Academic literature on the topic 'Häkte'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Häkte.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Häkte"

1

Junker, Abbo. "Hätte, hätte, Lieferkette – Zum Vorschlag eines Sorgfaltspflichtengesetzes." Zeitschrift für Arbeitsrecht 52, no. 1 (February 1, 2021): 1–4. http://dx.doi.org/10.1515/zfa-2021-520103.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Blomster, Wes, and Matthias Drawe. "Normale Härte." World Literature Today 61, no. 3 (1987): 439. http://dx.doi.org/10.2307/40143381.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hermes, Christoph. "Maximale Härte." CITplus 24, no. 3 (March 2021): 48. http://dx.doi.org/10.1002/citp.202170327.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Maden-Weinberger, Ursula. "“Hätte, wäre, wenn…”." International Journal of Learner Corpus Research 1, no. 1 (March 23, 2015): 25–57. http://dx.doi.org/10.1075/ijlcr.1.1.02mad.

Full text
Abstract:
The German subjunctive mood (‘Konjunktiv’) is a grammatical feature that attests to the freedom of human beings to step out of the boundaries of their immediate situation and explore new possibilities in hypothetical scenarios. It therefore plays a pivotal role in advanced learner argumentative writing, but due to its highly complex nature regarding both form and usage, the ‘Konjunktiv’ challenges learners on virtually all levels of linguistic knowledge. This paper presents the first learner corpus-based study of this phenomenon with a two-pronged Contrastive Interlanguage Analysis approach: comparing learner data to native-speaker data and learner data at different levels of proficiency using the Corpus of Learner German (CLEG). The investigation seeks to explain the detected patterns of over-, under- and misuse and developmental paths by drawing on cognitive theories of second language acquisition.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hafeneger, Benno. "Strafen, Wegsperren, Härte." Sozial Extra 35, no. 9-10 (September 28, 2011): 9–12. http://dx.doi.org/10.1007/s12054-011-0362-y.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Rother, Bernd, Schwäbisch Gmünd, and Dieter Dietrich. "Härte neu bewerten." Materials Testing 36, no. 10 (October 1, 1994): 427–30. http://dx.doi.org/10.1515/mt-1994-361015.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sack, W. "Optoelektronische Härte-Prüfmaschine." HTM Journal of Heat Treatment and Materials 41, no. 1 (January 1, 1986): 12–13. http://dx.doi.org/10.1515/htm-1986-410106.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Giessmann, Sebastian. "Hätte, hätte, Drittmittelkette. Über neue Wege und Ziele der Medienforschung." Zeitschrift für Medienwissenschaft 12, no. 22-1 (May 1, 2020): 167–72. http://dx.doi.org/10.14361/zfmw-2020-120118.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Oldenburg, Elke. "Wer hätte das gedacht?" physiopraxis 12, no. 07/08 (July 24, 2014): 3. http://dx.doi.org/10.1055/s-0034-1387101.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hansal, Wolfgang E. G. "Höhere Härte, weniger Verschleiß." JOT Journal für Oberflächentechnik 47, no. 4 (April 2007): VIII—X. http://dx.doi.org/10.1007/bf03241191.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Häkte"

