Dissertations / Theses on the topic 'Hållbar logistik'

Miljöproblemen är ett faktum som idag blir allt mer uppmärksammat. Företag har insett att de måste ta ansvar och har aktivt börjat arbeta mer med hållbarhet. Logistik har en stor påverkan på miljön, i och med att det rör aktiviteter allt från råvaruproduktion fram till distribution till slutkund. En industri som är speciellt utsatt är textilindustrin, varför vi har valt att fokusera på denna industri i denna studie. Samarbete och integration är nödvändigt inom logistik för att uppnå en miljövänlig flödeskedja. Företag har till stor utsträckning börjat samarbeta med leverantörer för att uppnå en effektiv flödeskedja, inte bara ur lönsamhetssynpunkt utan även miljömässigt. Samtidigt har begreppet coopetition (samarbete med konkurrenter) fått en allt större uppmärksamhet det senaste årtiondet. I litteraturen har användningen av coopetition hittills haft ett lönsamhetsfokus, och inte i lika stor utsträckning på hur företag kan använda coopetition för miljömässiga anledningar. Således identifierade vi ett gap i litteraturen kring användandet av coopetition i flödeskedjor med syftet att uppnå en mer hållbar flödeskedja och därmed en mer hållbar textilindustri. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företag inom textilindustrin är villiga att använda coopetition för att uppnå en miljövänligare flödeskedja från råvaruproduktion till och med produktion, i ett bredare perspektiv än det som görs idag. Vidare är syftet att undersöka inom vilken/vilka aktiviteter i flödeskedjan där coopetition är möjligt och på vilket sätt dessa samarbeten kan genomföras. Denna studie genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med respondenter från stora och små företag inom textilindustrin. Studiens centrala slutsatser är att respondentföretagen överlag är positivt inställda till användningen av coopetition i miljömässigt syfte. Däremot vet de inte i dagsläget på vilket sätt inom vilka aktiviteter där samarbeten skulle vara möjligt samt på vilket sätt dessa samarbeten skulle kunna utformas. Coopetition kan ses som ett verktyg för att uppnå miljövänligare flödeskedjor, däremot är det viktigt att företagen vinner något på samarbetet. Vidare ges förslag på underlättande faktorer då ett coopetitionsamarbete ska implementeras och bibehållas. Sammantaget bidrar studien med insikt till användandet av coopetition ur ett bredare perspektiv än det som fokuseras på idag.

Syftet med examensarbetet är att utforma en distributionscentrals processer för identifiering, sortering och packning av gods, för att möjliggöra en hållbar last mile-distribution med cykel. Varulogistik i städer är en stor utmaning för att främja en hållbar stadsutveckling. Transporter är nödvändiga för att förse verksamheter och invånare med gods. Samtidigt bidrar dessa transporter till negativa miljöpåverkningar, i form av buller och utsläpp. Kommuner har en central roll i att främja en hållbar utveckling på grund av deras planmonopol och möjligheter att reglera trafiken. Ett sätt att minska tyngre trafik i innerstäder är genom införandet av mindre, energieffektiva distributionsfordon för last mile-leveranser av lättare paket. Studien bygger på en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Intervjuer med experter inom området, samt studiebesök hos framgångsrika transportföretag har gett en bred kunskap i området. Tillgång till data inom nuvarande processer har dessutom hjälpt forma de två lösningsförslag som slutligen presenteras i studien. Resultatet av studien framkommer i två lösningsförslag, ett nutidsförslag och ett framtidsförslag. Nutidsförslaget innehåller förändringar i såväl nuvarande processer som införandet av nya. Förslagen som presenteras här är mindre resurskrävande att implementera och ses därför vara möjliga att genomföra i dag. Framtidsförslaget presenterar vidare förbättringar som kan tillämpas inom terminalens processer. Dessa förslag är mer resurskrävande. Trots att studien är utförd efter specifika önskemål från uppdragsgivaren täcker den relevanta områden som är av intresse för alla företag som vill implementera en last mile-lösning med hjälp av cykelfordon.

När Sveriges befolkning ökar så växer städer och då stiger behovet av transporter för t.ex. livsmedel och kläder. Detta leder då till att städerna får en ökad press på att tillhandahålla väl fungerande vägar och lokaltrafik för att en god och ett effektivt godsdistributionssystem ska uppnås. Då detta har en viktig roll för konkurrenskraften i ett stadsområde har arbetet med citylogistik blivit en viktig del av stadsplaneringen med syfte att bättra på städernas trafikmiljö. Med hjälp av en omlastningscentral (UCC) skulle man kunna effektivisera och optimera transporterna. Syftet och frågeställningen med denna rapport är att ta reda på hur en omlastningscentral bidrar till en hållbar citylogistik och vilka hinder det finns. Den teoretiska referensramen har utformats med teorier kopplade till citylogistik som t.ex. hållbarhet och JIT men även viktig information och teorier om omlastningscentraler som har hjälpt mig att svara på rapportens frågeställning. Då detta är en kvalitativ studie så gjordes det intervjuer med två högtuppsatta personer som jobbade i olika centraler. Med empiri insamlingen så kunde jag göra en analys på hur verkligheten speglade teorin i referensramen. I analysen analyserades hållbarhet principen som bygger på tre hörnstenar, social hållbarhet, miljömässigt hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att utmana och bidra till en hållbar utveckling av citylogistiken så analyserades även en så kallade lösningsmix, den består av logistik, teknologi och politiskt engagemang. I slutsatsen av rapporten blev det tydligt hur social, ekonomiskt och miljömässighållbarhet är beroende av varandra för att kunna bidra till en hållbar citylogistik. Dock utmaningen för en hållbar utveckling är logistiken, teknologin och politiken, dessa är avgörande för en hållbar citylogistik. Ekonomin visade sig ha en stor betydelse hos en omlastningscentrals överlevnad och ses som ett hinder för ett miljötänk hos en omlastningscentral

Stockholmsregionen växer sig allt större och efterfrågan på bostäder är hög. Järntorget är ett företag vars kärnverksamhet består av bostadsutveckling, speciellt i attraktiva storstadslägen. Att Järntorget väljer att bygga i attraktiva storstadslägen leder till att många av byggprojekten är lokaliserade i områden med redan tät bebyggelse. Den täta bebyggelsen leder till logistiska problem i form av begränsade utrymmen att leverera och lagra material på. Logistik handlar om att få rätt material på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. I den här studien studeras projektet Klarbäret. Klarbäret består av 131 studentlägenheter som ska byggas i centrala Stockholm. Detta leder till att utrymmet är begränsat och det kommer att ställas höga krav på logistiken. Syftet med studien var att identifiera en lämplig logistiklösning för att minska kostnaderna, underlätta byggprocessen och öka effektiviteten vid byggprocessen. Studiens resultat pekade på att Järntorget borde anlita en logistikansvarig som kan vara med under hela processen och ansvara för logistiken. Det rekommenderas att logistikansvarig använder sig av det framtagna logistikdokumentet. Ytterligare ett förslag om att Järntorget ska använda sig av ett bokningssystem för sina transporter. Bokningssystemet skulle göra det lättare för alla berörda på arbetsplatsen att se när under dagen leveranser är beräknade till platsen och för att få leveranserna bättre sprida över dagen. Gällande transporter till bygget kommer materialet för bland annat stommen att behöva omlastas för att få in mindre lastbilar till byggarbetsplatsen på grund av den rådande BK2 klassningen i Stockholms innerstad. För att kunna genomföra detta rekommenderas att ta in ett TPL företag för att kunna minska transporterna genom samlastning. Eftersom det inte finns lagringsmöjligheter på byggarbetsplatsen behöver så mycket material som möjligt lyftas in i själva huskroppen när stommen för det våningsplanet är färdigställt. Det rekommenderas även att anlita ett TPL företag som kan bära in inredningsmaterial utanför arbetstid för att minska kostnader och öka effektiviteten. Vissa saker kommer inte att kunna lagras och behöver därför levereras när det ska användas. Bland annat betongelementen. Detta leder till att det utmynnar i en typ av JIT-lösning men då enbart för stommaterialet.

I alla framgångsrika företag är det av vikt att etablera en dedikerad ledning med förmågan att fatta avgörande och hållbara beslut. Beslutsfattarna är en stor och kanske den största faktor i ett företag och oftast är det företagsledarna som även är beslutsfattarna. Det finns en rad olika aspekter att ha i åtanke för att kunna fatta så lämpliga beslut som möjligt.Dessa kan vara allt från personlighetsdrag till hur väl marknadsanalytisk beslutsfattaren är.Syftet med detta arbete är att ta fram en modell för beslutsfattande avseende hållbar logistik, i såväl tillverkningsföretag som tjänsteföretag i Sverige. Litteraturstudier och intervjuer genomförs för att besvara syftet. Genomlitteraturstudienkan betydande faktorer kring ämnet uppmärksammas, exempel på dessa faktorer är krishantering och förtroende, fördomar och karaktärsdrag.Arbetets empiriska material baseras på fyra olika organisationer som intervjuas kring deras beslutsfattande och syn på hållbar logistik. Dessa organisationer är både tjänsteföretag samt tillverkningsföretag vilket ger arbetet en bredd och generaliserbarhet.De identifierade faktorerna genom fallstudier är bland annat känslomässighet och rationalitet, förtroende samt transparens. Det framgår flera faktorer i litteraturen som tydligt överensstämmer med de betydande faktorerna i resultatet. Dessa faktorer som presenteras i resultatet kan både tjänsteföretag samt tillverkningsföretag ha i åtanke vid beslutsfattande avseende hållbar logistik. Slutsatsen av detta arbete är en modell som visualiserar de faktorerna man bör ha i åtanke vid dessa typer av befattande, dessa är förtroende, leverantörsval, enhällighet, faktaunderlag, transparens och empati. Utifrån dessa faktorer kan andraföretag med en dedikation och hängivenhet för långvariga beslutfattningsprocesser fatta klokaoch effektiva bedömningar.
In any successful business, it is important to establish a dedicated management with the ability to make critical and sustainable decisions. Policy makers are a major and perhaps the biggest factor in a company and usually it is the managers who are also decision-makers. There are a number of aspects to keep in mind in order to make as appropriate decisions as possible, which can be anything from personality traits to how market analytic decision-maker is. The purpose of this thesis is to develop a model for decision-making on sustainable logistics, in both manufacturing companies and service companies in Sweden. Literature studies and interviews are conducted in order to answer the purpose. Through the literary study, significant factors can be found, for example crisis management and trust, prejudice and character traits. This work’s empirical material is based on interviews in four different organizations regarding their decision making and their approach to sustainable logistics. These organizations are both service and manufacturing companies, which gives the work a breadth and generalizability. The identified factors that are developed through the case studies include emotionality and rationality, trust, and transparency. Several factors in the literature are clearly consistent with the significant factors in the study result. The factors that both the service and manufacturing companies have in mind when making decisions regarding sustainable logistics are presented in the results. The conclusion of this study is a model that visualizes the factors one should keep in mind when making decisions regarding sustainable logistics. These factors are trust, supplier selection, unity, facts, transparency and empathy. Based on these factors, any company with a dedication and commitment to long-term decision-making processes can make wise and effective assessments.

