To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hållbar utveckling i förskolan.
Dissertations / Theses on the topic 'Hållbar utveckling i förskolan'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Hållbar utveckling i förskolan.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Lundén, Marie. "Hållbar utveckling i förskolan." Thesis, University of Gävle, Department of Mathematics, Natural and Computer Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6211.
Full textAbstract:
<p>Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot. Barnen har stort inflytande i verksamheten och kan påverka för en hållbar utveckling menar pedagogerna. Barnens tankar och idéer lyfts fram av närvarande pedagoger som lyssnar in barnen och utgår ifrån dessa när de planerar verksamheten med bland annat teman. Däremot anser flera pedagoger att de inte har lika stort inflytande i hur de ska arbeta med hållbar utveckling. De menar att de stoppas av brist på tid, diverse upphandlingsavtal och att de saknar kompetens. De eftersträvar fortbildning och styrning uppifrån ledningen.</p><p><strong><p> </p></strong></p>
2
Karlsson, Eva-Lena, and Lake Karin Frenander. "Hållbar utveckling med början i förskolan?" Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3608.
Full textAbstract:
<p>Abstract</p><p> </p><p>The objective of our study was to get knowledge about how teachers think when they make purchases to preschool. Do they consider making environmentally conscious purchases? Do they work actively to transfer environmental consciousness to the children?</p><p>We chose to interview nine preschool teachers and one cook in two different local municipalities. Our investigation showed that there was a very low engagement in these issues. The teachers said that they were very strictly bound to already existing public contracts and did not see any possibilities to influence the preschools consumption.</p><p>The teachers hade no idea that not only their work could result in environmental savings in the school, but also result in attitudes changes among the children, their parents and, in the long term, society in general. The teachers wished they had a concrete environmental mission and they did what they could with the available resources.</p><p>With our essay we aim to show teachers in the primary school that their choices are important and that it is possible to influence, even on a small scale.</p>
3
Carlsson, Malin. "Miljö och hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43717.
Full textAbstract:
As a future preschool teacher I see myself as a part of creating the future of society. I think the environment and sustainable development is a part that feels important that children have with them in life. The purpose of the study was to examine whether and how preschool teachers work with environmental and sustainable development activities in various preschools and how children are involved in this work. The methodology for the study has been semi-structured interviews with active preschool teachers in three different preschools. The results of the survey show that preschools are working more or less actively with the environment and sustainable development in the business and that the children are involved in most of the work. However, it appears that other areas usually are given priority instead of working with environment and sustainable development, and that the work needs to be made more tangible for the children. All teachers in the study stated that the work with environment and sustainable development can be further expanded and must be clearly linked to the preschool curriculum for maintaining quest objectives.<br>Som blivande förskollärare ser jag mig själv som en del i att skapa framtidens samhällsmedborgare, då anser jag att miljö och hållbar utveckling är en del som känns viktig att barnen har med sig i livet. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall på vilket sätt pedagoger arbetar med miljö och hållbar utveckling i verksamheten på olika förskolor samt hur delaktiga barnen är i arbetet. Metodvalet för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet av undersökningen visar att förskolor arbetar mer eller mindre aktivt med miljö och hållbar utveckling i verksamheten samt att barnen är delaktiga i det mesta utav arbetet. Dock framkommer det att andra områden oftast prioriteras framför arbetet med miljö och hållbar utveckling samt att arbetet behöver göras mer konkret för barnen. Samtliga pedagoger i studien uppgav att arbetet med miljö och hållbar utveckling kan utökas ytterligare och måste utgöra en tydligare koppling till förskolans läroplan för att upprätthålla strävansmålen.
4
Peterson, Johanna. "Hållbar utveckling i förskolan : en kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20180.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hållbar utveckling i förskolan. För att få svar på studiens syfte och frågeställning har den kvalitativa metoden med intervju som insamlingsteknik använts. Intervjuerna gjordes med fem verksamma förskollärare från olika förskolor. Studien har det fenomenologiska perspektivet som teoretisk utgångspunkt, där uppfattningar och erfarenheter är viktiga aspekter. Resultatet visar förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter samt hur de arbetade med hållbar utveckling i förskolan. Majoriteten av förskollärarna uppfattade att den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling var den mest naturliga att arbeta med i förskolan, där skräpplockning och återvinning tog störst plats. En slutsats utifrån resultatet är att förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av hållbar utveckling i förskolan hade en viss variation.
5
Kjerrman, Angelica, and Marlene Persson. "Hållbar utveckling mot FN:s hållbarhetsmål : En kvalitativ studie om hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433860.
Full text
6
Eriksson, Beatrice. "Hållbar utveckling i förskolan : En intervjustudie med fem förskolepedagoger om hur hållbar utveckling kan integreras i förskolans verksamhet." Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37719.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling är ett aktuellt område i dagens samhällsdebatt och det är också ett ämne som skrivs fram i förskolans läroplan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om några olika uppfattningar som förskolepedagoger har av att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Metoden som har används är kvalitativa intervjuer som har genomförts med fem pedagoger som består av förskollärare och barnskötare. Detta för att få en inblick i pedagogernas tankar om, erfarenheter av, samt förhållningssätt till hållbar utveckling i förskolans verksamhet. Materialet har bearbetats, tolkats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att hållbar utveckling är ett aktuellt och viktigt ämne för samtliga pedagoger för att kunna forma barnens värderingar i tidig ålder. Pedagogerna har en vilja att ge barnen kunskaper inom området så att de själva ska kunna göra medvetna val och på så sätt vara med och påverka sin omvärld. Hållbar utveckling är ett brett begrepp som innefattar tre dimensioner som består av social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling. Dessa områden berörs av samtliga pedagoger men de lägger olika mycket fokus på de olika dimensionerna, beroende på vad de enskilda pedagogerna upplever som mest meningsfullt. De sammanfattande slutsatserna visar bland annat att pedagogerna själva behöver vara medvetna för att skapa reflekterande och undersökande situationer som är anpassade efter barnens förståelse och intressen för att barnen ska kunna lära om hållbar utveckling.
7
Sandström, Ann-Margret. "Hållbar Utveckling : ett betydelsefullt arbete i förskolan?" Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10805.
Full text
8
Sedin, Louise, and Pernilla Landström. "Hållbar utveckling i förskolan : En undersökning om hur nio föräldrakooperativ arbetar med hållbar utveckling." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14056.
Full textAbstract:
Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer av förskolechefer vid nio föräldrakooperativ. Syftet är att undersöka hur dessa arbetar med hållbar utveckling i praktiken samt vilka hinder och möjligheter de ser i det arbetet.
9
Lennemyr, Marcus. "Kemi med inriktning för hållbar utveckling i förskolan : Hållbar utveckling – meningsfullt lärande om källsortering." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38778.
Full textAbstract:
Den här studien inriktar sig på hur förskollärare jobbar med ämnet kemi. Inom ämnet kemi kommer fokus att ligga på utbildning inom hållbar utveckling och hur förskollärarna skapar en intressant och meningsfull utbildning för barnen. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med de spontana stunderna med barnen, till exempel när de ska slänga mat, att berätta för barnen vart maten tar vägen sen. Vad händer med maten och hur det de gör påverkar miljön på ett meningsfullt sätt. Kvalitativ intervju har använts som metod i studien där fokus kommer att ligga på förskollärarens tankar och erfarenheter. Dessa intervjuer kommer att tolkas utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Resultatet av min studie visar på att arbetet med hållbar utveckling inte sker i den utsträckningen som förskollärarna skulle vilja. Det framkommer även att det arbete som sker inom hållbar utveckling handlar om diskussioner och samspel mellan pedagoger och barn.<br>This study focuses on how the teachers in preschool work with the subject chemistry. Within chemistry I have chosen to focus on education for sustainable development and how the teachers create an interesting and meaningful education for the children. The purpose with the study was to see how the preschool teachers use the spontaneous moments, for example when the children throw away food, to tell them where it goes and what will happen with it there and how this affects the environment in a meaningful way. I have been using interviews as a method, to get deeper understanding of the preschool teacher’s thoughts of sustainable development. These interviews were looked at from a chosen perspective, which in this study is the pragmatic perspective. The result of my study is showing that the work with sustainable development is not happening in the scale that the preschool teachers wants to. Another showing pattern is that the work with sustainable development lays in the discussions and interactions between the teachers and the children.
