To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hållbar utveckling i förskolan.
Journal articles on the topic 'Hållbar utveckling i förskolan'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 26 journal articles for your research on the topic 'Hållbar utveckling i förskolan.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Ärlemalm-Hagsér, Eva, and Maria Hedefalk. "Temainledning: Förskolan och utbildning för hållbar utveckling - Nordisk forskning inom fältet förskola och hållbarhet." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 27, no. 2 (January 1, 2018): 7–14. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v27i2.1099.
Full text
2
Ärlemalm-Hagsér, Eva, and Bodil Sundberg. "Naturmöten och källsortering - En kvantitativ studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan." Nordic Studies in Science Education 12, no. 2 (September 23, 2016): 140–56. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.1107.
Full textAbstract:
This Swedish quantitative study aims to fill a research gap concerning how preschool teachers understand and work with education for sustainable development. Empirical data were collected in a questionnaire distributed to 187 Swedish preschools. The questionnaires consisted of 13 multiple choice questions and five open ended questions exploring how the preschool teachers interpret education for sustainable development and environmental education both as concepts and in practice. Both education for sustainable development and environmental education were mainly associated with nature experiences, recycling and reuse of resources. Descriptions reflecting the economic and social aspects of sustainable development were mainly missing. These views were reflected in the types of activities the children were afforded. Preschools supported by in-service training had a broader understanding of the concept and worked more actively with environmental and sustainability issues with the children. This suggests the need for support for providing children with quality education about sustainability issues.
3
Persson, Christel, Maria Melén, and Daniel Einarson. "Undervisning för hållbar utveckling: att stödja högskolelärares arbete med Agenda 2030." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 18. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1949.
Full textAbstract:
Enligt Högskolelagen skall högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling. FNs Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål belyser ytterligare högskolornas roll att utveckla och sprida kunskap om hållbar utveckling. Det ställs dock krav på högskolelärares insikter kring hållbarhetsbegreppet och iscensättandet av dess flervetenskaplighet i undervisningssituationen. Den här artikeln beskriver en fakultetsövergripande högskolepedagogisk kurs, Undervisning för hållbar utveckling, med dessa krav som utgångspunkt. Kursens genomförande och design presenteras, liksom syfte och lärdomar.
4
Gelinder, Lolita. "Smak för hållbar utveckling?" Educare - vetenskapliga skrifter, no. 3 (June 21, 2021): 130–57. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2021.3.6.
Full textAbstract:
In the school subject Home- and Consumer Studies, the curriculum includes knowledge about sustainable food consumption, i.e. the students should learn to make sustainable food choices. Previous research has shown that taste is an important factor when people choose what to eat. The purpose of this study is to investigate teaching about sustainable food consumption, by focusing on how teachers and students talk about taste during foodwork, more specifically what meaning that is construed in relation to taste and how this content may be understood in relation to different perspectives on taste. Video data from two classes of Swedish lower secondary school students is analyzed using pragmatic discourse analysis methods. The results show that taste is mainly used in terms of taste assessments and thus provide an understanding of taste as something fixed and unchangeable. A transactional perspective on taste is suggested as an alternative, working with taste as something changeable and reflexive. In this way teaching can be a part in students developing new taste experiences, which is crucial for wanting to change eating habits, or for learning to eat new dishes, and foods, which will be required in order for people to make sustainable food choices.
5
Koch, Marie Debora, and Eva Ahlskog-Björkman. "Hållbar utveckling och lärande i slöjd." Nordic Studies in Education 39, no. 03 (September 13, 2019): 185–97. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2019-03-02.
Full text
6
Carleklev, Stephanie, Johan Älvgren, Björn Idlinge, and Lars Tomsmark. "Fem år med kursen Lärande för hållbar utveckling – erfarenheter och lärdomar." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 13. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1961.
