To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hållbar Utveckling.
Journal articles on the topic 'Hållbar Utveckling'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 46 journal articles for your research on the topic 'Hållbar Utveckling.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Brorström, Björn, and Birgitta Påhlsson. "Det hållbara lärosätet – innebörd och hinder på vägen." Högre utbildning 10, no. 2 (2020): 66. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2596.
Full textAbstract:
Hållbar utveckling ska vara en naturlig del av verksamheten vid universitet och högskolor. För lärosätena gäller att de förutsättningar som följer av traditioner och verksamhetens inriktning ser olika ut. För utveckling av den hållbara högskolan fordras stor insikt om det egna lärosätets historik och särskilda förutsättningar samt den egna verksamhetens styrkor och svagheter, risker och möjligheter. Vi menar att alla lärosäten, som på allvar vill integrera hållbar utveckling i verksamheten, möter en uppsättning dilemman i detta arbete. I artikeln behandlas sju dilemman. Det handlar bland annat om att balansera eldsjälars engagemang mot vikten av systematik, att skapa förutsättningar för förnyelse genom avveckling av program och kurser som inte längre är relevanta i förhållande till samhälls- och kunskapsutvecklingen och att utveckla verklig tvärvetenskap, parallellt med att en hög nivå på klassiska ämnen upprätthålls. För att etablera hållbara lärosäten behövs också riktade satsningar som stödjer utvecklingen och en ökad samverkan mellan lärosäten för att säkra resurser och kompetens.
2
Enberg, Cecilia. "Att undervisa för hållbar utveckling." Högre utbildning 13, no. 1 (March 8, 2023): 13–16. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v13.5214.
Full textAbstract:
"Författarna tar sin utgångspunkt i vad som troligen är den mest välkända definitionen av hållbar utveckling: ”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Med denna som grund konstaterar de att hållbar utveckling innebär ett paradigmskifte som inbegriper radikala förändringar i hur vi ser på vår egen roll i världen." Läs hela Cecilia Enbergs recension av boken Att undervisa för hållbar utveckling.
3
Persson, Christel, Maria Melén, and Daniel Einarson. "Undervisning för hållbar utveckling: att stödja högskolelärares arbete med Agenda 2030." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 18. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1949.
Full textAbstract:
Enligt Högskolelagen skall högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling. FNs Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål belyser ytterligare högskolornas roll att utveckla och sprida kunskap om hållbar utveckling. Det ställs dock krav på högskolelärares insikter kring hållbarhetsbegreppet och iscensättandet av dess flervetenskaplighet i undervisningssituationen. Den här artikeln beskriver en fakultetsövergripande högskolepedagogisk kurs, Undervisning för hållbar utveckling, med dessa krav som utgångspunkt. Kursens genomförande och design presenteras, liksom syfte och lärdomar.
4
Gelinder, Lolita. "Smak för hållbar utveckling?" Educare - vetenskapliga skrifter, no. 3 (June 21, 2021): 130–57. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2021.3.6.
Full textAbstract:
In the school subject Home- and Consumer Studies, the curriculum includes knowledge about sustainable food consumption, i.e. the students should learn to make sustainable food choices. Previous research has shown that taste is an important factor when people choose what to eat. The purpose of this study is to investigate teaching about sustainable food consumption, by focusing on how teachers and students talk about taste during foodwork, more specifically what meaning that is construed in relation to taste and how this content may be understood in relation to different perspectives on taste. Video data from two classes of Swedish lower secondary school students is analyzed using pragmatic discourse analysis methods. The results show that taste is mainly used in terms of taste assessments and thus provide an understanding of taste as something fixed and unchangeable. A transactional perspective on taste is suggested as an alternative, working with taste as something changeable and reflexive. In this way teaching can be a part in students developing new taste experiences, which is crucial for wanting to change eating habits, or for learning to eat new dishes, and foods, which will be required in order for people to make sustainable food choices.
5
Ärlemalm-Hagsér, Eva. "Förskolans utbildning i Antropocen." Pedagogisk forskning i Sverige 27, no. 3 (November 1, 2022): 96–117. http://dx.doi.org/10.15626/pfs27.03.06.