1

Stefansdotter, Åse. "Frihetsberövad i häkte." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9991.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Att bli frihetsberövad är en av de mest ingripande åtgärder som en stat kan utöva över den enskilde i ett modernt västerländskt samhälle. Sverige har under flera år fått kritik från både FN:s och EU:s tortyr kommittéer för det sätt personer som är häktade misstänkta för brott isoleras i häkte genom att åklagare ofta ålägger restriktioner som förhindrar den intagna att ha kontakt med anhöriga eller andra intagna. Personalen utgör den dagliga mänskliga kontakten för en intagen och blir således en viktig del av den intagnes tid på häktet. Det har länge varit känt att isolering har negativa effekter på en människa och att psykiatriska effekter av isolering kan ge bestående men. Lagstiftningen som reglerar häkten säger att de som arbetar i häkte skall visa särskild förståelse för de svårigheter som kan vara förenade med ett frihetsberövande och Kriminalvården har en vision att minska skadeverkningarna av isolering genom isoleringsbrytande åtgärder. Kriminalvårdens statistik från 2015 visar att endast 25 % av de som är häktade med restriktioner nås av dessa åtgärder. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personer som varit häktade med restriktioner upplever kriminalvårdarnas stödjande respektive kontrollerande roll. Hur de som arbetar inom kriminalvården ser på sina arbetsuppgifter och de olika rollerna som de innefattar är ett tangerande område som studien också söker ökad kunskap om. Metod: Då syftet med studien och forskningsfrågorna söker ökad kunskap om subjektiva upplevelser av stödjande respektive kontrollerande roller i häktesmiljön har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Resultat: Sammantaget var det små saker som upplevdes som betydelsefulla och stödjande av personer som varit häktade med restriktioner, dvs. intagna. Ofta genom handlingar som uttryckte omtanke och respekt från kriminalvårdarnas sida. Kriminalvårdarna i studien delade upplevelsen av att små saker spelar stor roll för en person som är häktad med restriktioner. Totaliteten och frekvensen av säkerhetsrutiner upplevdes som kontrollerande av tidigare intagna snarare än förekomsten av dem. Upplevelser av att känna sig som ett objekt och känslor av total maktlöshet var återkommande i intervjuerna med personer som varit häktade med restriktioner. Ökat säkerhetsfokus inom kriminalvården märktes av intagna och isoleringsbrytande åtgärder tenderar att bli en säkerhetsfråga för kriminalvårdare om personal behövs till annat. Vad det finns för resurser att tillgå för att bryta isolering skiljer sig från häkte till häkte och från dag till dag. Frivillighetsorganisationer, andlig- och sjukvård fyller här en viktig funktion. Under tiden som häktad med restriktioner såg tidigare intagna på kriminalvårdares arbetsuppgifter i första hand som de dagliga rutiner som är associerade med måltider, dusch och promenad. Dessa dagliga rutiner upplevdes av tidigare häktade som präglade av olika säkerhetsrutiner, något som kriminalvårdarna i studien bekräftade. Kriminalvårdarna upplevde inte generellt det som problematisk att inneha både en stödjande och en kontrollerande roll. Personer som varit häktade med restriktioner upplevde detta som mer problematiskt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Larsson, Linnea. "Psykiatrisk vård på häkte – vård på lika villkor?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-361453.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Werngren, Sofie, and Katarina Magnusson. "Inlåst - Utelåst? : En studie om unga kriminellas tillvaro i häkte." Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-568.

Full text
Abstract:

Studiens syfte var att belysa unga häktade personers upplevelser och erfarenheter av tillvaron i häktet samt betydelsen av personalens bemötande. Kvalitativa intervjuer valdes med tanke på metodens fördelar, eftersom vi är intresserade av intervju¬personernas erfarenheter i form av berättelser. Då hermeneutiken hjälper till att förklara - och förstå menar vi att den hermeneutiska traditionen hade de bästa förut¬sättningarna för uppsatsen. Vi ville lyfta fram det pedagogiska i tillvaron och försökte ta del av det som är lärande i mötet mellan personal och häktad. Vi använde oss av hermeneutik som kvalitativ ansats och inspirerats av den hermeneutiska cirkeln för att analysera, tolka och sammanställa vårt resultat. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och utelåsta, samt bemötandes betydelse. Resultatet har visat att det upplevs frustrerade med inskränkningar i friheten och själv¬bestämmande¬rätten när man som häktad är isolerad från världen utanför. Som häktad upplever man även känslor av utanförskap. Känslor som total maktlöshet och overklighet är andra känslor som vi kan identifiera med inlåsning och avskärmning. Att häktet kan fungera som en lärande plats visar sig även samt att personalens bemötande i hög grad påverkar den häktades tillvaro.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Österholm, Matilde. "Från grundskola till häkte : - En studie av medborgardeltagande på Malmvägen." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-229780.