Full textAbstract:
Kursen Lärande för hållbar utveckling som vi presenterar i denna artikel är en fortbildningskurs som vänder sig till högskole- och universitetslärare som vill integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Målet med kursen är att stärka kompetenser för att undervisa om/i hållbar utveckling utan att vända sig till en specifik disciplin eller ämne. Istället ligger fokus på möten och samtal kring de globala hållbarhetsutmaningarna som i sig själva skär tvärs över ämnesgränser. Genom åren har kursen fått uppmärksamhet från olika håll och sedan den första kursomgången 2014 har ett flertal liknande kurser startats vid olika lärosäten i landet, inte sällan på initiativ av tidigare kursdeltagare. Totalt har mer än 50 deltagare genomgått kursen. Bland dem finns alla ämnen representerade och projektarbetena som genomförts på kursen visat på de omfattande och komplexa utmaningar vi står inför och vilka mångfacetterade insatser som behövs. Men det vi har upplevt som det viktigaste med kursen är att den ges till lärare inom alla ämnen och därmed möjliggör möten, kunskaps- och erfarenhetsutbyten över disciplingränserna, något som oftast är väldigt begränsat.
7
Brorström, Björn, and Birgitta Påhlsson. "Det hållbara lärosätet – innebörd och hinder på vägen." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 66. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2596.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling ska vara en naturlig del av verksamheten vid universitet och högskolor. För lärosätena gäller att de förutsättningar som följer av traditioner och verksamhetens inriktning ser olika ut. För utveckling av den hållbara högskolan fordras stor insikt om det egna lärosätets historik och särskilda förutsättningar samt den egna verksamhetens styrkor och svagheter, risker och möjligheter. Vi menar att alla lärosäten, som på allvar vill integrera hållbar utveckling i verksamheten, möter en uppsättning dilemman i detta arbete. I artikeln behandlas sju dilemman. Det handlar bland annat om att balansera eldsjälars engagemang mot vikten av systematik, att skapa förutsättningar för förnyelse genom avveckling av program och kurser som inte längre är relevanta i förhållande till samhälls- och kunskapsutvecklingen och att utveckla verklig tvärvetenskap, parallellt med att en hög nivå på klassiska ämnen upprätthålls. För att etablera hållbara lärosäten behövs också riktade satsningar som stödjer utvecklingen och en ökad samverkan mellan lärosäten för att säkra resurser och kompetens.
8
Hedefalk, Maria. "Diskurser om undervisning för hållbar utveckling på ett förskollärarprogram." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 27, no. 2 (January 1, 2018): 37–58. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v27i2.1101.
Full text
9
Salmio, Kaija. "Hållbar utveckling i de nationella utvärderingarna av inläringsresultat i Finland." Nordic Studies in Science Education 4, no. 1 (June 29, 2012): 77–91. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.370.
Full textAbstract:
This article examines how sustainable development has been defined in two Finnish National Core Curricula for Basic Education for a considerable period of time, and how their Curricula objectives have been achieved in two national tests in natural sciences. The objectives, test assignments and results of the two tests have been analysed according to the principles of sustainable development, in what ways the principles had been included in the assignments, and what were the pupils´ results. One of the outcomes was, that it was possible to teach sustainable development in different subjects as well as in different themes according to the two Finnish National Core Curricula. Based on national assessments of learning outcomes, however, pupils did not fully understand the whole process of sustainable development or its principles, even though they had a fair command of some details related to sustainable development. The reports on national tests lack a systematic analysis of learning the principles of sustainable development.Most test assignments were related to the ecological dimension. The economic and cultural dimensions of sustainable development were not included to any significant extent in national assessments. The 2006 national assessment in the subject known as “environment and nature studies” was the first occasion where pupils carried out experimental group assignments. Their performances were assessed in terms of both progress of the process and knowledge of the content.Research data consisted of two National Core Curricula for Basic Education, national tests in natural sciences held in the final (9th) grade of basic education and the results of these tests. The data were analysed through content analysis.
10
Holmberg, John. "Ledarskap för hållbar omställning i högre utbildning." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 98. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2422.