I dagens samhälle är hållbarhetsarbete en viktig faktor i företagande. Företag och konsumenter är medvetna om att de måste leva hållbart för att erhålla en hållbar framtid. Inom hållbar utveckling brukar man tala om tre olika dimensioner vilket är ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. Denna studie berör hållbar utveckling kopplat till Kjell & Company och dess intressenters åsikter rörande hållbarhet. Kjell & Company har i nuläget initierat 20 hållbarhetsarbeten men har inte klart för sig vilka som är viktiga för företagets intressenter. Intressenterna som deltagit i intressentdialogen i denna studie är kunder, anställda och ägare och är således dessa tre grupper som datainsamlingen utförts på. Ytterligare ett problem är att Kjell & Company inte haft något sätt att visa för sina intressenter vad för slags hållbarhetsarbeten företaget faktiskt bedriver i dagsläget. Studiens mål är därför att presentera vilka hållbarhetsarbeten Kjell & Companys intressenter tycker är viktiga för att företaget ska kunna fokusera extra mycket på dessa och i sin tur presentera och belysa dessa hållbarhetsarbeten i en hållbarhetsredovisning. Dessutom ska rekommendationer kring hållbarhetsarbeten som uppfyller kraven (1) hållbarhetsarbete är viktigt för intressenterna (2) hållbarhetsarbete påverkar företagets logistik presenteras. Syftet med studien är således att ge Kjell & Company information om vilka hållbarhetsarbeten de ska fokusera på. Studien fördjupar sig även i de hållbarhetsarbetena som påverkar företagets logistik. Detta eftersom effekten av effektivare och mer hållbara logistiska processer bidrar till flera fördelar för företaget, där bland lägre kostnader för företaget och större möjligheter att fortsätta utvecklas. De metoder som har använts i studien är litteraturstudie, enkät, semi-strukturerade intervjuer och innehållsanalys, och har på olika sätt bidragit till det resultat som presenteras i studien. Enkätsvaren resulterade i 89 svar från anställda, 8 svar från kunder och 2 svar från ägare, och därmed är endast de anställdas svar representativt och de andra två intressentgruppernas svar endast indikatorer till vad som verkar vara viktigast för dessa. De hållbarhetsarbeten som visat sig viktiga för intressenterna utifrån enkätsvaren presenteras nedan: • Anställda ansåg att ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Kunders enkätsvar indikerar att ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Hälsa och säkerhet” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. • Ägares enkätsvar indikerar att ”Produktöverensstämmelse med lagar och regler”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminerande” samt ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Integritet och anti-korruption” är de viktigaste hållbarhetsarbetena inom respektive hållbarhetsdimension. Enligt de fyra informanterna i intervjuerna var hållbarhetsarbeten ”Hälsa och säkerhet”, ”Jämställdhet, mångfald och icke-diskriminering” samt ”Långsiktig lönsamhet” de viktigaste hållbarhetsarbetena som Kjell & Company bör fokusera på. Utifrån de åsikter som samlats in har sex viktiga hållbarhetsarbeten som påverkar företagets logistik valts ut och analyserats. Urvalet av viktiga hållbarhetsarbeten har främst baserats på anställdas enkätsvar men har även baserats på intervjuerna. De hållbarhetsarbeten som både är viktiga för intressenterna och påverkar företagets logistik är ”Energianvändning och effektivisering”, ”Avfall, återvinning och återbruk”, ”Förpackningsval hos egna varumärken”, ”Långsiktig lönsamhet”, ”Ansvarsfull tillverkning” och ”Hållbart varumärke”. Analysen av dessa sex hållbarhetsarbeten har genererat ett flertal rekommendationer som sedan presenterats i rapporten.
In today’s society, sustainability has become an important factor. Companies and consumers are more aware of sustainable living in order to maintain a sustainable future. The concept of sustainability is divided into three dimensions which are economic, social and ecologic sustainability. This study is done together with Kjell & Company in order to help them examine which sustainable initiatives that are most important for their stakeholders in order to communicate these through a corporate sustainability report. Currently, Kjell & Company have started 20 initiatives of sustainability but do not know which of these that are most important for their stakeholders. The stakeholders involved in this study are consumers, employees, and owners. Another problem is that Kjell & Company does not have a structure of communicating which sustainable initiatives that they are currently working with. The aim of this study is therefore to clarify which sustainable initiatives that is most important for the stakeholders in order to present and elucidate these in a corporate sustainability report. Also, recommendations will be presented regarding sustainable initiatives that meets the two requirements (1) the sustainable initiative is important for the company’s stakeholder and (2) affects the logistic processes in the company. The purpose of this study is to give information to Kjell & Company regarding the most important sustainable initiatives in order to help them focus on what’s important for their stakeholders. This study also examines which sustainable initiatives that effects the company’s logistics. This is done since the importance of more efficient and sustainable logistic processes contributes to lower costs for the company and gives the business opportunities to develop further. The different methods used in this study are literature review, a survey, interviews, and a content analysis. Through the survey, 89 responses were received from the employees, 8 from the consumers and 2 from the owners. Therefore, only responses from the employees are representative for the study while responses from the other two stakeholders are indicators of what seems to be most important regarding sustainability. The most important works of sustainability that has been proven to be the most important for the stakeholders is presented below: • For employees, the most important sustainable initiatives are “Choice of packaging”, “Equality and diversity” and “Integrity and anti-corruption”. • For consumers, the most important sustainable initiatives indicate to be “Waste and recycling”, “Health and safety” and “Integrity and anti-corruption”. • For owners, the most important sustainable initiatives indicate to be “Product equality”, “Equality and diversity” along with “Responsible manufacturing” and “Integrity and anti-corruption”. According to the four informers in the interviews “Health and safety”, “Equality and diversity” and “Long-term profitability” are the most important sustainable initiatives for Kjell & Company to focus on in the future. When the stakeholder’s opinions were collected, six different sustainable initiatives that affect the company’s logistics were chosen and later analyzed. These six sustainable works were selected mostly from the employee’s answers in the survey, but also from the interviews. The sustainable initiatives that both were important for the stakeholders and effects the company’s logistics is “Energy use and efficiency”, “Waste and recycling”, “Choice of packaging”, “Long-term profitability”, “Responsible manufacturing” and “Sustainable brand”. The analysis of these sustainable initiatives has resulted in several recommendations that have been presented in the report.

Ämnet hållbarhet är mer aktuellt idag än någonsin och en stor uppmärksamhet riktas idag mot tillverkningsföretag i Sverige. Denna uppmärksamhet och en ökad medvetenhet om de strategiska konkurrensfördelarna som mer hållbara tillvägagångssätt kan medföra, har lett till ökade hållbarhetsinsatser hos svenska tillverkningsföretag. En hållbar logistik är avgörande för alla företag som önskar minska sin negativa påverkan på denna planet. Denna kvalitativa studie visar hur tillverkningsföretag i norra Sverige idag arbetar med hållbarhet inom sin logistik. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse om hållbarhetstrender inom tillverkningsföretag för att sedan identifiera och presentera gemensamma trender. Förutom detta ges även rekommendationer på alternativa lösningar som tillverkningsföretag i framtiden kan implementera för att bygga på sina redan existerande hållbarhetsåtgärder. Studiens kunskapsbidrag blir således en djupare förståelse om gemensamma hållbarhetstrender inom tillverkningsföretag i Norra Sverige. Vidare har även ett teoretiskt bidrag givits i hållbarhetsmodellen Piekarski – Zemhret Sustainability Model, modellen förklarar vad som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet. Intervjuguiden och den teoretiska referensramen är indelad efter fyra teman;hållbarhet, industrins behov, incitament till hållbar förändring och hållbarhetsutmaningar i framtiden. Empirin har samlats in genom fem separata semi-strukturerade intervjuer med tillverkningsföretag i norra Sverige. Den insamlade data visar hur de tillfrågade företagen arbetar med hållbarhet inom sin logistik. Den ger även en förstahandsinsyn om vilka sociala, ekologiska och ekonomiska faktorer som driver tillverkningsföretagens arbete med hållbarhet inom deras logistik. En analys av empirin identifierar totalt sex hållbarhetstrender som delas av en majoritet av företagen som intervjuats. Bland dessa trender ingår bland annat arbete med riskhantering genom logistikkedjan och intresset för en framtida implementering av returlogistik och en mer cirkulär ekonomi. Analyskapitlet refererar sedan till den teoretiska referensramen för att förklara hur och varför de gemensamma hållbarhetstrender som identifierats växt fram. Baserat på analysen har två rekommendationer med alternativa lösningar givits. Dessa rekommendationer är en ökad användning av digitala verktyg och implementeringen av cirkulär ekonomi. Båda alternativen valdes på grund av dess goda möjlighet att uppnå en långsiktig hållbarhet inom logistikkedjan för tillverkningsföretag i norra Sverige. Detta eftersom båda alternativen gynnar hållbarhetens alla tre pelare (social, ekologisk och ekonomisk) som tillsammans med incitament och behov enligt Piekarski – Zemhret Sustainability Model är avgörande för att kunna uppnå långsiktig hållbarhet.

Den linjära Supply Chain modellen och fenomenet ‘Fast Fashion’ som idag karaktäriserar dagens textilmarknad är av ohållbar natur. För att utvärdera hur resurseffektiva de olika verksamheterna i försörjningskedjan är så skapade Carter och Ellram “avfallshierarkin” år 1998. Under 2008 uppdaterade Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd denna modell till det som idag refereras till som “avfallstrappan”. De olika stegen är utformade för att i en önskvärd ordning, minska mängden bortskaffat textilavfall. Ett steg mot en mer hållbar affärsmodell är implementeringen av en grön försörjningskedja (GSCM). De grundläggande förutsättningarna för att kunna använda avfallstrappan är att insamling och sortering av efter-konsument textilavfall (PtCTW) hanteras korrekt och effektivt. ‘ExtendedProducer Responsibility’ (EPR), innebär att företagen har ansvar för hantering av sitt PtCTW, vilket inkluderar insamlings- och sorteringsprocesser. Detta skapar en omvänd försörjningskedja, ‘reverse logistics’. Den omvända kedjan syftar till att skapa ett slutet materialflöde, vilket resulterar i noll avfall. För att kunna göra det måste nya hållbara återanvändnings- och återvinningsmetoder utvecklas. Undersökningen i denna studie syftar till att kartlägga ny teknik inom området för att få reda på huruvida användningen av dessa kan leda till minskad mängd bortskaffad PtCTW.
The linear supply chain model and the phenomena of fast fashion that today characterizes the textile industry is unsustainable. To evaluate how resource-efficient the various activities in the supply chain management are Carter and Ellram created the Waste Hierarchy in 1998. In 2008 the European Parliament and the Council of the European Union updated this model to what is today referred to as the waste-staircase (“avfallstrappan”). The different steps are designed for how to, in a desirable order, reduce the amount of textile waste disposed. A step towards a more sustainable business model is the implementation of Green Supply Chain Management (GSCM). The basic prerequisites for using the staircase is that collecting and sorting of post-consumer textile waste (PtCTW) is handled correctly and efficiently. Extended Producer Responsibility (EPR) entails companies to handle their products post consumer phase, including processes such as collection and sorting. This creates a reverse supply chain, ‘reverse logistics’. This reverse supply chain aims to create a closed material flow, resulting in zero waste. In order to do so, new sustainable reuse- and recycle methods needs to be developed. The survey made in this study aims to map new technologies within the area, in order to find out whether the use of these could result in reduced amount of disposed PtCTW.

De negativa klimatförändringarna är 2000-talets stora moraliska dilemma. Transportsektorn bidrar idag med cirka 27 procent av världens alla utsläpp. Därmed kan det finnas ett stort utrymme för branschen att minska sina utsläpp och därmed sin miljöpåverkan. Syftet med denna studie är undersöka vad som motiverar företag att ta hänsyn till miljön i sina beslut, dagliga som långsiktiga strategiska beslut. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 företag. Samtliga företag är verksamma inom transport- och logistikbranschen. Studien visar att majoriteten av de undersökta företagen idag arbetar med att förbättra miljöprestandan, och en stor del av det miljöarbete som företag gör bottnar i en strävan efter ökad lönsamhet. Företagen förklär sina effektiviseringsåtgärder med en ”grön exteriör” som kommunicerar miljöarbetet. Flera av företagen väljer att addera miljöaspekten till sitt varumärke för att tillföra ett värde som kan ge dem fler ”affärer”. Vad som även visats är att ingen kund betalar mer för en högre miljöprestanda.

Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne som har influerat många industrier och logistikstrukturer. Syftet med denna rapport är att studera hur inköpsfunktionen inom möbelbranschen kan bidra till att öka den hållbara utvecklingen inom företag och därmed påverka den hållbara utvecklingen i samhället. Författarna för denna studie har studerat hur hållbarhetsarbetet ser ut hos fyra svenska möbelföretag samt hur deras kortsiktiga- och långsiktiga mål ser ut. Arbetet med hållbart inköp gynnar flera parter i en försörjningskedja och i samhället. Litteraturen som har använts visar på att det hållbara arbetet oftast brister hos leverantörerna på fabrikerna. Många fabriker finns i länder som är klassificerade som högriskländer, vilket innebär att de inte förhåller sig till exempelvis rättvisa arbetsvillkor eller löner. I de fallen behöver företag interagera leverantörerna i sitt CSR-arbete, utöver sitt interna hållbarhetsarbete, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Genom att arbeta med CSR-aspekterna kopplat till inköpsarbetet, kan företag uppnå ett hållbart inköp. Författarna för denna studie har analyserat vilka svårigheter som finns i hållbarhetsarbetet och har på så sätt kunnat redogöra för eventuella förbättringsåtgärder. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier som har kunnat användas som riktlinjer för utvecklingsarbetet för hållbart inköp. Det empiriska materialet sammanställer hur företagens inköpsstrategier ser ut för det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet idag. Många av de studerade företagen förhåller sig till teorin, även om de har potential att arbeta med teorierna i större utsträckning. Resultatet av denna studie är att det föreligger en gemensam svårighet för de studerade företagen, vilket är att integrera leverantörer och underleverantörer i CSR-arbetet för att uppnå ett hållbart inköp. Eftersom det exempelvis förekommer kulturella skillnader och lagstiftningar, kan det vara svårt att påverka leverantörerna. Därför ingår en del av företagen i samarbete med externa parter som granskar att leverantörerna förhåller sig till företagens krav och till de globala riktlinjerna. Genom att utöva inflytande på leverantörernas arbete och få dem att förstå hur kedjan tillsamman kan bidra till ett hållbart klimat, kan de skapa ett närmare samarbete för att företaget ska uppnå ett hållbart inköp.

I dagsläget är det inte helt självklart hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utformas och implementeras i företag. Att utveckla hållbara inköpsprocesser är dock viktigt för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet. Detta för att undvika att materialanskaffning, och därmed framställning av möbler, får en negativ påverkan på människan och miljön.   Denna studie syftar till att besvara hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas inom möbelbranschen med avseende på socialt och miljömässigt ansvarstagande för att bidra till en hållbar konsumtion och produktion av möbler. Tre intervjustudier har genomförts med tre olika möbelföretag i syfte att exemplifiera hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas med hjälp av litteratur. Litteraturstudien har baserats på vetenskapliga artiklar, böcker samt Internetkällor och ligger till grund för de modeller och teorier som är till för att uppfylla studiens syfte.     Studiens resultat visar på olika steg som kan implementeras i den traditionella inköpsprocessen för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet i samband med materialanskaffning. Resultatet visar även på i vilken omfattning de olika stegen är lämpliga att utföra samt exempel på hur stegen skulle kunna implementeras i företag. Ytterligare resultat belyser att den cirkulära ekonomin samt olika slags hållbarhetsmärkningar påverkar huruvida hållbar den färdiga möbeln kan komma att bli. Att utveckla hållbara inköpsprocesser kan dock bli en kostnads- samt tidsfråga men det får en avgörande roll för att bidra till hållbar konsumtion och produktion av möbler.

