Academic literature on the topic 'Hållbar logistik'

Miljöproblemen är ett faktum som idag blir allt mer uppmärksammat. Företag har insett att de måste ta ansvar och har aktivt börjat arbeta mer med hållbarhet. Logistik har en stor påverkan på miljön, i och med att det rör aktiviteter allt från råvaruproduktion fram till distribution till slutkund. En industri som är speciellt utsatt är textilindustrin, varför vi har valt att fokusera på denna industri i denna studie. Samarbete och integration är nödvändigt inom logistik för att uppnå en miljövänlig flödeskedja. Företag har till stor utsträckning börjat samarbeta med leverantörer för att uppnå en effektiv flödeskedja, inte bara ur lönsamhetssynpunkt utan även miljömässigt. Samtidigt har begreppet coopetition (samarbete med konkurrenter) fått en allt större uppmärksamhet det senaste årtiondet. I litteraturen har användningen av coopetition hittills haft ett lönsamhetsfokus, och inte i lika stor utsträckning på hur företag kan använda coopetition för miljömässiga anledningar. Således identifierade vi ett gap i litteraturen kring användandet av coopetition i flödeskedjor med syftet att uppnå en mer hållbar flödeskedja och därmed en mer hållbar textilindustri. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företag inom textilindustrin är villiga att använda coopetition för att uppnå en miljövänligare flödeskedja från råvaruproduktion till och med produktion, i ett bredare perspektiv än det som görs idag. Vidare är syftet att undersöka inom vilken/vilka aktiviteter i flödeskedjan där coopetition är möjligt och på vilket sätt dessa samarbeten kan genomföras. Denna studie genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med respondenter från stora och små företag inom textilindustrin. Studiens centrala slutsatser är att respondentföretagen överlag är positivt inställda till användningen av coopetition i miljömässigt syfte. Däremot vet de inte i dagsläget på vilket sätt inom vilka aktiviteter där samarbeten skulle vara möjligt samt på vilket sätt dessa samarbeten skulle kunna utformas. Coopetition kan ses som ett verktyg för att uppnå miljövänligare flödeskedjor, däremot är det viktigt att företagen vinner något på samarbetet. Vidare ges förslag på underlättande faktorer då ett coopetitionsamarbete ska implementeras och bibehållas. Sammantaget bidrar studien med insikt till användandet av coopetition ur ett bredare perspektiv än det som fokuseras på idag.

Syftet med examensarbetet är att utforma en distributionscentrals processer för identifiering, sortering och packning av gods, för att möjliggöra en hållbar last mile-distribution med cykel. Varulogistik i städer är en stor utmaning för att främja en hållbar stadsutveckling. Transporter är nödvändiga för att förse verksamheter och invånare med gods. Samtidigt bidrar dessa transporter till negativa miljöpåverkningar, i form av buller och utsläpp. Kommuner har en central roll i att främja en hållbar utveckling på grund av deras planmonopol och möjligheter att reglera trafiken. Ett sätt att minska tyngre trafik i innerstäder är genom införandet av mindre, energieffektiva distributionsfordon för last mile-leveranser av lättare paket. Studien bygger på en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Intervjuer med experter inom området, samt studiebesök hos framgångsrika transportföretag har gett en bred kunskap i området. Tillgång till data inom nuvarande processer har dessutom hjälpt forma de två lösningsförslag som slutligen presenteras i studien. Resultatet av studien framkommer i två lösningsförslag, ett nutidsförslag och ett framtidsförslag. Nutidsförslaget innehåller förändringar i såväl nuvarande processer som införandet av nya. Förslagen som presenteras här är mindre resurskrävande att implementera och ses därför vara möjliga att genomföra i dag. Framtidsförslaget presenterar vidare förbättringar som kan tillämpas inom terminalens processer. Dessa förslag är mer resurskrävande. Trots att studien är utförd efter specifika önskemål från uppdragsgivaren täcker den relevanta områden som är av intresse för alla företag som vill implementera en last mile-lösning med hjälp av cykelfordon.