Full textAbstract:
FN:s ledning är tydlig med att Agenda 2030 kräver transformativt och inkluderande ledarskap. Ett ledarskap som kräver att vi tar modiga beslut och flyttar oss ut ur våra ”comfort zones” och välkomnar innovativa sätt att arbeta och tänka. I denna artikel ger jag min reflektion över ledarskapskompetenser i undervisningen och ledarskapets betydelse inom undervisningsorganisationen för att möjliggöra för studenter att bygga sådana kompetenser samtidigt som de skapar värde för andra. Det handlar om ledarskap på olika nivåer: att leda sig själv, att leda ihop med andra och att leda för det gemensamma globala samhället. Det handlar också om att skapa rum/utrymme för att möjliggöra utforskande samverkan för hållbar omställning. Att skapa detta förändringsutrymme kräver dock att ledningen, speciellt inom utbildningsystemet, förstår att skilja på men ändå ser det ömsesidiga beroendet av två logiker för styrning och utveckling: kryssnings- respektive expeditionslogiken.
11
Johansson, Marléne. "Materiella och immateriella resurser – hållbar utveckling i och genom slöjd." Nordic Studies in Education 39, no. 03 (September 13, 2019): 214–27. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2019-03-04.
Full text
12
Holmberg, John. "Högre utbildning och hållbar omställning – En reflektion över studenternas roll." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 90. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2424.
Full textAbstract:
För att klara de globala utmaningarna menar FN:s Agenda 2030 att det krävs omställning av samhälleliga system. Det räcker inte med marginella justeringar. Ohållbara transport-, energi-, mat- och sjukvårdsystem behöver fasas ut och ersättas med hållbara. För att klara dessa omställningar behövs helhetssyn och samverkan. I denna artikel ger jag min reflektion över FN:s process för lärande för hållbar utveckling och på vilket sätt högskolor och universitet (HoU) kan bli mer aktiva i denna hållbarhetsomställning genom att ta vara på studenternas unika roll som möjliggörare.
13
Ojala, Maria. "Känslor, värden och utbildning för en hållbar framtid: Att främja en kritisk känslokompetens i klimatundervisning." Acta Didactica Norge 13, no. 2 (June 18, 2019): 1. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6440.
Full textAbstract:
SammanfattningKlimatförändringarna är ett av de mest allvarliga hållbarhetsproblem som mänskligheten står inför och är en viktig del av utbildning för hållbar utveckling. Genom dess existentiella, politiska och moraliska/etiska karaktär är klimatfrågan värdeladdad och även förknippad med en mängd känslor. Många människor oroar sig över klimatförändringarna och studier har visat att känslor ofta uppväcks i klassrummet då man undervisar om detta problem och andra hållbarhetsutmaningar. Syftet med denna artikel är att genom en genomgång av teorier och tidigare empiriska studier visa på att inte bara känslor utan också känslohanteringsstrategier är en viktig del av klimatundervisningen och att lärare spelar en viktig roll för om dessa strategier kommer att främja eller hindra läroprocesser inom detta område. Lärare har betydelse både genom att vara förebilder och genom hur de bemöter ungas känslor i klassrummet. I artikeln argumenteras för vikten av att inkludera främjandet av en ”kritisk känslokompetens” dels i lärarutbildningen och dels i utbildning för hållbar utveckling i skolan. Avslutningsvis ges några konkreta exempel på hur detta kan genomföras.Nyckelord: utbildning för hållbar utveckling, klimatförändringar, känslor, känslohanteringsstrategier, meningsfokuserad coping, lärandeEmotions, values and education for a sustainable future:Promoting critical emotional awareness in climate educationAbstractClimate change is one of the most serious sustainability problems facing humanity today. It is also an important part of education for sustainable development. Through its existential, political and moral/ethical nature, the climate issue is value laden and also associated with a multitude of feelings. Many people worry about climate change, and studies have shown that emotions are often evoked in the classroom when teaching about this problem and other sustainability challenges. The purpose of this article is to show, through a review of theories and previous empirical studies, that not only emotions but also emotion regulation strategies are an important part of climate change education and that teachers play a vital role in whether these strategies will promote or hinder learning processes. Teachers are important both by being role models and by how they respond to the feelings of young people in the classroom. The article argues for the importance of including and promoting "critical emotional awareness" in teacher education and in teaching about education for sustainable development in schools. In the end of the article some concrete examples of how this can be done are presented.Keywords: education for sustainable development, climate change, emotions, emotion regulation strategies, meaning-focused coping, learning
14
Karlsson, Marie, and Fredrik Jeppsson. "Öva och pröva - Hur kan fritidspedagogik stärka teknikundervisningen?" Venue 8, no. 1 (November 8, 2019): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.19812.