Full textAbstract:
Förskolebarnet har historiskt setts som utvecklings- och framtidsprojekt i strävan för ett bättre samhälle. I den senaste Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) har det politiska begreppet hållbar utveckling (HU) lagts till både i förskolans värdegrund och i förtydligande målskrivningar. I denna artikel presenteras en narrativ studie om förskolans utbildning med fokus på förskolans roll ochförskolebarns lärande i antropocen. Studien har en kritisk teoretisk bas där empirin utgörs av förskollärares berättelser om sitt arbete med utbildning för hållbarhet i förskolan. Kritisk forskning om utbildning för hållbarhet har gett stöd i analysen av förskollärarnas narrativa berättelser. Specifikt har frågor om vilka kunskaper som ses som avgörande kunskapsinnehåll för förskolebarn och vilken roll förskolan har i den tid som definieras som antropocen studerats. Resultatet visar att antropocen som begrepp inte används i förskollärarnas beskrivningar av utbildningen. Dock, framträder i deras berättelser en utbildning där arbetet för en hållbar jord ses som ett grundläggande innehåll och där barns lärande innebär att lära om hållbar resurshantering, källsortering och att lära i och om naturen. Slutligen ger en svag styrning och ledarskap sig tillkänna där hållbar utveckling som begrepp inte ger stöd för tolkningar och förståelser om att arbeta i en utmanande tid i relationen människa och natur.
6
Carleklev, Stephanie, Johan Älvgren, Björn Idlinge, and Lars Tomsmark. "Fem år med kursen Lärande för hållbar utveckling – erfarenheter och lärdomar." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 13. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.1961.
Full textAbstract:
Kursen Lärande för hållbar utveckling som vi presenterar i denna artikel är en fortbildningskurs som vänder sig till högskole- och universitetslärare som vill integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Målet med kursen är att stärka kompetenser för att undervisa om/i hållbar utveckling utan att vända sig till en specifik disciplin eller ämne. Istället ligger fokus på möten och samtal kring de globala hållbarhetsutmaningarna som i sig själva skär tvärs över ämnesgränser. Genom åren har kursen fått uppmärksamhet från olika håll och sedan den första kursomgången 2014 har ett flertal liknande kurser startats vid olika lärosäten i landet, inte sällan på initiativ av tidigare kursdeltagare. Totalt har mer än 50 deltagare genomgått kursen. Bland dem finns alla ämnen representerade och projektarbetena som genomförts på kursen visat på de omfattande och komplexa utmaningar vi står inför och vilka mångfacetterade insatser som behövs. Men det vi har upplevt som det viktigaste med kursen är att den ges till lärare inom alla ämnen och därmed möjliggör möten, kunskaps- och erfarenhetsutbyten över disciplingränserna, något som oftast är väldigt begränsat.
7
Holmberg, John. "Högre utbildning och hållbar omställning – En reflektion över studenternas roll." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 90. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2424.
Full textAbstract:
För att klara de globala utmaningarna menar FN:s Agenda 2030 att det krävs omställning av samhälleliga system. Det räcker inte med marginella justeringar. Ohållbara transport-, energi-, mat- och sjukvårdsystem behöver fasas ut och ersättas med hållbara. För att klara dessa omställningar behövs helhetssyn och samverkan. I denna artikel ger jag min reflektion över FN:s process för lärande för hållbar utveckling och på vilket sätt högskolor och universitet (HoU) kan bli mer aktiva i denna hållbarhetsomställning genom att ta vara på studenternas unika roll som möjliggörare.
8
Koch, Marie Debora, and Eva Ahlskog-Björkman. "Hållbar utveckling och lärande i slöjd." Nordic Studies in Education 39, no. 03 (September 13, 2019): 185–97. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2019-03-02.
Full text
9
Nielsen, Ole Rud. "Framtidskuster." Budkavlen 95 (May 9, 2023): 88–90. http://dx.doi.org/10.37447/bk.129642.
Full text
10
Ärlemalm-Hagsér, Eva, Ingrid Engdahl, and Ingrid Pramling Samuelsson. "Förskollärares mångfasetterade motiv för undervisning om hållbarhet." Nordisk barnehageforskning 19, no. 3 (June 14, 2023): 104–24. http://dx.doi.org/10.23865/nbf.v19.345.
