Dissertations / Theses on the topic 'Hållbar avfallshantering'

Abstract (in English)During the last fifty years, the waste in an average Swedish household has increased by about five hundred percent. In order to manage (eller take care of) all of this new waste, Swedes need a method of facilitating the handling process. In this report, both the habits and needs among private households across Sweden are investigated, followed by a pertinent solution to the waste problem. This solution is a container with two compartments, using the standarddimensions of a grocery store paper bag.

Waste management is a major challenge for several countries around the world. Sweden and the Philippines have similar waste management legalization but different potentials to effectively achieve the goal of sustainable waste management. Education is the key to sustainable development and both countries promote the subject environment in the curriculum. Based on scientific articles, reports and personal meetings, a survey was conducted among 510 students from Gothenburg, Sweden and Iloilo City, Philippines. The survey aimed to investigate the knowledge, attitude and behavior regarding waste management and was analyzed to answer questions of possible reasons to differences and also, linkages to sustainable development. The level of knowledge was overall high and the attitude among the students positive in both countries. The differences among the students answers, in both countries, did not generally differ in terms of knowledge and behavior. However, the questions regarding attitude showed a statistical significance indicating that Filipino students had a more positive attitude to the subject environment in the curriculum, waste segregation and the importance of waste management for a sustainable development. Several links between the different questions showed that attitude can influence the behavior regarding waste segregation and that other factors are important. It also showed that further studies are of importance to find out what these possible factors are.

De senaste åren har mängden hushållsavfall stadigt ökat. Under 2015 uppgick mängden behandlat hushållsavfall till 4,7 miljoner ton vilket är en ökning med 4 % jämfört med 2014. Detta innebär att en genomsnittlig person producerade cirka 478 kg hushållsavfall under 2015. Mycket av hushållsavfallet är felsorterat och upp till hälften av det innehåller antingen återvinningsbart material eller biologiskt avfall.Den totala mängden förpackningar som konsumerades på den svenska marknaden under 2015 uppgick till 1,1 miljoner ton. Förpackningarna bestod främst av papper, papp, kartong, wellpapp, glas och plastförpackningar. Plastförpackningarna stod för 19 % av konsumtionen. Idag är det en väsentlig skillnad på den mängden förpackningar som konsumeras och mängden förpackningar som återvinns. Till viss del beror detta på att en stor mängd felsorteras men en annan anledning är att det även finns en del förpackningar som faktiskt inte går att återvinna.Borås Energi och Miljö står i förstadiet av att införa en tredje fraktion för Borås Stad. Idag sorterar man i två fraktioner direkt i hemmet, en påse för brännbart och en för matavfall. Den tredje fraktionen ska vara till just plastförpackningar eftersom detta är något som Borås Energi och Miljö vill försöka minska. Anledningen är att man vill reducera mängden plast i sin avfallsförbränning. Detta kan ses som ett steg i riktningen för att uppfylla Borås Energi och Miljös vision om en fossilbränslefri stad.I förstudien gjordes först en litteraturstudie och sedan en intervjuserie med utvalda aktörer i samhället. Aktörerna valdes ut eftersom de med stor sannolikhet kommer att påverkas på ett eller annat sätt när en tredje fraktion införs i Borås Stad. Tre bostadsbolag, tre kökstillverkare och två energientreprenörer medverkade (inklusive Borås Energi och Miljö). Slutligen gjordes även en enkätundersökning där 50 stycken av Borås Stads invånare fick svara på frågor kring deras avfallshantering.Enligt Borås Energi och Miljös egna plockanalyser mellan 2010-2015, förekommer mycket felsortering i Borås Stad och till stor del är det just plastförpackningar som felsorteras. Dessa förpackningar upplevs av allmänheten vara svårsorterade, då de ofta består av flera olika material. På grund av detta uppstår osäkerhet kring sorteringen och då hamnar förpackningen istället i den brännbara fraktionen. I enkätundersökningen svarade 68 % av respondenterna att de slänger det avfall de är osäkra på i den brännbara fraktionen (restavfallspåsen). En slutsats av detta är att informationsspridning och motivation är något som måste styrkas i det allmänna medvetandet för att motverka denna typ av felsortering. Detta är viktigt för Borås Energi och Miljö att tänka på vid införandet av en tredje fraktion.Något som också kunnat konstateras i denna förstudie är vikten av information till berörda parter i samhället. Att involveras redan i planeringsstadiet kan bygga en grund till ett större engagemang och samtidigt stärka relationen mellan avfallsentreprenören och aktörerna. En bra kommunikation bidrar till samförstånd och mindre missuppfattningar.I dagsläge råder det delade meningar om var ansvaret ligger för att tillhandahålla ett bra källsorteringssystem. Något som dock kan konstareras är det faktum att alla parter i samhället bör involveras för att stärka samhörighetskänslan och ansvarstagande kring avfallshanteringen för att skapa bättre förutsättningar.