Full textAbstract:
I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men undervisning är inte detsamma som lärande. Om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse. Denna artikel baseras på ett empiriskt material som samlades in till en studie inom ramen för en masterkurs i yngre barns lärande i naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling.
15
Eidevald, Christian, and Ingrid Engdahl. "Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 5–19. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2905.
Full textAbstract:
Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.
16
Gustavsson, Susanne, Ingrid Henning Loeb, and Charlotta Kvarnemo. "Lärande för hållbar utveckling i yrkeslärarutbildning [Learning for sustainable development in vocational teacher education]." Nordic Journal of Vocational Education and Training 8, no. 3 (December 5, 2018): 19–35. http://dx.doi.org/10.3384/njvet.2242-458x.188319.
Full text
17
Thulin, Susanne, and Agneta Jonsson. "Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 95–108. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att mot bakgrund av förskolans bildningsideal och betydelsen av att göra bruk av barns perspektiv bidra till diskussionen om undervisningsbegreppets innebörd i ett förskoleperspektiv. Forskningsfrågan är hur undervisning i förskolan kan förstås i såväl spontant uppkomna som planerade undervisningssituationer, då barns perspektiv beaktas i relation till lärandets innehåll. Med utgångspunkt i empiri synliggörs och diskuteras didaktiska förhållningssätt som rör förskollärarens roll i relation till barns perspektiv och aktuellt objekt för lärande. Förskollärare i Sverige har som uppdrag att hantera såväl spontant uppkomna som planerade lek- och lärandetillfällen där barns erfarenheter och kunnande integreras, stöds och utmanas i ett undervisande syfte. Diskussionen belyser beaktande av barns perspektiv som en utgångspunkt för undervisningsbegreppets definition samt väcker frågor kring utveckling och förändring av såväl förskollärares kompetens som förskolans verksamhet. Artikeln avslutas med reflektioner kring den svenska förskolans bildningstradition relaterat till nya uppdrag och möjliga vägar.
18
Risenfors, Signild, and Elin Almér. "”Det är något jag känner att jag är menad för”. En diskursanalytisk studie av nyblivna studenters val att läsa en lärarutbildning." Högre utbildning 9, no. 2 (2019): 48. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1317.
Full textAbstract:
I följande artikel undersöks vilka diskurser och positioneringar som framträder hos studenter angående deras val att läsa en lärarutbildning. Positioneringar handlar i denna studie om grad av säkerhet, generalisering och attityd, som här har att göra med känslor och värderingar. Att få syn på diskurserna och positioneringarna är relevant för lärarutbildare för att kunna utveckla adekvata strategier för undervisning inom lärarutbildningen. Emedan tidigare forskning genomlyst motiven med en innehållslig synvinkel presenteras i den här artikeln en motsvarande genomlysning av hur innehållet, det vill säga motiven, faktiskt formuleras. Vi menar att i sättet att formulera motiven finns en problematisk aspekt som lärarutbildare bör bemöta för att undervisningen ska leda till att lärarstudenten får en utbildning som är hållbar över tid i ett samhälle i ständig förändring. Resultatet av den studie vi presenterar visar att studenterna främst uttrycker en social diskurs och positioneringar som förmedlar en syn på lärar- och elevidentiteter som förhållandevis ensidiga. I mötet med ett akademiskt förhållningssätt där perspektivtagande och utveckling står i fokus kan en dylik hållning behöva luckras upp för att ge utrymme för förståelse av kunskapande och undervisningskontexter.