Full textAbstract:
Vi lever i en kritisk tid där en mångfald av globala svårigheter och problem av ekologisk, social och ekonomisk karaktär genererar nya frågor om mänsklighetens framtid. I den svenska läroplanen för förskolan anges hållbar utveckling som en viktig del av förskolans värdegrund och uppdrag vilket följs upp med strävansmål. Därför finns ett behov av att tydliggöra och förankra utbildning för hållbar utveckling i förskolan. I denna artikel presenteras en studie där 153 svenska förskollärare beskriver vad de ser som de viktigaste motiven för att undervisa om hållbar utveckling i förskolans utbildning. Studien har en kvalitativ ansats och genomförs inom ramen för ett kritiskt teoretiskt perspektiv som granskar kulturella föreställningar och förståelser av den sociala verkligheten i en specifik institutionell sociohistorisk kontext. I förskollärarnas beskrivningar framträder en bredd av motiv gällande varför det är viktigt att undervisa om hållbar utveckling i förskolan: Att motverka ohållbara livsstilar, Att följa styrdokumenten, Att ta ansvar för en hållbar nutid och framtid samt Att rusta barn för framtiden. Studien visar också att undervisning för hållbarhet innefattar att utveckla kunskap, kreativitet, problemlösningsförmåga, kritiskt tänkande, handlingskompetens, nytänkande och förändring. Barns delaktighet för en hållbar nutid och framtid skrivs fram som avgörande för denna förändring. ENGLISH ABSTRACT Preschool teachers multiple motives for teaching about sustainability We live in a critical time where a variety of global difficulties and problems of an ecological, social, and economic nature generate new questions about the future of humanity. In the Swedish curriculum for the preschool, sustainable development is stated as an important part of the preschool’s core values and mission, which is followed up with goals. Therefore, there is a need to clarify and anchor education for sustainable development in preschool education. This article presents a study in which 153 Swedish preschool teachers describe their most important motives for teaching about sustainable development in their preschools. The study has a qualitative approach and is carried out within the framework of a critical theoretical perspective that examines cultural conceptions and understandings of social reality in a specific institutional socio-historical context. In the preschool teachers’ descriptions, a wide range of motives appears regarding why it is important to teach about sustainable development in preschool: To counteract unsustainable lifestyles, To follow the governing documents, To take responsibility for a sustainable present and future, and To equip children for the future. The study also shows that teaching for sustainability includes developing knowledge, creativity, problem-solving skills, critical thinking, action skills, innovative thinking, and change. Children’s participation for a sustainable present and future is presented as decisive for this change.
11
Hedefalk, Maria. "Diskurser om undervisning för hållbar utveckling på ett förskollärarprogram." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 27, no. 2 (January 1, 2018): 37–58. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v27i2.1101.
Full text
12
Salmio, Kaija. "Hållbar utveckling i de nationella utvärderingarna av inläringsresultat i Finland." Nordic Studies in Science Education 4, no. 1 (June 29, 2012): 77–91. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.370.
Full textAbstract:
This article examines how sustainable development has been defined in two Finnish National Core Curricula for Basic Education for a considerable period of time, and how their Curricula objectives have been achieved in two national tests in natural sciences. The objectives, test assignments and results of the two tests have been analysed according to the principles of sustainable development, in what ways the principles had been included in the assignments, and what were the pupils´ results. One of the outcomes was, that it was possible to teach sustainable development in different subjects as well as in different themes according to the two Finnish National Core Curricula. Based on national assessments of learning outcomes, however, pupils did not fully understand the whole process of sustainable development or its principles, even though they had a fair command of some details related to sustainable development. The reports on national tests lack a systematic analysis of learning the principles of sustainable development.Most test assignments were related to the ecological dimension. The economic and cultural dimensions of sustainable development were not included to any significant extent in national assessments. The 2006 national assessment in the subject known as “environment and nature studies” was the first occasion where pupils carried out experimental group assignments. Their performances were assessed in terms of both progress of the process and knowledge of the content.Research data consisted of two National Core Curricula for Basic Education, national tests in natural sciences held in the final (9th) grade of basic education and the results of these tests. The data were analysed through content analysis.
13
Holmberg, John. "Ledarskap för hållbar omställning i högre utbildning." Högre utbildning 10, no. 1 (2020): 98. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v10.2422.
