Academic literature on the topic 'Gyllene snittet'

Gyllene snittet har sedan en mycket lång tid tillbaka använts som begrepp för att beskriva en proportion som är behaglig för det mänskliga ögat. Proportionen har dels använts för att formge byggnader och måla konstverk men används som flitigast i den grafiska branshen. Då främst gällande affisher och andra format av trycksaker där det är viktigt att läsaren känner att en harmoni existerar. Webbdesign är ett relativt nytt ämne och handlar om hur en webbsida formges, webbsidor har idag många olika uttryck och funktioner och nästan alla människor i Sverige vet vad en webbsida är och vad man använder den till. Syftet med denna studie är att ta reda på hurvida användningen av gyllene snittet på webbsidor ändrar användarens upplevelse samt att kartlägga om gyllene snittet används på de tio mest besökta webbsidorna i Sverige. För att svara på syftet har semistrukturerade intervjuer gjorts för att samla in data. Dessa intervjuer har gått ut på att deltagaren fått se och jämföra bilder på webbsidor. En del av bilderna har varit med orginallayout och en del har varit med gyllene snittet applicerat. Deltagarna har fått titta på bilderna en och en men också samtidigt för att kunna jämföra. Studiens intervjuer har fokuserat på känslor kring bilderna, och hur betraktaren uppfattar det som hen sett framför sig.

Musik har i alla tider berört människor, musik antingen förenar människor eller leder till livliga diskussioner kring genrer och lyrikens innehåll. Musik har funnits i den svenska skolan sedan 1842 och har sedan länge en naturlig plats i vårt skolsystem. Syftet med studien är att undersöka vad som kan göra låtskrivandet lustfyllt och lärorikt och vad som kan inverka på den musikaliska kreativiteten och för att söka kunskap och samla empiri till min studie, används kvalitativa metoder såsom klassrumsobservationer samt 2 strukturerade fokusgruppsintervjuer. Den teori som applicerats på studien är det Vygotskijs proximala utvecklingszon och Graham Wallas fyra processfaser. Övergripande för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet presenteras utifrån studiens forskningsfrågor, där resultatet på första frågan bygger på data från observationerna och andra frågan från observationerna samt fokusgruppsintervjuerna och slutligen fråga tre från fokusgruppsintervjuerna. En tematisk innehållsanalys visar att mätbarheten, bristande tid, samt skolarbete under fritiden leder till bristande kreativitet i skolan. Mätningar visar att stress ökar i mellan- och högstadiet runt om i landet. Det sägs att lite stress är bra, men förmycket stress kan få en rad negativa följder som bristande motivation och inspiration till lärandet. Som förslag på vidare forskning behövs det undersökas om lärarens arbetssätt, som struktur och planering kan hjälpa till att minska stressen som ökar bland unga i skolan. Vidare undersöka vilken studieteknik som hjälper eleverna att bli kreativa i skolan, så att de inte behöver arbeta med skoluppgifter utanför skolan.

In aspiration to achieve naturalistic character animation, some difficulty does show up, both in 3D-CGI, 2D-CGI as in traditional handmade animation. The reason why difficulty appears in the task of achieving naturalism is for instance because of the simulated natural laws in the digital world which cannot affect the characters cinematic movement. The result of illustrating the natural law manually by hand can affect the illusion of the movement as not naturalistic or inconsistent, which can result in that the spatial adaptation to space is not perceived as naturalistic. It is most often up to the animator to make a believable illusion of the natural laws. This study examines a deeper understanding of the human way to behave and to adapt to the physical reality and through that, apply this movement on character animation. The purpose of a deeper understanding of movement's phenomena is to find a clearer method dedicated to naturalistic movement that can be adapted to all forms of character animation, regardless of the character anatomy. Unfortunately, it would not be possible to study all aspects of the physically adaptive behaviors as to the size of the topic. This study will therefore orbit the human locomotion, also known as walking. Focus will therefore be on the bottom part of the body, from the pelvis down to the ankles. There are scientists that do argue about a connection between the golden ratio and the human locomotion. This study is an attempt to apply the golden ratio on 3D-characters. This study has been devoted to a different approach in the character animation, where its starting point will be mathematical equations. For this study, it has meant an application of the golden section in a temporary form, that is in motion. The result is therefore a mathematically based method dedicated to imitating naturalistic movement in terms of time, that is to say human locomotion. The method has been proved to be useful even in the imitation of characters movements that do not possess human proportions.
I en strävan efter naturalistisk karaktäranimation uppstår vissa hinder på vägen i 3D-CGI som 2D-CGI animation. Svårigheter i att uppnå naturalism beror bland annat på att det inte finns några simulerade naturlagar i den digitala världen som kan påverka karaktärens kinematiska rörelser. Resultatet av att behöva illustrera naturlagar och liknande externa påverkningar manuellt för hand kan orsaka en rumslig känsla om onaturlighet eller inkonsekvens. Vilket kan resultera i att den rumsliga anpassningen till rummet inte upplevs som naturalistisk. Ofta är det upp till animatören att skapa en trovärdig illusion om naturlagarna. Målet med denna studie är att utforska och ge animatören en djupare förståelse för människans sätt att förhålla och anpassa sig till den fysiska verkligheten. Syftet med en djupare förståelse för rörelsers företeelser är att finna en tydligare metod dedikerad åt naturalistisk rörelse som går att anpassa för alla former av karaktärsanimation, oberoende av karaktärens anatomi. Tyvärr skulle det inte vara möjligt att täcka alla aspekter av det fysiskt adaptiva beteendet på grund av ämnets storlek. Denna studie har därför avgränsats till mänsklig lokomotion, även känt som vandring. Fokus riktas därför mot bäckenet och knäleden ner till anklarna. Det finns forskning som argumenterar för en koppling mellan det gyllene snittet och mänskliga rörelser. Denna studie är ett försök att tillämpa lokomotion uträknat ifrån gyllene snittet på en digital tredimensionell karaktär. Denna studie har ägnats ett annorlunda angreppsätt i karaktärsanimationen där dess utgångspunkt består av matematiska ekvationer. Det har för studien inneburit ett applicerande av gyllene snittet i en temporär form, det vill säga i rörelse. Resultatet är därför en matematiskt baserad metod dedikerad för att efterlikna naturalistisk rörelse i form av gång, alltså mänsklig lokomotion. Metoden har visat sig användbar även vid efterliknandet av karaktärers rörelser som inte besitter mänskliga proportioner.