10
Wistrand, Susanne, and Annika Lindberg. "Hållbar utveckling i förskolans undervisning : En rättighetsdiskurs för barn i förskolan." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42278.
Full text
11
Rosén, Jeannette, and Christina Toth. "Hållbar utveckling i förskolan : en intervjustudie om förskollärares syn på sitt arbete med hållbar utveckling." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11670.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder. Frågan vi ställer oss är om förskollärarnas tolkning av begreppet hållbar utveckling har någon betydelse för hur de arbetar med ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Det visar sig att majoriteten av förskollärarna förknippar hållbar utveckling med alla tre delarna; den ekologiska, den sociala och den ekonomiska delen. De anser sig dock inte arbeta med alla delarna. Samtliga förskollärare säger sig arbeta med den ekologiska delen. Studien visar att trots att samtliga förskollärare arbetar med den sociala delen av hållbar utveckling, anser inte alla att det är lärande för hållbar utveckling som ligger till grund för detta arbete.
12
Sandgren, Helena. "Hållbar utveckling i förskolan : En studie om hur förskollärare uppfattar och undervisar i hållbar utveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34833.
Full textAbstract:
Avsikten med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling, vad det innebär för dem och hur de undervisar i ämnet i förskolan. De frågeställningar studien utgått från är följande: - Hur definierar förskollärare begreppet hållbar utveckling?- Hur arbetar förskollärare med undervisning av hållbar utveckling? Det teoretiska perspektiv som studien utgått från är det sociokulturella perspektivet som menar att barns lärande sker i socialt samspel med andra barn och vuxna i en kulturell kontext. Metoden som använts för att samla in data är kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor och intervjuerna har skett ansikte mot ansikte antingen i möten eller via webbkamera. Fem förskollärare från olika förskolor har deltagit i studien och de har alla arbetat i förskolan i mellan sju och 15 år. Resultatet visar att barnens lärande i ämnet hållbar utveckling till stor del sker i samspel med andra och förskollärarna beskriver hur barnens lärande skett både genom samtal, lek och i pedagogiska aktiviteter. Förskollärarna ser på undervisningen som ett långsiktigt arbete där barnen görs delaktiga i arbetet med hållbar utveckling och de strävar efter att barnen ska förstå hur deras egna handlingar kan påverka. Slutsatsen som kan dras är att förskollärare ser en koppling mellan sitt eget engagemang och hur barnens intresse väcks, men att det krävs att all personal i förskolan utbildas i vad hållbar utveckling innebär.
13
Johannesson, Madeleine, and Mimmi Engström. "Etableringen av hållbar utveckling i läroplanen för förskolan : En studie om begreppet hållbar utveckling och dess framväxt i förskolans stydokument." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182195.
Full textAbstract:
Denna uppsats behandlar begreppet hållbar utveckling och dess framväxt i förskolans läroplan. Syftet är att undersöka hur hållbar utveckling har etablerats och vuxit fram i läroplanen för förskolan. Den metod som utformat forskningsstudien är kvalitativ textanalys, vilket/som handlar om att läsa, tolka och förstå innebörden av olika former av texter. Resultatet av studien framställer hur begreppen miljö och natur har haft en ledande auktoritet i granskningen av läroplanerna som utgavs innan år 2018. I analysen av läroplanerna har vi noterat att de använt sig av bl.a. begreppen ett ekologiskt förhållningssätt samt en positiv framtidstro för att belysa hållbar utveckling. Vilket vi anser eftersom det inte var förens i den aktuella läroplanen som vi stötte på begreppet hållbar utveckling nedskrivet i dokumentet. Slutsatsen blev att när det kommer till begreppet hållbar utveckling och dess framväxt har det funnits olika bakomliggande aspekter som avgjort framställningen av fenomenet.
14
Enquist, Linda. "En jämförande studie om hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26370.
Full text
15
Nilsson, Marie, and Maria Wedeberg. "Hållbar utveckling i förskolan, med fokus på återanvändning." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30695.
Full textAbstract:
Syftet med examensarbetet var att undersöka hur förskolor arbetar med hållbar utveckling i förskolan. Studien har utförts med strävansmålen inom området naturvetenskap och lärande från förskolans läroplan (Lpfö 98, rev. 2010) som bakgrund. Genom intervjuer med pedagoger har vi studerat hur olika förskolor arbetar med hållbar utveckling. Genom observationer med barn, där vi har varit deltagande genom att utföra två olika experiment, har vi tagit del av barnens kunskaper och tankar kring återvinning och återanvändning. Intervjuerna gav oss resultatet att pedagogerna gärna arbetar med hållbar utveckling i förskolan. Pedagogerna vill kunna ge barnen erfarenheter och inspiration att ta hand om vår miljö i framtiden. Pedagogerna använder sig av upplevelser för att barnen lättare ska lära sig om hållbar utveckling. Det som pedagogerna är överrens om, är att de måste bli bättre på är att benämna olika återvinningsmaterial när de skapar med barnen. Under observationerna med barnen uppmärksammades, i vilka situationer barnen lär sig om hållbar utveckling. Experiment utfördes med barnen på två olika förskolor, för att komma underfund med vad dessa situationer leder till när det gäller lärande, och hur barnen tänker kring återvinning. Här såg vi att i samspel med andra sker lärande genom att barnen diskuterar tillsammans med andra barn och pedagoger. Arbetet har även utforskat vad barnen har för tankar om skräp och återanvändning, och här framkom att barnen såg återvinningsmaterialet som ”pyssel”, att bygga någonting av. I denna kreativa uppgift när barnen fick skapa med skräp som material upptäcktes att barnen hamnade i en form av flow, där barnen gick in i sitt arbete med alla sina sinnen, de sjöng, de kände på och experimenterade med materialet. Sist kan vi säga att det är genom alla sina sinnen som barnen lär sig, att genomföra en upplevelse leder till lärande, och barnen verkligen älskade att skapa med hjälp av återvinningsmaterial.
16
Fredriksson, Martina, and Louise Gerner. "Återbruksmaterial i förskolan : en del av hållbar utveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14132.
