Academic literature on the topic 'Gudsbevis'

Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan tänka oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig. Det ontologiska gudsbeviset fick kritik av Gaunilo för sin användning av begreppet ”väsen”, som denne tyckte var alltför luddigt och svårhanterligt. Andra bevis och argument som tas upp i uppsatsen är det moraliska argumentet, det kosmologiska gudsbeviset och det analoga teleologiska gudsbeviset. Det moraliska argumentet menar att den moral som vi alla har inom oss grundar sig i en objektiv moralisk lag, som i sin tur är instiftad av Gud själv. Det kosmologiska gudsbevisets främsta förespråkare är Thomas av Aquino, och arabiska filosofer som gav sin version namnet Kalams kosmologiska gudsbevis. Båda dessa har sin utgångspunkt i att universum en gång började existera, och att det därför måste ha en orsak till sin existens (kausalitetsprincipen), alltså har någon/något skapat det med en avsikt. Det analoga teleologiska gudsbeviset kallas även designargumentet, och pekar på att eftersom hela tillvaron är så delikat utformad och anpassad så att liv kan uppstå och överleva, måste det finnas en skapare, en ”designer” bakom, och denna skapare är Gud. Den mesta av kritiken dessa argument fått grundar sig i att kritikerna ansett att premisserna varit ologiska, eller att dess förespråkare använt begrepp som varit irrationella och/eller oklara. Det begrepp som jag ändå fann mest logiskt var det kosmologiska gudsbeviset, då främst Kalams version. Detta eftersom jag anser att det inte går att argumentera mot kausalitetsprincipen. På frågan om det är väsentligt med ett bevis för Guds existens, måste jag ändå svara nej. Det må var en kul tanke att leka med; går det att bevisa att han verkligen finns? Men i slutändan så är det ändå så att den kraft som tron ger, övervinner alla logiska förklaringar och bevis.

This essay discusses and criticizes Richard Swinburne's inductive argument for the existence of God. In his The Existence of God, Swinburne aims at showing that the existence of God is more probable than not. This is an argument taking into consideration the premises of all traditional arguments for the existence of God. Swinburne uses the phenomena and events that constitute the premises of these arguments as evidence in an attempt to show that his hypothesis is more probably true than nor. Swinburne pursues this task by way of applying Bayes' theorem. The aim of this essay is normative - to judge the strength of Swinburne's argument for the existence of God. My primary objections towards Swinburne is that he professes a subjective concept of probability, that he relies too heavily on simplicity as a virtue of plausible and probable hypotheses and that his concept of God involves an incoherent picture of God's nature. I question not only the actual success of Swinburne's project but what his argument, if it had been successful, would have been able to establish.

Denna uppsats diskuterar och kritiserar Richard Swinburne's induktiva argument för Guds existens. I sin The Existence of God, försöker Swinburne visa att Guds existens är mer trolig än inte. Detta argument tar alla traditionella argument för Guds existens i beräknande.. Swinburne  använder de fenomen och händelser som utgör premisser för dessa argument som bevis i ett försök att visa att hans hypotes är mer trolig än inte.  Han genomför detta genom att använda sig av Bayes teorem. Syftet med denna uppsats är normativt - att bedöma styrkan I Swinburnes argument för Guds existens.  Mina primära invändningar mot Swinburne är att han  använder sig av ett subjektivt sannolikhetsbegrepp, att han förlitar sig allt för starkt på enkelhet som en förklaringsmässig dygd och att hans Gudsbegrepp inbegriper en inkoherent bild av Guds natur. Jag ifrågasätter den faktiska framgången i Swinburnes  projekt, och även vad Swinburne hade kunnat fastställa om hans projekt hade varit framgångsrikt.