Full text
Abstract:
Tänk dig att du läser lokaltidningen och slår upp en artikel om att ett häkte ska byggas i Sollentuna. Några sekunder senare inser du att det långt gångna förslaget innebär att det placeras mittemot ditt sovrumsfönster. Hur skulle du reagera? För snart 15 år sedan föreslog Kriminalvårdsstyrelsen ett nytt häkte i Sollentuna. Sollentuna kommun utredde då möjligheten att placera Häktet på samma mark som Turebergsskolan då fanns på. Idén var att skapa ett stort rättscentrum i ett centralt område. Planprocessen fick stor medial uppmärksamhet, till stor del på grund av att boende på intilliggande Malmvägen kände sig överkörda. Samtidigt deltog relativt få invånare i den formella planprocessen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Sollentuna kommun arbetade med medborgardeltagande för 15 år sedan och huruvida det har skett en förändring. Det gjordes genom att undersöka två projekt i Malmvägenområdet; Häktet och Malmparken. Dokument från Sollentuna kommuns arkiv, tidningsartiklar och intervjuer användes. I det senare projektet undersöktes även Sollentuna kommuns hemsida och sociala mediekanaler. Slutsatsen blev att kommunen följde PBL och praxis och att ingenting sticker ut med deras arbete under planeringen av Häktet. Samtidigt verkar det vara ett av problemen för de boende, eftersom de ständigt efterfrågade mer information och fler utredningar. Att planera i ett bostadsområde där valdeltagandet är markant lägre än i andra delar av Sollentuna kräver förmodligen ytterligare ansträngningar, främst från politikernas sida. Tilliten till kommunen verkar vara låg i området och minskade sannolikt när kommunägda Sollentunahem valde att avbryta renoveringarna i det slitna miljonprogramsområdet. I arbetet med Malmparken genomfördes en medborgardialog som främst ledde till positiva reaktioner från invånarna, även om det i några svar är tydligt att tilliten till kommunen fortfarande är bristande för vissa. Sollentuna kommun har tagit ett krafttag i arbetet med medborgardeltagande, men missar delvis att kommunicera den ambitionen till de invånare som gärna besöker hemsidan och sociala medier för information om deltagande.
Imagine reading the local newspaper and finding an article regarding a jail being built in Sollentuna. A few seconds later you realize the proposal means it will be placed right in front of your bedroom window. How would you react? Almost 15 years ago Kriminalvårdsstyrelsen proposed a new jail could be built in Sollentuna. The municipality of Sollentuna therefore investigated the possibility of placing it on the same location as Turebergsskolan. The idea was to form a big legal center in a central area. The planning process received a lot of attention from the media, mostly because tenants from nearby Malmvägen felt trampled on. At the same time few residents participated in the formal planning process. The aim with this thesis was to examine how the municipality of Sollentuna handled the question of citizen participation 15 years ago and if their take on it has changed. It was carried out by investigating two projects located in the area Malmvägen; the Jail and Malmparken. Documents from the archives of Sollentuna municipality, newspaper articles and interviews were used. For the latter project Sollentuna municipality’s webpage and social media channels were analyzed. The conclusion was that the municipality of Sollentuna followed the recommendations listed in PBL and common practice. There was nothing unusual regarding the planning of the Jail. Simultaneously that seemed to be the problem for the residents, since they constantly requested more information and further investigations. To plan physical changes in a residential area where significantly fewer people participate in elections than in other parts of Sollentuna probably calls for further effort, foremost from the politicians. The confidence for the municipality of Sollentuna seems to be low in the area and probably decreased when the municipally owned Sollentunahem terminated the ongoing renovations of the worn down “Million program” area. During the planning of Malmparken a citizen dialogue was carried out, that mostly led to positive reactions from the residents. Although it is clear the confidence for the municipality of Sollentuna still is lacking for some people. The municipality of Sollentuna has taken vigorous efforts regarding including citizens in the planning process, but partly misses to communicate this ambition to those residents who gladly visits their website and social media in search for information about participation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Palo, Hilda. "Förvar i väntan på utvisning : Placering i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69641.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ateva, Victoria. "Häktning av unga - Tortyr eller skälig åtgärd? : - En utredning kring lämpligheten i att använda häktning och restriktioner för unga lagöverträdare." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295025.