Full textAbstract:
FN:s ledning är tydlig med att Agenda 2030 kräver transformativt och inkluderande ledarskap. Ett ledarskap som kräver att vi tar modiga beslut och flyttar oss ut ur våra ”comfort zones” och välkomnar innovativa sätt att arbeta och tänka. I denna artikel ger jag min reflektion över ledarskapskompetenser i undervisningen och ledarskapets betydelse inom undervisningsorganisationen för att möjliggöra för studenter att bygga sådana kompetenser samtidigt som de skapar värde för andra. Det handlar om ledarskap på olika nivåer: att leda sig själv, att leda ihop med andra och att leda för det gemensamma globala samhället. Det handlar också om att skapa rum/utrymme för att möjliggöra utforskande samverkan för hållbar omställning. Att skapa detta förändringsutrymme kräver dock att ledningen, speciellt inom utbildningsystemet, förstår att skilja på men ändå ser det ömsesidiga beroendet av två logiker för styrning och utveckling: kryssnings- respektive expeditionslogiken.
14
Jonsson, Marijane Luistro, Louise Åberg, Walter Osika, Eva Bojner Horwitz, and Stefan Einhorn. "Temaledare: Inre och yttre hållbarhet i kristider." Socialmedicinsk tidskrift 100, no. 3 (August 30, 2023): 429–32. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i3.22045.
Full textAbstract:
Intresset för forskning, utbildning och utveckling inom social hållbarhet, inte minst under kriser, fortsätter att öka. Covid-19 pandemin, kriget i Ukraina, klimatförändringarna, den minskade biologiska mångfalden och potentiella hot såsom politisk polarisering och AI påverkar området social hållbarhet. För tio år sedan etablerades ”Centrum för social hållbarhet” (CSS) på Karolinska Institutet och olika forskare med sina perspektiv på ”Socialt hållbar utveckling – fokus på empati, compassion och altruism” bidrog till ett temanummer av Socialmedicinsk tidskrift 2013. För fem år sedan gav vi också ut temanumret ”Social hållbarhet” i Socialmedicinsk tidskrift 2018, och konstaterar att området är minst lika aktuellt idag. Vi har bjudit in forskargrupper som är intresserade av social hållbarhet, och tillsammans har vi skapat ett nytt temanummer där flera bidrag handlar om yttre och inre hållbarhet i relation till kriser.
15
Johansson, Marléne. "Materiella och immateriella resurser – hållbar utveckling i och genom slöjd." Nordic Studies in Education 39, no. 03 (September 13, 2019): 214–27. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2019-03-04.
Full text
16
Manni, Annika, and Eva Knekta. "Fritidshemmet - en förbisedd potential i arbetet med lärande för hållbar utveckling?" Nordic Studies in Science Education 18, no. 1 (January 20, 2022): 63–81. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.8481.
Full textAbstract:
School-Age Educare is an integrated part of the Swedish compulsory school organization, focusing social relations, children's interests and play. Although included in the national school curriculum, there is a lack of knowledge of if and how School-Age Educare currently work with the mandatory task of education for sustainable development (ESD). This article thus seeks to examine the educational potentials, but also possible need for support, of School-Age Educare in relation to ESD. Through analyzing 453 teachers responses to a questionnaire with open and closed questions, we reveal that most teachers find ESD important, but also want to learn more about it. There is potential in the educational task, and pedagogical approach, supporting ESD as a transactional and pragmatic approach. The constrains contributing to ESD lies in the somewhat absent awareness among the teachers themselves, but also in the limited resources and time available of carrying out sustainability education at the centers.
17
Ojala, Maria. "Känslor, värden och utbildning för en hållbar framtid: Att främja en kritisk känslokompetens i klimatundervisning." Acta Didactica Norge 13, no. 2 (June 18, 2019): 1. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6440.