Min teori är att en av förklaringarna till naturens positiva inverkan på oss ligger i att naturen är lättläst för oss när vi avkodar vår omgivning. I naturen finns det matematiska mönster som återkommer och upprepar sig. Fibonaccis talserie, Gyllene snittet, Fyllotaxisspiralen och framförallt fraktaler. De här mönstren hjälper oss att registrera och ta in information från det vi ser i vår omvärld för att förstå den men också för att avgöra om det finns några faror eller om vi är på en trygg plats.   Inom forskning där försökspersonernas ögonrörelser studerades fann man att vi automatiskt fäster blicken vid mönster med den fraktala dimensionen 1,3 - 1,5. Vidare försök visade att testpersonerna blev som mest avslappnade när de fick se bilder med ett D-värde inom det spannet. Ytterligare stöd för växters hälsofrämjande inverkan fann jag i en rapport från ett försök där testpersonerna fick vidröra olika material med förbundna ögon. Man ville mäta både psykiska och fysiska reaktioner. Testpersonerna fick dels skatta sina upplevelser utifrån 10 par motsatsord och dels mättes deras syremättnad i blodet och det cerebrala blodflödet. Den psykologiska delen av försöket gav ett neutralt resultat men de fysiska mätvärdena indikerade att försökspersonerna blev stressade av att vidröra metall och blev mer avslappnade när de vidrörde levande växtmaterial i form av ett blad. Slutsatsen blev att fysisk kontakt med växtmaterial kan ha en lugnande effekt, trots att försökspersonen inte vet att det är växtmaterial den vidrör.   Genom att föra in dessa mönster i bostadsgården skulle den bli mer hälsofrämjande för den urbana människan. Eftersom örtskiktet idag är underrepresenterat i dessa bostadsområden har jag valt att lägga fokus på perenner som skulle lyfta in de fraktala och matematiska mönstren i den miljön.
My theory is that one of the explanations for the nature's positive impact on us is that nature is easy to read when we decode our surroundings. In nature there are mathematical patterns that recur and repeat themselves like the Fibonacci numbers, Golden Ratio, Phyllotaxis spiral and especially fractals. These patterns help us to record and take in information from what we see in our surroundings to understand it but also to determine if there is something scary or if we are in a safe place.   In research where they investigated the subjects’ eye movements it was found that we automatically attach our gaze at pattern of the fractal dimension 1.3 – 1.5. Further experiments showed that the test subjects where the most relaxed when they saw pictures with a dimension value within that range. I found additional support for plant health effects in a report from an experiment in which test subjects touched different materials blindfolded. The research team wanted to measure both psychological and physical reactions. The test subjects were instructed to value their experiences based on 10 pairs of word opposites and additionally their oxygen saturation in the blood and the cerebral blood flow were monitored. The psychological part of the trail gave a neutral result, but the physical measurements indicated that the subjects were stressed by touching metal and were more relaxed when they touched living plant material (a fresh leaf). The conclusion was that physical contact with plant material can have a calming effect, even though the subject does not know it is plant material it touches.   By bringing in these patterns to apartment house courtyards they would become more health promoting for the urban human. Since the herbal layer is underrepresented in these areas today, I have chosen to focus on perennials that would bring in the fractal and mathematical patterns in this environment.