Full text
Abstract:
Europarådets kommitté mot tortyr CPT, har under 24 år kritiserat Sveriges hantering av häktning och restriktioner för unga lagöverträdare. Den senaste kritiken kom den 17 februari 2016 och avser CPT:s besök i Sverige året innan. Åter igen visade rapporten på stora brister i svenska häkten. Av barnombudsmannens och barnrättskommitténs kritik framgår vidare att ungas hälsa kan påverkas negativt under häktning då unga löper en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa om de isoleras. Det är även vanligt att isolerade personer uppvisar psykosliknande tillstånd. Begränsning i kontakt med familj och vänner, är något som de unga häktade själva har uppgett är svårt att hantera då häktningen innebär en kris för den unge. Uppsatsens syfte är att undersöka om häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga kan ses som tortyr eller om häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga är en skälig åtgärd utifrån den kritik som presenteras i uppsatsen. Frågeställningarna som behandlas i uppsatsen är: Hur ser aktuell lagstiftning ut gällande häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga? Kan häktning av unga samt att ålägga unga restriktioner ses som tortyr eller skälig åtgärd utifrån kritiken som har presenterats av barnombudsmannen, FN:s specialrapportör mot tortyr, barnrättskommittén, europarådets kommitté mot tortyr CPT samt häktes- och restriktionsutredningen? Uppsatsen visar att häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga, inte kan ses som tortyr enligt tortyrkonventionens definition. Däremot kan häktning enligt tortyrkonventionen artikel 16 punkt 1 ses som omänsklig behandling eller bestraffning vilket konventionsstaterna så långt möjligt är skyldiga att förhindra. Barnombudsmannen och FN:s specialrapportör mot tortyr anser att effekterna av häktning av unga kan ses som tortyr när den unge isoleras längre än 15 dagar. Dessutom kan häktning och restriktioner för unga ses som omänsklig behandling enligt barnkonventionen, EKMR och tortyrkonventionen. Utifrån vad framställningen har visat är det sannolikt att Sverige kommer att förändra förfarandet kring häktning och restriktioner för unga. I augusti 2016 presenterar häktes- och restriktionsutredningen ett förslag om hur antalet häktningar och förekomsten av restriktioner kan minskas samt hur häktningstiderna kan förkortas för att på det sättet minska den pågående isoleringen i svenska häkten. Det är uppenbart att häktning och restriktioner mot unga är ett område som behöver utvecklas vidare. En önskvärd förändring skulle vara att Sverige tar kritiken som har lyfts fram på allvar och försöker förändra unga lagöverträdares vistelse i häkten för att minimera psykisk ohälsa bland unga lagöverträdare som häktas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Snellman, Patrik. "Kontrollfunktioner för beslut om placering av intagna i avskildhet i anstalt och häkte." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-146500.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Galvenius, Isa. "Frihetsberövande av barn före rättegång : - Barnets rättigheter i konflikt med effektiv brottsbekämpning." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-300509.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Dahm, Marija-Elena. "Ofrivilligt isolerad från omvärlden : En kvalitativ studie om att vara frihetsberövad i arrest samt häkte." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79815.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka hur individer upplevt ofrivillig isolering under tiden de suttit anhållna och/eller häktade. För att uppnå syftet har kvalitativ metod använts där sju deltagare har intervjuats genom semistrukturerad metod. Samtliga intervjuer har genomförts enskilt i cirka 60 minuter. Intervjuerna har spelats in och sedan analyserats. I analysprocessen har samtalen transkriberats, meningsbärande enheter klippts ut och sedan kondenserats. De kondenserade texterna har sedan kodats med öppen kodning och kategorier har tagits fram. Resultatet är indelat i de fyra teman Upplevelse under isolering, Stöd under isolering, Upplevelse efter isolering samt Stöd efter isolering vilka visar att deltagarna önskar att de fått stöd och hjälp i form av mer information om sina rättigheter i arresten/häktet, vad som händer och hur rättsprocessen går till. Vidare visar även resultatet att deltagarna upplevt negativ psykisk effekt under isoleringen som koncentrationssvårigheter och negativa känslor. Slutsatsen är att isolering påverkar individer samt att information är viktigt för att individer i isolering ska uppleva att de har kontroll över sin situation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Filipsson, Jörgen. "Självmord och självskadebeteende : en studie om självmord och självskadebeteende inom Svensk kriminalvård 2002- 2012." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10761.