<br>In recent years, the amount of household waste has increased steadily. In 2015, the amount of household waste treated amounted to 4.7 million tones, an increase of 4% compared to 2014. This means that an average person produced about 478 kg of household waste in 2015. A lot of household waste is sorted out and up to half of it contains either Recyclable materials or biological waste. The total amount of packaging consumed in the Swedish market in 2015 amounted to 1.1 million tones. The packaging consisted mainly of paper, cardboard, cardboard, corrugated board, glass and plastic packaging. Plastic packaging accounted for 19% of consumption. Today, there is a significant difference between the amount of packaging consumed and the amount of packaging being recycled. To a certain extent, this is due to the fact that a large amount of waste is sorted, but another argument is that there are also some packages that cannot be recycled.Borås Energi och Miljö is in the forefront of introducing a third fraction for Borås City. Today, two fractions are sorted directly into the home, one bag for combustible and one for food waste. The third fraction should be for plastic packaging as this is something Borås Energy and Environment wants to try to reduce. The reason is that they want to reduce the amount of plastic in its waste incineration. This can be seen as a step in the direction of meeting Borås Energi och Miljö´s vision of a fossil fuel-free city.First a literature study was conducted and then an interview series with selected actors in society. The actors were selected since they are likely to be affected in one way or another when a third fraction will be introduced in Borås City. Three housing companies; three kitchen manufacturers and two energy contractors participated (including Borås Energi och Miljö). Finally, a survey was conducted in which 50 citizens in Borås City responded to questions about their waste management.I According to Borås Energi and Miljö's own pick-up analyzes between 2010-2015, there is a lot of fault sorting in Borås City, and to a large extent, only plastic packages are sorted as sorted. These packages are perceived by the public to be black-sorted, as they often consist of several different materials. Because of this, uncertainty arises about the sorting and then the packaging ends up in the combustible fraction. In the survey, 68% of respondents answered that they throw away the waste they are unsure of in the combustible fraction (residual waste bag). One conclusion is that information dissemination and motivation is something that must be reinforced in public consciousness to counter this type of fault sorting. This is important for Borås Energy and Environment to consider when introducing a third fraction in households.Something that was also found in this study is the importance of information to actors in society. Being involved in the planning stage can build a foundation for greater commitment while strengthening the relationship between the waste contractor and the actors. Good communication contributes to consensus and less misconceptions.At day-to-day intervals, there are shared opinions about where responsibility lies in providing a good source sorting system. However, something that can be established is the fact that all parties in society should be involved in strengthening sense of cohesion and responsibility for waste management in order to create better conditions.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att Norrköping och Finspångs kommuns planering av kommunikationen börjar i olika skeden avkommunikationsprocessen. Det klargörs även att kommuners organisering påverkar kommunikationen med invånarna. En tidig strategisk planering av kommunikation till invånarna underlättar för kommuners kommunikationsprocess. I Norrköping och Finspångs kommuns kommunikativa material används det tydliga strategier för att nå ut till invånarna, dessa strategier anses också vara bra utifrån tidigare forskning. Kommuner bör därmed använda sig av en kommunikation som är målgruppsanpassad, involverar individen, har ett lokalt perspektiv, samt har en positiv framtoning. Gällande hållbar avfallshantering finns det i båda kommunerna ett fokus på tredje steget i EU:s avfallshierarki, återvinning. Studiens resultat kan användas av andra kommuner för att förbättra kommunikationen till invånarna.