur för att utläsa vilken bild av ”kvinnlighet” författaren ger, samt hur denna ”kvinnlighet” konstitueras. Denna undersökning har också försökt bestämma vilken könsteoretisk fåra denna författare skall placeras i. Den undersökta boken heter Kvinnor som slår följe med vargarna och är skriven av Clarissa Pinkola Estés. En modifierad version av en fenomenografisk ansats har använts som metod och det empiriska materialet har omformats till teman, vilkas innehåll har beskrivits och analyserats. Den undersökta boken kan klart relateras till en gynocentrisk könssyn. Även om boken innehåller inslag av vidareutveckling och nyskapande, är ändå ”kvinnlighet” begränsat till ett givet utrymme, med fasta roller och ett färdigt manuskript. Om samhället, och frågor som rör kön, makt, och politik är denna bok mycket tyst.

Tanum, is situated in the north part of Bohuslän in Sweden and is the most famouse area of Rock Art of the world. It´s now a World Heritige since 1994. More than 100 000 images are carved on the rocks near by the sea. Archaeologists believe that carved feet and cupmarks can date from mesoliticom and neoliticum. During bronze age the sealevel was 15-20 meters higher. Carvings of humans can date from the beginning of bronze age around 1800, period I, but during late bronze age 1000-300 bc, period III-V, motives of humans became more common. Of all the 4154 carvings of human figures, only a few of them, aboute 45 figures, can be identifide as woman.  This study will try to answere why there are so few carvings of woman, what the carvings of female figures shows on the rocks and in what context are the they carved? Is the female figures an image of a godess, a woman or a priestess? Can the carvings tell us something aboute the womans life during the the bronze age? Key words: axes, menstruation, birthing, boats, Bohuslän, bronze age, cairns, carvings, fertilitycult, rock art, sealevel, weddings, godess, women, priestess, neoliticum, mesoliticum.                              Nyckelord: yxor, förlossning, menstruation, båtar, Bohuslän, bronsålder, rösen, ristningar, fruktbarhetskult, stenkonst, havsnivån, bröllop, gudinna, kvinna, prästinna, neolitikum, mesolitikum.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva.

Mina frågeställningar har varit följande:

- På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle?

- Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv?

- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld?

Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor.

Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.

Uppsatsens syfte är att analysera olika egyptiska och romerska konstverk för att avgöra skillnaden mellan de två olika stilarna och avgöra gudinnans symboliska och estetiska syfte.  Den huvudsakliga metoden som har använts är Panofskys ikonografiska analys som är uppdelad i tre steg.  Den ytliga analysen, konstverkets bakgrund och i det sista steget används de två tidigare stegen för att utföra en analys av konstverkets betydelse och syfte. Dessa tre steg kallas även för det pre-ikoniska, det ikonografiska och det ikonologiska steget  Egyptisk och romersk konst är olika beroende på vilken form de var skapade i. Skulpturer användes i både tempel och hem men de egyptiska skulpturerna skapades av präster vid templen. Romerska skulpturer var oftast större och i tyngre material som marmor vilket tyder på en mer offentlig användning av i tempel eller/och av rikare sponsorer som senatorer och kejsare.  Romerska skulpturer skiljer sig från de egyptiska skulpturerna genom att ha ett estetiskt syfte utöver ett religiöst syfte. De hade inte bara ett mer dekorativt utseende, till skillnad från de strikta egyptiska skulpturerna, utan var också placerade i villor och tempel för estetiskt bruk istället för tillbedjan. Isis var sällan huvudpersonen i egyptiska eller romerska målningarna utan var oftast en stödjande karaktär till huvudpersonen. De romerska målningarna fanns i allmänna rum som tempel och hem medan egyptiska målningar, trots att de också fanns i tempel, ofta användes i gravkammaren. De var inte avsedda att betraktas av allmänheten och många forskare argumenterar att de inte kan ses som konstverk på grund av detta. Egyptiska målningar med Isis användes dessutom ofta som propaganda för att förstärka en faraos rykte. Detta var ett syfte som romerska målningar oftast saknade.