Full text
Abstract:
During the period 2002-2012, 74 people committed suicide within the Swedish judicial system. During the same period of time 702 self-destructive actions and suicide attempts were reported. The purpose of this work was to investigate and illuminate the causes which are responsible for individuals committing suicide while in custody or in prison. The theory of this  work is an ethnographic study of a special social context. A study of literature, statistics and earlier scientific research was used in this study. Furthermore a survey has been conducted at Skänninge prison consisting of six interviews with inmates serving sentences as well as a prison psychologist. The aim of this survey was to show how inmates perceive in the psychosocial environment from their own perspective. Allowing insight into the social context within the prison system is an additional goal of this work, information that is generally unseen by the public.   This research shows a number of different suicidal causes, the most significant indicating that individuals are placed in cells with conditions similar to those of isolation. The European council against torture and human treatment has, at a number of occasions, pointed out and criticised the Swedish Correctional System regarding the isolation of inmates and the extremely long detention periods. The result of the criticism appears to suggest that the isolation is a leading cause of the increasing number of suicides. “Omvådnadsinspektionens” final report (2008) shows, amongst other things, that the risk of suicide is nine times higher for inmates placed in isolation cells rather than those placed in shared cells. Furthermore the investigation shows that the Swedish Correctional system treats the so called “high-risk” population, who have multiple psychological potentially leading to suicide, but document no empirical statistics for the connection suicide psychiatric diagnoses.    In 2007, The Swedish Correctional System reformed their security routines and created a new “security landscape” with electrically strengthened shell protection and other integrity-damaging actions. The reason was to overcome the tragic consequences beginning with three spectacular escapes in 2004. The new Swedish Correctional System must be regarded as the primary reason for a harsher and harder psychosocial environment, thereby trigging suicidal behaviours.
Under perioden 2002 till 2012 har 74 personer begått självmord inom Svensk kriminalvård. Under samma tidsperiod har 702 destruktivt självskadande handlingar och självmordsförsök inrapporterats. Syftet med denna uppsats var att undersöka och illuminera olika orsaksfaktorer och påverkansfaktorer som gör att en individ väljer att begå självmord och eller utföra självskadehandlingar i ett häkte eller anstalt. Den teoretiska ansatsen är en etnografisk studie av en rådande social kontext. Metod delen utgår från litteraturstudier där statistik och tidigare forskning avseende psykosocial miljö och psykisk ohälsa ingår. En kvalitativ undersökning har genomförts på anstalten Skänninge som består av sex stycken intervjuer med intagna män som avtjänar straff där, samt med anstaltens psykolog. Fokus för undersökningen var att återge den upplevda psykosociala miljön ur de intagnas perspektiv. Syftet var vidare att förmedla en social kontext vilket allmänheten har ett begränsat tillträde till.   Undersökningen påvisar en rad olika orsaksfaktorer, där den enskilt största faktorn pekar mot att människor häktas och placeras i ensamceller med isoleringslika förutsättningar. Europarådets kommitté mot tortyr och inhuman behandling har vid ett flertal tillfällen påpekat och kritiserat svenskt rättsväsende avseende isoleringen av intagna och extremt långa häktningstider. Resultatet av kritiken förefaller peka på att långa häktningstider och isolering är en av orsaksförklaringarna till det ökande antalet självmord. Omvårdnadinpektionens slutrapport (2008) visar bland annat att suicidrisken var nio gånger högre för intagna placerade i isoleringscell än vid så kallad dubbelbeläggning. Utredningen påvisar vidare att kriminalvården hanterar vad man kallar en högriskpopulation med multipla psykiska diagnoser som orsakssamband för självmord men redovisar ingen empiri för direktkopplingen självmord psykiatrisk diagnos.   Kriminalvården reformerade år 2007 sina säkerhetsrutiner och skapade ett nytt säkerhetslandskap med el-förstärkta skalskydd och en rad integritetskränkande åtgärder för att komma tillrätta med den tragiska utvecklingen inom kriminalvården föranlett av tre spektakulära rymningar som skedde år 2004. Den nya säkerhetspolitiska inriktningen inom svensk kriminalvård får anses vara den största anledningen till ett allt kärvare och hårdare klimat inom den psykosociala miljön vilket därigenom kan medverka till självmord och självskadebeteenden inom kriminalvården.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Häkte"