Full textAbstract:
Inledning Detta examensarbete är en undersökning om vilken inställning förskollärare har till att använda återbruksmaterial i förskolan, vilket lärande förskollärarna menar sker och hur förskollärare arbetar med återbruksmaterial tillsammans med barnen. Återbruksmaterial kan ses som en del i hållbar utveckling där barnen får möjlighet att lära sig ta tillvara på material istället för att slänga det. Studien görs för att ge ökad kunskap om användningen av återbruksmaterial, samt inspirera förskollärare till att se möjligheter med återbruksmaterial. Syfte Syftet är att skapa kunskap om förskollärares arbetssätt med återbruksmaterial och hur det synliggörs i den dagliga verksamheten. Metod Utifrån studiens syfte används kvalitativ intervju som metod för att få en inblick i förskollärarnas erfarenheter, tankar och arbetssätt med återbruksmaterial. Studien innefattar sex olika intervjuer i två olika kommuner. Under intervjuerna användes ljudupptagning som verktyg, materialet transkriberas för att användas vid analysen. Resultat Resultatet i studien visar förskollärarnas grundinställning till att använda återbruksmaterial i förskolan. Under förskollärarnas grundinställning lyfts förhållningssättet till materialet, lika möjligheter för barnen oavsett ålder och kön, risker med materialet och återbruksmaterialets påverkan på makt och konflikter i barngruppen. Förskollärarna anser att det sker ett lärande för barnen med återbruksmaterial som verktyg och att barnen lär genom kropp och sinne. Barnen lär sig samarbete, matematik samt språk och kommunikation genom att använda återbruksmaterial. Det framkommer i resultatet hur förskollärarna tar tillvara på återbruksmaterial i utformandet av miljön genom att ha en tanke på hur materialet presenteras och att ha ett varierat material. Förskollärarna lyfter olika arbetssätt med återbruksmaterial i förskolan. De tar in materialet i temaarbetet och materialet kan kompletteras med naturmaterial eller färdiga leksaker.
17
Johansson, Emelie, and Wallén Pernilla Lindqvist. "Hållbar utveckling i förskolan : En empirisk fallstudie som synliggör hur hållbar utveckling behandlas i förskolans undervisning och om barns möjlighet till inkludering i det hållbara arbetet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351517.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att belysa hur hållbar utveckling och återanvändning behandlas i olika undervisningssammanhang utifrån de tre undervisningstraditionerna; faktabaserade, normerande och pluralistiska. Studien synliggör även barns delaktighet i det hållbara arbetet. Förskolans läroplan är tolkningsbar och eftersom hållbar utveckling inte nämns explicit i dokumentet kan uppfattningen, över vad hållbar utveckling är, variera. Bakgrunden till studien är att vi vill undersöka hur hållbar utveckling och återanvändning praktiseras, i de två förskolorna vi undersökt, som mål för undervisningen. Studiens material samlades in av oss studenter, genom anteckningar samt aktivt deltagande i undervisningen. Resultatet visar att den normerande och den pluralistiska undervisningstraditionen dominerade i projekten medan den faktabaserade undervisningstraditionen fick minst utrymme.
18
Lindhe, Sofie, and Martina Olofsson. "Återvinning och hållbar utveckling i förskolan : en intervjustudie om förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10693.
Full textAbstract:
Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är. Alla arbetar inte aktivt med återvinning utan det är något som bara finns och görs. Hållbar utveckling är däremot ett begrepp som inte alla förskollärare känner till. De som vet vad det är kopplar det till den ekologiska delen av hållbar utveckling och motiverar till exempel med att vi ska vara rädda om jordens resurser.
19
Parkkonen, Hanna. "Hållbar utveckling i pedagogiska material för förskolan : En kvalitativ textanalys av pedagogiska material för förskolan utifrån hållbar utveckling och de tre dimensionerna." Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85672.
Full textAbstract:
This essay is about the three dimensions of sustainable development and how to work with sustainable development in preschool. The purpose of the study has been to clarify how the three dimensions of ecological, social and economic sustainability are presented in pedagogical materials on sustainable development, and how the materials can be useful for the sustainability work in preschool. In the study, I started from the method qualitative text analysis to analyze six different materials that can be suitable in preschool education when it comes to sustainable development. The results shows how the dimensions appear in the materials and how they can be used in the sustainability work in preschool. What the materials have in common is the way they contribute knowledge and understanding of how we can promote a sustainable world, where we take care of the environment, show respect and consideration for people, animals and nature, and also work to reduce climate impact. The conclusion is that the materials can be included in the preschool's work with sustainable development. The materials also show in different ways how to work with sustainable development in preschool.<br>Den här uppsatsen handlar om de tre dimensionerna av hållbar utveckling och hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Syftet med studien har varit att belysa hur de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet framställs i material på om hållbar utveckling för förskolan och hur de kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. I studien har jag utgått från metoden kvalitativ textanalys för att analysera sex olika material som kan vara användbara i förskolans utbildning när det gäller hållbar utveckling. Det huvudsakliga resultatet visar hur dimensionerna framträder i materialen och hur materialen kan vara användbara i hållbarhetsarbetet i förskolan. Materialens gemensamma nämnare handlar om att bidra med kunskap och förståelse om hur man ska kunna främja en hållbar värld, där man tar hand om miljön, visar respekt och hänsyn till människor, djur och natur, samt arbetar för att minska klimatpåverkan. Slutsatsen blev att materialen kan inkluderas i förskolans arbete med hållbar utveckling, samt att materialen visar olika sätt på hur man kan arbeta med hållbar utveckling i förskolan.
20
Berggren, Felicia. "Hållbar utveckling i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares tolkningar och didaktiska reflektioner av begreppet hållbar utveckling." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85669.
Full textAbstract:
Den här studien är gjord i syfte att skapa förståelse för de sätt som förskollärare tolkar och reflekterar didaktiskt kring begreppet hållbar utveckling i förskolans verksamhet. Det som har undersökts är vilka innebörder som förskollärare lägger i begreppet och hur förskollärare planerar aktiviteter som de anser relaterar till hållbar utveckling. Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod och intervju har valts som metod för insamling av empiri. Fem förskollärare från två olika förskolor i Sverige har intervjuats vid ett tillfälle och resultatet visar att förskollärarna upplever att hållbar utveckling är ett viktigt begrepp att arbeta med i förskolan. Utifrån förskollärarnas definitioner av begreppet kunde två teman urskiljas, den ekologiska dimensionens dominans och de sociala och ekonomiska dimensionernas åsidosättande. Den ekologiska dimensionen var den dimension som visade sig mest i förskollärares definitioner det som det arbetades mest med. Utifrån förskollärarnas svar var källsortering, skräpplockning och naturmöten det som förekom mest i arbetet med begreppet i verksamheten. Planeringen inför aktiviteterna kunde ske på olika sätt, dels utifrån ett kollektivt, proaktivt planerande och dels utifrån ett individuellt, reaktivt planerande. Några av förskollärarna menar att mycket av arbetet med hållbar utveckling sker spontant och grundar sig i vad barnen visar intresse för medan andra menar att arbetet i förskolan som rör hållbar utveckling planeras vid både avdelningsträffar och andra planeringstillfällen i arbetslaget och att man då utgår från en mängd didaktiska val. För att välja innehåll uppger många av förskollärarna att man förhåller sig till styrdokument och vad som är aktuellt.
21
Olofsson, Sarri Malin. "Hållbar utveckling i förskolan : förskollärares uppfattningar om det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling utifrån ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68457.
Full textAbstract:
För att söka kunskap om förskollärares uppfattningar om det pedagogiska arbetet för hållbar utveckling i förskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv har en grupp förskollärare intervjuats i denna studie. Detta med syftet att kartlägga vilket innehåll förskollärarna lyfter fram som viktig kunskap i sammanhanget och hur de beskriver sitt arbete i undervisningen för hållbar utveckling. Det handlar om att synliggöra innehåll, förhållningssätt och metoder i undervisningen för hållbar utveckling inom ramarna för förskolans kontext. Studien bygger på kvalitativ analys av empiri som samlats in med hjälp av semistrukturerad intervju. Studiens resultat presenteras i beskrivningskategorier indelade i ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det framträdande mönstret visar främst på: - en praktik som utgår från naturstudier av växter och djur med inslag av besök i skogen eller närområdet samt återvinning av material. Den ekologiska och ekonomiska dimensionen vävs samman. - att värdegrundsarbetet inkluderats i den sociala dimensionen av hållbar utveckling, ett namnbyte har skett: från värdegrundsarbete till social hållbarhet. Studiens analys ger en djupare insikt i förskollärarnas pedagogiska val kopplade till möjligheter och utmaningar som studien visar på i relation till arbetssätt och organisation i undervisningen för hållbar utveckling.