Several categories of emissions are presented in Ericsson ́s sustainability report, among them emissions from product transportation is the largest one within Ericsson ́s own business. However, it is only a part of the transportation flow that is included in the report. The sustainability report covers transportations from distribution centers to customer sites, but now Ericsson will expand the range to cover a larger part of the supply chain, from first tier suppliers, through production, to customer sites. The change would provide Ericsson with better visibility and control over the supply chain and therefore enable the possibility to find new solutions the reduce greenhouse gas emissions. One strategy to reduce product transportation greenhouse gas emissions is regionalization, which Ericsson is already implementing for the production sites. Moving forward they also want to evaluate the possibility to regionalize the external suppliers. Therefore, the aim of the study is to evaluate the effects of a regionalized supply on product transportation from first tier supplier to customer sites, with focus on greenhouse gas emissions. Transportation data including weight, distance and transport mode was collected. Calculations was then done on an aggregated level and did not get into details regarding vehicle utilization or fuel usage. Data collected was inadequate in some part of the supply chain and the gaps were filled with assumptions based on initial interviews. The current emissions for the part of the supply chain that goes from suppliers to distribution hubs was calculated to 30 000 ton CO2e, but with regard to sensibility analysis the true value of emissions is higher. Further, the total current emissions were calculated by adding the new calculatedpart with Ericsson’s reported numbers, which gave the total emissions in the flow to be 169 000 ton CO2e. After the benchmark was established the effect of a regionalized supply was examined. Ericsson has divided the world into three supply regions, the America region, the Europe, Middle east and Africa region and Asia and Pacific Ocean region. The same regions were used to regionalize the suppliers. The suppliers that were located in a different region than the receiving plant were moved to a location that were deemed appropriate by interviews. In the America region the suppliers were placed in Mexico, in the Europe region the suppliers were placed in Romania and in the Asia region the suppliers were placed in China. With the regionalization of the suppliers the total emissions were reduced by 4 % regarding the baseline. Another conclusion from the regionalization was that the supply chain became less emission efficient because the transportation work by truck increased and decreased for boat. The results contain many uncertainties mostly because the regionalization is happening in the part of the supply chain that is mainly based on assumptions to begin with. Based on interviews regionalized suppliers would entail increased costs and loads of initial work, but shorter lead times. The interviewees also said that it is the mechanical components that is appropriate to regionalize since they are heavy, cheap and easy to produce compared to the electronical components. The electronical components were not deemed possible to regionalize. In summery Ericsson can expect reduced greenhouse gas emissions if they regionalize their 1st suppliers, but the size of the reduction needs further examination. Especially better data is needed to establish the benchmark, something that Ericsson will continue working on.
Följande arbete berör Ericssons växthusgasutsläpp från produkttransporter. I Ericssons hållbarhetsredovisning presenteras i dagsläget olika kategorier av utsläpp. Av de utsläppen som sker inom Ericssons verksamhet är produkttransporterna den största kategorin, trots att endast en del av flödet ingår i de presenterade siffrorna. Ericsson redovisar utsläppen för transporter från en distributionshub ut till kundsite, men vill nu utöka omfånget till att gå från förstaledsleverantörer, via produktion, ut till kundsite. Förändringen ämnar ge Ericsson bättre visibilitet och kontroll över försörjningskedjan för att därigenom kunna hitta lösningar för att minska växthusgasutsläppen. En strategi för att minska växthusgasutsläpp från produkttransporterna som Ericsson undersöker är regionalisering, något som redan genomförts för produktionen. Framöver vill Ericsson även utvärdera möjligheten av att regionalisera leverantörerna. Därför är syftet med studien att utvärdera effekterna av regionaliserad försörjning i Ericssons produkttransportflöde från förstaledsleverantörer till kundsiter, med fokus på växthusgasutsläpp. För att genomföra studien samlades transportdata med information kring vikt, sträcka och transportmedel in. Beräkningarna genomfördes på en aggregerad nivå och gick inte in på en djupare nivå såsom fyllnadsgrader eller bränsle som använts. Data var bristfällig på en del ställen i flödet och där fylldes luckorna på med antaganden baserade på intervjuer. Nuvarande utsläpp från flödet som går mellan leverantörer och distributionshubbar beräknas 2019 vara 30000 ton CO2e, men med hänsyn till känslighetsanalyser uppskattas det verkliga utsläppet vara högre. Det framtagna utsläppet slogs samman med de utsläppen Ericsson redan redovisar och de totala utsläppen för flödet blev därför 169 000 ton CO2e. Efter att ett utgångsläge fastställts undersöktes påverkan av en regionalisering av de externa förstaledsleverantörerna. Ericsson har delat in världen i tre regioner, dessa är Amerikaregionen, regionen för Europa, Mellanöstern och Afrika samt regionen för Asien och Stillahavet. Samma regioner används för regionaliseringen av leverantörer. De leverantörer som låg i en annan region än deras mottagare förflyttades till ett land som utifrån intervjuer ansågs lämpligt. För Amerikaregionen placerades leverantörerna i Mexiko, för Europaregionen placerades de i Rumänien och Asienregionen i Kina. Resultatet av regionaliseringen blev att utsläppen minskade med 4 % sett till det totala utgångsläget. Det visade sig även att utsläppseffektiviteten blev lägre eftersom mängden transportarbete för vägtransporter ökade och sjötransporterna minskade. Resultaten från scenariot med regionaliserade leverantörer har dock mycket osäkerhet i sig vilket främst grundar sig i att förändringarna sker i den delen av flödet där minst tillgång till data fanns att tillgå. Utifrån intervjuer framkom det även att regionalisera leverantörerna förmodligen skulle medföra ökade kostnader och initialt arbete, men kortare ledtider. Det framkom även att det främst var för mekanikkomponenter som regionalisering är ett alternativ då de är relativt tunga, billiga och enkla att tillverka i jämförelse med elektronikkomponenter. Elektronikkomponenterna ansågs inte vara lämpliga att regionalisera. Sammanfattningsvis kan Ericsson förvänta sig en minskning av växthusgasutsläpp vid en regionalisering av leverantörer, men storleken på minskningen behöver undersökas vidare. Framförallt behövs bättre data kring nuläget i början av flödet, vilket är något som Ericsson kommer att jobba vidare med.

För att skapa levande stadskärnor där människor trivs och vill vistas, behöver godstransporter förse stadskärnornas verksamheter med varor. Dessa urbana godstransporter leder dock till ett flertal negativa effekter för både lönsamheten, människan och planeten. Syftet med denna fallstudie är följaktligen att bidra till skapandet av en mer hållbar citylogistik, där flödet av godstransporter in till, inom samt ut ur Skövdes stadskärna förbättras utifrån både ett intressent- och hållbarhetsperspektiv. Studien undersöker dessutom vilka problem och utmaningar som finns, samt vilka intressekonflikter som kan uppstå vid skapandet av en hållbar citylogistik. I den teoretiska referensramen presenteras innebörden av en hållbar citylogistik samt vilka intressenter och aktörer som är involverade i skapandet av en hållbar citylogistik. De urbana godstransporternas negativa effekter på stadsmiljön redovisas sedan ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, vilket ligger till grund för de teoretiska förbättringsförslagen. Förbättringsförslagen utgår från att de bör gynna så många intressenter som möjligt för att ses som trovärdiga, samt leda till ett förbättrat flöde av godstransporter in till, inom samt ut ur Skövdes stadskärna. För att studera problematiken i Skövdes stadskärna utifrån olika intressenters perspektiv består den empiriska datainsamlingen av en kombinerad metodansats. Denna datainsamling innehåller således en direkt observation och insamling av kvantitativa data över hur godstransporter rör sig i Skövdes stadskärna, ett flertal intervjuer med både distributörer och godsmottagare, samt en genomförd enkätstudie riktad mot centrumbesökare i Skövdes stadskärna. Varje intressentgrupp har även fått möjligheten att rangordna de urbana godstransporternas negativa effekter utifrån vad de ansåg var mer respektive mindre viktigt vid skapandet av en hållbar citylogistik i Skövde för att bidra till en hållbar stadskärna. Rapportens analys baseras på framtagna förbättringsförslag samt intressentgruppernas syn på en hållbar citylogistik. Detta för att komma fram till hur flödet av godstransporter i Skövdes stadskärna kan förbättras ur ett hållbarhetsperspektiv för att gynna flera olika intressenter. Resultatet innehåller således fyra rekommenderade förbättringsförslag som anses vara rimliga att implementera i Skövdes stadskärna inom en uppskattad tidshorisont.
In order to create an attractive urban centre where people thrive, freight transport needs to provide the urban centre businesses with deliveries. However, these urban freight transports have several negative effects on profitability, people and the planet. The aim of this case study is therefore to create a more sustainable city logistics, where the flow of freight transports into, within and out of Skövde's urban centre will be improved from both a stakeholder and sustainability perspective. The study also considers the existing problems and challenges, and what conflicts of interest can arise, in the creation of a sustainable city logistics. The theoretical framework presents the content of a sustainable city logistics and which stakeholders and actors are involved in the creation of a sustainable city logistics. Later the negative impacts of urban freight transport are described from a social, economic and environmental perspective, which forms the basis for the theoretical improvement proposals. The proposals for improvement should benefit as many stakeholders as possible in order to be credible, and improve the flow of freight transport into, within and out of Skövde's urban centre. In order to study the problems in Skövde's urban centre from the perspective of different stakeholders, the empirical data collection consists of a combined research methodology. The data collection contains a direct observation and quantitative data considering the movement of freight transport in Skövde's urban centre. Furthermore, the study contains surveys and interviews with distributors and receivers in Skövde's urban centre. Each stakeholder has also been given the opportunity to rank which negative impacts of urban freight transport they considered to be more or less important in the creation of a sustainable city logistics in Skövde. The analysis is based on both proposals for improvement and the stakeholders' perspective on sustainable city logistics to find out how the flow of freight transport in Skövde's urban centre can be improved from a sustainability perspective in order to benefit several stakeholders. The result contains four recommended improvement proposals that are considered reasonable to implement in Skövde's urban centre within an estimated time horizon.

Under de senaste årtiondena har planeten, på grund av människans överanvändning av resurser, genomgått stora klimatförändringar och global uppvärmning. Den prognostiserade ökningen av population i kombination med den urbanisering som pågått de senaste 40 åren där fler söker sig till storstäderna kommer att resultera i ett ökat bostadsbyggande. Detta i sig innebär stora utmaningar då byggsektorn idag står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. En del av byggsektorns negativa klimatpåverkan kommer från dess ohållbara avfallshantering där en stor mängd av det avfall som slängs är potentiellt återanvändbart material. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att undersöka huruvida omvänd logistik, inriktat mot återbruk, i samverkan mellan byggentreprenörer i begränsade tätbebyggda stadsområden kan reducera avfall av byggmaterial för en mer hållbar utveckling. Det teoretiska ramverk som identifierats i studien, och ligger till grund för resultatet och de slutsatser som dragits, består främst av tre teorier: hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och omvänd logistik. Hållbar utveckling med sina tre underdimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet syftar huvudsakligen till det optimala läge där jordens resurser förbrukas på ett så hållbart sätt som möjligt. Cirkulär ekonomi är en process där ett använt material används så länge som möjligt i ett cirkulärt kretslopp med möjligheten att organisera och optimera hållbara materialflöden genom att bevara resurser och minska avfall. Slutligen är omvänd logistik en gren inom logistiken som syftar till hur en produkt av något slag hanteras, efter att den sålts och använts, med en effektiv hantering som antingen skapar nytt värde eller korrekt bortskaffande. Empirin är framtagen utifrån en kvalitativ metod i form av intervjuer kompletterat med kvantitativa data från en enkät. Resultatet bekräftar det som utgör studiens problem att det slängs brukbart material varpå ett medelvärde på åtta procent av det totala avfallet enligt studien har uppskattats vara brukbart. De materialen med störst potential till återanvändning är virke, skivmaterial av olika slag, isolering, armering och stålreglar. Gällande studiens inriktning att öka återanvändandet i samverkan mellan byggentreprenörer så finns det en generellt positiv inställning till det. Det finns även en insikt i att det genom samverkan kan vara möjligt att lösa problemet med dagens ohållbara avfallshantering under förutsättningen att de utmaningar som identifierats kan lösas. De största utmaningar som identifierats i studien var främst problematik med lagerhållning, kvalitetssäkring av återanvändningsbart material och resursineffektivitet. I studien har det framkommit att för att kunna påbörja återanvändning i samverkan för alla typer av byggmaterial finns det faktorer som måste lösas vilket innebär att det inte är något som kan implementeras idag. Däremot finns det inga egentliga större hinder till att börja återanvända standardiserat byggmaterial till provisorier då kvalitetsäkringsfrågan i form av garanti inte är relevant samt att det finns ett behov av sådant material under hela byggprocessen vilket löser problematiken med lagerhållning. För att påbörja arbetet med detta skulle digitala plattformar som idag redan finns kunna användas som marknadsplats, där det läggs in en begräsning på vilka som får köpa materialet som då skulle vara närliggande projekt. Även en enkel utgångpunkt istället för en digital plattform vore att en tätare kommunikation hålls mellan projekten och att materialfrågan därmed kan hanteras på samverkansmöten som hålls en gång i veckan. Slutligen kan det utifrån detta konstateras att efter en tids implementering av den här typen av omvänd logistik, inriktat mot återanvändning i samverkan, bör mängden avfall kunna reduceras jämfört med idag. Det skapar en mer cirkulär ekonomi i de begränsade tätbebyggda stadsområdena vilket i sin tur bidrar till en mer hållbar utveckling.
In the past decades the planet has, due to human overuse of resources, undergone climate change and global warming. Because of the projected increase of the population as well as the urbanization that has been going on the last 40 years, where more people seek towards metropolitan areas, it will result in an increased construction of housing. This will result in challenges considering the fact that the construction sector today represents a significant part of society's negative climate impact from a life-cycle perspective. One factor contributing to the negative climate effect given by the construction industry is its unsustainable waste management in which a significant part of the wasted materials is reusable. For this reason, the purpose of this research has been to investigate whether reverse logistics, targeted at reuse of construction materials, in collaboration between contractors in limited urban areas can reduce waste materials for sustainable development. The theoretical framework identified in this study, from which the result obtained originates and the conclusions are drawn, consists primarily of three theories: sustainable development, circular economy and reverse logistics. Sustainable development with its three dimensions: social, ecological and economic sustainability is aimed to reach the optimal stage in which resources are consumed in a sustainable way as possible. Circular economy is a process where used material is used as long as possible in a circular cycle with the ability to organize and optimize sustainable material flows, this by conserving resources and reducing waste. Lastly, reverse logistics is a branch within the common logistics that manage products of any kind after usage with an efficient management that either creates new value or a proper disposal. The results are based on a qualitative method with interviews supplemented by quantitative data from a questionnaire. The results confirm what constitutes the study's problem of today's unsustainable waste management in which still usable materials are discarded, whereupon the mean value of eight percent of the total waste is estimated to still be usable. The materials with the greatest potential for reuse are wood, board materials of various kinds, insulation, reinforcement bars and steel joists. Regarding the study's focus on increasing reuse in collaboration between contractors, a general positive attitude is seen towards it and there is an insight in the fact that solving the problem of today's unsustainable waste management will be difficult without collaboration. However, this is given by the fact that the challenges identified can be solved. The identified challenges in the study were mainly problems with quality assurance on reusable materials, inventory and resource inefficiency. In this study it has emerged that when it comes to starting reuse in collaboration consisting all types of building materials, there are factors that must be resolved before it will be possible. Something that stands in the way of implementing it today. On the other hand, there are no major obstacles towards reusing standardized building materials for temporary work since the quality assurance issue in the form of a guarantee is not relevant and that there is a need for such material during the entire building process, which solves the problem of inventory. To begin work on this, digital platforms that already exist today could be used as a marketplace, where a restriction is placed on who may buy the material. It could also be as simple as keeping a closer communication between projects. Finally it can be concluded that, after a period of time, an implementation of this type of reverse logistics, focused on reuse in collaboration, will be able to reduce the amount of waste compared to today. This will create a more circular economy in limited urban areas, whilst contributing to a more sustainable development.