När Sveriges befolkning ökar så växer städer och då stiger behovet av transporter för t.ex. livsmedel och kläder. Detta leder då till att städerna får en ökad press på att tillhandahålla väl fungerande vägar och lokaltrafik för att en god och ett effektivt godsdistributionssystem ska uppnås. Då detta har en viktig roll för konkurrenskraften i ett stadsområde har arbetet med citylogistik blivit en viktig del av stadsplaneringen med syfte att bättra på städernas trafikmiljö. Med hjälp av en omlastningscentral (UCC) skulle man kunna effektivisera och optimera transporterna. Syftet och frågeställningen med denna rapport är att ta reda på hur en omlastningscentral bidrar till en hållbar citylogistik och vilka hinder det finns. Den teoretiska referensramen har utformats med teorier kopplade till citylogistik som t.ex. hållbarhet och JIT men även viktig information och teorier om omlastningscentraler som har hjälpt mig att svara på rapportens frågeställning. Då detta är en kvalitativ studie så gjordes det intervjuer med två högtuppsatta personer som jobbade i olika centraler. Med empiri insamlingen så kunde jag göra en analys på hur verkligheten speglade teorin i referensramen. I analysen analyserades hållbarhet principen som bygger på tre hörnstenar, social hållbarhet, miljömässigt hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att utmana och bidra till en hållbar utveckling av citylogistiken så analyserades även en så kallade lösningsmix, den består av logistik, teknologi och politiskt engagemang. I slutsatsen av rapporten blev det tydligt hur social, ekonomiskt och miljömässighållbarhet är beroende av varandra för att kunna bidra till en hållbar citylogistik. Dock utmaningen för en hållbar utveckling är logistiken, teknologin och politiken, dessa är avgörande för en hållbar citylogistik. Ekonomin visade sig ha en stor betydelse hos en omlastningscentrals överlevnad och ses som ett hinder för ett miljötänk hos en omlastningscentral

Stockholmsregionen växer sig allt större och efterfrågan på bostäder är hög. Järntorget är ett företag vars kärnverksamhet består av bostadsutveckling, speciellt i attraktiva storstadslägen. Att Järntorget väljer att bygga i attraktiva storstadslägen leder till att många av byggprojekten är lokaliserade i områden med redan tät bebyggelse. Den täta bebyggelsen leder till logistiska problem i form av begränsade utrymmen att leverera och lagra material på. Logistik handlar om att få rätt material på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. I den här studien studeras projektet Klarbäret. Klarbäret består av 131 studentlägenheter som ska byggas i centrala Stockholm. Detta leder till att utrymmet är begränsat och det kommer att ställas höga krav på logistiken. Syftet med studien var att identifiera en lämplig logistiklösning för att minska kostnaderna, underlätta byggprocessen och öka effektiviteten vid byggprocessen. Studiens resultat pekade på att Järntorget borde anlita en logistikansvarig som kan vara med under hela processen och ansvara för logistiken. Det rekommenderas att logistikansvarig använder sig av det framtagna logistikdokumentet. Ytterligare ett förslag om att Järntorget ska använda sig av ett bokningssystem för sina transporter. Bokningssystemet skulle göra det lättare för alla berörda på arbetsplatsen att se när under dagen leveranser är beräknade till platsen och för att få leveranserna bättre sprida över dagen. Gällande transporter till bygget kommer materialet för bland annat stommen att behöva omlastas för att få in mindre lastbilar till byggarbetsplatsen på grund av den rådande BK2 klassningen i Stockholms innerstad. För att kunna genomföra detta rekommenderas att ta in ett TPL företag för att kunna minska transporterna genom samlastning. Eftersom det inte finns lagringsmöjligheter på byggarbetsplatsen behöver så mycket material som möjligt lyftas in i själva huskroppen när stommen för det våningsplanet är färdigställt. Det rekommenderas även att anlita ett TPL företag som kan bära in inredningsmaterial utanför arbetstid för att minska kostnader och öka effektiviteten. Vissa saker kommer inte att kunna lagras och behöver därför levereras när det ska användas. Bland annat betongelementen. Detta leder till att det utmynnar i en typ av JIT-lösning men då enbart för stommaterialet.