Full textAbstract:
SammanfattningKlimatförändringarna är ett av de mest allvarliga hållbarhetsproblem som mänskligheten står inför och är en viktig del av utbildning för hållbar utveckling. Genom dess existentiella, politiska och moraliska/etiska karaktär är klimatfrågan värdeladdad och även förknippad med en mängd känslor. Många människor oroar sig över klimatförändringarna och studier har visat att känslor ofta uppväcks i klassrummet då man undervisar om detta problem och andra hållbarhetsutmaningar. Syftet med denna artikel är att genom en genomgång av teorier och tidigare empiriska studier visa på att inte bara känslor utan också känslohanteringsstrategier är en viktig del av klimatundervisningen och att lärare spelar en viktig roll för om dessa strategier kommer att främja eller hindra läroprocesser inom detta område. Lärare har betydelse både genom att vara förebilder och genom hur de bemöter ungas känslor i klassrummet. I artikeln argumenteras för vikten av att inkludera främjandet av en ”kritisk känslokompetens” dels i lärarutbildningen och dels i utbildning för hållbar utveckling i skolan. Avslutningsvis ges några konkreta exempel på hur detta kan genomföras.Nyckelord: utbildning för hållbar utveckling, klimatförändringar, känslor, känslohanteringsstrategier, meningsfokuserad coping, lärandeEmotions, values and education for a sustainable future:Promoting critical emotional awareness in climate educationAbstractClimate change is one of the most serious sustainability problems facing humanity today. It is also an important part of education for sustainable development. Through its existential, political and moral/ethical nature, the climate issue is value laden and also associated with a multitude of feelings. Many people worry about climate change, and studies have shown that emotions are often evoked in the classroom when teaching about this problem and other sustainability challenges. The purpose of this article is to show, through a review of theories and previous empirical studies, that not only emotions but also emotion regulation strategies are an important part of climate change education and that teachers play a vital role in whether these strategies will promote or hinder learning processes. Teachers are important both by being role models and by how they respond to the feelings of young people in the classroom. The article argues for the importance of including and promoting "critical emotional awareness" in teacher education and in teaching about education for sustainable development in schools. In the end of the article some concrete examples of how this can be done are presented.Keywords: education for sustainable development, climate change, emotions, emotion regulation strategies, meaning-focused coping, learning
18
Karlsson, Marie, and Fredrik Jeppsson. "Öva och pröva - Hur kan fritidspedagogik stärka teknikundervisningen?" Venue 8, no. 1 (November 8, 2019): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.19812.
Full textAbstract:
I de senaste styrdokumenten för fritidshem framgår att fritidshem ska bedriva undervisning samt att det finns ett kompletterande uppdrag där verksamheten ska planeras och genomföras så att eleverna tränar vissa förmågor. Men undervisning är inte detsamma som lärande. Om undervisningen ska bidra till lärande måste fritidsläraren vara medveten om hur elever lär sig, besitta vissa ämneskunskaper samt bedriva en undervisning som ökar elevers förståelse. Denna artikel baseras på ett empiriskt material som samlades in till en studie inom ramen för en masterkurs i yngre barns lärande i naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling.
19
Ärlemalm-Hagsér, Eva, and Bodil Sundberg. "Naturmöten och källsortering - En kvantitativ studie om lärande för hållbar utveckling i förskolan." Nordic Studies in Science Education 12, no. 2 (September 23, 2016): 140–56. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.1107.
Full textAbstract:
This Swedish quantitative study aims to fill a research gap concerning how preschool teachers understand and work with education for sustainable development. Empirical data were collected in a questionnaire distributed to 187 Swedish preschools. The questionnaires consisted of 13 multiple choice questions and five open ended questions exploring how the preschool teachers interpret education for sustainable development and environmental education both as concepts and in practice. Both education for sustainable development and environmental education were mainly associated with nature experiences, recycling and reuse of resources. Descriptions reflecting the economic and social aspects of sustainable development were mainly missing. These views were reflected in the types of activities the children were afforded. Preschools supported by in-service training had a broader understanding of the concept and worked more actively with environmental and sustainability issues with the children. This suggests the need for support for providing children with quality education about sustainability issues.
20
Gustavsson, Susanne, Ingrid Henning Loeb, and Charlotta Kvarnemo. "Lärande för hållbar utveckling i yrkeslärarutbildning [Learning for sustainable development in vocational teacher education]." Nordic Journal of Vocational Education and Training 8, no. 3 (December 5, 2018): 19–35. http://dx.doi.org/10.3384/njvet.2242-458x.188319.
Full text
21
Ärlemalm-Hagsér, Eva, and Maria Hedefalk. "Temainledning: Förskolan och utbildning för hållbar utveckling - Nordisk forskning inom fältet förskola och hållbarhet." Utbildning & Demokrati – tidskrift för didaktik och utbildningspolitk 27, no. 2 (January 1, 2018): 7–14. http://dx.doi.org/10.48059/uod.v27i2.1099.
Full text
22
Sumpter, Lovisa, and Maria Hedefalk. "När dela lika är olika." Nordisk barnehageforskning 20, no. 2 (April 11, 2023): 110–29. http://dx.doi.org/10.23865/nbf.v20.256.