22
Hedefalk, Maria. "Förskola för hållbar utveckling : Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215087.
Full textAbstract:
The overall aim of the thesis is to contribute with knowledge about the conditions for preschool children’s meaning making with regard to sustainable development. With a focus on critical actions, the thesis explores how education is executed and how a critical action may be conducted in a preschool practice. Different teaching situations in preschool have been analysed in order to determine how and which actions are privileged in the various situations, what the consequences of these actions are, and what kind of conditions that enable children to develop critical action competence. The results show that teachers affect children’s meaning making by directing actions toward a specific learning content. The conditions in which children learn action competences for sustainable development may be affected by which actions are privileged or excluded in the situation. The analyses of conditions for children to act critically in this thesis are when: the teacher aims the attention towards a pluralistic teaching content, where the content consists of value judgments. variations of views are highlighted – by the help of other children or from example different viewpoints in a book. children have the courage or/and feel safe expressing contradicting views. Although the situations in which children act critically are few and far between in the empirical material, they do exist and are important to highlight, especially as few other studies explore what meaning making processes look like when critical actions are privileged. The thesis therefore contributes to the research by providing analyses of situations in which children act critically in preschool.
23
Larsson, Linda. "Hållbar utveckling i förskolan : Pedagogers tankar om återvinning och återanvändning i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38030.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn som förskollärare har i arbetet med hållbar utveckling, med inriktning på den ekologiska delen där återvinning, återanvändning ingår för att värna om miljön. Studien kommer också belysa hur förskollärare anser att arbetet med hållbar utveckling kan se ut i förskolan samt hur naturen kan användas i detta arbete. Studien kommer att utgå ifrån ett pragmatiskt perspektiv där praktiska handlingar ger barnen en djupare kunskap, men att det också krävs samtal och reflektion för att det ska kunna göras en bedömning. Metoden som användes i studien var intervjuer med verksamma pedagoger ute i förskolor. Intervjuerna gav djup och detaljrik data till studien. Pedagogerna anser att arbetet med hållbar utveckling sker genom källsortering, skräpplockning, återanvändning av material och sopsortering. Resultatet visar på att samtliga pedagoger anser att arbetet med hållbar utveckling är viktigt för att barnen ska bli miljömedvetna vuxna. Barnens delaktighet handlar till mestadels om att delta i vuxenplanerade aktiviteter. I resultatet framgår det att naturen är ett viktigt verktyg i arbetet med hållbar utveckling för att skapa en miljömedvetenhet hos barnen. Samtliga pedagoger känner att de inte har tillräckligt med kunskap om ämnet och hälften har aldrig deltagit i någon fortbildning.<br>The purpose of this study is to examine what sight preschool teachers have in the work of sustainable development, focusing on the organic part where recycling and reuse are included to protect the environment. The study will also illuminate how the preschool teachers believe the work with sustainable development might look like in a preschool and how the nature can be used in the work. The study will be based on a pragmatic perspective in which practical actions give children a deeper knowledge, but also requires conversations and reflections for it to be made an assessment The method that has been used in the study was interviews with working teachers out in the preschools. The interviews gave deep and detailed data for the study. The preschool teachers believe that the work with sustainable development is done by sorting, garbage picking, reuse of materials and waste separation. The result shows that all of the preschool teachers think that the work with sustainable development is important for the children to form them to become environmentally aware adults. Children´s participation is mostly about participating in adult planned activities. It shows in the result that the nature is an important tool in the work with sustainable development to create an environmental awareness among the children. All of the preschool teachers feel that they don´t have enough knowledge in the topic and half of them have never participated in any continuing education.
24
Östman, Linda. "Miljöundervisning i förskolan : Pedagogers varierande förståelser av begreppet hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30330.
Full textAbstract:
Syftet med den här studien är att undersöka pedagogers varierande förståelser av begreppet hållbar utveckling i förskolan. Tidigare forskning har visat på en stor variation av olika utbildningsformer och innehåll i undervisningen för hållbar utveckling. Studien har en fenomengrafisk ansats och för att få svar på studiens frågor har jag använt kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger har svarat på frågor om vad de anser att hållbar utveckling är och vad för sorts verksamhet det leder till med barnen i förskolan. Resultatet visar en variation av olika uppfattningar där olika syn på innehåll, arbetssätt och förhållningssätt till barnen har kommit fram. Tydligast är att en grupp pedagoger arbetade för att skapa miljövänliga vanor hos barnen medan den andra gruppen arbetade för att ge barnen kunskap genom förståelse och insikt. Vidare visar studien att olika pedagoger har olika fokus i miljöarbetet med barnen så som odling, vetenskapliga experiment eller kreativ verksamhet.<br>The aim of this study is to investigate pedagogues varying conceptions of the term sustainable development in preschool. Previous research has shown a great variety of different forms and contents of education for sustainable development. The study is phenomenographical and to answer the questions of the study I have used qualitative interviews. Six pedagogues have answered questions about what they think sustainable development is and what sort of teaching activities it leads to with children in preschool. The results show a variation of different conceptions where different views on the content, methods and approaches to children were revealed. The most significant part of the result is that one group of pedagogues worked to create sustainable habits in the children while the other group worked on giving the children knowledge by understanding and insight. The study shows further that different pedagogues have various focus in the environmental work with the children, such as farming, science experiments or creative activities.
25
Ahmad, Iman. "Bildaktiviteter i förskolan som en metod för hållbar utveckling." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13902.
Full text
26
Heed, Dalman Sara, and Johanna Skoglund. "Lärande för hållbar utveckling : Ett pluralistiskt undervisningsförsök i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-73202.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur en pluralistisk undervisningsaktivitet i förskolan kan utformas för att gynna barns diskussioner kring hållbar utveckling där olika perspektiv ges utrymme. Studien utgår från den pluralistiska undervisningstraditionen som beskrivs som en förutsättning för att skapa möjligheter till lärande om hållbar utveckling. Studien knyter också an till det sociokulturella perspektivet på lärande då studien fokuserar på diskussionerna mellan samtliga aktörer. För att besvara syftet användes metoden undervisningsförsök. Undervisningsförsöken utfördes i två cykler och undervisningens design reviderades mellan de två cyklerna. Barnen som deltog i studien var 4 till 6 år gamla. Resultatet visar att barnens diskussioner kan knytas till de tre dimensioner av hållbar utveckling som är en förutsättning för pluralistisk undervisning och att barnen deltar aktivt genom att ge förslag och undersöka det konkreta material som presenteras. Resultatet visar även att barnen är aktiva och uttrycker sina åsikter men att majoriteten av samtalen inte innehåller något kritiskt element och att en pluralistisk undervisningsaktivitet ställer höga krav på förskollärarens kompentens att ställa utmanade frågor. Som slutsats konstateras att en pluralistisk aktivitet får anses fungera i förskolans arbete som ett sätt att gynna barns kunskap om hållbar utveckling.<br>The purpose of the study is to contribute with knowledge about how a pluralistic teaching activity in preschool can be designed to promote children’s discussions on sustainable development where different perspectives are highlighted. The study is based on the pluralistic teaching tradition that is emphasized as a condition for creating opportunities for learning about sustainable development. The study also relates to the socio-cultural perspective on learning since the study focuses on the discussions between all the participants involved. In order to answer the purpose, the method of teaching trial was used. The teaching trials were carried out in two cycles and the design of the teaching was revised between them. The children who participated in the study were 4 to 6 years old. The result shows that the children's discussions can be linked to the three dimensions of sustainable development that are a condition for pluralistic teaching and that the children participate actively by giving suggestions and examining the concrete material presented. The result also shows that the children are active and express their opinions but that the majority of the conversations do not contain any critical element and that a pluralistic teaching activity places high demands on the preschool teacher's competency to ask challenging questions. As a conclusion it is found that a pluralistic activity can be considered to work in preschool as a way to benefit children’s knowledge about sustainable development.