I alla framgångsrika företag är det av vikt att etablera en dedikerad ledning med förmågan att fatta avgörande och hållbara beslut. Beslutsfattarna är en stor och kanske den största faktor i ett företag och oftast är det företagsledarna som även är beslutsfattarna. Det finns en rad olika aspekter att ha i åtanke för att kunna fatta så lämpliga beslut som möjligt.Dessa kan vara allt från personlighetsdrag till hur väl marknadsanalytisk beslutsfattaren är.Syftet med detta arbete är att ta fram en modell för beslutsfattande avseende hållbar logistik, i såväl tillverkningsföretag som tjänsteföretag i Sverige. Litteraturstudier och intervjuer genomförs för att besvara syftet. Genomlitteraturstudienkan betydande faktorer kring ämnet uppmärksammas, exempel på dessa faktorer är krishantering och förtroende, fördomar och karaktärsdrag.Arbetets empiriska material baseras på fyra olika organisationer som intervjuas kring deras beslutsfattande och syn på hållbar logistik. Dessa organisationer är både tjänsteföretag samt tillverkningsföretag vilket ger arbetet en bredd och generaliserbarhet.De identifierade faktorerna genom fallstudier är bland annat känslomässighet och rationalitet, förtroende samt transparens. Det framgår flera faktorer i litteraturen som tydligt överensstämmer med de betydande faktorerna i resultatet. Dessa faktorer som presenteras i resultatet kan både tjänsteföretag samt tillverkningsföretag ha i åtanke vid beslutsfattande avseende hållbar logistik. Slutsatsen av detta arbete är en modell som visualiserar de faktorerna man bör ha i åtanke vid dessa typer av befattande, dessa är förtroende, leverantörsval, enhällighet, faktaunderlag, transparens och empati. Utifrån dessa faktorer kan andraföretag med en dedikation och hängivenhet för långvariga beslutfattningsprocesser fatta klokaoch effektiva bedömningar.
In any successful business, it is important to establish a dedicated management with the ability to make critical and sustainable decisions. Policy makers are a major and perhaps the biggest factor in a company and usually it is the managers who are also decision-makers. There are a number of aspects to keep in mind in order to make as appropriate decisions as possible, which can be anything from personality traits to how market analytic decision-maker is. The purpose of this thesis is to develop a model for decision-making on sustainable logistics, in both manufacturing companies and service companies in Sweden. Literature studies and interviews are conducted in order to answer the purpose. Through the literary study, significant factors can be found, for example crisis management and trust, prejudice and character traits. This work’s empirical material is based on interviews in four different organizations regarding their decision making and their approach to sustainable logistics. These organizations are both service and manufacturing companies, which gives the work a breadth and generalizability. The identified factors that are developed through the case studies include emotionality and rationality, trust, and transparency. Several factors in the literature are clearly consistent with the significant factors in the study result. The factors that both the service and manufacturing companies have in mind when making decisions regarding sustainable logistics are presented in the results. The conclusion of this study is a model that visualizes the factors one should keep in mind when making decisions regarding sustainable logistics. These factors are trust, supplier selection, unity, facts, transparency and empathy. Based on these factors, any company with a dedication and commitment to long-term decision-making processes can make wise and effective assessments.

I dagens samhälle är hållbarhetsarbete en viktig faktor i företagande. Företag och konsumenter är medvetna om att de måste leva hållbart för att erhålla en hållbar framtid. Inom hållbar utveckling brukar man tala om tre olika dimensioner vilket är ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. Denna studie berör hållbar utveckling kopplat till Kjell & Company och dess intressenters åsikter rörande hållbarhet. Kjell & Company har i nuläget initierat 20 hållbarhetsarbeten men har inte klart för sig vilka som är viktiga för företagets intressenter. Intressenterna som deltagit i intressentdialogen i denna studie är kunder, anställda och ägare och är således dessa tre grupper som datainsamlingen utförts på. Ytterligare ett problem är att Kjell & Company inte haft något sätt att visa för sina intressenter vad för slags hållbarhetsarbeten företaget faktiskt bedriver i dagsläget. Studiens mål är därför att presentera vilka hållbarhetsarbeten Kjell & Companys intressenter tycker är viktiga för att företaget ska kunna fokusera extra mycket på dessa och i sin tur presentera och belysa dessa hållbarhetsarbeten i en hållbarhetsredovisning. Dessutom ska rekommendationer kring hållbarhetsarbeten som uppfyller kraven (1) hållbarhetsarbete är viktigt för intressenterna (2) hållbarhetsarbete påverkar företagets logistik presenteras. Syftet med studien är således att ge Kjell & Company information om vilka hållbarhetsarbeten de ska fokusera på. Studien fördjupar sig även i de hållbarhetsarbetena som påverkar företagets logistik. Detta eftersom effekten av effektivare och mer hållbara logistiska processer bidrar till flera fördelar för företaget, där bland lägre kostnader för företaget och större möjligheter att fortsätta utvecklas. De metoder som har använts i studien är litteraturstudie, enkät, semi-strukturerade