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall. Efter detta har vi undersökt vilka hinder och möjligheter dessa faktorer kan medföra om man genom kommunikation avser att på lång sikt influera Malmös villahushåll till att frivilligt sortera ut sitt matavfall. Ur undersökningens resultat kan man bl.a. utläsa att en miljöstyrande avfallstaxa med en lägre avgift för de villahushåll som sorterar ut sitt matavfall är ett starkt incitament. Hur mycket lägre avgiften blir är oväsentligt utan det är principen som är viktig. Feedback i form av konkreta och reella exempel om vad det insamlade matavfallet används till och vilken nytta det gör för miljön är viktigt att ge frekvent till villahushållen. Kärlen upplevs som fula och något som tar plats. Ett sätt att skapa positiv uppmärksamhet kring kärlen kan vara att erbjuda tryck på dem. Det är väldigt viktigt att kommunen ger så goda förutsättningar som möjligt för villahushållen att sortera ut sitt matavfall. Om systemets tekniska aspekter fungerar bra så signalerar det trovärdighet och seriositet och blir en motivation för hushållen att göra sin del, dvs. sortera ut sitt matavfall. För att omvända negativa attityder hos hushållen bör man hänvisa till erfarenheter från andra kommuner som samlar in matavfall från villahushåll. Genom bilder och reportage kan dessa utgöra förebilder för Malmös villahushåll.<br>Malmö is one of many municipalities in Sweden that are planning to adopt a system for collecting and handling the food waste generated within it. The goal is that at least 32 percent of the house owners within the municipality will choose to volunteer to sort out their food waste from 2009. To make their participation voluntary demands a high standard on the initial information campaign that VA SYD, the municipal corporation that is responsible for the collection, is planning to carry out with the purpose of getting as many house owners as possible to participate. This study has intended to, based on three focus group interviews with house owners from the districts of Djupadal, Kastanjegården and Riseberga in Malmö, identify what factors are influencing their willingness and opportunity to sort out their food waste. We then studied what barriers and opportunities those factors may involve if you by communicational means intend to influence Malmö’s house owners to voluntarily sort out their food waste long term. From our studies results you can deduce that an environmentally controlled waste tax with a lower fee for those who sort out their food waste is a strong incentive. How much lower is not important since it’s the principle that matters. It is important to give frequent feedback to the house owners in the form of substantial and intrinsic examples about what the collected food waste is used for, and what good it does for the environment. The containers are believed to be ugly and something that seizes up space. One way to create positive attention around the containers is to offer print on them. It is very important that the municipal council gives as good prerequisites as possible for the house owners to sort out their food waste. If the technical aspects of the system work well it signals credibility and seriousity and can motivate the house owners to do their part that is, sorting out their food waste. To convert negative attitudes within the house owners you should refer to experiences from other municipalities that are collecting food waste from house owners. By pictures and coverage’s with their house owners they can act as role models for Malmö’s house owners.

Bakgrund: Studiens bakgrund ligger i det faktum att hållbar utveckling är en allt mer relevant fråga i dagens samhälle och detta syns både i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) och i politiska beslut på såväl nationell som multinationell nivå. Detta i form av ökade medel till arbetet med hållbar utveckling i Sverige samt de globala målen som tagits fram av FN (Regeringskansliet, 2019; UNDP, 2017). Tidigare forskning visar att det finns en avsaknad av forskning baserad på barns perspektiv om ämnet hållbar utveckling (Davis, 2009). Vi valde därför att intressera oss för barns tankar om ämnet och deras delaktighet i det. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilken förståelse barn uttrycker om ekologisk hållbar utveckling, mer specifikt avfallshantering, och deras upplevelse av hur delaktiga de är i arbetet. Metod: För att besvara våra forskningsfrågor valde vi att göra en kvalitativ studie med hjälp av barnintervjuer och observationer. Som komplement har vi även valt att utföra intervjuerna i form av en sorteringsaktivitet som inspirerats av Sofkova Hashemis (2013) metodförfarande vid namn tänka-högt observation. Sju intervjuer gjordes med sammanlagt trettio barn på tre olika förskolor. Intervjuerna varade ca 28–40 minuter och dokumenterades med ljudinspelningar och fältanteckningar. Slutligen analyserades den insamlade empirin utifrån begreppen aktörskap, delaktighet och inflytande samt analysverktyget SOLO Taxonomy (Biggs, u.å; Borg, 2017b). Resultat: Resultatet visar att barn har en grundläggande kännedom om avfallshantering i form av källsortering och återvinning. Det finns även en koppling mellan hur utvecklad kännedom barnen har och deras ålder eftersom det främst är äldre barn som utvecklar sina svar och resonemang bakom handlingar och tankar. Studien visar att barnen motiverar avfallshantering med argumentet att det är viktigt att visa omsorg om djur, dock gjordes ingen vidare koppling till miljön. Vidare uppkommer det att en majoritet av barnen inte verkar vara medvetna om arbetet som sker med hållbar utveckling på förskolorna. Sammanfattningsvis visar resultatet att barns uppfattning av deras delaktighet och inflytande på förskolan sträcker sig till den fria leken och när de frågar om lov från vuxna, i övriga sammanhang -även gällande avfallshantering- är det förskollärarna som bestämmer.