Full textAbstract:
En av nyckelfrågorna inom hållbar utveckling handlar om fördelning av resurser, en fråga som berör värderingar och har flertalet matematiska egenskaper. Denna artikel fokuserar på förskolebarns kollektiva resonemang om fördelning av mängder, när matematiken dominerar resonemanget alternativt ersätts av eller kombineras med hållbara etiska resonemang. Två barn, 4 och 6 år, löste tillsammans sex olika fall. Data analyserades med två ramverk: ett som handlar om kollektiva matematiska resonemang och fokuserar på innehållet i argumenten, och ett som handlar om processen att skapa etiska resonemang. Resultaten visar att enkla situationer löstes främst med matematiska resonemang med transformationen delningsdivison, men där värderingar blev påtagliga tog hållbara etiska resonemang över. Det fanns också en överlappning där matematik användes för att styrka ett etiskt resonemang. Barnen demonstrerade resonemangskompetens och implikationer av detta diskuteras. English abstract When fair share is not equal One of the key questions within sustainable development is allocation of resources, a question that comprises values and has several mathematical properties. This paper focuses on preschool children’s collective reasoning about sharing, when mathematical reasoning dominates or is replaced or combined by sustainable ethical reasoning. Two children, age 4 and 6, solved six cases together. Data was analysed using two frameworks: one deals with collective mathematical reasoning and focus on the components of the arguments, and one about the process creating ethical reasoning. The results show that basic situations were often solved by mathematical reasoning concerning division, but when values were explicit, sustainable, ethical reasoning was used. There was also an overlap, where mathematical arguments were used to back up ethical reasoning. The conclusion is that the children demonstrated reasoning competence, and some implications are discussed.
23
Lönngren, Johanna. "Wicked problems i lärande för hållbar utveckling – Vägledning för att ta fram exempel och problembeskrivningar." Högre utbildning 11, no. 3 (2021): 67. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.3091.
Full textAbstract:
Högre utbildning ska integrera hållbarhetsperspektiv, men många lärare upplever att de inte har tillräcklig kompetens eller tillgång till lämpliga pedagogiska verktyg. Ett mycket användbart pedagogiskt verktyg för lärande för hållbar utveckling är så kallade wicked problems, problem som saknar ”rätta” lösningar och som karakteriseras av stor komplexitet, osäkerhet och värdekonflikter. Men för att kunna arbeta med wicked problems behöver lärare först ta fram lämpliga exempel och beskriva dessa för studenterna så att studenterna vet vad de ska arbeta med. För att underlätta för lärare att ta fram beskrivningar av wicked problems presenterar jag här åtta forskningsbaserade designprinciper och illustrerar dem med hjälp av en beskrivning av ett aktuellt problem: coronaviruspandemin. Med hjälp av dessa principer och konkreta exempel hoppas jag att fler lärare vågar ta fram egna problembeskrivningar och använda dem i sin undervisning för att på så sätt integrera hållbarhet i fler program och kurser i högre utbildning.
24
Marklund, Frida. "Främmandegöring i samtida antropocen - om konstens metoder i skolan." Pedagogisk forskning i Sverige 27, no. 3 (November 1, 2022): 140–59. http://dx.doi.org/10.15626/pfs27.03.08.
Full textAbstract:
Inom forskning som undersöker utbildning för hållbar utveckling efterfrågas kritiska perspektiv, liksom ett problematiserande av utbildningens grundantaganden och utgångspunkter. Utifrån detta syftar artikeln till att teoretiskt undersöka hur främmandegöring, ett konstnärligt grepp för att fördröja varseblivelsen, kan användas som metod för att erbjuda möjlighet till problematisering och kritisk granskning i undervisning. De frågor artikeln söker svar på är: På vilket vis kan främmandegöring förstås som en pedagogisk metod? Hur kan främmandegöring användas som ett kritiskt perspektiv i utbildning? Artikeln utgår från bildämnet och dess konstnärliga metoder. Ett skolprojekt från en empiriskt grundad forskningsstudie i grundskolan används som exempel för att pröva begreppets relevans och bäring i utbildningssammanhang. Det framkommer att främmandegöring kan användas som metod både i möten av verk och som alternativa undervisningsformer. Främmandegöring kan även vara ett verktyg för att kritiskt granska olika fenomen, men det kräver en medveten och genomtänkt iscensättning av undervisningen från lärarens sida.