intervjuer och innehållsanalys, och har på olika sätt bidragit till det resultat som presenteras i studien. Enkätsvaren resulterade i 89 svar från anställda, 8 svar från kunder och 2 svar från ägare, och därmed är endast de anställdas svar representativt och de andra två intressentgruppernas svar endast indikatorer till vad som verkar vara viktigast för dessa. De hållbarhetsarbeten som visat sig viktiga för intressenterna utifrån enkätsvaren presenteras nedan: • Anställda ansåg att ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Kunders enkätsvar indikerar att ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Hälsa och säkerhet” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Ägares enkätsvar indikerar att ”Produktöverensstämmelse med lagar och regler”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” samt ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. Enligt de fyra informanterna i intervjuerna var hållbarhetsarbeten ”Hälsa och säkerhet”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering” samt ”Långsiktig lönsamhet” de viktigaste hållbarhetsarbetena som Kjell & Company bör fokusera på. Utifrån de åsikter som samlats in har sex viktiga hållbarhetsarbeten som påverkar företagets logistik valts ut och analyserats. Urvalet av viktiga hållbarhetsarbeten har främst baserats på anställdas enkätsvar men har även baserats på intervjuerna. De hållbarhetsarbeten som både är viktiga för intressenterna och påverkar företagets logistik är ”Energianvändning och effektivisering”, ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Långsiktig lönsamhet”, ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Hållbart varumärke”. Analysen av dessa sex hållbarhetsarbeten har genererat ett flertal rekommendationer som sedan presenterats i rapporten.
In today’s society, sustainability has become an important factor. Companies and consumers are more aware of sustainable living in order to maintain a sustainable future. The concept of sustainability is divided into three dimensions which are economic, social and ecologic sustainability. This study is done together with Kjell & Company in order to help them examine which sustainable initiatives that are most important for their stakeholders in order to communicate these through a corporate sustainability report. Currently, Kjell & Company have started 20 initiatives of sustainability but do not know which of these that are most important for their stakeholders. The stakeholders involved in this study are consumers, employees, and owners. Another problem is that Kjell & Company does not have a structure of communicating which sustainable initiatives that they are currently working with. The aim of this study is therefore to clarify which sustainable initiatives that is most important for the stakeholders in order to present and elucidate these in a corporate sustainability report. Also, recommendations will be presented regarding sustainable initiatives that meets the two requirements (1) the sustainable initiative is important for the company’s stakeholder and (2) affects the logistic processes in the company. The purpose of this study is to give information to Kjell & Company regarding the most important sustainable initiatives in order to help them focus on what’s important for their stakeholders. This study also examines which sustainable initiatives that effects the company’s logistics. This is done since the importance of more efficient and sustainable logistic processes contributes to lower costs for the company and gives the business opportunities to develop further. The different methods used in this study are literature review, a survey, interviews, and a content analysis. Through the survey, 89 responses were received from the employees, 8 from the consumers and 2 from the owners. Therefore, only responses from the employees are representative for the study while responses from the other two stakeholders are indicators of what seems to be most important regarding sustainability. The most important works of sustainability that has been proven to be the most important for the stakeholders is presented below: • For employees, the most important sustainable initiatives are “Choice of packaging”, “Equality and diversity” and “Integrity and anti-corruption”. • For consumers, the most important sustainable initiatives indicate to be “Waste and recycling”, “Health and safety” and “Integrity and anti-corruption”. • For owners, the most important sustainable initiatives indicate to be “Product equality”, “Equality and diversity” along with “Responsible manufacturing” and “Integrity and anti-corruption”. According to the four informers in the interviews “Health and safety”, “Equality and diversity” and “Long-term profitability” are the most important sustainable initiatives for Kjell & Company to focus on in the future. When the stakeholder’s opinions were collected, six different sustainable initiatives that affect the company’s logistics were chosen and later analyzed. These six sustainable works were selected mostly from the employee’s answers in the survey, but also from the interviews. The sustainable initiatives that both were important for the stakeholders and effects the company’s logistics is “Energy use and efficiency”, “Waste and recycling”, “Choice of packaging”, “Long-term profitability”, “Responsible manufacturing” and “Sustainable brand”. The analysis of these sustainable initiatives has resulted in several recommendations that have been presented in the report.