27
Hagström, Sara, and Sofia Olsson. "Återbruksmaterial i förskolan : att arbeta mot en Hållbar utveckling." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24076.
Full textAbstract:
Inledning Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning av hur förskollärare beskriver sitt arbetssätt med hållbar utveckling genom ett användande av återbruksmaterial inom förskolan. Idén med studien är att visa på hur teori och det praktiska arbetet med återbruksmaterial i förskolan kan skapa nya kreativa vägar och problemlösningar för barnen i deras lärande till kunskap mot en hållbar utveckling. Syfte Syftet är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade verksamheter, beskriver sitt arbete med hållbar utveckling genom ett användande av återbruksmaterial. Metod Vår undersökning är gjord efter en kvalitativ metod, med fem intervjuer av förskollärare som informanter. Intervjuerna utfördes genom ett bekvämlighetsurval då förskolor och återanvändningscenter med Reggio Emilia-inspirerad verksamheter låg i närområdet. Datainsamlingen av den här studien är transkriberad, analyserad och tematiserad i olika delar. Resultat De resultat som framkommer visar på betydelsen av hur förskollärare i sitt arbete med hållbarutveckling via användandet av återbruksmaterial, skapar nya kreativa vägar till kunskap. Resultatet visar på ett arbetssätt som blir ett djuplärande för barnet, genom att lyfta fram ett identiskt återbruksmaterial i flera lärprocesser, men med olika synsätt och perspektiv.Två faktorer som påverkar arbetet mot hållbar utveckling genom återbruk är förskollärarnas förhållningssätt i barnets lärprocess samt den förebild förskolläraren är i användandet och värderandet av materialet.
28
Spjut, Jonas, and Malin Solin. "Hållbar utveckling i förskolan : Sex pedagoger om deras förhållande till hållbar utveckling och hur de förmedlar miljöbegrepp till barnen." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1404.
Full textAbstract:
<p><p>Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet.</p></p>
29
Toma, Andreea Lavinia. "Hållbar utveckling – hur ser pedagogerna på det? : En kvalitativ undersökning om förskolepedagogernas arbete med hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45416.
Full textAbstract:
The aim of this qualitative study is to take a closer look at how certified preschool teachers integrate sustainable development in their daily work with children, and to gain a perspective into the teachers’ level of awareness regarding sustainable development. Drawing from a sociocultural perspective with elements of holistic learning methods, the present study is focused on interviews conducted by e-mail with preschool teachers from two different preschools located in suburban Stockholm. One of these preschools works more with sustainable development than the other, being enrolled in the Grön Flagg programme. The results from the semi structured interviews show that there are subtle differences in how teachers at the two preschools view and work with sustainable development. Teachers from the Grön Flagg preschool have more knowledge when it comes to integrating sustainable development. However, further studies are needed to gain a broader view into how preschool teachers gain this knowledge, whether it be in their workplaces or somewhere else. This study shows that working in a preschool that focuses on sustainability could generally increase teachers’ knowledge of and interest in sustainable development in their work with children.
30
Virtaintorppa, Venla Virtaintorppa. "Hållbar utveckling i förskolan : En kvantitativ enkätstudie om förskollärares engagemang i och syn på arbete med hållbar utveckling." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93039.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling är ett globalt aktuellt ämne (FN, 2015) och utbildning har en betydelsefull roll i detta sammanhang (FN, 1992). I vilken utsträckning ämnet prioriteras i förskolan påverkar barnens kunskaper om det (Borg m.fl., 2017) och ofta underskattar vuxna barnens vilja och förmågor att bidra till hållbar utveckling (Engdahl & Rabušicová, 2011; Boyd, 2019). Med detta som grund är denna studies syfte att undersöka förskollärarnas uppfattning av vilka kompetenser som arbetet med hållbar utveckling i förskolan bör fokusera på samt om deras privata engagemang i hållbar utveckling har någon koppling till denna uppfattning. För att studera detta tar arbetet en teoretisk utgångspunkt i tre miljöundervisningstraditioner; faktabaserad, normerande och pluralistisk (Skolverket, 2001). Med hjälp av det empiriska material som består av 71 förskollärares svar på en enkätstudie besvaras studiens två frågeställningar: Vilka samband finns mellan förskollärares kunskaper om och engagemang i hållbar utveckling samt deras syn på arbetet med hållbar utveckling i förskolan? Med utgångspunkt i de tre miljöundervisningstraditionerna, hur relevanta ser förskollärare att faktakunskaper, normer respektive självständighet och kritiskt tänkande är i arbetet med hållbar utveckling i förskolan? Resultatet visar bland annat att arbetssätt kopplade till den normerande undervisningstraditionen anses vara mest relevanta, följt av de som kopplas till den pluralistiska traditionen. Konsekvenser av detta och exempelvis möjligheter att underlätta och tydliggöra arbetet med hållbar utveckling i förskolan diskuteras i slutet av uppsatsen.
31
Johansson, Roos Frida. "Grön flagg : En resa mot en hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31278.
Full textAbstract:
Den här studiens syfte är att undersöka hur förskolan arbetar med Grön flagg och om det finns likheter och skillnader med arbetssättet mellan olika förskolor. Fem pedagoger från olika förskolor intervjuades och observationer genomfördes i två av förskolorna. Resultatet som framgick var att pedagogernas arbetssätt var i enlighet med organisationen Grön flaggs uppsatta mål med teman och delmål. Förskolornas arbete fungerade bra och pedagogerna upplevde Grön flagg som ett positivt miljöutbildningsprogram. Samtliga pedagoger var överens om att hållbar utveckling är ett viktigt ämne att arbeta med i förskolan eftersom ett sunt hållbart förhållningssätt ligger i tiden. Barnen är vår framtid och det är de som kan göra en betydande insats och skillnad. Barns delaktighet och pedagogernas syn på barns lärande ses som grundläggande byggstenar i arbetet. Det framgick även skillnader mellan förskolorna i studien, då tiden som läggs ner på Grön flagg varierade.<br>This study aim to find out how preschool works with Green flag and if there are similarities and differences in approach between different preschools. Five teachers from differentpre-schools interviewed and observations were made in two of the pre-schools. The result showed that teachers' practices were in accordance with the organization Green Flagg's goals with the theme and sub-goals. Preschool work went well and the teachers experienced Green flag as a positive environmental education program. All teachers agreed that sustainable development is an important topic to work with preschool, because a healthy and sustainable approach is seen as important in today´s society. Children are our future and they are the ones who can make a significant contribution and difference. Children's participation and teachers' views on children's learning is seen as fundamental building blocks of the work. The study also showed differences between the pre-schools according time spent on Green flag, witch between the pre-schools.
32
Shumilov, Susoho Derice, and Edris Tabibian. "Ingen hållbar utveckling, ingen framtid : En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver och arbetar med hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42643.