19
Lundegård, Iann, and Cecilia Caiman. "Didaktik för naturvetenskap och hållbar utveckling - Fem former av demokratiskt deltagande Education for science and Sustainable Development - Four forms of Democratic Participation." Nordic Studies in Science Education 15, no. 1 (January 28, 2019): 38–53. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.4822.
Full textAbstract:
Education is often argued as crucial to reverse development towards a more fair and sustainable world. This article uses a wide range of research and literature in the field of education for sustainable development, to discuss an educational, ‘didactic’, framework on areas in the intersection between science, technology and society. First, the introduction outlines an overview of the nature of the issue and its relevance. This is followed by a theoretical approach to education and learning that puts the democratic teaching processes at centre. Finally, based on this we present the framework, "Five didactic forms of participation", focusing on student participation in deliberation, agency, creativity, criticism and authenticity as well as recommendations for, research and further development of education in these areas.
20
Öhman, Marie, and Johan Öhman. "Harmoni eller konflikt? – en fallstudie av meningsinnehållet i utbildning för hållbar utveckling. "Harmony or conflict? – A case study of the conceptual meaning of education for sustainable development"." Nordic Studies in Science Education 8, no. 1 (June 29, 2012): 59–72. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.359.
Full textAbstract:
Conflict or harmony between economic, ecologic and social sustainability are two opposing perspectives that have appeared in the current debate about sustainable development. The aim of this studyis to investigate how the relations between these sustainability aspects are established in a concrete school practice. The present study is a case study and investigates two classes of Swedish upper secondary students presenting a three-weeks thematic assignment concerning sustainable urban planning.The empirical material consists of field notes, audio-recordings, video-recordings and students’texts. In order to analyse the students’ meanings about sustainable development a method inspired from pragmatic discourse analysis is used. The findings show how the students in their language usage constitute a harmony perspective on sustainable development. The results and implications for teaching and learning are finally discussed.
21
Skärlund, Sanna. "Minskade kostnader och ökad lönsamhet. Hållbarhet och föredömlighet som mål och medel hos svenska företag med statligt ägande." Sakprosa 12, no. 2 (April 16, 2020): 1–34. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7497.
Full textAbstract:
Svenska staten äger 46 olika bolag (2020), vars aktiviteter årligen sammanfattas i rapporten Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande, utgiven av regeringen. År 2007 slog regeringen fast att de statliga företagen måste rapportera om sitt hållbarhetsarbete varje år, och 2016 inkluderades också Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling i den statliga ägarpolicyn. Men hur motiverar den svenska regeringen att de statliga företagen ska arbeta med hållbarhet och hur har regeringens användning av hållbarhet som begrepp förändrats över tid? I den här artikeln redogörs för detta utifrån kvalitativa och kvantitativa undersökningar av regeringens Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande från perioden 1999–2017. Det visar sig att hållbarhet har kommit att inkludera allt fler områden och att det vanligaste argument som förs fram i texterna är att företagen tjänar ekonomiskt på att implementera hållbarhet i verksamheten. Skäl som har med planetens framtid att göra nämns däremot aldrig. Om företagen verkligen gör en ekonomisk vinst av hållbarhetsarbete har dock ifrågasatts av tidigare forskning.