Ämnet hållbarhet är mer aktuellt idag än någonsin och en stor uppmärksamhet riktas idag mot tillverkningsföretag i Sverige. Denna uppmärksamhet och en ökad medvetenhet om de strategiska konkurrensfördelarna som mer hållbara tillvägagångssätt kan medföra, har lett till ökade hållbarhetsinsatser hos svenska tillverkningsföretag. En hållbar logistik är avgörande för alla företag som önskar minska sin negativa påverkan på denna planet. Denna kvalitativa studie visar hur tillverkningsföretag i norra Sverige idag arbetar med hållbarhet inom sin logistik. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse om hållbarhetstrender inom tillverkningsföretag för att sedan identifiera och presentera gemensamma trender. Förutom detta ges även rekommendationer på alternativa lösningar som tillverkningsföretag i framtiden kan implementera för att bygga på sina redan existerande hållbarhetsåtgärder. Studiens kunskapsbidrag blir således en djupare förståelse om gemensamma hållbarhetstrender inom tillverkningsföretag i Norra Sverige. Vidare har även ett teoretiskt bidrag givits i hållbarhetsmodellen Piekarski – Zemhret Sustainability Model, modellen förklarar vad som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet. Intervjuguiden och den teoretiska referensramen är indelad efter fyra teman;hållbarhet, industrins behov, incitament till hållbar förändring och hållbarhetsutmaningar i framtiden. Empirin har samlats in genom fem separata semi-strukturerade intervjuer med tillverkningsföretag i norra Sverige. Den insamlade data visar hur de tillfrågade företagen arbetar med hållbarhet inom sin logistik. Den ger även en förstahandsinsyn om vilka sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer som driver tillverkningsföretagens arbete med hållbarhet inom deras logistik. En analys av empirin identifierar totalt sex hållbarhetstrender som delas av en majoritet av företagen som intervjuats. Bland dessa trender ingår bland annat arbete med riskhantering genom logistikkedjan och intresset för en framtida implementering av returlogistik och en mer cirkulär ekonomi. Analyskapitlet refererar sedan till den teoretiska referensramen för att förklara hur och varför de gemensamma hållbarhetstrender som identifierats växt fram. Baserat på analysen har två rekommendationer med alternativa lösningar givits. Dessa rekommendationer är en ökad användning av digitala verktyg och implementeringen av cirkulär ekonomi. Båda alternativen valdes på grund av dess goda möjlighet att uppnå en långsiktig hållbarhet inom logistikkedjan för tillverkningsföretag i norra Sverige. Detta eftersom båda alternativen gynnar hållbarhetens alla tre pelare (social, ekologisk och ekonomisk) som tillsammans med incitament och behov enligt Piekarski – Zemhret Sustainability Model är avgörande för att kunna uppnå långsiktig hållbarhet.

Den linjära Supply Chain modellen och fenomenet ‘Fast Fashion’ som idag karaktäriserar dagens textilmarknad är av ohållbar natur. För att utvärdera hur resurseffektiva de olika verksamheterna i försörjningskedjan är så skapade Carter och Ellram “avfallshierarkin” år 1998. Under 2008 uppdaterade Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd denna modell till det som idag refereras till som “avfallstrappan”. De olika stegen är utformade för att i en önskvärd ordning, minska mängden bortskaffat textilavfall. Ett steg mot en mer hållbar affärsmodell är implementeringen av en grön försörjningskedja (GSCM). De grundläggande förutsättningarna för att kunna använda avfallstrappan är att insamling och sortering av efter-konsument textilavfall (PtCTW) hanteras korrekt och effektivt. ‘ExtendedProducer Responsibility’ (EPR), innebär att företagen har ansvar för hantering av sitt PtCTW, vilket inkluderar insamlings- och sorteringsprocesser. Detta skapar en omvänd försörjningskedja, ‘reverse logistics’. Den omvända kedjan syftar till att skapa ett slutet materialflöde, vilket resulterar i noll avfall. För att kunna göra det måste nya hållbara återanvändnings- och återvinningsmetoder utvecklas. Undersökningen i denna studie syftar till att kartlägga ny teknik inom området för att få reda på huruvida användningen av dessa kan leda till minskad mängd bortskaffad PtCTW.