1

Normale Härte: Erzählung. Darmstadt: Luchterhand, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rüegg, Peter. Wenn Mielke unterschrieben hätte--: Vorschlag: Todesstrafe. Berlin: Pro Business, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Mey, Reinhard. Was ich noch zu sagen hätte. Köln: Kiepenheuer & Witsch, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Faes, Urs. Als hätte die Stille Türen: Roman. Frankfurt am Main: Suhrkamp, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Maar, Michael. Warum Nabokov Harry Potter gemocht hätte. Berlin: Berlin Verlag, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Clam, Jean. Die Gegenwart des Sexuellen: Analytik ihrer Härte. Wien: Verlag Turia + Kant, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

1949-, Schilling Jürgen, Stölzl Christoph, Schultz Bernd, and Galerie Pels-Leusden, eds. Karl Hofer: Anmut, Elegie und äusserste Härte. Berlin: Pels-Leusden, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Dittrich, Fabian. Was ich im BWL-Studium hätte lernen sollen. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-28485-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Es hätte auch anders kommen können: Wendepunkte deutscher Geschichte. 2nd ed. Berlin: Propyläen, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Reichen, Philippe. Härte, Herz und Humor: Hans-Rudolf Merz--eine Biographie. Herisau: Appenzeller Verlag, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Häkte"

1

Beggerow, G., and Kl Schäfer. "Härte." In Landolt-Börnstein, 49. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-43325-6_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Viehöver, Willy. "Häute machen Leute, Leute machen Häute." In Körperwissen, 289–313. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92719-0_14.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Pohling, Rolf. "Härte (Gesamthärte)." In Chemische Reaktionen in der Wasseranalyse, 147–54. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-36354-2_18.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schmeitzner, Mike. "Besondere Härte?" In Die SS nach 1945, 145–60. Göttingen: V&R unipress, 2018. http://dx.doi.org/10.14220/9783737008204.145.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Borchhardt-Birbaumer, Brigitte. "Häute – Hüllen – Handlungen." In Körper/Denken, 69–88. Wien: Böhlau Verlag, 2015. http://dx.doi.org/10.7767/9783205794004-005.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Schula, Sebastian. "Härte von Glas." In Charakterisierung der Kratzanfälligkeit von Gläsern im Bauwesen, 129–58. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-47782-3_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

David-Ménard, Monique. "Was haben wir außer dem Spiel, um aus dem Trauma aufzutauchen?" In Denkweisen des Spiels, 69–86. Wien: Turia + Kant, 2017. http://dx.doi.org/10.37050/ci-10_04.

Full text
Abstract:
Gemeinhin würde man sagen, das Spiel in der Psychoanalyse stelle ein Hilfsmittel dar, mit dem eine Änderung der verdrängten Triebregungen erreicht werden kann: der Witz als Spiel mit Worten im Zwischenraum von schriftlicher und mündlicher Sprache würde dann als Medium ausgelegt, welches die Verdrängung lockert. In dieser Sicht hätte das Spiel nur mit der Technik der Sprache zu tun.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Große, André. "Wer hätte das gedacht?" In Was wäre die Mathematik ohne die Wurzel?, 175–80. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-14759-4_32.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ashby, Michael F., and David R. H. Jones. "Fliessgrenze, Zugfestigkeit, Härte, Duktilität." In Ingenieurwerkstoffe, 77–94. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1986. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-93292-2_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Harramach, Niki, and Robert Prazak. "Härte der Soft Skills." In Management, absurd, 95–120. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2014. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-04041-3_7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Häkte"