An increased use of packaging has contributed to an increase of packaging waste. The purpose of this study is to identify how different organizations and consumer in a conceived supply chain affect waste disposal of packaging, how organizations and consumer can act and what obstacles and opportunities they encounter to contribute to a more environmentally friendly food packaging. The aesthetic ability of plastics, low weight and that the material is relatively inexpensive contributes to increase the use of plastic for packaging every year, as well as plastic packaging waste. Plastics can cause damage to animals and nature when the waste goes to landfill, and the raw material extraction of fossil raw materials continues if the packaging material is not minimized, reused or recycled. A certain packaging design and choice of material can contribute to increased profitability for the company, e.g. through resource minimization, marketing advantages and easier handling of packaging in the logistics flow. The design can also attract consumers to purchases as well as contribute to reuse, recycling, energy recovery or landfill waste of packaging. The increase in packaging has contributed to policy guidelines on waste management and statutory producer responsibility has develop. Food manufacturers are therefore responsible for the packaging they sell on the market even after consumers have used the product, which means they are responsible for establish collection- and recycling stations as well as waste minimization for packaging. The empirical research consists of ten interviewed companies and an anonymous consumer survey, which is divided into six different positions that may exist in a supply chain. All interviews and consumer research have touched upon subjects such as materials, recycling and environmental work that are associated with packaging. Due to the position of the different organizations and consumer in the supply chain and their views, actions and knowledge in different areas of the report, there is a variation in the collected data. Despite the organizations different viewpoints of packaging, packaging design and its environmental impact is influenced and influence all the organizations and consumer in the supply chain. To reduce the environmental impact of packaging the organization and consumer should consider packaging design, choice of materials and contribute to more sustainable actions for organizations and consumer. For example, through collaborations, reduced raw material extraction through material minimization, reuse and/or recycling, marketing, sorting waste and recycling processes.
Ökad användning av förpackningar har bidragit till att avfall från förpackningar har ökat. Syftet med denna rapport är att identifiera hur olika aktörer i en tänkt försörjningskedja påverkar avfallshanteringen av förpackningar, hur dessa aktörer kan agera och vilka hinder och möjligheter de står inför för att bidra till en mer miljövänlig livsmedelsförpackning. Plastens estetiska förmåga, låga vikt och att materialet är relativt billigt bidrar till att användningen av plast till förpackningar ökar för varje år likaså förpackningsavfall av plast. Plast kan orsaka skada på djur och natur när avfallet går till deponi samt att råvaruutvinningen av fossila råvaror fortsätter om förpackningsmaterialet inte minimeras, återanvänds eller återvinns. En viss förpackningsdesign och materialval kan bidra med ökad lönsamhet för företaget, exempelvis genom resursminimering, marknadsföringsfördelar och enklare hantering av förpackning i logistikflödet. Utformningen kan dessutom locka konsumenter till inköp samt bidra till återanvändning, återvinning, energiutvinning eller deponi av förpackning. Ökningen av antal förpackningar har bidragit till att politiska riktlinjer angående avfallshantering samt att ett lagstadgat producentansvar har utvecklats. Livsmedelsproducenter har därför ansvar för de förpackningar som de säljer på marknaden även efter att konsumenter använt produkten, vilket innebär att de har ansvar att upprätta insamling- och återvinningsstationer samt avfallsminimering för förpackningar. Den empiriska forskningen består av tio intervjuade företag samt en anonym konsumentundersökning som är uppdelade över sex olika positioner, som kan finnas i en försörjningskedja. Samtliga intervjuer och konsumentundersökningen har berört områden så som material, återvinning och miljöarbete som är förknippat med en förpackning. På grund av de olika aktörernas position i kedjan samt deras syn, agerande och kunskap inom olika områden av vad som berörs i rapporten varierar den insamlade datan. Trots aktörernas olika syn på förpackningar påverkas och påverkar samtliga aktörer utformningen på förpackningar och dess miljöpåverkan. Ett sätt att minska förpackningens miljöpåverkan är att aktörerna tar hänsyn till förpackningens design, materialval samt ett mer hållbart agerande som var och en av aktörerna kan bidra till. Exempelvis genom samarbeten, minskad råvaruutvinning genom materialminimering, återanvändning och/eller återvinning, marknadsföring, källsortering samt återvinningsprocesser.

Urbanisering och befolkningsökning är två faktorer till att traditionella logistikmodeller ställs inför utmaningar. Godstransporter har en avgörande roll för en stads ekonomiska liv samtidigt som de är en bidragande faktor till negativ miljöpåverkan. Samtidigt ställs allt högre krav på logistikkedjor att främja hållbar utveckling genom nya lagstiftningar. Kommuner kan bidra till hållbar utveckling genom innovationer i transportsystemen som kan leda till minskad miljöpåverkan. Kommuner har även möjlighet att genom offentlig upphandling påverka och ställa krav på sina leverantörer att arbeta mot en hållbar framtid. Genom att samordna sin distribution till verksamheter kan kommunen både minska miljöpåverkan och främja ekonomisk tillväxt.  Syftet med denna studie är att studera samordnad varudistribution i Trelleborgs kommun som varit i drift sedan november 2020. Vi har med hjälp av intervjuer från de ytterst ansvariga för projektet samt observationer från omlastningsterminalen, lagt upp det empiriska materialet i studien. I den teoretiska referensramen fördjupar vi oss inom hållbara transportsystem och hur faktorer som infrastruktur, offentlig upphandling och säkerhetsaspekter kan inverka på systemen. Genom att analysera det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen kom vi fram till att det är för tidigt att dra några slutsatser om klimatpåverkan har minskat och om projektet har kunnat främja den ekonomiska utvecklingen för kommunen. Däremot kan vi se en positiv utveckling då säkerheten runt verksamheterna i kommunen har ökat eftersom transporterna har minskat. Även logistiken har förbättrats genom ruttoptimering och ökad fyllnadsgrad på transporterna. Kommunen har även genom offentlig upphandling kunnat främja lokala företag som har lett till ökad ekonomisk tillväxt.
Urbanization and population growth are two factors that present challenges for the current transport system. Freight transport plays a crucial role in a city's economic life, while at the same time being a contributing factor to a negative environmental impact. At the same time all higher demands, through new legislation, are placed on logistics chains to promote sustainable development. The municipality will therefore be an important player in work towards sustainable development and can, through innovations in the transport systems, contribute to reduced environmental impact. In addition, the municipality can through public procurement, influence and make demands on their suppliers to work towards a sustainable future. By coordinating its distribution to businesses, the municipality can both reduce its environmental impact and promote economic growth.The purpose of this paper is to study coordinated goods distribution in the municipality of Trelleborg, which has only been in operation since November 2020. We have, with the help of interviews from those ultimately responsible for the project and observations from the transshipment terminal, put up the empirical material in the study. In the theoretical frame of reference, we delve into sustainable transport systems and how factors such as infrastructure, public procurement and safety aspects can influence the system. By analyzing the empirical material based on the theoretical frame of reference, we came to the conclusion that it is too early to draw any conclusions about whether the climate impact has decreased and whether the project has been able to promote economic development for the municipality. On the other hand, we can see a positive development as security around the operations in the municipality has increased because transport has decreased. Logistics has also been improved through route optimization and an increased degree of filling in the transports. The municipality has also been able to promote local companies through public procurement, which has led to increased economic growth.

Purpose – The purpose of the study is to investigate opportunities for improvement in flows around region-based plastic waste management. To be able to answer the purpose of the study, the following two questions were formulated:  What factors should be considered when introducing circular plastic waste streams?  What is the responsibility of regional stakeholders in the introduction of circular plastic flows?  Method – The study is of an inductive approach in the form of a qualitative case study with an analysis unit based on two different analysis levels. In the study, the analysis unit is plastic waste management, which is broken down into the regional and actor level. To answer the presented questions, empirical data was collected in the form of interviews, questionnaires, and a document study. The Gioia method was used to transform data from interviews and surveys into themes and common factors with theoretical foundations. The method also makes it easier for the reader to follow the chain of evidence from data to analysis.  Findings – The results of the study show that today's plastic waste flows mainly follow a linear value flow and that the necessary flow must be changed towards a circular plastic waste flow. When introducing circular plastic waste streams, the following factors need to be considered for implementation to contribute to improvement: Design, Sorting, Transport and Economy. Furthermore, the study shows that the issue of liability is important for the possibility of claiming within the plastic waste flow and that today it is not clear who is responsible and when. This contributes to the fact that changes in plastic waste management must be clarified and that those responsible need to be named. The conclusions for the study and the result are that the problems surrounding plastic waste management need to be considered from a holistic perspective along the entire supply chain and that all actors involved must take their responsibility.  Implications – The study resulted in theoretical and practical contributions based on new knowledge. The theoretical contribution that the study has made is plastic waste management based on a regional approach where the theory today mainly deals with a circular economy based on company cases and national level. Additional theoretical contributions were made through common problem areas that were presented based on four factors, design, sorting, transport, and economy. These factors together with the theory of circular economy contributed to a theoretical contribution based on a developed model of the linear flow, to a more circular and sustainable plastic waste flow. The practical contribution is in the form of an increased understanding of the regional actors in the problem and who carries the responsibility in the various parts of the flow. This study can be used to get other regions to improve and develop their plastic waste flow at a regional level that benefits all actors.  Limitations – The current Covid-19 pandemic has affected the implementation of the study in the form of limited opportunities for visits to actors in the value chain. Another limitation is the geographical delimitation where the study only examines the flow based on a selected region, a study comprising several regions would have contributed to a more generalizable result.  Keywords – Plastic waste, Circular economy, Sustainable plastic use, Plastic waste flow, Circular plastic flow
Syfte – Syftet med studien är att undersöka förbättringsmöjligheter i flöden kring regionsbaserad plastavfallshantering. För att kunna besvara studiens syfte formulerades följande två frågeställningar:  Vilka faktorer bör beaktas vid införandet av cirkulära plastavfallsflöden?  Vilket ansvar har regionala aktörer vid införandet av cirkulära plastflöden?  Metod – Studien är av induktiv ansats i form av en kvalitativ fallstudie med en analysenhet som utgår ifrån två olika analysnivåer. Analysenheten är i studien plastavfallshantering som bryts ner till regional och aktörs nivå. För att besvara de presenterade frågeställningarna samlades empiriska data in i form av intervju, enkätundersökning samt en dokumentstudie. Gioia-metoden användes för att omvandla data från intervjuer och enkätundersökning till teman och gemensamma faktorer med teoretisk förankring. Metoden underlättar även för läsaren att följa beviskedjan från data till analys.  Resultat – Studiens resultat visar att dagens plastavfallsflöden främst följer ett linjärt värdeflöde och för att förbättra flödet krävs förändring mot ett cirkulärt plastavfallsflöde. Vid införande av cirkulära plastavfallsflöden behöver följande faktorer beaktas för att implementeringen ska bidra med förbättring: Design, Sortering, Transport och Ekonomi. Vidare påvisar studien att ansvarsfrågan är viktig för möjlighet till förbättring inom plastavfallsflödet och att det idag inte är tydligt vem som är ansvarig och när. Detta bidrar till att förändringar inom plastavfallshantering måste förtydligas och att ansvariga behöver benämnas. Slutsatserna för studien och resultatet är att problematiken kring plastavfallshantering behöver beaktas utifrån ett helhetsperspektiv längs med hela försörjningskedjan och att alla inblandade regionala aktörer måste ta sitt ansvar.  Implikationer – Studien resulterade i teoretiska och praktiska bidrag utifrån ny framförd kunskap. Det teoretiska bidraget som studien har givit till är plastavfallshantering utifrån ett regionalt synsätt där teorin idag främst behandlar cirkulär ekonomi utifrån företagsfall och nationell nivå. Ytterligare teoretiskt bidrag framfördes genom gemensamma problemområden som presenterades utifrån fyra faktorer, design, sortering, transport och ekonomi. Dessa faktorer tillsammans med teori kring cirkulärekonomi bidrog till ett teoretiskt bidrag utifrån en utvecklad modell av det linjära flödet, till ett mer cirkulärt och hållbart plastavfallsflöde. Det praktiska bidraget är i form av en ökad förståelse hos de regionala aktörerna i problematiken och vem som bär ansvaret i de olika delarna av flödet. Denna studie kan användas för att få andra regioner att förbättra och utveckla sitt plastavfallsflöde på en regional nivå som gynnar samtliga aktörer.  Begränsningar – Den rådande Covid-19 pandemin har påverkat studiens genomförande i form av begränsad möjlighet i besök hos regionala aktörer i värdekedjan. Ytterligare en begränsning är den geografiska avgränsningen där studien endast undersöker flödet utifrån en utvald region, en studie innefattande flera regioner hade bidragit till ett mer generaliserbart resultat.  Nyckelord – Plastavfall, Cirkulär ekonomi, Hållbar plastanvändning, Plastavfallsflöden, Cirkulära plastflöden