Poor waste management is a major issue in Moldova today, why work has been made in several areas to resolve waste problems. Still, there is no organized form of sustainable waste management. In case of implementation of such a system, the citizens must know how to use the system and be aware of the consequences that are caused by poor waste management. As a part of this, waste management education in schools has an important role. Therefore this study seeks the relation between waste management and waste management education in schools in Chisinau and also how the conditions in society affect the waste management and waste management education. Based on this, some efforts regarding how waste management in schools can become more sustainable are described.Literature studies showed that an integrative whole-school approach regarding sustainability is a good approach for encouraging action competence in environmental problems, including waste management issues. In order to study the current conditions regarding waste management education and school waste management, four schools in Chisinau were visited where observations and interviews were made. Interviews were also made with some relevant authorities and organizations to complement collected information from school visits. Field studies showed that even though environmental education in Moldova to some extent has been implemented with an interdisciplinary strategy, there are several barriers that affect the effectiveness of this strategy. In addition, waste related problems were blamed on society rather than an insufficient waste management education in schools.The conclusion of the study is that a whole-school concept may be implemented in schools in Chisinau in order to make school waste management more sustainable. This way waste management is taught informally as part of the school environment. To implement this concept, internal and external effortswithin the areas school organization, equipment and education are suggested. A more extensive approach on educational improvements necessary for the concept’s effectiveness will be described in another study on the same topic performed by Julia Skagerberg.<br>Bristfällig avfallshantering är ett stort problem i Moldavien idag. Åtgärder har gjorts inom flera områden för att nå en lösning på avfallsproblem relaterade till detta, dock finns det fortfarande ingen organiserad form av hållbar avfallsantering. Utifall ett sådant system implementeras så behöver invånarna veta hur de använder systemet. De behöver också vara medvetna om de konsekvenser som orsakas av bristfällig avfallshantering. I detta har utbildningen om avfallshantering i skolor en viktig roll. Den här studien söker relationen mellan avfallshantering och utbildning om avfallshantering i skolor i Chisinau och även hur samhällets förutsättningar påverkar avfallshantering och utbildning om avfallshantering. Baserat på detta ges några förslag på åtgärder som kan bidra till att avfallshanteringen i skolorna i Chisinau kan bli mer hållbar.Litteraturstudierna visade att utbildning om hållbar utveckling bör integreras genom en helskolsmodell för att studenter ska få utveckla handlingskraft gällande miljöproblem, inklusive avfallshanteringsproblem. För att studera de nuvarande förutsättningarna gällande avfallshantering samt utbildning om avfallshantering i skolor så besöktes fyra skolor i Chisinau, där observationer och intervjuer gjordes. Intervjuer gjordes också med några relevanta myndigheter och organisationer för att komplettera den insamlade informationen från skolbesöken. Fältstudierna visade att även om miljöutbildning i Moldavien till viss del har implementerats med en ämnesöverskridande strategi, så finns det ett flertal faktorer som påverkar strategins verkan. Samtidigt så beskylldes avfallsrelateradeproblemen ofta på samhället snarare än på en bristfällig utbildning om miljö och avfallshantering.Studiens slutsats är att en helskolsmodell kan implementeras i skolor i Chisinau för att göra avfallshanteringen mer hållbar. Genom detta kan avfallshantering läras ut informellt, som en del av skolmiljön. För att implementera denna modell föreslås några åtgårder inom områdena skolorganisation, utrustning och utbildning. En mer utförlig redogörelse för nödvändiga utbildningsmässiga förbättringar, som krävs för att modellen ska fungera optimalt, kommer beskrivas i en annan studie på samma ämne utförd av Julia Skagerberg.