Thousands of years ago in Ancient Mesopotamia there was an abundant Pantheon of gods and goddesses. Circa 3000–2300 B.C.E, separate cults started to form relating to two of these goddesses: Ninisina and Gula. They were quite similar, both associated with healing, as were several other goddesses in the area. Over time they all fused, and their names disappeared one by one, until one remained; Gula. Scholars of today often tend to see them all as one type of goddess, their names interchangeable. This essay researches Ninisina and Gula, and the intention is to see if they truly are the “same”. A number of hymns and healing spells are analysed and used to compare the goddesses. This comparison is based on three themes; “Healing”, “Praise” and “Prayer & Intention”, and finds that indeed the manner of their healing and their characters differ. The essay also discusses how central their roles as healers are. It is shown that even though healing is always mentioned in every chosen text, other traits are often emphasised more.

This study will compare two prominent goddesses from the ancient Greek and Roman worlds, Athena and Minerva. The purpose is to explore what differences and likenesses the two goddesses have with each other, to see if a major distinction can be made between the two using mythological descriptions. The reason for the study is to show to what extent the Roman goddess Minerva had her own mythological background, attributes and character as distinct from that of Athena.  In academia the difference between Athena’s and Minerva’s characteristics are vague and unclear. Minerva’s Roman mythological background is often hard to point out since the Romans borrowed several mythological views of the gods and goddesses from the Greek perspective of the gods. With this comparison one will be able to more clearly know how the Romans viewed Athena’s counterpart by comparing the main Greek and Roman mythical description of the two. The materials used to compare the two will comprise of the Iliad, and the Aeneid. The fact that the ancient religions of Greece and Rome were different concerning their gods' character and place in the mythology of each culture is at times overlooked, albeit recognized. At instances they are simply lumped together as one and the same even though major differences might exist between them and the way they were viewed in their respective cultures. This habit of treating the gods in the respective sphere of Greek and Roman as the same is problematic because it takes away our understanding of them as gods from different religious cultures. This is particularly the case in our unconscious mind when we study Greek and Roman religion. The goal of this study is to identify what differences can be found and thereby get a clearer understanding of the similarities or differences between Athena and Minerva.

Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för den fornnordisk religionen, samt hur de fornnordiska myterna speglade de könsroller som fanns i samhället. Syftet uppnås genom en analys av fyra mytologiska gestalter: Idun, Freja, Tor och Loke. Religionslärare kan, genom läsning av uppsatsen, tillägna sig en förberedelse inför den kommande lärarrollen. Detta genom att nå en ökad medvetenhet om den fornnordiska mytologin. Det är viktigt att se vilka ideal och motbilder i religionen som skapat ideal för mänskliga normer och levnadssätt. Uppsatsen belyser de skilda könsroller som fanns under vikingatidens samhälle. Det existerade en social struktur som upprätthöll markerade gränser för könen och framför allt det kvinnliga.

My essay is a description about the religion Wicca; laws, ethics, history, rites, inauguration and how they relate to the gods and the different seasons.It’s also about the wiccan history and how wicca have created their own history by taking old mythic stories and making them their legacy.

Kvarnen står i ett hus som brinner.Den lila gudinnan är också där, hon blir till aska. Allt var i det där huset och när jag skriver allt så menar jag det. Egentligen är essän det enda som klarade sig. Den låg i ett mail. Vad gör en häxa utan sin dolk, sitt ljus? Hon ger sig inte, hon blir starkare, hon får blodad tand.Jag måste använda häxkrafterna nu, mina naglar är längre än någonsin.Jag hinner inte samla längre, jag minns vad jag la i kvarnen så jag kan inte göra annat än mala nu. Simon säger att jag är Fucking Phoenix!
Jag fick börja om på min masterutställning efter branden i grafikhuset på Skeppsholmen där jag hade min ateljé. Jag tänkte mycket på förvandling, att vara en fågel Fenix, att göra sig starkare med hjälp av saker en älskar. Det blev temat för utställningen och essän.

I det norsk-isländska skaldespråket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i användandet finns på flera håll i de skriftliga källorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat Helföreställningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nästan alltid studerats i jämförelse med andra gudinnor eller hinsidesföreställningar. Denna undersökning sätter därför fokus på Hel i hopp om att få fram en djupare förståelse för föreställningen.