I anslutning till frågan om motiv till att arbeta med hållbarhet blir det också relevant att analysera hur de statliga företagen i verksamhetsberättelserna framställs som föredömen för andra företag. De områden som framhålls som viktiga vad gäller föredömlighet är framförallt hållbarhet, jämställdhet, mång-fald, etik och miljö, vilket är teman som också kan ses som viktiga aspekter av den svenska självbilden. Det beskrivs dock sällan att de statliga företagen är föredömen; istället anges det att de ska vara föredömen. Detta skulle kunna ses som en förhoppning för framtiden, men också som en uppmaning från regeringen till de statliga företagens ledningar.
22
Ärlemalm-Hagsér, Eva. "Lärande för hållbar utveckling i förskolan: Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 5 (November 10, 2012). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.417.
Full textAbstract:
Title: Education for sustainable development - knowledge content, participation and agency Abstract: This article in educational science scrutinizes education for sustainable development in the Swedish preschool and the ways that young children are described as active participants and agents of change. A critical theory lens was applied in combination with content analysis. Data were derived from 18 applications from preschools to the Swedish National Agency for Education applying for a 'diploma of excellence' in sustainable development. The qualitative content analysis revealed two overarching themes: a) preschoolers’ sense of self and others, and b) preschoolers’ relationships with place, technologies and materials. Within these themes, nine knowledge content areas relevant to education for sustainable development were identified. In these contents children’s participation and agency was mostly seen as listening and taking part in’ and only in some extent children were seen as agents for change. Even if, the overall rhetoric in the texts had a child rights perspective children’s voices are not really recognised to any great extent as participants or as agents of change. An affirmative approach where detected, where underlying structures of knowledge, content or ways to work not was challenge or transformed.
23
Rocksén, Miranda. "Undervisning om hållbar utveckling ger effekt." ATENA Didaktik 2, no. 1 (June 5, 2020). http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.2240.
Full textAbstract:
Undervisning som belyser hållbar utveckling utifrån komplexa sammanhang gör skillnad. Det visar en svensk enkätstudie, som dock även pekar på att elever generellt har en låg medvetenhet kring dessa frågor.
24
Samuelsson, Lars. "Etik i utbildning för hållbar utveckling – Att undervisa den etiska dimensionen av en kontroversiell fråga." Acta Didactica Norden 14, no. 4 (December 8, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8348.
Full textAbstract:
Både i Sverige och internationellt är hållbar utveckling numera ett allmänt accepterat mål i utbildningssammanhang. De centrala komponenter som bygger upp hållbarhetstanken kan emellertid ges olika tolkningar som genererar oförenliga hållbarhetsmål. Det är med andra ord en kontroversiell fråga vilket slags utveckling som ska räknas som hållbar. Det innebär i sin tur att utbildning för hållbar utveckling aldrig är neutral – tvärtom vilar den på etiska antaganden. En viktig komponent i en helhetlig utbildning för hållbar utveckling är därför att synliggöra och diskutera dessa antaganden. Artikelns syfte är dels att belysa den etiska dimensionen av hållbar utveckling förstådd som en kontroversiell fråga, dels att argumentera för ett lämpligt metodbaserat angreppssätt för att hantera denna dimension i ett utbildningssammanhang. Undersökningen är huvudsakligen av filosofisk karaktär, vilket innebär att den metod som främst använts är det analytiska tillvägagångssätt som utmärker modern analytisk filosofi, med inslag av bland annat begreppsanalys och granskning av argument. Studiematerialet har utgjorts av styrdokument samt nationella och internationella rapporter. Bidragets huvudsakliga resultat är etablerandet av en specifik metodbaserad modell för etikundervisning som särskilt lämplig för att hantera den etiska dimensionen av utbildning för hållbar utveckling (och för kontroversiella frågor generellt). En viktig praktisk implikation är att lärare via denna modell får tillgång till en uppsättning verktyg för att behandla den etiska dimensionen av hållbarhet och andra kontroversiella frågor i sin undervisning. Vidare forskning krävs emellertid för att utröna vilka undervisningsformer som bäst lämpar sig för att arbeta med dessa verktyg i olika undervisningssammanhang.