Lombok is an island in Indonesia located next to, and slightly smaller than Bali. The tropical island has the potential tobecome “the next Bali” in terms of tourism and is like many other developing countries, suffering from inadequate solid waste management, as of 2020 only managing 20% of its waste. The aim of this report is to map the current situation regarding the solid waste management system, present business opportunities within plastic recycling, present challenges and recommend future steps. A literature review is conducted to give a better understanding of waste treatment methods, waste management in developing countries, the demand of recycled plastics, and foreign direct investments in Indonesia. To map the current waste management situation, a field study is conducted with multiple visits to waste management facilities, and interviews with members of Lombok’s Zero Waste Program. The different aspects of Lombok’s waste management supply chain are explained and other important factors regarding the situation. The mapping is sufficient to serve as an overview and background information for organizations within the field, potential investors, further research, and for our recommendations. The report also contains a case study of a recycling business and a case study of Lombok’s largest landfill. Plastic recycling businesses are in need of expansion and financing from both the public and private sectors. An important finding is that profitable plastic recycling businesses already exist on Lombok, plastic recycling is otherwise often seen as a cost burden. Business and investment opportunities in plastic recycling on Lombok are therefore presented to highlight the fact that plastic recycling can be profitable and economically sustainable. Recommendations to increase the efficiency of current recycling procedures are also presented. If Lombok is going to be able to manage all of its waste, it needs more facilities, and there are many choices of waste treatment methods. Our recommendations for the near future are the following: build a new landfill with proper treatment techniques and an incineration plant to reduce the amount of waste being dumped on landfills, and continue to develop infrastructure for composting and plastic recycling. Composting and plastic recycling are the most sustainable alternatives in the long term, with the aim to reduce the amount of waste being dumped on the landfill or incinerated. Awareness about waste management and financing are two of the major challenges to achieve the short and long term recommendations.<br>Lombok är en ö i Indonesien belägen bredvid och något mindre än Bali. Den tropiska ön har potential att bli “nästaBali” när det gäller turism och lider av otillräcklig avfallshantering likt många andra utvecklingsländer. I dagsläget, år 2020, hanterar man endast 20% av mängden avfall. Syftet med denna rapport är att kartlägga den nuvarande avfallshanteringen, rekommendera framtida steg och presentera affärsmöjligheter inom plaståtervinning. En litteraturstudie genomförs för att ge förståelse för de vanligaste avfallshanterings-metoderna, avfallshantering i utvecklingsländer, efterfrågan på återvunnen plast och utländska direktinvesteringar i Indonesien. För att kartlägga avfallshanteringen genomförs en fältstudie med besök på flera avfallshanteringsanläggningar och intervjuer med medlemmarna i Lomboks Zero Waste Program. De olika delarna av Lomboks avfallshantering presenteras samt andra relevanta faktorer. Kartläggningen är tillräcklig för att användas av organisationer inom avfallshantering, potentiella investerare, vidare forskning samt för rapportens rekommendationer. Rapporten innehåller också en fallstudie av ett återvinningsföretag och en fallstudie av Lomboks största soptipp. Det finns ett behov och marknad för plaståtervinning på ön, där det krävs ytterligare finansiering från offentlig och privat sektor. En viktigt upptäckt är att det redan finns lönsamma företag inom plaståtervinning på Lombok, i kontrast till att plaståtervinning annars ofta ses som en kostnad. Därför presenteras affärs- och investeringsmöjligheter inom plaståtervinning på Lombok för att lyfta fram att det kan vara lönsamt och ekonomiskt hållbart. Rekommendationer för att öka effektiviteten i den nuvarande återvinningen presenteras också. För att Lombok ska kunna hantera allt producerat avfall behövs fler avfallsanläggningar, där det finns olika tekniker att välja mellan. Våra rekommendationer på kort sikt är följande: byggnation av en ny soptipp med ordentligt reningssystem för lakvatten och gasinsamling, en förbränningsanläggning för att minska mängden avfall som deponeras på soptippen och att fortsätta utveckla infrastruktur för kompostering och plaståtervinning. Kompostering och plaståtervinning är de mest hållbara alternativen på lång sikt, med målet att minska avfallsvolymen på soptippar eller det avfall som förbränns. Medvetenhet om avfall och finansiering är två stora utmaningar för att nå de kort- och långsiktiga rekommendationerna.