Snorre Sturlason är en viktig källa och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. Detta placerar henne i jättarnas sfär och det kosmiska dramat där gudar och jättar dödar varandra i samband med Ragnarök. Snorres beskrivning av Hel är knepig att förlita sig på då vissa delar som till exempel Nifelheim verkar vara hans eget påfund och andra delar verkar vara influerade av samtidens kristna lära. Skaldedikter bekräftar dock stora delar av Hels familjära tillhörighet. Flera skaldedikter ger också bilden av en verklig föreställning kring det mytiska väsendet Hel. Kanske beror det på att olika människor hade olika sätt att betrakta Hel. Där vissa såg en metafor för döden kunde andra se en verklig härskarinna eller dödsrike. Det kan också vara så att Hel hade en djupare betydelse som den död alla människor måste möta, ett individuellt Ragnarök man hade ambivalenta känslor inför. Vissa forskares tolkning av Hel som enbart en straffort grundas mycket på källor med kristen påverkan eller till fall där föreställning även kan kopplas till dödsrikena Valhall och graven. Bilden av Hel i källorna visar snarare en plats för både mörker och paradis, kanske att härskarinnan dömde var de döda skulle fortsätta sin hinsides tillvaro.

Bland materialet från gravar kan inga exakta föreställningar om Hel tydas. Intressant är dock hästar som rustades med isbroddar och kvinnogravar som innehöll slädar. De antyder en resa neråt och norrut på vinterväglag, den riktning myterna beskriver att man reser för att komma till Hel. De gotländska bildstenarna är en arkeologisk källa med mytiskt bildmaterial som oftast kopplas till Valhall både genom sin form och bildscenerna. I båda fallen har denna undersökning visat att stenarnas form och vissa bilder kan illustrera Helgrindar och andra element ur myter förknippade med Hel.

Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen från kvinnan till mannen?

Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förändring står dock för dörren. Enligt mina källor kan det bevisas att Gudinnan tillbads från 7000 f Kr till 300 e Kr. Områden, framför andra, där hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men också Irland. Tiden vi rör oss i är emellertid så avlägsen att det är oerhört svårt att tala om hur det var. Men för att följa strömmen och referera i likhet med den allmänna uppfattningen så uppnådde kvinnan sin status i och med sin förmåga att ge liv. Det gjorde henne gudomlig. När människan så småningom blev varse hur fortplantningen fungerade falnade kvinnans metafysiska kraft. Ungefär där inträder patriarkatet och kvinnans roll förskjuts mer och mer in i det fördolda. Gudinnorna ersätts på olika sätt med Gudar och snart är det bortglömt att kvinnliga gudomliga väsen ens existerat. Mannens avundssjuka gentemot kvinnan, gentemot hennes livgivande kraft utgjorde en grogrund för patriarkatet.

Kyrkans roll?

När de bibliska religionerna gör sitt intåg har följaktligen patriarkatet redan gjort sitt intåg. De kvinnliga Gudinnorna hade ersatts med Gudar. Vad som är unikt med de bibliska religionerna och vad som gör dem nyskapande i denna mångfasetterade gudavärld är att de är monoteistiska. Deras ende Gud kommer dock att bli manlig, en himmelsk fader och kvinnans underordnade ställning försvagas ytterligare på grund av judendomen och kristendomen. Även om grundbudskapet inte var detta kan det inte förnekas att bl.a. kyrkofäderna spelat en mycket aktiv roll i förtrycket av kvinnan.

Hur ser kvinnorna idag på att Jesus är man likaså kristendomens Gud?

Bland de kvinnliga präster och pastorer som kommit till tals i Erikssons bok, som jag för övrigt baserar mitt sista kapitel på, tycks dock grundsynen på den maskulina treenighet som kristendomen bygger på vara förstående. Som kvinnor saknar de givetvis förebilder i de bibliska texterna, men de har lärt sig att ta till vara på dem som finns. De har försökt att se till grundbudskapet i Jesu lära, allas lika värde, att ingen är förmer någon annan. De försöker att plocka fram det goda. Mycket har genom tiderna missförståtts. Man upplever att Jesus var en mycket annorlunda man, en man som står på deras sida.

Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Dahlin".

Syftet med uppsatsen har varit att få en uppfattning om hur andra ser på Afrodite, om de beskriver henne som i myterna eller om det finns en annan bild av henne, men också att få en beskrivning av Afrodite som en kvinna av idag och vilka egenskaper hon i sådana fall har.

Empiriska data har samlats in med hjälp av kvalitativ intervju med öppna frågeställningar. Utgångspunkten har varit en bild av en staty med Afrodite, Pan och Eros och informanterna fick beskriva vad de såg och kände inför bilden. Därefter följde en frågeställning om vem Afrodite-kvinnan av idag är. Förutom bilden av statyn diskuterade informanterna Afrodite som barn och tonåring, kvinnan Afrodite, kärlek och sexualitet, yrke och makt, man och barn, utseende och skönhet.