Full textAbstract:
Denna studie hade i syfte att undersöka hur förskollärare beskriver och arbetar kring hållbar utveckling utifrån förskolans läroplan samt hur de förhåller sig till barns delaktighet i hållbarhetsfrågor i förskolan. Studien utgick ifrån en kvalitativ metod där åtta verksamma förskollärare deltog i semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av denna studie visar att förskollärarna har förståelse för begreppet hållbar utveckling och hur de arbetar kring det utifrån de underliggande begreppen som används i förskolans nuvarande styrdokument Lpfö 98/16 (Skolverket, 2016). Avslutningsvis visar denna studie på att arbetet med hållbar utveckling i förskolan är på god väg men bör utvecklas vidare i synnerhet med fortsatt forskning och kompetensutveckling.
33
Carlsson, Emma, and Jenny Jönsson. "Grön Flagg för Hållbar utveckling i förskolanEn kvalitativ studie med fem pedagoger i förskolan." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4864.
Full textAbstract:
<p>Uppsatsen belyser hur miljöcertifieringen Grön Flagg fungerar i praktiken. I förskolans läroplan, Lpfö 98 framgår det att barnen ska få kunskaper om hur de ska värna om miljön och en Hållbar utveckling. Som förskollärare är det viktigt att ge barnen redskap för hur man tar hand om sin omvärld och Grön Flagg är ett sätt att låta barnen möta detta i tidig ålder.</p><p>Fem pedagoger som är verksamma i fem olika förskolor med Grön Flagg har intervjuats om hur de ser på certifieringen och hur den fungerar. När intervjusvaren ställdes mot teorin visade det sig att Grön Flagg organisationens mål uppfylldes till största del och pedagogerna hade en väl fungerande Grön Flagg-verksamhet.</p>
34
Öhman, Cecilia. "Hållbar utveckling i förskolan : Förskollärares uppfattningar och erfarenheter av återvinning och återanvändning i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38255.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to assess the perceptions and experiences among pre-school teachers, regarding working with recycling and re-use in their work, related to the science of chemistry in the field of sustainable development, which is included as a goal to aim for in the Lpfö 98 (curriculum) of all preschools. The survey was conducted through a qualitative approach, the choice of method was using semi-structured interviews, to provide as much interview material as possible. The interviews were conducted with six different pre-school teachers from two different pre-schools in a smaller municipality in central Sweden. The questions in the interviews had been constructed to meet the preschool teachers' perceptions and experiences of chemistry, sustainable development and more specifically on the recycling and re-use of different materials, which were used within the educational activities. The results showed several similarities but also differences. All preschool teachers felt comfortable with the concept and meaning of re-use, compared to the other concepts. They were actively working with the re-use of materials, however, they were not only doing this from an environmental or natural point of view, but also in terms of design and working with a creative purpose in the educational activities. All pre-school teachers agreed that they did not work with re-use as much as working out of a perspective of design. However, there was a variety of views on why working with re-use and recycling did not meet the intended expectations of the work in the pre-schools. All pre-school teachers agreed with the fact that the link between sustainable development, recycling and re-use, and the science of chemistry has to become stronger in their work, partly due to the fact that the level of knowledge the children need to achieve by every certain age stated in the curriculum, must be met. All agreed that the process of recycling and re-use should be emphasized more, here the fact was also mentioned that it was a difficult task to work with recycling and re-use, and that this to a great extent depended on their own experiences and their lack of knowledge of the subject.<br>Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att arbeta med återvinning och återanvändning i verksamheten utifrån kemiska processer inom hållbar utveckling, som är en del av strävansmålen i läroplanen för förskolan. Undersökningen gjordes genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer blev metodvalet för att få fram så mycket underlag som möjligt. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare från två olika förskolor i en mindre kommun i mellersta Sverige. Intervjufrågorna riktade sig till förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter om begreppet kemi kopplat till hållbar utveckling och mer specifikt på återvinning och återanvändning i förskolan samt i den pedagogiska verksamheten. Resultatet visade på flera likheter men även skillnader. Samtliga förskollärare kände sig mer bekväma med begreppet återanvändning och dess innebörd gentemot de övriga begreppen. De arbetade aktivt med återanvändning men däremot inte enbart utifrån en miljö- och natursynvinkel utan även från ett designperspektiv och ett kreativt syfte i den pedagogiska verksamheten. Samtliga förskollärare menade att de inte arbetade med återvinning i lika stor utsträckning som inom designperspektivet. Det rådde dock olika uppfattningar om varför arbetet med återvinning inte uppfylldes i tillräcklig utsträckning i verksamheterna. Samtliga menade att kopplingen mellan hållbar utveckling, återvinning- och återanvändning och kemin måste bli starkare i verksamheten, för att bland annat strävansmål i läroplanen för förskolan Lpfö 98 ska uppfyllas. De var alla eniga om att arbetet med återvinning och återanvändning borde lyftas än mer, i samband med detta nämndes deras uppfattningar om att det var en svår uppgift som främst berodde på deras egna erfarenheter och okunskap.
35
Wiklund, Sanna, and Lilliengren Malin. "Förskolepersonals arbete med hållbar utveckling : En jämförande studie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30822.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskolans personal i två kommuner arbetar med hållbar utveckling samt vilka arbetsmetoder som används i verksamheten. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med åtta personer som är aktiva i förskolan. Studiens resultat är att förskolans personal arbetar med samt har kunskap om alla dimensionerna i hållbar utveckling. Arbetet genomsyrar verksamheten både omedvetet samt medvetet, dock var den ekologiska dimensionen den tydligast framträdande i studien. Vi kom dessutom fram till att barns meningsskapande uppmärksammades av förskolans personal i samspel med varandra genom samtal, barn mellan barn samt barn mellan vuxen samt såg de barnens lärande om hållbar utveckling via olika verktyg som finns tillgängliga inom verksamheten, dessutom är det talade språket grundläggande i lärandet för hållbar utveckling. Slutligen såg vi inte någon större skillnad mellan de två kommunerna i arbetet mot lärande för hållbar utveckling dock hade den mindre kommunen störst fokus på den ekologiska dimensionen medan det i den större staden fanns ett tydligare fokus på samtliga dimensioner samtidigt då de använde sig av fler verktyg för arbetet med hållbar utveckling.
36
Lundgren, Erik, and Sara Lindahl. "Hållbar utveckling i förskolan - är det viktigt? : En studie kring förskollärares uppfattningar om arbetet med hållbar utveckling i förskolan utifrån den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116938.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares tankar kring arbetet med hållbar utveckling i förskolan med hjälp av tre dimensioner; den sociala, den ekologiska och den ekonomiska. Med hjälp av intervjuer har vi undersökt vad förskollärare anser är mest respektive minst viktigt att arbeta med, vad de tycker är enkelt och svårt, samt vad de arbetar mest och minst med, utifrån dimensionerna ovan. Resultatet av studien visar bland annat att den sociala dimensionen av hållbar utveckling är den mest framträdande. Det är även denna dimension som de intervjuade förskollärarna anser är den viktigaste inom hållbar utveckling. En av de slutsatser som dras av studiens resultat är att hållbar utveckling ofta får stå tillbaka för andra ämnen i förskolan trots att många förskollärare tycker att det är viktigt.
37
Aspman, Gita. "Utbildning för hållbar utveckling." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för naturvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6137.
Full textAbstract:
<p>Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.</p><p>Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.</p><p>Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.</p><p>Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare. Att få en ökad inlevelseförmåga, att ta olika personers perspektiv och att lära sig samarbeta är förmågor som alla tränas genom lek och samspel barn emellan.</p>
38
Modig, Elin, and Åsa Svedberg. "Hållbar utveckling i förskolan : Miljöresan, ett arbetsmaterial om återvinning och återanvändning." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10752.