Med den kontinuerliga automationen och de globala mål som syftar till miljövänliga och grönare samhälle, bildades företaget TerraGo Deliveries med syfte att minimera växthusgasersutsläpp i stora städer genom hållbarare logistik. Deras mål är att bygga en robot som levererar mat från restauranger till kunder. Roboten ska gå på gångställe med människor för att minska trafiken i körfälten. Vanligtvis, går leveransen genom chaufförer som kör bilar eller moped som orsakar mer gasutsläpp och mer trängsel i trafik samt risk för olyckor. Det här projektet går ut med att framta ett upphängning system till första prototypen av TerraGo Deliveries robot som är sexhjuldriven. Det nya systemet ska klara sig med att gå på grusvägar och gå på trottoars kanter. För att komma fram till den slutliga designen så delas projektet in i flera olika delmoment som består av faktainsamling för upphängning system till olika fordon och robotar, skisser, mekanikberäkningar, CAD modellering, 3D-printing, värklighetstester, konceptutveckling och materialval. CAD-programmet Creo Parametric 5.0 har använts för att skapa 3D-modeller för de olika koncepten. Samt programmet Granta EduPack, som är ingenjörsmässigt materialdatabas, har varit ett verktyg för materialvalet. Dessutom renderingar på den slutliga designen har utförts med hjälp av KeyShot 10 för att visa hur den kommer se ut på verkligheten. Resultatet kommer att redovisa upphängningssystemet som en 3D-modell som visar hur den kommer att lösa problemet med hänsyn till montering anvisningar. Materialvalet för systemet hamnar på aluminiumlegeringen SS 4212–06.
With the continuous automation and the global goals that aim to more environmentally friendly and greener society, the company TerraGo Deliveries was formed with purpose of minimizing greenhouse gas emissions in large cities through more sustainable logistics. Their goal is to build a robot that delivers food from restaurants and shops to customers. The robot will go on the pavement at peoples’ speed to reduce traffic in the lanes. Usually, the delivery goes through drivers who drive cars or scooters that cause more gas emissions and more congestion in traffic as well as the risk of accidents. This project involves developing a suspension system for the first prototype of the TerraGo Deliveries robot, which is six-wheel drive. The new system will be able to go on gravel roads and climb on the curbs without any problem. To reach at the final design, the project has been divided into several different phases that consist of fact collection for suspension systems for different vehicles and robots, sketches, mechanical calculations, CAD-modeling, 3D-printing, reality tests, concept development and material selection. The CAD program Creo Parametric 5.0 has been used to create 3D models for the various concepts. And the program Granta EduPack, which is an engineering material database, has been a tool for material selection. In addition, renderings of the final design have been performed using KeyShot 10 to show how it will look like in reality. The result will present the suspension system as a 3D-model that shows how it will solve the problems, which are introduced in the report, with the assembly instructions. The choice of material for the system ends up on the aluminum alloy SS 4212–06.

Generic pharmaceutical supply chains are complex, interfacing humanitarian needs, industrial manufacturing, regulatory bodies and numerous other shareholders. This report gives a brief introduction to a current supply chain process within a company as well as a proposal to improve the supply chain financially, socially and environmentally. Data has been collected mainly through interviews and literature studies in order to conduct a case study. The project included an initial business case, calculations of necessary data in order to justify the work as well as to quantify the results. The main part of the proposal is to postpone the packing of medical products to a later stage as a way of improving the triple bottom line. Theoretically, this change results in lower ordering costs, lower volumes scrapped and thus lower scrapping costs and pollution, a decrease in order volumes further reducing costs and pollution and more. The study met the intended outcomes and would theoretically improve the company in line with the set targets. At the time of writing it is yet unclear whether it will lead to any action on behalf of the company.
Försörjningskedjorna inom farmaceutisk generika är komplexa med många externa beröringspunkter såsom mänskligt behov, industriell produktion, regulatoriska organisationer och andra intressenter. Den här rapporten erbjuder en kort introduktion till den befintliga försörjningsprocessen i ett företag i branschen samt ett förslag till hur företaget kan förbättra sin försörjningskedja ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Information har inhämtats främst genom intervjuer och litteraturstudier som har utgjort grund för en fallstudie. Projektet inkluderade framtagning av ett beslutsunderlag, datakalkyler för att ge stöd åt syftet med arbetet samt för att kvantifiera resultaten. Huvuddelen av förslaget utgörs av senareläggningen av packningsstadiet för medicinska produkter och effekten det får på det som på engelska kallas triple bottom line. Implementeringen av projektet ska teoretiskt leda till bland annat förbättrade vinstmarginaler, lägre andel kassationer och därmed en minskning av kostnader och utsläpp hänförliga till kassationer, lägre ordervolymer vilket i sin tur leder till sänkta kostnader och utsläpp. Studien har gett ett positivt utfall relativt målsättningen och implementeringen ska teoretiskt leda till en förbättring av verksamheten i linje med de uppsatta målen. I skrivande stund är det oklart huruvida företaget kommer att implementera förslaget.

Idag sker många transporter med låg utnyttjandegrad vilket gör att transportkostnaden per produkt blir hög samtidigt som transporter har en negativ påverkan på miljön. Genom att konsolidera transporter kan utnyttjandegraden av transporterna öka. Ökad utnyttjandegrad kan även hjälpa företagen att gå mot cirkulär ekonomi där målet är att utnyttja resurserna maximalt. För små och medelstora företag kan det dock vara svårt att bygga upp samarbeten med andra företag. Dessa företag möter olika möjligheter och hinder vid implementering av transportkonsolidering, därför kommer denna studien identifiera vilka dessa är. Studien har genomförts i samarbete med 16 företag i Orust kommun och har visat att de största hindren vid transportkonsolidering är kundkrav, produktkrav och informationsdelning. Företagen upplevde att kundernas krav på korta ledtider skulle göra det svårt att samordna transporter med andra företag. Många företag upplevde även att produktkraven deras produkter ställer på transporterna skulle försvåra transportkonsolidering. Studien kunde dock visa att flera företag hade liknande produktkrav vilket möjliggör transportkonsolidering. En del företag ansåg att det saknades stöd och samarbete för den informationsdelning som krävs vid konsolidering. De främsta möjligheterna som identifierades är företagskulturen och viljan att gå mot en mer hållbar distributionskedja. Företagen som deltog i intervjuerna nämnde att de såg positivt på transportkonsolidering om det fanns ett sätt att enkelt samordna transporterna. De är även aktiva i Orust Kretsloppsakademi som arbetar för ett hållbart Orust vilket visar att det finns ett intresse av att bli mer hållbara.
Today, many transports are at a low rate of utilization. This means that shipping costs per product will be high and at the same time transports have a negative impact on the environment. Consolidating transports can increase the utilization rate for transports which minimizes costs and environmental impact. Increased utilization rates can also help companies move towards circular economics where the goal is to maximize their utilization of resources. However, for small and medium size companies it may be difficult to build up partnerships with other companies. These companies face different possibilities and obstacles in implementing transport consolidation, therefore this study will identify these. The study has been carried out in cooperation with 16 companies in Orust and has shown that the main obstacles to transport consolidation are customer requirements, product requirements and information sharing. The companies perceived that customer demand for short lead times would make it difficult to coordinate transport with other companies. Many companies also found that the productrequirements of their products on transport would make transport consolidation difficult. However, the study showed that several companies had similar product requirements, which enables transport consolidation. Some companies also felt that there was no support and cooperation for the information sharing required for consolidation. The main opportunities identified were corporate culture and the desire to move towards a more sustainable distribution chain. The companies that participated in the interviews mentioned that they can see possibilities of transport consolidation if there was a way to easily coordinate transport. They are also active in the Orust Kretsloppsakademi that works for a sustainable Orust, which shows that there is an interest in becoming more sustainable.

During the time I've attended the programme to become a Transportation manager, I've been presented with quite a large number of different words. My purpose with this paper is to take a closer look at them, and see if they're sustainable concepts. This paper will be a literary study, and be on a wholly theoretical level. After a thorough examination of the various words, I've come to the conclusion that these words that I've chosen aren't just fad-words. They're going to be around for quite a while, this due to the fact that they're based on good ideas from the get-go. Many of them represent simple but functional solutions, that every one at work or at home that may partake in and thus create a better environment
Under den tiden jag har gått på Transportation manager programmet har jag fått ta del av en mängd ord. Dessa tänker jag gå in lite närmare på och se ifall de kan vara hållbara koncept. Detta arbetet kommer vara en litteraturstudie, och kommer att vara på en rent teoretiskt nivå. Efter att ha gått igenom de olika orden har jag kommit fram till att detta inte är några modeflugor jag har valt. De kommer att finnas kvar en lång tid, mest för att de är baserade på goda idéer från början. Många av dem representerar enkla men funktionella lösningar som var och en på företaget och hemma kan ta del av för att skapa en bättre miljö.

This study explores the overlapping of platform technology and cooperative processes in logistics and how this can be of interest to make the industry more environmentally sustainable. It examines the literature regarding platform technology, horizontal collaboration, and environmental sustainability in logistics. Data was collected through interviews with experts in the logistics industry, representatives from logistics companies and a software solutions provider, to obtain a nuanced image from the industry. A framework was created to provide answers to how digital platforms can better be utilized for cooperation in logistics to improve environmental sustainability. In order to fulfill this, incentives and challenges for small- and medium-sized enterprises to cooperate through platform technology were identified. The incentives that were found were classified into driving and pushing. The driving incentives refer to evident benefits for small- and medium-sized enterprises of joining cooperative logistics platforms, while pushing incentives are based on external factors and current issues that potentially could be solved through a cooperative platform. The identified challenges to cooperating through digital platforms are related to cooperative processes, technology and digitalization, and environmental sustainability. These were analyzed from a systems perspective to understand how these affect the problem on several levels in the industry of logistics. Together, the incentives and challenges form the final framework and illustrate how platforms for cooperation can be realized in the logistics industry.
Denna studie undersöker överlappningen av digitala plattformar och samarbetsprocesser inom  logistik och hur detta kan vara av intresse för att göra industrin mer miljömässigt hållbar. Studien utforskar forskningslitteraturen om digitala plattformar, horisontellt samarbete och miljömässig hållbarhet inom logistik. Data samlades in genom intervjuer utförda med experter inom logistikindustrin och representanter från en mjukvarulösningsleverantör och från små- och medelstora företag inom logistik, för att få en nyanserad bild från branschen. Ett ramverk skapades för att ge svar på hur digitala plattformar kan användas bättre för samarbete inom logistik för att förbättra miljömässig hållbarhet. För att uppfylla detta så identifierades incitament och utmaningar för små- och medelstora företag för samarbete genom plattformsteknik. De incitament som hittades klassificerades som drivande och pressande. De drivande incitamenten syftar till de uppenbara fördelar för små- och medelstora företag att ansluta sig till kooperativa logistikplattformar, medan de drivande incitamenten baseras på externa faktorer och problem som potentiellt kan lösas genom en samarbetsplattform. Utmaningarna för att samarbeta via digitala plattformar identifierades relaterat till samarbetsprocesser, teknik och digitalisering, samt miljömässig hållbarhet. Dessa utmaningar identifierades sedan ur ett systemperspektiv för att förstå hur de påverkar problemet på flera nivåer inom logistikbranschen. Tillsammans utgör incitamenten och utmaningarna det slutgiltiga ramverket och illustrerar hur plattformar för samarbete kan förverkligas mer inom logistikindustrin.