Denna uppsats baseras på en fältstudie genomförd i Faridabad, Indien våren 2007. Syftet är att undersöka vilken roll hinduiska gudinnor spelar för kvinnor. För att uppfylla det syftet studeras också de intervjuade kvinnornas underliggande uppfattningar om jämställdhet.

För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har en kvalitativ metod använts och 19 intervjuer har genomförts. Informanterna har fått svara på frågor som handlar om att vara kvinna i det hinduiska samhället och deras åsikter om hur kvinnors situation bör ändras. När resultaten från intervjuerna analyserats har jag inspirerats av tidigare forskning om genus och Hinduism.

I den hinduiska mytologin finns både gudar och gudinnor. Att dyrka gudinnor kan ses som en källa till makt och inspiration för kvinnor. Därför har jag studerat om informanterna ser på gudinnorna som förebilder. Resultaten visar att det är svårt att avgöra om så är fallet. Ungefär hälften av informanterna sade att det ser gudinnorna som förebilder. I motsats till tidigare forskning nämnde inte informanterna de gudinnor som representerar de egenskaper som den ideala hustrun ska besitta, istället nämndes stridsgudinnan Durga. Tidigare forskning visar dock att även de självständiga gudinnorna som beskrevs av informanterna som förebilder är en del av den patriarkala strukturen. Under intervjuerna framgick att rollen att vara en bra hustru och mor värdesätts högt av informanterna. Detta kan, enligt mig, kopplas till det mest framträdande resultatet som framkom i synen på vad jämställdhetsuppfattningen baseras på. Det gäller uppfattningen om att män och kvinnor föds med olika egenskaper. I motsats till genusteori förstås inte skillnader mellan män och kvinnor som främst socialt konstruerade.

This report is based on a field study that was carried out in Faridabad, India in the spring of 2007. The aim is to study what role the Hindu goddesses play for Hindu women. To fulfil this purpose I am also studying the interviewed women’s underlying understanding regarding gender equality.

To fulfil the aim a qualitative method was chosen and 19 interviews were completed. The informants answered questions about being a woman in the Hindu society and their opinions on how to change women’s situation. While analysing the results I was inspired by previous research on gender and Hinduism.

In the Hindu mythology there are both gods and goddesses. Worshipping goddesses can be seen as a source of power and inspiration for women. Therefore I wanted to study if the informants look at the goddesses as role models. The results show that it is difficult to determine whether or not that is the case. Approximately half of the informants said that they looked at the goddesses as role models. In contrast to previous research the informants did not mention the goddesses that are represented with qualities that the ideal wife should posses, instead Durga, the fight goddess, was mentioned. However, previous research also shows that the independent goddesses that were described as role models by the informants are a part of a patriarchal structure. During the interviews the role of being a good wife and a mother is described as the most important thing for the informants. This can, according to me, be related to the most significant result on what the understanding of gender equality is based on. This is the opinion that men and women are born with different qualities. In contrast to the gender theory, the differences between men and women are not understood as primarily socially constructed.

Genom att personifiera symptomen av min bipolära sjukdom i form av karaktärer från den Grekiska mytologin så berättar jag om mina känslor och erfarenheter av psykiatri, slutenvård, mani och depression i narrativ poesi och illustration. Min text går igenom processen, både i tanke, metod och resultat.

After scholars started conducting research on the medieval Sheela-na-gig carvings, a number of theories regarding the purpose and origin of the figure have been suggested. The question has been tackled through many different approaches, but still remains unfinished as there are no written records explaining what the Sheela-na-gig figure actually is. Scholars have divided into different areas, approaching the discussion from different disciplines: art history, medieval social history, and religious history (both Christian and pre-Christian) to name a few. As the figure is usually found on Christian buildings but is distinguished by very sexual imagery, it leaves the door open for many interpretations. This thesis looks at two common theories on what the Sheela-na-gig is; one which is viewing her as a Romanesque warning against lust and sin, and one which argues that the figure is a folk deity used as an amulet for childbirth, symbolising both life and death. By using discourse theory and a comparative method, this thesis compares the descriptions and arguments of the different theories, and studies the intention behind them. The thesis then shows how the theories choose to focus their search for evidence in order to support their own perspective, while also excluding information which does not serve their particular agenda.