The linear supply chain model and the phenomena of fast fashion that today characterizes the textile industry is unsustainable. To evaluate how resource-efficient the various activities in the supply chain management are Carter and Ellram created the Waste Hierarchy in 1998. In 2008 the European Parliament and the Council of the European Union updated this model to what is today referred to as the waste-staircase (“avfallstrappan”). The different steps are designed for how to, in a desirable order, reduce the amount of textile waste disposed. A step towards a more sustainable business model is the implementation of Green Supply Chain Management (GSCM). The basic prerequisites for using the staircase is that collecting and sorting of post-consumer textile waste (PtCTW) is handled correctly and efficiently. Extended Producer Responsibility (EPR) entails companies to handle their products post consumer phase, including processes such as collection and sorting. This creates a reverse supply chain, ‘reverse logistics’. This reverse supply chain aims to create a closed material flow, resulting in zero waste. In order to do so, new sustainable reuse- and recycle methods needs to be developed. The survey made in this study aims to map new technologies within the area, in order to find out whether the use of these could result in reduced amount of disposed PtCTW.

De negativa klimatförändringarna är 2000-talets stora moraliska dilemma. Transportsektorn bidrar idag med cirka 27 procent av världens alla utsläpp. Därmed kan det finnas ett stort utrymme för branschen att minska sina utsläpp och därmed sin miljöpåverkan. Syftet med denna studie är undersöka vad som motiverar företag att ta hänsyn till miljön i sina beslut, dagliga som långsiktiga strategiska beslut. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 företag. Samtliga företag är verksamma inom transport- och logistikbranschen. Studien visar att majoriteten av de undersökta företagen idag arbetar med att förbättra miljöprestandan, och en stor del av det miljöarbete som företag gör bottnar i en strävan efter ökad lönsamhet. Företagen förklär sina effektiviseringsåtgärder med en ”grön exteriör” som kommunicerar miljöarbetet. Flera av företagen väljer att addera miljöaspekten till sitt varumärke för att tillföra ett värde som kan ge dem fler ”affärer”. Vad som även visats är att ingen kund betalar mer för en högre miljöprestanda.

Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne som har influerat många industrier och logistikstrukturer. Syftet med denna rapport är att studera hur inköpsfunktionen inom möbelbranschen kan bidra till att öka den hållbara utvecklingen inom företag och därmed påverka den hållbara utvecklingen i samhället. Författarna för denna studie har studerat hur hållbarhetsarbetet ser ut hos fyra svenska möbelföretag samt hur deras kortsiktiga- och långsiktiga mål ser ut. Arbetet med hållbart inköp gynnar flera parter i en försörjningskedja och i samhället. Litteraturen som har använts visar på att det hållbara arbetet oftast brister hos leverantörerna på fabrikerna. Många fabriker finns i länder som är klassificerade som högriskländer, vilket innebär att de inte förhåller sig till exempelvis rättvisa arbetsvillkor eller löner. I de fallen behöver företag interagera leverantörerna i sitt CSR-arbete, utöver sitt interna hållbarhetsarbete, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Genom att arbeta med CSR-aspekterna kopplat till inköpsarbetet, kan företag uppnå ett hållbart inköp. Författarna för denna studie har analyserat vilka svårigheter som finns i hållbarhetsarbetet och har på så sätt kunnat redogöra för eventuella förbättringsåtgärder. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier som har kunnat användas som riktlinjer för utvecklingsarbetet för hållbart inköp. Det empiriska materialet sammanställer hur företagens inköpsstrategier ser ut för det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet idag. Många av de studerade företagen förhåller sig till teorin, även om de har potential att arbeta med teorierna i större utsträckning. Resultatet av denna studie är att det föreligger en gemensam svårighet för de studerade företagen, vilket är att integrera leverantörer och underleverantörer i CSR-arbetet för att uppnå ett hållbart inköp. Eftersom det exempelvis förekommer kulturella skillnader och lagstiftningar, kan det vara svårt att påverka leverantörerna. Därför ingår en del av företagen i samarbete med externa parter som granskar att leverantörerna förhåller sig till företagens krav och till de globala riktlinjerna. Genom att utöva inflytande på leverantörernas arbete och få dem att förstå hur kedjan tillsamman kan bidra till ett hållbart klimat, kan de skapa ett närmare samarbete för att företaget ska uppnå ett hållbart inköp.