Full textAbstract:
Huvudsyftet med examensarbetet var att utveckla ett arbetsmaterial för förskolan med inriktning på naturvetenskap – hållbar utveckling. Ett andra syfte var att undersöka om lärare finner inspiration till att använda det i sin verksamhet för att utmana barns nyfikenhet och intresse. Resultatet blev Miljöresan, ett häfte innehållande aktiviteter och lekar med fokus på återvinning och återanvändning som avsågs att utmana barns nyfikenhet och intresse kring naturvetenskap. Det var även tänkt att inspirera lärare till att arbeta med detta ämne samt att det skulle kunna ses som ett hjälpmedel för att nå strävansmålen i förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 2010a) [Lpfö 98] För att undersöka hur Miljöresan upplevdes av lärare och barn har undersökningen utgått från tre forskningsfrågor som berör huruvida det utmanade barns nyfikenhet, om lärarna fann inspiration samt om det kunde vara till en hjälp för att nå strävansmålen i Lpfö 98. Detta har skett genom att låta barn och lärare testa delar ur materialet. De datainsamlingsmetoder som användes var videoobservation, samtal med barn och lärare samt en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen visade att Miljöresan tycks utmana barns nyfikenhet, att lärare fann inspiration av arbetsmaterialet då de ansåg att innehållet var varierande och lusfyllt samtidigt som det kan hjälpa dem att nå strävansmålen i Lpfö 98. Lärarna var dessutom positiva till att använda arbetsmaterialet i sin verksamhet då de inte mött ett liknande arbetsmaterial med inriktning mot naturvetenskap och hållbar utveckling i förskolan. Slutsatsen som dras av detta blev att Miljöresan, som behandlar ett ämne som ligger rätt i tiden, borde ses som ett uppskattat hjälpmedel för lärare i förskolan.
39
Colldén, Emma, and Ida Tollin. "Barns delaktighet och inflytande : i arbetet med hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253013.
Full text
40
Johansson, Ida, and Antonia Gustafsson. "Hållbar utveckling i förskolan : Förskollärares föreställningar om konflikter, lösningar och möjligheter." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31395.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling. Frågeställningarna handlar om hur förskollärare arbetat med hållbar utveckling och vilka konflikter, möjligheter och lösningar de stött på eller kan tänka sig skulle kunna uppstå i ett sådant arbete. Arbetet är inspirerat av ett poststrukturellt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap ses som något socialt och språkligt konstruerat. Detta perspektiv hänger samman med de valda metoderna; fokusgruppsintervju och kortare enskilda intervjuer med förskollärare. Diskursanalysen som sedan gjorts på det insamlade materialet utgår också från detta teoretiska perspektiv. I resultatet framkommer att flera olika synsätt bidrar till att skapa olika hållbarhetsdiskurser och att det påverkar vad som blir ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Till exempel påverkar en antropocentrisk natursyn hur begreppet hållbar utveckling kan förstås och i mötet med förskolediskurs skapas konflikter, möjligheter och lösningar. I en antropocentrisk natursyn värderas mänsklig aktivitet och mänsklighetens bästa högre än till exempel djur eller växters liv. I resultatet framkommer till exempel att förskollärarna använder uttryck som ”ta hand om” och ”värna om” naturen vilket kan tyda på en antropocentrisk natursyn. Förskollärarna pratar om att plocka skräp och återvinna men de tycks främst arbeta med den sociala aspekten av en hållbar utveckling och barns trygghet. Att arbeta med hållbar utveckling är svårt, säger de, och det kan till exempel leda till konflikter i ett arbetslag om en person vill arbeta mer med det än vad de andra i arbetslaget vill.
41
Falkenström, Karlsson Sara. "Miljöarbete i förskolan : Fyra pedagogers olika uppfattningar av begreppet hållbar utveckling." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33002.
Full textAbstract:
The purpose of this survey is to find out how the field of sustainable development is understood in the pre-school activities and how children are involved in that work. The study has a phenomenographical approach and I have therefore used qualitative interviews. During the course of my work, I have learned from four educators different perceptions of the concept of sustainable development, their interpretation of the goals in the pre-school curriculum and their views on children's participation. Four description categories were crystallized during the analysis of the material, it was environment, society / future, knowledge and participation. The result shows that the educators had difficulty defining the concept of sustainable development. They also had difficulty explaining how they worked with sustainable development based on the curriculum. When it comes to children's participation, the children participated primarily in adult-oriented activities. Sustainable development is a concept that you need to problematize more precisely in preschool.
42
Thörnberg, Sabina. "Hållbar utveckling : -En kvantitativ enkätundersökning om natur och miljöarbete i förskolan." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41066.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to write a continuation of previous thesis that was based on qualitative interviews of how to work with environment and nature in preschool. I want to examine to what degree the teachers work with the different parts that was presented in the previous study. My method was to make a quantitative web based survey that all the staff that works with the children in the selected preschools could answer. Throughout my study I found that preschools around Sweden are working with different methods when they work with environment and nature. All the methods presented in the survey had been used by almost all the respondents. The survey showed that it was an advantage to be able to work practically with the children. Most respondents had a personal interest in the subject, but the level of education that the respondents had did not seem to influence their interest. Experience did not influence the extent of work with environment and nature, however, the study shows that it was easier to work with the subject with children in groups aged 3-5, compared to other age groups. The biggest obstacles in working with environment and nature were too big groups and too little time.
43
Jansson, Madelene. "Från planta till kartong: ett arbetsmaterial om hållbar utveckling till förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20910.
Full textAbstract:
Syftet med mitt arbete är att ge barnen och pedagogerna bakomliggande kunskaper om processen från planta till kartong, för att de ska få en innebörd och mening med deras arbete att återvinna. Valet att göra ett arbete om pappersprocessen grundar sig på att det är ett material som barnen använder dagligen på förskolorna, kanske många gånger utan att riktigt reflektera över det. Jag ville skapa ett material som kunde inkludera så många delar av förskolans läroplan som möjligt. I detta examensarbete har jag skapat en film som barnen ska kunna titta på både med och utan vuxna, och till denna film skapade jag också ett arbetsmaterial som lärarna ska kunna använda sig av om de t ex vill använda materialet som ett temarbete. För att utvärdera materialet har jag visat det för några förskollärare och sedan intervjuat dem. Enligt mina intervjuer finns det hos förskollärarna en efterfrågan på material som är lätta att arbeta med, och de tyckte att mitt material kan vara användbart i syftet att främja och gynna arbetet med hållbar utveckling. Mina intervjuer visar att samarbeten med det omgivande samhället är nästan obefintliga på de här förskolorna. Samtidigt verkar en efterfrågan finnas hos förskollärarna på bra material, och det borde vara av samhällsintresse att inkludera förskolorna i arbetet att främja hållbar utveckling. Det är viktigt att förskolorna involveras i arbetet för att skapa en hållbar utveckling, och återvinning av material är en viktig del för att ta hänsyn till miljön och skapa en hållbar utveckling.