Indien är ett land som växer ekonomiskt samtidigt som problem med hur avfall ska tas omhand fortfarande är i utvecklingsfasen. Studiens fokus ligger på hur avfallshanteringen sköts i staden Bangalore. Utifrån ett svenskt perspektiv på avfallshantering med insamling och behandling har Bangalore undersökts och brister lokaliserats. Förbättringsförslag presenteras utifrån de brister som framkommit och ett fokus har lagts på om svenska avfallslösningar skulle kunna implementeras i Bangalore. Svensk avfallshantering utgör en bra grund för ett funktionellt avfallshanteringssystem och har därför använts som referens vid jämförelser och förbättringsförslag. I Sverige används källsortering vid sortering av avfall för att få en högre grad av återvinningsbarhet. De behandlingssteg som finns ger energi på olika sätt och ytterst lite avfall läggs på deponier. Ett ständigt arbete utförs utifrån avfallstrappans steg. I Bangalore är situationen omvänd och det avfall som lyckas samlas in hamnar till största delen på deponier eller inofficiella dumpningsplatser runt om i staden. I Sverige sköts avfallshanteringen av den formella sektorn medan den i Bangalore till stor del utförs av en informell sektor där privata personer samlar in skräp. En litteraturstudie har gett insikt i vilka problem utvecklingsländer kan ha gällande avfallshantering och även vilka faktorer som spelar in vid verkställandet av ett fungerande system. I projektet gjordes en observationsstudie på plats i Bangalore under två veckors tid. Utifrån observationsstudien kunde mycket av tidigare information kring hur avfallshanteringen går till granskas mer kritiskt och ett mer verklighetstroget resultat framföras. Det saknas ett fungerande system som är heltäckande för hela Bangalore, vilket gör att mycket avfall hamnar direkt på gator eller på övergivna tomter. Detta i sin tur ger upphov till dålig lukt för invånarna och en ohygienisk miljö. De insamlingssystem som finns att tillgå för allmänheten var i övergripande fall otillräckliga. Tre olika faktorer identifierades som hindrar att avfallshanteringen ska kunna fungera. Dessa var politik, den formella och informella sektorn, samt insamlingssystem av avfall. Ett stort hinder inom Bangalore är det bristande politiska intresset att få till en fungerande avfallshantering. Inga stora aktioner eller krafttag tas mot de växande mängder avfall som produceras. Inte heller sker en bra integration mellan de formella avfallsinsamlarna som utgörs av avfallstransporter och avfallsinsamlare versusinofficiella avfallsinsamlare. Då Bangalore saknar ett formellt insamlingssystem ges inte rätta förutsättningar för befolkningen att kunna gå någonstans med sitt avfall. Detta leder till en ökad okunskap om hur avfall bör sorteras för att kunna behandlas på ett lämpligt sätt där föredragsvis energi kan utvinnas. Ett tydligare insamlingssystem behövs om Bangalore ska kunna nå en hållbar utveckling och bromsa de eskalerande miljöproblem som de ställs inför. Någon form av behandling av avfall krävs för att minska mängden avfall som hamnar direkt på deponering. Genom att minska trycket på deponierna finns en potential för att få en hållbar stad.<br>India is a country that is growing economically while the problems with the waste andit´s treatment are still in the development phase. The study focuses on how the waste ishandled in the city of Bangalore. From a Swedish point of view the waste collection andtreatment have been investigated Bangalore and shortcomings identified. Suggestionsfor improvements are presented from the lack of the waste management and the focushas been on how Swedish solutions could be implemented in Bangalore. In Sweden the sorting of waste at a household level is managed from different fractionsin containers and therefore the waste has a higher degree of recyclability. Theprocessing steps that are providing energy are sufficient leading to very little wastebeing added to landfills. A constant work is done based on the waste hierarchy. InBangalore, the situation is the reverse and the waste collected mostly ends up inlandfills or unofficial dumping sites around the city. In Sweden, waste is handled by theformal sector, while Bangalore is largely dependent on an informal sector whereindividuals collect waste. A literature study has provided insight into the difficulties developing countries mayhave to face regarding waste management and the factors that come into play in theexecution of a functioning system. Within the project, an observational study was madein Bangalore for two weeks. Based on the observational study a lot of previousinformation on how waste