Klimatkrisen är ett problem som behöver angripas från flera områden. Ett område med stor negativ miljöpåverkan i Sverige är transportsektorn och i synnerhet har godstransporter en stor påverkan. I takt med att konsumtionen i samhället ökar för varje år så ökar även godstransporterna kopplade till detaljhandeln i samma  takt, vilket leder till ökade utsläpp och negativ miljöpåverkan. Detaljhandeln har även krav på att erbjuda deras konsumenter en sömlös handel där de fritt ska kunna handla och returnera i olika kanaler, vilket leder till ökad komplexitet i deras logistiknätverk. För att minska utsläppen från godstransporterna måste detaljhandelsföretagen använda mer hållbara transporter genom bland annat mer miljövänliga fordon, bränslen och bättre transportplanering.   Eftersom detaljhandelsföretag i stor utsträckning tar hjälp av tredjepartslogistiker med deras allt mer komplicerade logistiklösningar så det upp till båda två parterna att tillsammans utveckla hållbara transporter. En litteraturgenomsökning visade att det fanns behov av mer forskning med fokus på samarbetet mellan detaljhandelsföretag och tredjepartslogistiker. Detta eftersom detaljhandelsföretaget är nära konsumenterna vilket visat sig leda till att deras logistik har stor negativ effekt på miljön. Denna studie har därav för avsikt att besvara följande problemformulering: Hur kan samarbetet mellan svenska detaljhandelsföretag med omnistrategi och deras tredjepartslogistiker utvecklas med fokus på hållbara transporter? Denna studie genomförde fallstudier på detaljhandelsföretag och tredjepartslogistiker för att undersöka och skapa en djupare förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som finns hos de två parterna till att utveckla hållbara transporter tillsammans samt vilka drivkrafter de har för att etablera dem. Studien har en abduktiv ansats där den teoretiska referensramen behandlar teorier och tidigare studier inom hållbara transporter, intressenters påverkan, inköpsprocessens utvärdering och uppföljning samt hur kommunikation och motivation påverkar ett samarbete. Studien genomförde kvalitativa semistrukturerade intervjuer med några av Sveriges största detaljhandelsföretag och 3PL-företag.   Respondenternas svar tyder på att den största drivkraften till att utveckla hållbara transporter är samhällets krav på hållbarhet, men även att konkurrenter blir viktigare att ta hänsyn till, i synnerhet för tredjepartslogistiker. Det framkom att det fanns skillnad mellan större och mindre tredjepartslogistiker där detaljhandelsföretagen upplevde mindre aktörer som enklare att samarbeta med. Satsningar på  IT-system är nödvändiga för att skapa bättre möjligheter för utvärdering och uppföljning av hållbara transporter, men även för att möjliggöra ett mer standardiserat sätt att mäta och rapportera CO2-utsläpp. Samarbetet kan förbättras genom fler gemensamma projekt mellan detaljhandelsföretaget och deras tredjepartslogistiker, detta för att förbättra relationen samt öka motivationen hos den part som är mindre motiverad till att utveckla hållbara transporter. De utmaningar som kvarstår är konsumentens ovilja att betala för hållbara transporter samt begränsningar inom teknologi och infrastruktur för fossilfria fordon.

Bakgrund: Under förra århundradet har den globala ekonomiska tillväxten gett upphov till en enorm konsumtion av varor samtidigt som globaliseringen har lett till stora varuflöden över hela världen. Tillväxten av transporter och dess tillhörande logistiktjänster har varit ett betydande område som har förenklat leveranser. Vidare medför det flera nackdelar, såsom ökade luftföroreningar, naturskador och klimatförändringar. Många företag väljer att kontraktera en 3PL-leverantör.  Syfte: Studiens syfte är att identifiera och skapa förståelse för hållbara transporter. Avsikten är att titta på vilka faktorer som påverkar kundernas val av 3PL-företag vid köp av hållbara transporter. Dessutom hur ett 3PL-företag kan skapa konkurrensfördelar genom att arbeta med hållbara transporter.  Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ studie med inslag av kvantitativa data som till exempel utförda enkätundersökningar och hållbarhetsredovisningar. Den kritiska realismens synsätt och deduktion används som angreppssätt. Slutsats: Resultaten av studien är att kunder till 3PL-företag i nuläget är mest intresserade av de traditionella prestationsfaktorerna vid transportinköp och att miljöfaktorer ofta ses som sekundära, men att mycket tyder på att dessa faktorer kommer få en allt viktigare roll i framtiden. Det upptäcktes många likheter i de tre studerade 3PL-företagens arbete och syn på hållbara transporter samt deras mål och strategi för att bidra till en hållbar utveckling. Det går att se hållbara transporter som en konkurrensfördel för dessa stora globala 3PL-företag, men det är svårt att dra en generell slutsats för alla marknader i nuvarande situation.

The global population is growing, and more people than before are moving to cities. This creates a need for increased building efficiency and possibility to work in remote environments. On today’s construction sites, there is a need to able to organize the site in a better way. In the future, autonomous vehicles will instead find it difficult to localize materials on a construction site. The autonomous vehicles can localize themselves with cameras and sensors, but they do not know how to localize the materials and items. This report is based on a project where Volvo Construction Equipment acted as a customer and the project was performed by students from Blekinge Institute of Technology and Stanford University. The prompt for this project was “From elephants to ants – from Earth to Mars” and would later be interpreted as finding a solution for the future that will be able to function without human’s intervention. From this project, this report was created. The following research questions for this report were: • How can workers locate building materials on today’s construction sites? • How will autonomous vehicles be able to locate material without human assistance in future construction sites? To solve these problems a design-process started, using an engineering design method. This method was chosen because of the type of problem. In engineering, the problem is identified to create a solution to the problem, comparing to when studying science, a question should be answered. The outcome from this report is a Product Service System (PSS) for a tracking system and a device for materials on today’s and future construction sites. When this solution was created no economic aspects were considered. Also, the focus of this report is the first steps of going from today’s construction sites to the future construction sites where autonomous vehicles will be used. The result from this research shows that the same problem of organizing a construction site is a pattern that can be seen in the majority of the sites that were visited during field works. Also, the workers today have little trust in the autonomous vehicles which is a result of lacking information and communication within companies. Furthermore, to be able to move to an autonomous future the mindset and attitude has to be changed. The collected data was analysed, and the outcome was a tracing system that will enable, both humans and machines, to localize materials on today’s and future construction sites. With this solution, today’s workers can track their materials wherever it is placed, without any need of changing the site. The autonomous vehicles will be able to use the tags to localize materials when there are no humans around.
Den globala befolkningen växer och fler flyttar till städerna än tidigare. Detta skapar ett behov av ökad effektivitet i byggbranschen och möjlighet till arbete i avlägsna miljöer. På dagens byggarbetsplatser är det nödvändigt att kunna organisera platsen på ett bättre sätt. I framtiden kommer de autonoma fordonen få det svårare att lokalisera material på en byggarbetsplats. De autonoma fordonen kan lokalisera sig med kameror och sensorer, men de vet inte hur man lokaliserar material och föremål. Rapporten bygger på ett projekt där kunden var Volvo Construction Equipment och projektet utfördes av studenter från Blekinge Tekniska Högskola och Stanford University. Prompten för projektet löd "Från elefanter till myror - från jorden till mars" och som senare tolkades till att finna en lösning för framtiden som kommer att kunna fungera utan mänsklig påverkan. Från detta projekt skapades denna rapport. Följande forskningsfrågor skulle besvaras: • Hur kan arbetare lokalisera byggmaterial på dagens byggarbetsplatser? • Hur kommer autonoma fordon kunna lokalisera material utan mänsklig hjälp på de framtida byggarbetsplatserna? För att lösa dessa problem startades en designprocess, med vald ingenjörsmetod. Denna metod valdes på grund av typen av problem. I ingenjörsmetoden identifieras problemet för att skapa en lösning till problemet, jämfört men en vetenskaplig metod, där en fråga besvaras. Resultatet från denna rapport är ett produkttjänstesystem (PSS) för ett spårningssystem för att kunna spåra material på dagens och framtida byggarbetsplatser. När denna lösning skapades togs det ingen hänsyn till de ekonomiska aspekterna. Fokus på denna rapport är de första stegen för att gå från dagens byggarbetsplatser mot de framtida byggplatserna där autonomiska fordon kommer att användas. Resultatet av forskningen visade att det finns ett stort behov av att organisera de olika byggarbetsplatserna som besöktes under studiebesöken. Arbetarna har idag ett litet förtroende för de autonoma fordonen som är ett resultat av bristande information och kommunikation inom företagen. För att kunna gå till en autonom framtid måste tankesätt och attityd ändras. Den samlade data analyserades och resultatet var ett spårningssystem som gör det möjligt för både människor och maskiner att lokalisera material på dagens och framtida byggarbetsplatser. Med denna lösning kan dagens arbetare enkelt spåra materialet, utan att behöva omstrukturera arbetsplatsen. De autonoma fordonen kommer kunna använda spårningssystem för att kunna lokalisera material när det inte finns några människor till hands.

Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne som har influerat många industrier och logistikstrukturer. Syftet med denna rapport är att studera hur inköpsfunktionen inom möbelbranschen kan bidra till att öka den hållbara utvecklingen inom företag och därmed påverka den hållbara utvecklingen i samhället. Författarna för denna studie har studerat hur hållbarhetsarbetet ser ut hos fyra svenska möbelföretag samt hur deras kortsiktiga- och långsiktiga mål ser ut. Arbetet med hållbart inköp gynnar flera parter i en försörjningskedja och i samhället. Litteraturen som har använts visar på att det hållbara arbetet oftast brister hos leverantörerna på fabrikerna. Många fabriker finns i länder som är klassificerade som högriskländer, vilket innebär att de inte förhåller sig till exempelvis rättvisa arbetsvillkor eller löner. I de fallen behöver företag interagera leverantörerna i sitt CSR-arbete, utöver sitt interna hållbarhetsarbete, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Genom att arbeta med CSR-aspekterna kopplat till inköpsarbetet, kan företag uppnå ett hållbart inköp. Författarna för denna studie har analyserat vilka svårigheter som finns i hållbarhetsarbetet och har på så sätt kunnat redogöra för eventuella förbättringsåtgärder. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier som har kunnat användas som riktlinjer för utvecklingsarbetet för hållbart inköp. Det empiriska materialet sammanställer hur företagens inköpsstrategier ser ut för det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet idag. Många av de studerade företagen förhåller sig till teorin, även om de har potential att arbeta med teorierna i större utsträckning. Resultatet av denna studie är att det föreligger en gemensam svårighet för de studerade företagen, vilket är att integrera leverantörer och underleverantörer i CSR-arbetet för att uppnå ett hållbart inköp. Eftersom det exempelvis förekommer kulturella skillnader och lagstiftningar, kan det vara svårt att påverka leverantörerna. Därför ingår en del av företagen i samarbete med externa parter som granskar att leverantörerna förhåller sig till företagens krav och till de globala riktlinjerna. Genom att utöva inflytande på leverantörernas arbete och få dem att förstå hur kedjan tillsamman kan bidra till ett hållbart klimat, kan de skapa ett närmare samarbete för att företaget ska uppnå ett hållbart inköp.
Sustainability is today a well-known subject and has influenced industries while it has been fundamental for logistical structures. The purpose of this paper is to study how the purchasing division, within the furniture industry, can contribute to the increasing development of sustainability in the community. This study encompasses four Swedish companies, where the authors of this essay examine the present situation. Furthermore, the authors examine which short-term achievements and long-term goals respective company has, in the aim of accomplishing sustainable purchasing. Based on this study’s literature, sustainable purchasing benefits several parties within the supply chain and in the society. This essay’s scientific research also points at the issues of sustainable work in progress that is identified at the suppliers. A big scale of this study's company’s suppliers is located in highrisk countries, which means that those countries does not address the same working conditions as in other countries. The earlier scientific research of this study also implies that companies needs to take an environmental and economical responsibility. In those cases, companies need to integrate with their supply chain in regard to CSR work, beyond their internal work efforts. A fundamental concept in the work for sustainability is CSR, which contains an economic, environmental and social responsibility. The relation between these CSR-factors and the work it entails, manage companies to accomplish sustainable purchasing. The authors of this paper have analyzed the difficulties with sustainable work, and from that manage to point out possible improvements. The theoretical frame of reference highlights theories that can be used as strategies for the development work towards sustainable purchasing. The purpose of the empirical material is to examine how the companies purchasing strategies are outlined and contributes to the economic, environmental and social work. The practical work at these companies of this study reflects the theories. Some of them has the potential to work with the theories in a larger extension. The result of this study is that the companies experience the same difficulty, which is to integrate suppliers and sub-suppliers in the work of CSR, to accomplish sustainable purchasing. Since there are contrasts between countries, culturally and legally, the companies collaborate with external parties to create policys. These policys are aimed to apply as a common interest for all involved parties in the supply chain. In addition to these policys, the urge to integrate the supply chain, comes from the companies internal interests. By interacting the suppliers and make them understand which effect they can have on the climate, they can develop closer cooperation to achieve a sustainable purchase.

För att studera effekterna av att samhället prioriterar cyklande i ej signalreglerade korsningar, har en tvärvetenskaplig litteraturstudie om attraktiv cykelinfrastruktur och trafiksäkerhet genomförts tillsammans med en före-efter studie som genomförts vid fyra nya cykelöverfarter som byggts i Umeå. Cykelöverfarten är en ny typ av korsning som infördes 2014 som prioriterar cyklande likt gående prioriteras på övergångsställen efter den så kallade zebra-lagen, men cykelöverfartens utformningskrav med hastighetsäkring skyltar och vägmarkering innebär att korsningar måste byggas om för att bli cykelöverfarter, och deras spridning i landet varierar, där Gävle kommun tidigt har varit framstående. I trafikstudien har cyklandes kön, väjningsbeteende, riktning och hastighet noterats, samt motortrafikanters väjningsbeteende, totalt har ca 4700 trafikanters noterats och över 800 interaktioner mellan cyklist och bilist observerats. Resultatet visar främst på en stor skillnad mellan cyklande kvinnor och män på cykelpassager, där kvinnor väjer mer för bilar än män, men också att denna skillnad minskar när en cykelöverfart anläggs. Mindre än hälften av interaktioner mellan bilar och cyklar sker enligt trafikreglerna på cykelpassager. Potentialen att öka väjning mot cyklande med en cykelöverfart beror till stor del på utformning och hur väjningsbeteendet såg ut före insatsen då väjningsbeteende på cykelpassager varierar mycket mellan platser, medan en väl utformad cykelöverfarten visar på en god potential att nå 90% väjningsgrad med liten variation mellan platser. Hälften av cyklande i Sverige som skadas i krock med bilar skadas i korsningar, där kvinnor är mer drabbade än män. Cykelns hastighet upp till 25km/h och biltrafikens ofta höga hastighet gör det svårt för trafikanter att hinna se och väja i tid i korsning, varför cykelöverfartens varningsskyltar och hastighetssäkring för motortrafiken, samt goda fria siktlinjer är avgörande för en förutsägbar och trygg trafikmiljö med färre hårda inbromsningar. Trafikstudien visar att cyklandes hastighet ökar med i genomsnitt 2 km/h på cykelöverfarter för de flesta cyklande. Det har i tidigare studier visats att risken för olyckor inte ökar när cykelöverfarter anläggs och i litteraturstudien bekräftas detta även på teoretisk grund, cykelöverfarten har god potential att med rätt utformning skapa trafiksäkra platser där cyklister inte behöver vara modiga för att ta sig fram. Just trygghet är en viktig faktor i cykelplanering då upp till hälften av befolkningen undviker att cykla av rädsla snarare än att inte kunna eller vilja cykla. Då kvinnor är dokumenterat mer otrygga cyklande än män kan trygghetssatsningar i cykelplaneringen som cykelöverfarter betraktas som jämställd-, eller om man vill, feministisk trafikplanering. En god cykelinfrastruktur medger snabba, trygga och trevliga resor med cykel, snarare än att behöva motiveras av hälsa och miljöskäl. En god cykelinfrastruktur kännetecknas av breda släta vägar utan hinder med god separation från gående och bilar, vilket även gynnar de gående och även drift och underhållsfrågor då en mer komplicerad utformning försvårar exempelvis snöröjning. Cykelöverfartens hastighetssäkring gör cykelbanan både slätare och ökar vattenavrinning även utanför interaktion med andra trafikslag. Gående och cyklande bör separeras för bådas skull, men det kan generera konflikter i gränslandet mellan separation och gemensamma ytor med gång och cykelvägar som ofta är gemensamma jämfört med de uppdelade gång & cykelöverfarterna eller passager. Alternativa utformningar bör övervägas där det antingen finns en konsekvent separation mellan gående och cyklande, eller att man ser över behovet av övergångsställen i lågtrafikerade korsningar som istället kan vara enbart cykelöverfart som kan anpassas för ledstråk. För en ökad cykling är cykelinfrastruktur att betrakta som en hygienfaktor, vill man nå längre krävs hela-resan perspektivet både vad gäller parkering, omklädning och ekonomiska incitament, samt att för biltrafiken minska framkomlighet och parkeringsutbud. Antalet bil – cykelinteraktioner i korsning är beroende av trafikflödet i båda riktningar och kommer koncentreras till några få platser och tidpunkter i staden vilka kan prioriteras i arbetet, samtidigt som behovet av trafiksäkerhetshöjande åtgärder är stor även där interaktioner är mer osannolika längst exempelvis cykelpendlingsstråk och skolvägar.
To study effects of prioritizing cyclists in non-signalized road crossings, a cross discipline literature study about attractive bicycle infrastructure and traffic saftey for cyclists has been conducted, along with four observational before and after studies when prioritized bicycle crossings are built in Umeå, Sweden, the Swedish ‘Cykelöverfart’ was introduced in 2014, with demands on speed reduction and signage, where car drivers needs to yield to cyclist just like they are to yield to pedestrians at zebra crossings in Sweden since 1999. In this study the cyclist’s genders, yielding behavior, direction and speed been noted, along with motor traffic yielding behavior, in a total of 4700 vehicle movements have been noted and more than 800 bicycle – car interactions have been reviewed. The main result is that there is a big difference in male and female yielding behavior on bicycle in interaction with cars at a unprioritized road crossing, where cycling women yield more than men, but also that this difference between men and women decrease when a cykelöverfart is built. Less than half the car – bicycle interaction at unprioritized road crossings where bicyclist should yield are done in accordance with traffic rules. The potential to increase car drivers yielding to bicyclists with a cykelöverfart depends the crossing and the yielding behavior before since it varies a lot. A well built cykelöverfart has the potential to reach correct 90% yielding behavior. Half the bicyclists injured in car crashes in Sweden are injured in road crossings and women are worse off than men. The bicycle speed of up to 25 km/h and the often too high speed of motor traffic makes it hard for road users to be able to see and yield in time, this is why the mandatory warning signs and speed bump for the motor traffic, and free sight lines are important for a predictable and safe traffic environment with less hard breaking. The traffic study shows that most bicyclist increase their crossing speed with about 2 km/h, but also that the speed of cyclists varies a lot. Previous studies have shown that the risk of accident does not increase when a cykelöverfart is built, and in the literature study this is confirmed on a theoretical level. The cykelöverfart has good potential with the right configuration to create safe places with high traffic safety, where cyclists do not need to be brave to ride. The feeling of saftey is an important factor in bicycle planning since up to half the population limit their cycling because of fear rather than not wanting or being unable to cycle. Since women in studies feel more unsafe than men in traffic, efforts to increase the feeling of saftey, like the cykelöverfart, could be viewed as gender equal traffic planning, or if you want to, feminist traffic planning. Good bicycle infrastructure allows for quick, safe and pleasant trips rather than having to motivate cycling with health or environmental reasons. High grade bicycle infrastructure is characterized by flow on wide smooth roads with few obstacles, well separated from pedestrians on cars, which also protects pedestrians. Wide smooth paths are also easier for operation and maintenance where a more complex configuration complicates for example enough clearing of snow. The cykelöverfart speed bumps makes the cycle track smoother and increase water run-off even when not in interaction with traffic. Pedestrians and cyclists should be separated for both sake, but conflicts can be generated in unclear situations, where combined walking and cycling tracks leads to segregated walking and biking crossings. Alternative configurations should be considered where either the walking and cycling path is also segregated, or that the need for a zebra crossing in low traffic environment are necessary, which in place can be only a cykelöverfart that is made to work for the sight impaired too. For an increased bicycle traffic, bicycle infrastructure is some what of a hygiene factor, if you want to reach higher level of cycling the need to consider the entire trip rises, as well as parking, dressing rooms and economic incentives, and also that car traffic is slowed, have less roads and less or more expensive parking opportunities. The number of bicycle – car interactions are dependent on the flow of traffic in both directions and will be concentrated to a few places and times in a city, places that can be prioritized in the work of bicycle planning, at the same time as the need to increase traffic safety where fewer interactions occur, along cycling routes and close to schools.

The production and consumption of today generates huge amounts of waste, and due to the increasing living standards the amount will continue to increase. The waste leads to large environmental impacts due to pollution and emissions of greenhouse gases, as well as the depletion of raw materials. This study aimed to investigate how sustainability through circular economy can drive the development towards reducing the packaging waste in a company. The ambition was to identify possible actions that could be implemented in order to decrease the amount of combustible waste and the entailed environmental impact. A case study was performed at Volvo Group Trucks Operations assembly plant in Tuve in Gothenburg. The initial part of the study consisted of a literature review and was followed by the empirical study where interviews and observations were conducted in order to investigate what actions that could reduce the packaging waste. The data was analysed and one action was selected to be further investigated, and calculations of its environmental and economic aspects are performed. Three different types of inner packaging of LDPE (Low Density Polyethelen) plastics were selected, and the calculations showed that the reduction of CO2-emissions amounts to as much as 6.3 tonnes per year and cost savings of 11 000 SEK per year when reusing the inner packaging. These savings indicate that it is profitable to return the packaging to the supplier if it is located closer than 10 200 - 16 600 km to the site. The managerial implications of implementing a returnable packaging system are the cost savings and the reduction of environmental impacts.
Produktioner och konsumtion genererar idag stora mängder avfall och på grund av den ökande levnadsstandarden fortsätter mängden avfall att öka. Avfallet leder till stor miljöpåverkan på grund av föroreningar och växthusgasutsläpp, liksom uttömning av råmaterial. Denna studien syftade till att undersöka hur hållbarhet genom cirkulär ekonomi kan driva utvecklingen mot att minska förpackningsavfallet i ett företag. Ambitionen var att identifiera möjliga förslag som skulle kunna implementeras för att minska mängden av brännbart avfall och därmed den miljöpåverkan som följer. En fallstudie utfördes på Volvo Group Trucks Operations monteringsanläggning i Tuve i Göteborg. Den inledande delen i arbetet bestod av en litteraturstudie som följdes av en empirisk studie, där intervjuer och observationer utfördes för att undersöka vilka förslag som skulle kunna minska förpackningsavfall. Datan analyserades och ett förslag valdes ut för att undersökas vidare genom beräkningar för dess miljömässiga och ekonomiska aspekter. Tre olika typer av inneremballage av LDPE-plast valdes ut och beräkningarna visade att reduceringen av CO2-utsläpp uppgick till 6,3 ton per år och kostnadsbesparingarna till 11 000 SEK per år då inneremballage återanvänds. Dessa besparingar indikerar att det är lönsamt att returnera förpackningar till leverantören om den är belägen närmare än 10 200- 16 600 km från fabriken. Incitament för företag att implementera ett retursystem är de minskade kostnaderna samt den minskade miljöpåverkan.

Bakgrund: Det miljömässiga hållbarhetstänket är en drivande faktor inom logistikutvecklingen i samband med de påtryckningarna från både samhället och dess konsumenter. Den kraftiga tillväxten inom e-handeln har satt e-handlare i en svår situation då kraven på korta leveranstider påverkar deras arbete med att även arbeta mer miljömässigt hållbart. Här sätts företagens logistikhantering på prov, då dilemmat mellan leveranstider och miljömässigt hållbara leveranser tvingar företagen att hitta en balans mellan de två. Därmed påvisas det att e-handelsföretagens arbete med sin logistikhantering blir deras sätt att överkomma denna problematik. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring hur ehandelsföretag arbetar med sin logistikhantering för att hålla sig konkurrenskraftiga. Frågeställning: 1) Hur påverkar efterfrågan av miljömässigt hållbara transportlösningar e-handelsföretags logistikhantering? 2) Hur arbetar e-handelsföretag med sin logistikhantering för att möta efterfrågan på korta leveranstider? Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och genom en flerfallsstudie har fyra fallföretag valts att studeras. Det perspektiv som valdes inom studien är det hermeneutistiska perspektivet med en abduktiv ansats. Insamlingen av empirin har skett med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med en respondent från respektive fallföretag. Den empiriska data har även kompletterats med dokumentstudier Slutsats: Från studien kunde vi komma till slutsatsen att e-handelsföretags arbete med att erbjuda miljömässigt hållbara leveranser härstammade från flera faktorer. Där valet att outsourca sina godstransporter och ett ökat användande av hemleveranser i kombination med allt mer automatiserade och information-drivna lagerverksamheter var deras sätt att möta denna efterfrågan. Då dilemmat med att arbeta miljömässigt hållbart inte alltid korrelerar med e-handelsföretagens ambitioner att erbjuda korta leveranstider visade det sig att områden som fyllnadsgrad var en aspekt där leveranstid visade sig vara viktigare och därav fortsätter e-handlare att behålla sina låga fyllnadsgrader. Bortsett från fyllnadsgrader är automatisering och användandet av informationssystem områden där miljömässigt hållbara leveranser och korta leveranstider korrelerade.
Background: The environmental sustainability concept is a driving factor in the development of logistics in connection with the pressures from both society and its consumers. The strong growth in e-commerce has put e-retailers in a difficult situation as the requirements for short delivery times affect their work to work even more environmentally sustainable. Here, companies logistics management is put to the test, as the dilemma between delivery times and environmentally sustainable deliveries forces the companies to strike a balance between the two. Thus, it is demonstrated that the e-commerce companies work with their logistics management becomes their way of overcoming this problem. Purpose: The purpose of this study is to contribute to a better understanding of how e-commerce companies work with their logistics management to stay competitive. Research question: 1) How does the demand for environmentally sustainable transport solutions affect e-commerce companies' logistics management? 2) How does e-commerce companies work with their logistics management to meet the demand for short delivery times? Methodology: The study has a qualitative research strategy and through a case study, four case companies have been selected to study. The perspective chosen within the study is the hermeneutic perspective with an abductive approach. The collection of the empirical data was conducted using four semi-structured interviews with one respondent from each case company. The empirical data has also been supplemented with document studies Conclusion: From the study, we were able to conclude that the e-commerce companies efforts to offer environmentally sustainable deliveries can be derived from several factors. Where the choice to outsource their freight transport and increased use of home deliveries in combination with increasingly automated and information-driven warehousing operations was their way of meeting this demand. As the dilemma of working in an environmentally sustainable manner does not always correlate with the ambition of e-commerce companies to offer short delivery times, it was found that areas such as fill rates were an aspect where delivery time proved to be more important and hence e-retailers continue to maintain their low fill rates. Apart from filling levels, automation and the use of information systems are areas where environmentally sustainable deliveries and short delivery times are correlated.

Introduktion: Ökade transporter på den globala marknaden påverkar miljön negativt. Detta har lett till ett ökat intresse för mer hållbara logistiklösningar. Transportföretagen spelar en stor roll för att uppnå de satta miljömålen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur transportföretag arbetar med hållbarhetsfrågor idag och vilka faktorer som kommer vara viktiga i framtiden. Metod: För att kunna svara mot syftet antogs ett angreppssätt i två steg. Litteratur samlades in och användes som grund för kunskap inom området. Samtidigt som intervjuer genomfördes med tre transportföretag. Deras svar jämfördes med varandra och ställdes mot den insamlade teorin i en analys. Utifrån denna analys drogs en slutsats. Resultat: De två mindre företagen hade inga kundkrav på sig angående hållbarhet, deras arbete kom främst inifrån. För alla deltagande företag innebär hållbarhet mest miljödimensionen. Fokus för alla ligger på att minska koldioxidutsläppen, främst genom val av miljöklassade fordon, val av drivmedel samt minskning av bränsleåtgången. Transportföretagen är miljöcertifierade och arbetar kontinuerligt med att bli bättre i sitt miljöarbete. De har utbildat sina chaufförer och satt in IT-system för direkt återkoppling, detta gör att förarna lättare kan tänka på miljön i sin körning. För att uppnå en hög fyllnadsgrad gäller det att utnyttja lastkapaciteten till max och undvika tomma körningar. Därför samarbetar företagen med konkurrenter och hämtar gods åt varandra. Slutsats: Det finns hjälpmedel att tillämpa för att erhålla hållbarare transporter. Dessa är val av fordon, val av bränsle, utbildning, IT-system, packningslösningar och samkörning. De viktigaste faktorerna för transportföretagen är idag val av fordon, drivmedel och bränsleåtgången. Inför framtiden händer det mycket på bränslefronten, bland annat en utveckling gällande elfordon och elvägar samt biobränslen. Även en attitydförändring gällande hållbarhet för uppköparna av transporttjänster behövs då det i dagsläget fokuseras för mycket på priset.
Introduction: Increased transports on the global market is effecting the environment negatively, which has led to an increased interest in sustainable logistics. The logistics service providers (LSPs) play a major role in achieving the set environmental goals. Purpose: The purpose of this study is to examine how LSPs can be more sustainable today and in the future. Methodology: In order to answer the purpose of the paper two phases were used. Literature was collected and used as the basis of knowledge in the field. At the same time interviews were conducted with three LSPs. Their answers were compared with each other and with the literature. From the analysis a conclusion was drawn. Results: The two smaller companies had no demands from customers regarding their work with sustainability. For all the involved LSPs sustainability mostly meant the environmental aspect. Their focus is on reducing carbon dioxide emissions, this is achieved by using environmentally certified vehicles, choice of fuels and reducing the fuel consumption. The three LSPs all have an environmental management system and work continuously to be more sustainable. They have trained their drivers and have set up an IT-system for direct feedback. This helps the drivers to see the impact their driving has on the environment. To achieve a high fill ratio the companies avoid empty runs and try to maximize the cargo capacity. The LSPs collaborate with competitors and pick up cargo for each other. Conclusion: There are tools to apply to obtain more sustainable transports. These are the choice of vehicle, the choice of fuel, fuel consumption, training, IT-systems, packaging solutions and collaboration. The most important factors for the LSPs today are the choice of vehicles, the choice of fuel and fuel consumptions. A lot is happening in the area of alternative fuels including the development of biofuels, electric vehicles and electric roads. Also a change of attitude from the transport buyers regarding the sustainability is needed because today they mainly focus on the price.

Inom byggindustrin är det svårt att skapa standardiserade logistikprocesser eftersom det vid varje nytt bygge även skapas en ny organisation. Förutsättningarna skiljer sig även mellan olika byggen, vilket försvårar ett förbättringsarbete. Skanska Väg och Anläggning Norr fick under 2017 uppdraget att bygga om Vasaplan i centrala Umeå, och i september 2018 stod projektet klart. Ombyggnationen var i det stora hela ett mycket lyckat projekt, men efter färdigställandet av projektet har problem angående materialtillgång identifierats. Syftet med arbetet är att undersöka hur leveranser till en byggarbetsplats kan optimeras samt hurvida ett mellanlager kan underlätta hanteringen av leveranserna till byggarbetsplatsen. En jämförelse har gjorts där det har undersökts ifall det är mer lönsamt att använda sig av lagerhållning, eller endast av JIT-leveranser. Förhoppningen är att arbetet kan bidra till att Skanska i framtiden får ett mer standardiserat tillvägagångssätt vid planering av leveranser till byggarbetsplats av material som kräver liknande lagerhållning och transport som granithällar. För att lösa detta har två matematiska modeller använts; Anläggningslokaliseringsproblemet (ALP) samt en matematisk modell som optimerar placering av material på en lageryta. Två stycken produktionsflödesmodeller, JIT och EOQ, har även använts i beräkningarna. Resultatet från produktionsflödesmodellerna, JIT och EOQ, visar att JIT-leveranser med hjälp av en omlastningscentral alltid är den mest kostnadseffektiva lösningen då lageryta är en direkt kostnad för Skanska. I de fall lager inte är en direkt utgift för Skanska så rekommenderar den matematiska modellen för ALP en optimal användning av de lager som är tillgängliga.
For every new construction project, a new organisation is created. It is therefore a challenge for the construction industry to create standardized logistic processes. In addition, different construction projects have different traits, which results in further challenges for improvement efforts for the construction logistic processes. In 2017 Skanska Väg och Anläggning Norr did the reconstruction of Vasaplan in the central of Umeå, and in September 2018 the reconstruction project was done. The reconstruction was in its entirety a very successful project, however when the project was finished problems regarding material supply were identified. The aim of this paper is to analyze how deliveries to a construction site can be optimized and whether storage spaces can aid in the handling of deliveries to the construction site. A comparison has been made between storing material and using JIT-deliveries. The hope is to help Skanska in developing a more standardized approach when it comes to planning the deliveries of materials that has similar storage and transport conditions as the slabs of granite used. To solve this two mathematical models have been used; Facility location problem and a mathematical model that optimizes the placement of materials in a storage space. Two production flow models, JIT and EOQ, were also used when performing the calculations. The result from the production flow models, JIT and EOQ, show that JIT deliveries are always the most cost effective solution when storage space is a direct cost for Skanska, when used together with a logistics center. However, when storing is no extra expense for Skanska, the mathematical model for the Facility location problem suggests a optimal use of the storage spaces that are available.

Idag slängs stora mängder fullt fungerande material inom nyproduktionen i byggbranschen. Detta är ett dolt problem då materialet inte dokumenteras som överblivet material utan i vikt tillsammans med det övriga avfallet. Anledningen till att materialen slängs är den höga tidspressen inom produktionen och att det inte finns en standardiserad process för att ta tillvara på fullt fungerande överblivet material när det inträffar. Kassering av material anses vara lättare, vilket kräver mindre tid och resurser än att med eget initiativ och engagemang ta tillvara på det. Att återanvända material är en enorm miljövinst. Materialtillverkningen står för den största miljöpåverkan inom byggbranschen. Genom att hoppa över materialtillverkningsprocessen, tillsammans med all hantering och transport som denna process innefattar, kan miljöpåverkan minskas. Direkt återanvändning av material och produkter betyder att nytillverkningsprocessen kan undvikas samt hantering och transporter reduceras. För att göra direkt återanvändning av överblivet material möjlig behöver en rutin införas hos företagen och de olika projekten. Denna rutin behöver vara praktisk genomförbar och inom rimliga ekonomiska ramar. Syftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att uppföra ett logistikcenter där handel av fullt fungerande överblivet material kan ske. Miljömässiga och ekonomiska aspekter har granskats och vägts mot varandra. Att det överblivna materialet ska samlas på ett lager för att sedan kunna distribueras ut till försäljning och återanvändning. En granskning av de kostnader och intäkter som detta innefattar har utförts i form av en kalkyl. Intresse och efterfrågan har även undersökts. För att motivera till engagemang inom återanvändning av material har kopplingar dragits mellan hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och miljömål. Studien har utförts på Skanska och avgränsats till nyproduktion av bostäder i Stockholmsområdet. Intervjuer och platsbesök står till grund för den insamlade informationen. Berörda personer i produktionsledningen från olika projekt har fått svara på frågor om egna erfarenheter angående överblivet material, avfallshantering, beställningar och planering av material men även om egna tankar och åsikter angående potentiella lösningar på problemet. Platsbesök har utförts på olika Skanska-projekt, en avfallsanläggning och på en uthyrningsenhet som Skanska själva driver. Svaren från dessa intervjuer och informationen från platsbesöken har sammanställts och analyserats. Slutsatsen blev att insamling av överblivet material från byggarbetsplatser visade sig, att åtminstone i teorin, vara genomförbart med avseende på ekonomiska och miljömässiga aspekter. Logistikcentret anses ha möjlighet att vara självförsörjande men även att gå med ekonomisk vinst. Genom att utveckla ett system för återanvändning av material tar byggbranschen ett stort kliv framåt inom hållbar utveckling.
Today, large amounts of fully functional materials are being thrown away within the construction industry of new buildings. This is a hidden problem, as the materials are not documented as leftover materials but in weight together with the other waste. The reason for disposal of materials is the pressure of time in the production; also, that there is no standard process to utilize the fully functional leftover materials when it occurs. Disposal of materials is considered to be easier, which requires less time and resources than by own initiative and commitment to take care of the materials. Recycling by reuse of materials is a huge gain for the environment. Production of materials accounts for the biggest environmental impact in the construction industry. By skipping the material manufacturing process, along with the managing and transportation that it entails, reduction of the environmental impact can be achieved. Recycling by reuse of materials and products implies that the manufacturing process can be avoided and the managing and transportation of materials would be reduced. In order to make reusing of leftover materials possible, a routine needs to be introduced at the companies and the different projects. This routine needs to be practically feasible and within reasonable financial limits.The purpose of this study is to investigate whether it is possible to establish a logistics centre where trading of fully functional material can be done. Environmental and economic aspects have been reviewed and compared with each other. Leftover materials and products will be gathered in a warehouse and then distributed for sale and reuse. A review of the costs and revenues that the logistics centre includes has been carried out in the form of a calculation. Interest and demand have been investigated as well. To motivate commitment to the reuse of materials, connections have been made between sustainable development, circular economics and environmental goals. The study has been carried out in cooperation with Skanska and is delimited to production of new residential buildings in the Stockholm area. The collected information is based on interviews and site visits. People that are involved in the production management of different projects have answered questions about their own experience regarding leftover materials, waste management, order and planning of materials, but also their own thoughts and opinions regarding potential solutions to the problem. Site visits have been carried out on a waste facility, various Skanska projects and a rental unit that Skanska itself operates. The answers from these interviews and the information from the site visits have been compiled and analysed.

Purpose – The purpose of this study is To investigate performance targets within a 3PLcompany and the effect they have on financial and social sustainability. To fulfil the purpose of the study two research questions has been conducted: How does a 3PL-company use performance targets to increase the company’s financial value? How are the employees affected by the present performance targets? Method – To fulfil the purpose of the study a case study has been conducted at a 3PL-company were performance targets to measure individual performance is used. Two methods to collect empirical data were used. These two were interviews and observations. In addition to these two methods, a literature study were conducted. Findings – The study resulted in that the performance targets affected both the companies economic and social sustainability. The performance targets are used to negotiate a sustainable contract with the clients and to contribute with growth to the company and this affects the employees both positive and negative. Implications – The study has contributed to highlight the knowledge gaps that were identified which are that performance targets on an individual level is rather unexplored and also that RBV has not been used in warehouse environment before. The study also contributes to how performance targets affect the employees in a 3PL-company. Limitations – The study that were conducted was a single case study and are therefore not as generalizable as a multiple case study. The interviewees had previous experience from warehouse organizations and therefore did not notice any affects from the performance targets. The study would have been strengthened by having interviewees who does not have previous experience from warehouse organizations who could have a different view on performance targets.
Syfte – Syftet med denna studie är Att undersöka prestationsmål inom ett 3PL-företag och dess påverkan på ekonomisk och social hållbarhet. För att uppfylla studiens syfte har två frågeställningar formulerat: Hur används prestationsmål inom ett 3PL-företag för att öka företagets ekonomiska värde? Hur påverkas de anställda av de nuvarande prestationsmålen? Metod – För att uppfylla studiens syfte har en fallstudie genomförts på ett tredjepartslogistikföretag där de använder prestationsmål för att mäta individers prestation. Två stycken datainsamlingstekniker användes för att samla in empiri till studien, intervjuer och observation. Utöver dessa två datainsamlingstekniker har en litteraturstudie genomförts. Resultat – Studien resulterade i att prestationsmål har en påverkan både på ett företags ekonomiska och sociala hållbarhet. Prestationsmålen används av tredjepartslogistikföretag för att kunna förhandla ett hållbart kontrakt med sina kunder och tillföra tillväxt till företaget och detta påverkar ett företagets anställda både positivt och negativt. Implikationer – Studien har bidragit till att belysa de kunskapsgap som identifierats vilka är att prestationsmål på individnivå är ett relativt outforskat område och att RBV inte har använts inom lagerverksamhet tidigare. och hur prestationsmål påverkar de anställda inom ett 3PLföretag. Begränsningar – Studien som genomfördes var en enfallstudie vilket innebär att studien inte är lika generaliserbar som en flerfallstudie. Intervjuernas respondenter hade erfarenhet inom lagerverksamhet och märkte därför ingen större påverkan av prestationsmålen. Studien hade stärkts av att ha respondenter som inte har erfarenhet inom lagerverksamhet då de kan ha en annan syn på prestationsmål.