1

Mandelsloh, F. von, A. Begerow, D. Morciniec, and U. Gaidys. "„(...) naja, was ich gerne hätte, wäre so n Abendaustausch, ne.“ – Interviewergebnisse der Evaluation des Hamburger Quartiersprojektes AGQua." In „Neue Ideen für mehr Gesundheit“. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1694505.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Häkte"

1

Scheier, Johannes. Verbesserung von Konjunkturprognosen mittels des OECD Composite Leading Indicators und den Ergebnissen der ifo World Economic Survey - eine empirische Untersuchung für die G7-Staaten. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2011. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627093.

Full text
Abstract:
An Konjunkturprognosen werden die verschiedensten Forderungen gestellt. Die Hauptforderung ist zunächst einmal eine gute Qualität, damit Sie als Planungsgrundlage für Staaten, Unternehmen und Akteure an den Finanzmärkten dienen können. Der Fokus liegt bei dieser Untersuchung auf Frühindikatoren mit einem hohen qualitativen Anteil. Einen frühen Hinweis auf ihren Nutzen liefert Kirchgässner (1982), der die Ergebnisse der Neujahrsumfrage des Allensbach-Instituts für die Wirtschaftsentwicklung in Deutschland mit der Konjunkturprognose des Sachverständigenrats der Bundesregierung vergleicht. Die Umfrageergebnisse weisen dabei einen stärkeren Zusammenhang zur Wirtschaftsentwicklung des Folgejahres auf als die professionellen Konjunkturprognosen. Der Nutzen qualitativer Frühindikatoren wird vor allem für die rechtzeitige Erkennung konjunktureller Wendepunkte immer wieder festgestellt (Fritsche 1999, Hüfner / Schröder 2002, Kunkel 2003, Abberger / Nierhaus 2007, Seiler 2009, Ziegler 2009). Claveria, Pons und Ramos (2007) testen die Verwendung solcher Indikatoren in ökonometrischen Prognosemodellen. Ein Vergleich mit tatsächlich abgegebenen Konjunkturprognosen für die Wirtschaftsentwicklung auf Jahresbasis liegt jedoch nicht vor. Ein solcher Vergleich erfolgt in dieser Studie mittels zweier Datenreihen, die auf ihre Relevanz für die Konjunkturprognosen hin untersucht werden. Zum einen erfolgt eine Betrachtung des monatlich von der OECD veröffentlichten Composite Leading Indicators (CLI). Dieser wird für jede Volkswirtschaft individuell konstruiert und beinhaltet sowohl quantitative als auch qualitative Frühindikatoren. Zum anderen erfolgt eine Überprüfung einer weltweiten Umfrage des Münchener ifo-Instituts, der World Economic Survey (WES). Dabei werden weltweit Wirtschaftsexperten unter anderem hinsichtlich ihrer Einschätzung zur Lage der Weltkonjunktur in den nächsten 6 Monaten befragt. Stellvertretend für die Konjunkturprognosen werden Konsensprognosen der britischen Fachzeitschrift Consensus Forecasts als Datenbasis verwendet. Ihre Veröffentlichung erfolgt monatlich, wobei sich je eine Prognose auf das laufende und eine auf das kommende Jahr bezieht. Für jedes Jahr liegen also 24 separate Prognosen vor. Die Untersuchung erstreckt sich auf den Zeitraum 1991 – 2009 und umfasst die G7-Staaten. Der 2. Abschnitt dieser Untersuchung dient der Beurteilung der Qualität der untersuchten Konjunkturprognosen. Im 3. Abschnitt erfolgt ein Vergleich des Zukunftsbezugs der Prognosen mit den Zeitreihen der OECD und des ifoInstituts. Der 4. Abschnitt zeigt schließlich, dass die Berücksichtigung dieser Zusatzinformationen mit hoher Wahrscheinlichkeit zu einer Verbesserung der Konjunkturprognosen beigetragen hätte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography