Dissertations / Theses on the topic 'Hållbar Utveckling'

SO

Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.

Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.

Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.

Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare. Att få en ökad inlevelseförmåga, att ta olika personers perspektiv och att lära sig samarbeta är förmågor som alla tränas genom lek och samspel barn emellan.

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot. Barnen har stort inflytande i verksamheten och kan påverka för en hållbar utveckling menar pedagogerna. Barnens tankar och idéer lyfts fram av närvarande pedagoger som lyssnar in barnen och utgår ifrån dessa när de planerar verksamheten med bland annat teman. Däremot anser flera pedagoger att de inte har lika stort inflytande i hur de ska arbeta med hållbar utveckling. De menar att de stoppas av brist på tid, diverse upphandlingsavtal och att de saknar kompetens. De eftersträvar fortbildning och styrning uppifrån ledningen.

Ett miljötänkande har uppkommit under de senaste decennierna, detta har gjort att byar med mål att vara helt ekologiska har arbetats fram, ekobyar. Efter teori- och empiristudier i ämnena ekologiskt byggande, och ekobyar har en specifik ekoby, föreslagits. Studierna har skett i en begränsad del av ekologiskt byggande, de delar som tas upp i examensarbetet Hållbar utveckling– ekologisk bebyggelse är, Kretslopp, Byggnadsmaterial, Platsens förutsättningar, Gemenskap, Förnybar värme respektive Mat och odling.

Titel: Hållbar utveckling – med framtiden som intressent

Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hp

Författare: Björn Martinsson  och Mattias Robertsson

Handledare: Mikael Johnson

Syfte: Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hållbar utveckling, beskriva hur och utifrån vilka grunder ansvar tas och förstå hållbarhetsredovisningens betydelse för hållbar utveckling.

Metod: I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv härledning av slutsatser. Vi samlade in primärdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslämnare och sekundärdata genom texter.

Teori: I teoriavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Hållbar utveckling, Ansvarstagande och Hållbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre områdena innebär och fördjupar förståelsen för vad vår granskning syftar till.

Empiri: I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av våra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. Frågeställningarna har berört uppgiftslämnarnas åsikter och erfarenhet gällande interna, externa och allmänna aspekter av arbetet mot hållbar utveckling, ansvarstagande och hållbarhetsredovisning.

Analys: Resultatet av vår empiriska undersökning ställs mot vår teoretiska referensram utifrån arbetets frågeställningar. Detta öppnar för en vidare diskussion och argumentation av det vi granskat i en slutsats.

Slutsats: Vår undersökning visar att WCED:s definition av hållbar utveckling är allmänt accepterad men däremot inte praktiskt tillämpbar för företagens egen strävan mot hållbar utveckling. Företagens egen definition tycker vi istället ska utgå från WCED:s och vara en deklaration för deras strävan på lång sikt, snarare än en kortsiktig lösning. TBL talar om en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter i arbetet mot hållbarhet. Vår uppsats visar att balansen i praktiken snarare är förskjuten mot en kombination av två ”bottom lines”, där den ekonomiska utgör grunden ackompanjerad av ytterligare ett ansvarstagande, ofta färgat av kärnverksamheten.

För att arbeta effektivt med hållbarhet måste företag vara öppna med information och vara villiga att identifiera och arbeta med sina ansvarsfrågor. Besluten om hållbarhetsarbete bör fattas uppifrån för att få genomslagskraft men hänsyn bör tas till kompetens och rimligheten i beslutens verkställande. Detta i kombination med intressenternas direkta krav från den kontinuerligt förbättrande dialogen kan företagen sedan debattera, konkludera och realisera hur långt ansvarstagandet bör sträcka sig. Att ett företag genererar vinst möjliggör ansvarstagande och således bör företaget dra gränser och koncentrera hållbarhetsarbetet till den egna kärnverksamheten och tanken om vad de vill åstadkomma. Vår undersökning visar att ansvarstagande och hållbarhetsarbete är lönsamt.

Genom hållbarhetsredovisning kan företag presentera sina ansvarsfrågor och prestationerna för företagets intressenter. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett medel för kommunikation och återkoppling, där dialogen med intressenterna främjas eftersom de kan påverka företaget samt att det ligger i deras intresse att bistå företaget i deras arbete med hållbarhetsfrågor. Omvärldens ansvar uppgår således till att ställa krav på företag, engagera sig i företagets hållbarhetsarbete och bistå med återkoppling för att främja hållbar utveckling.

Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.

För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.

Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling

”Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen”.

Kofi Annan, FN:s generalsekreterare.

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda på vad hållbar turismutveckling innebär för Gotland och hur turism mer specifikt påverkar Gotlands arbete med att ernå en långsiktig och hållbar utveckling. Mina frågeställningar blev därför:

1. Finns det en gemensam definition för hållbar turismutveckling på Gotland, och hur ser den då ut?

2. Hur ser arbetet med att skapa en hållbar turismutveckling på destination ut mer specifikt?

3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hållbar utveckling för destinationen i allmänhet?

4. Om så, är detta något som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka åtgärder finns/görs för att motverka detta?

För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehållande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom ämnet. Informationen har sedan analyserats utifrån mina valda teoretiska utgångspunkter vilka bland annat behandlar hållbar turismutveckling med utgångspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet, såväl allmänt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn på vad det innebär att arbeta mot en hållbar turismutveckling, vilken även kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen. Dock är det viktigt att poängtera att Gotlands arbete mot en hållbar turismutveckling befinner sig i ett tidigt stadium varför vissa brister förekommer. Exempelvis ter sig somliga handlingar i praktiken inte lika självklara, eller på ett sådant sätt, som teorin förespråkar.

Sammanfattning

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad elever har för kunskaper om hållbar utveckling, då främst inom ämnet återvinning.

Undersökningen har genomförts i en klass 2 med sjutton elever, där fem elever inte ville eller kunde vara med, har jag intervjuat resterande tolv elever av vilka sju pojkar och fem flickor. Intervjuinsamlingen, kvalitativ forskningsintervju, har skett enligt Kvale.

I resultaten av intervjuerna framkom att endast en elev visste helt och hållet vad återvinning betyder. Ytterligare två hade gissningar men visste inte riktigt och resterande nio elever hade ingen kunskap om vad återvinning är.

Undersökningen visar att eleverna behöver få grundläggande kunskap inom området för att klara de kunskapsmål som läroplanerna inom de naturorienterade ämnena för årskurs fem omfattar.

Nyckelord: elever i årskurs två, hållbar utveckling, undersökning, återvinning

Abstract

The purpose of this survey has been to find out what the pupils know about sustainable development, foremost recycling.

The survey has been done in a second grade class where I conducted interviews with twelve pupils, seven boys and five girls. The method of the interviews was done according to Kvale.

The results of the interviews revealed that only one pupil knew the purpose with recycling. Two more had guesses but didn’t know for sure and the remaining nine pupils didn’t have any ideas of what recycling meant.

To conclude this means that the pupils need basic knowledge about recycling and sustainable development to accomplish the course plans that pupils have to achieve in the end of the fifth school year.

Keywords: recycling, second grade pupils, survey, sustainable development

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller. Litteraturstudierna har bland annat bidragit till att realisera varför en hållbar utveckling är nödvänding genom att slöjden har analyserats ur en ekologisk, kulturell, social, teknologisk och ekonomisk dimension. Studiens slutsatser är att en hållbar utveckling naturligt integrerar med textilslöjden. Integrationen har att göra med att konsumtion och tillverkning av produkter ger effekter på miljön. För att kunna arbeta miljövänligt så bör en lärare vara förtrogen med vad de olika dimensionerna inom hållbar utveckling innebär och i sin tur kunna omsätta dessa kunskaper i textilslöjden till exempel genom att arbeta med återbruk, använda miljövänliga material eller genom samarbete med organisationer, företag med mera.