44
Mårtensson, Moa, and Therese Skärberg. "Utomhuspedagogik i relation till hållbar utveckling inom förskola : Utomhuspedagogiken och hållbar utveckling blir ett." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35226.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring utomhuspedagogiken kopplat till hållbar utveckling. I dagens samhälle nyttjar vi jordens och naturens resurser på ett sätt som inte är hållbart. Vi vill därför synliggöra hur vi kan påverka barnen som är vår framtid, till att vilja värna om vår natur och planet på ett hållbart sätt i denna studie. Utomhuspedagogiken i förskolan är ett arbetssätt som ger barnen utvecklingsmöjligheter inom olika områden vilket i sin tur även påverkar hälsan och deras välbefinnande i positiv bemärkelse. Det finns statistik som visar på att daglig kontakt med naturen även kan minska både stress och ångest (Ginsburg och Audley, 2020). Vid studiens början var vi överens om att barnens möjligheter till utomhuspedagogik och arbetet med hållbar utveckling på förskolan påverkas av förskollärarnas förhållningssätt. För att undersöka vårt syfte och frågeställningarna har vi använt oss av två metoder, intervjuer samt enkätfrågor. Alla som deltagit i studien var utbildade förskollärare. Resultatet av studien visar att förskollärares synsätt på utomhuspedagogik har betydelse för barnens utveckling inom hållbar utveckling. Sambandet mellan utomhuspedagogik och hållbar utveckling görs synligt i studien genom de svar som inkommit från respondenterna. Respondenterna menar bland annat att om barnen får ökade möjlighet till att vistas i naturen och skapa sig en relation till naturen kommer sannolikt viljan att värna om miljön att utvecklas.
45
Johansson, Paulina, and Lina Söderberg. "Hållbar utveckling som innehåll och form : En kvalitativ studie i pedagogers sätt att tala om undervisning för hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85667.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa studie synliggör pedagogers didaktiska överväganden och de inkluderingar respektive exkluderingar vid deras sätt att tala om undervisning för hållbar utveckling. Vid insamling av data valdes halvstrukturerad intervjuguide som metod där åtta pedagoger deltog. Vid studiens analysprocess användes selektiva traditioner som teori för att strukturera och kategorisera resultatet som därefter tolkas genom diskursanalys. Studiens resultat visar att pedagoger ramar in hållbar utveckling som ett livsstilsproblem och därmed arbetar genom den normativa traditionen som trycker på vikten av värden. Primärt ansågs värden som främjar omvårdnad av naturen och kamratrelationer som viktiga. Ett faktabaserat arbetssätt används enbart om pedagogen vill främja ett specifikt värde. Vid pedagogers sätt att tala om hållbar utveckling framkom det som ett omfattande och komplext fenomen. Dock när pedagoger talar om vad som inkluderades i undervisning för hållbar utveckling var det främst den ekologiska aspekten som de arbetade genom. Därmed exkluderades den sociala och den ekonomiska aspekten som reflekterad undervisningsinnehåll.
46
Löcsei, Hilda, and Madeleine Elisabeth Andersson. "Hållbar utveckling i förskolan för nutid och framtid : En kvalitativ studie om hållbarhetsutmaningar i förskolan." Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49565.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med hållbar utveckling i förskolan utifrån den sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionen. Frågeställningarna handlar om vad, hur och varför förskollärare jobbar med hållbar utveckling i förskolan och hur de skapar förutsättningar för barn att hitta en mening genom sin handling för en mer hållbar värld. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare i två förskolor. Arbetet är inspirerat av teoretiska begreppet didaktik. Genom didaktiska frågor har vi kunnat studera vår data och hitta framträdande mönster i förskollärares uttalanden i relation till studiens syfte och frågeställningar. I resultatet framkommer att förskollärare har god kännedom och aktivt jobbar med begreppet hållbar utveckling. Flera förskollärare har ett tydligt synsätt kring undervisningsinnehåll om hållbar utveckling. Resultatet visar också att förskollärare påstår att undervisningsinnehållet är av stor vikt men att den ömsesidiga kommunikationen genom diskussioner mellan barn och pedagoger är det viktigaste.
47
Brännlund, Alexina, and Linda Eriksson. "LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN : En kvalitativ intervjustudie av förskollärares handlingskompetens för främjande av lärande för hållbar utveckling ur sociala aspekter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31127.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling.
48
Fridén, Malin. "Återvinning i förskolan : pedagogers syn och arbetssätt." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26368.
Full textAbstract:
I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolorna arbetar med återvinning, samt synliggöra pedagogernas syn på det. Involveras barnen i arbetet? Vilka möjligheter finns det med arbetet med återvinning? Ser pedagogerna några hinder? Hur viktigt anser de att återvinning i förskolan är för miljön? Metoden för studien är en kartläggande undersökning med enkät samt kvalitativ intervju som komplement. Den baseras på en mindre kommun i Södermanlands län där 5 centrala och 2 landsbygd förskolor ingick i studien. Resultatet visar en enighet i svaren kring återvinning bland personalen. Dock med vissa skillnader.
49
Svensson, Madeleine, and Johanna Wiktorsson. "Plantera ett frö för framtiden : förskollärares uppfattningar kring hållbar utveckling i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14140.
Full textAbstract:
Inledning Undersökningen handlar om förskollärares uppfattningar kring begreppet hållbar utveckling, hur de anser att de synliggör hållbar utveckling i förskolan samt hur barns lärande kring ämnet kan möjliggöras. Hållbar utveckling är ett aktuellt och viktigt ämne. Det är därför också viktigt att barn tidigt får stimulans kring sin förståelse för ämnet för att ge dem möjlighet att kunna agera hållbart i framtiden. Här har förskolan en central roll. Syfte Syftet är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar att barns lärande kring hållbar utveckling möjliggörs i förskolans verksamhet. Metod Undersökningen är kvalitativ och utgår ifrån en fenomenografisk ansats. Metodverktyget som används är kvalitativ intervju. Urvalet i undersökningen består av nio förskollärare från fem olika förskolor. En fenomenografisk analysmodell har använts som hjälp vid analysen. Resultat I resultatet framgår det att förskollärarna anser att hållbar utveckling är ett komplext begrepp som innefattar många delar. Det framkommer att det finns fyra skilda synsätt på hållbar utveckling samt två olika arbetssätt som tillämpas av förskollärarna. Resultatet visar även att det är den sociala och den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling som får störst plats i förskolans verksamhet. Förskollärarna redogör för viktiga aspekter kring hur barns lärande för hållbar utveckling kan stimuleras. Det är viktigt att barn får vara delaktiga och får inflytande. Det är enligt dem även betydelsefullt att samtala med barn om hållbar utveckling, att förskollärare agerar som medupptäckare samt att lärandet är varierat och lustfyllt.
50
Johansson, Clara, and Julia Nordström. "Undervisning om hållbar utveckling utomhus i förskolan : En intervjustudie med modellprövande ansats." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-94705.
Full textAbstract:
Denna kvalitativa intervjustudie baserad på intervjuer av förskollärare på svenska förskolorsträvar efter att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på sin undervisning om och förhållbar utveckling i förskolan och är avgränsad till att undersöka undervisningen som skerutomhus. Studien granskar undervisningens innehållsliga del i förhållande till de tredimensionerna av hållbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social). Vidare byggs analysenav studien upp med hjälp av att sätta Johan Öhman och Louise Sunds (2021) didaktiska modellför miljöengagemang, vilken utgörs av en intellektuell aspekt, en emotionell aspekt och enpraktisk aspekt, i en förskolekontext. Syftet med att använda Öhman och Sunds modell i dennastudie är att granska på vilket sätt förskollärares nuvarande undervisning kan kopplas tillmodellens tre aspekter. Detta för att bidra med kunskap om i vilken utsträckning modellenskulle kunna vara överförbar på den undervisning om hållbar utveckling som sker i förskolan.Resultatet visar att förskollärare uttryckligen arbetar med att undervisa barn om den ekologiskadimensionen av hållbar utveckling vilken enligt denna studie dominerar undervisningen omhållbar utveckling i förskolan. Den ekonomiska och den sociala dimensionen är inte likasjälvklara delar av undervisningen. Dessutom visar resultatet att förskollärare i sin undervisningofta utgår ifrån den intellektuella aspekten, såväl som den praktiska aspekten medan denemotionella aspekten inte medvetet tillgodoses.