is handled could be examined more critically and morerealistic conclusions drawn. The lack of a functioning system for waste collectionthroughout Bangalore results in a lot of waste ending up directly on the streets or onabandoned plots. This in turn gives rise to odors for residents and an unhygienicenvironment. The collection available to the public was in most cases insufficient. Three factors were identified that prevent the waste management from functioning.These were politics, the formal and informal sector, as well as the practical collectionof waste. A major obstacle in Bangalore is the lack of political interest of functioningwaste management. No major action is taken against the growing amounts of wasteproduced. A good integration between the formal waste collectors consisting of thetransport of waste and waste collectors versus informal waste collectors is missing.Bangalore also lacks formal collection systems and the people are not given the rightconditions to be able to go anywhere to get rid of their waste. This leads to increasedignorance about how waste should be sorted for processing appropriately and whereenergy can be recovered. A clearer collection is needed if Bangalore is to achieve sustainable development and tocurb the escalating environmental problems they face. Some form of waste treatment isneeded to reduce the pressure on the city landfill. By doing this there is a change for thecity to be sustainable and green.

The production and consumption of today generates huge amounts of waste, and due to the increasing living standards the amount will continue to increase. The waste leads to large environmental impacts due to pollution and emissions of greenhouse gases, as well as the depletion of raw materials. This study aimed to investigate how sustainability through circular economy can drive the development towards reducing the packaging waste in a company. The ambition was to identify possible actions that could be implemented in order to decrease the amount of combustible waste and the entailed environmental impact. A case study was performed at Volvo Group Trucks Operations assembly plant in Tuve in Gothenburg. The initial part of the study consisted of a literature review and was followed by the empirical study where interviews and observations were conducted in order to investigate what actions that could reduce the packaging waste. The data was analysed and one action was selected to be further investigated, and calculations of its environmental and economic aspects are performed. Three different types of inner packaging of LDPE (Low Density Polyethelen) plastics were selected, and the calculations showed that the reduction of CO2-emissions amounts to as much as 6.3 tonnes per year and cost savings of 11 000 SEK per year when reusing the inner packaging. These savings indicate that it is profitable to return the packaging to the supplier if it is located closer than 10 200 - 16 600 km to the site. The managerial implications of implementing a returnable packaging system are the cost savings and the reduction of environmental impacts.<br>Produktioner och konsumtion genererar idag stora mängder avfall och på grund av den ökande levnadsstandarden fortsätter mängden avfall att öka. Avfallet leder till stor miljöpåverkan på grund av föroreningar och växthusgasutsläpp, liksom uttömning av råmaterial. Denna studien syftade till att undersöka hur hållbarhet genom cirkulär ekonomi kan driva utvecklingen mot att minska förpackningsavfallet i ett företag. Ambitionen var att identifiera möjliga förslag som skulle kunna implementeras för att minska mängden av brännbart avfall och därmed den miljöpåverkan som följer. En fallstudie utfördes på Volvo Group Trucks Operations monteringsanläggning i Tuve i Göteborg. Den inledande delen i arbetet bestod av en litteraturstudie som följdes av en empirisk studie, där intervjuer och observationer utfördes för att undersöka vilka förslag som skulle kunna minska förpackningsavfall. Datan analyserades och ett förslag valdes ut för att undersökas vidare genom beräkningar för dess miljömässiga och ekonomiska aspekter. Tre olika typer av inneremballage av LDPE-plast valdes ut och beräkningarna visade att reduceringen av CO2-utsläpp uppgick till 6,3 ton per år och kostnadsbesparingarna till 11 000 SEK per år då inneremballage återanvänds. Dessa besparingar indikerar att det är lönsamt att returnera förpackningar till leverantören om den är belägen närmare än 10 200- 16 600 km från fabriken. Incitament för företag att implementera ett retursystem är de minskade kostnaderna samt den minskade miljöpåverkan.