Nyckelord: hållbar utveckling, utbildning för hållbar utveckling, etikundervisning, kontroversiella frågor, SIL-metoderna, SIL-villkoren
Ethics in education for sustainable development – On teaching the ethical dimension of a controversial issue
Abstract
Sustainable development is nowadays a widely accepted goal in educational contexts, both in Sweden and internationally. However, the central components that constitute the idea of sustainability can be given different interpretations generating incompatible sustainability goals. It is thus a controversial question what kind of development we should count as sustainable. This means that education for sustainable development is never neutral – to the contrary, it rests on ethical assumptions. An important component in a comprehensive education for sustainable development is hence to reveal and discuss these assumptions. The aim of the paper is to elucidate the ethical dimension of sustainable development and argue for a suitable methods-based approach for dealing with this dimension in an educational context. The investigation is mainly philosophical in character, which means that the method used is primarily the analytic approach that is characteristic of modern analytic philosophy, with conceptual analysis and examination of arguments. The research material used is regulatory documents and relevant reports. The main contribution is the establishment of a specific methods-based model for ethics education as particularly appropriate for dealing with the ethical dimension of education for sustainable development (and for controversial issues generally). An practical implication is that teachers via this model get access to a set of tools for dealing with the ethical dimension of sustainability and other controversial issues. Further research is however needed to determine which teaching methods are most suitable for working with these tools in various educational contexts.
Keywords: sustainable development, education for sustainable development, ethics education, controversial issues, the “SIL methods”, the “SIL requirements”
25
Frejd, Johanna. "Barn i förskoleklass skapar mening om evolution och djurs utveckling." ATENA Didaktik, October 16, 2019. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2019.1355.
Full textAbstract:
I den här texten sammanfattar jag resultaten av min avhandling "Encountering evolution: Children’s meaning-making processes in collaborative interactions". Resultaten baseras på videoanalyser av tre olika gruppbaserade aktiviteter med evolution i fokus. Alla barn som deltog i studien gick vid tiden i förskoleklass. Då förskoleklassens verksamhet har drag både av förskolans lekbaserade praktik och grundskolans mer undervisningsinriktade praktik, är min förhoppning att resultaten kan vara till nytta för lärare och pedagoger i såväl förskolan som grundskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten att både tillgång till material och uppgifters utformning och kontext har stor påverkan på vad som sker när barn deltar i aktiviteter med naturvetenskapligt innehåll.
26
Jonsson, Agneta. "Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 12 (March 15, 2016). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.1232.
Full textAbstract:
The aim of this article is to describe and analyze how preschool teacher’s ways to communicate with the youngest children in preschool contributes to conditions for children's learning. Data has been gathered from four Swedish preschools where observations were conducted to study teachers' communication with 1-3 year old children. The results of the study showed qualitative differences in teachers’ communication about a content. One conclusion is that a broad repertoire of ways to communicate seems to favor conditions for children as actors to jointly expand the content in focus. Another conclusion is that the repertoire of children's actions and expressions made possible appears to be related to qualitative differences in teachers’ communication.Samandrag: Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera hur förskollärares sätt att kommunicera med de yngsta barnen i förskolan bidrar till villkor för barns lärande. Förskollärare används synonymt med lärare då förskolan är en egen skolform. Datamaterialet är från fyra svenska förskolor där en observationsstudie genomförts av lärares kommunikation med 1-3 åriga barn. Resultaten från studien visar kvalitativa skillnader i lärarnas kommunikation om olika innehåll. En slutsats är att en kvalitativ kategori där en bred repertoar av sätt att kommunicera används av läraren tycks gynna förutsättningarna för aktörerna att gemensamt utvidga innehållet i kommunikationen. En annan slutsats är att den repertoar av barns aktörskap och uttryckssätt som möjliggörs förefaller vara relaterad till de kvalitativa skillnader som framkommit vid lärares repertoar av kommunikation. Diskussionen belyser resultatens konsekvenser i relation till social samhällsteori samt till teorier om yngre barns lärande och utveckling