25
Hedefalk, Maria, Cecilia Caiman, and Christina Ottander. "Deliberation och kritik i förskolans undervisning för hållbar utveckling – ”så att det bli snällt där i världen”." Forskning om undervisning och lärande 10, no. 2 (October 26, 2022): 88–108. http://dx.doi.org/10.61998/forskul.v10i2.19006.
Full textAbstract:
Artikeln visar på hur undervisning i form av drama kan ge barn möjligheter att deliberera och utveckla kritiska resonemang kring hållbarhetsfrågor. Syftet är tvådelat, att identifiera konfliktområden som konstitueras, samt att bidra med didaktiska komponenter som är betydelsefulla för att stödja sådan undervisning. Vi har utifrån en pragmatisk ansats identifierat följande konfliktområden i samtalsprocessen: behovsanpassad fördelning, resursvis fördelning, fördelning utifrån merit och att dela lika. Utifrån dessa har vi extraherat didaktiska komponenter som ger möjlighet till deliberativa och kritiska samtal: att leva sig in i en annans perspektiv, inkludera faktakunskaper, uttrycka och lyssna till olika lösningar och att ställa olika lösningsförslag mot varandra, möjligheten att ändra sin ståndpunkt och slutligen att temporärt kunna ta ställning. I en osäker och föränderlig värld förmodas prövande och att föreställa sig det som ännu inte finns vara betydelsefullt i utbildningen.
ENGLISH:
Deliberation and criticism in preschool teaching for sustainable development - "so that it will be nice there in the world"
This study examines teaching for sustainable development. The purpose is twofold, to identify areas of conflict that are constituted in the teaching, and to contribute with didactic components that are important in teaching with focus on deliberating and conducting critical discussions. We have started from a pragmatic approach to identify the conflicts that arose in the conversation process: needs-adapted distribution, resource-based distribution, distribution based on merit and sharing equally. Based on the conflict areas, we have extracted didactic components that provide the opportunity for deliberative and critical conversations: empathy with another's perspective, include factual knowledge, express and listen to different solutions and to set different solution proposals against each other, the opportunity to change one's standpoint, and finally being able to temporarily take a stand. In an uncertain and changing world, trying-out and imagining what does not yet is presumed to be significant in education.
Keywords: Deliberation, Criticism, Sustainable development, Preschool, Drama
26
Risenfors, Signild, and Elin Almér. "”Det är något jag känner att jag är menad för”. En diskursanalytisk studie av nyblivna studenters val att läsa en lärarutbildning." Högre utbildning 9, no. 2 (2019): 48. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1317.
Full textAbstract:
I följande artikel undersöks vilka diskurser och positioneringar som framträder hos studenter angående deras val att läsa en lärarutbildning. Positioneringar handlar i denna studie om grad av säkerhet, generalisering och attityd, som här har att göra med känslor och värderingar. Att få syn på diskurserna och positioneringarna är relevant för lärarutbildare för att kunna utveckla adekvata strategier för undervisning inom lärarutbildningen. Emedan tidigare forskning genomlyst motiven med en innehållslig synvinkel presenteras i den här artikeln en motsvarande genomlysning av hur innehållet, det vill säga motiven, faktiskt formuleras. Vi menar att i sättet att formulera motiven finns en problematisk aspekt som lärarutbildare bör bemöta för att undervisningen ska leda till att lärarstudenten får en utbildning som är hållbar över tid i ett samhälle i ständig förändring. Resultatet av den studie vi presenterar visar att studenterna främst uttrycker en social diskurs och positioneringar som förmedlar en syn på lärar- och elevidentiteter som förhållandevis ensidiga. I mötet med ett akademiskt förhållningssätt där perspektivtagande och utveckling står i fokus kan en dylik hållning behöva luckras upp för att ge utrymme för förståelse av kunskapande och undervisningskontexter.
27
Hedefalk, Maria, Lovisa Sumpter, and Helena Eriksson. "Mathematical and ethical reasoning in preschool – didactic modeling as an intervention." Forskning om undervisning och lärande 12, no. 2 (June 4, 2024): 68–84. http://dx.doi.org/10.61998/forskul.v12i2.23608.
Full textAbstract:
I artikeln undersöks didaktiska val i undervisning där matematik och hållbar utveckling möts. Undervisningens syfte var att uppmuntra förskolebarn att kollektivt resonera kring fördelningsproblem. Det var barnens resonemang om möjliga lösningar som låg i fokus, inte ett rätt svar. Förskollärarens roll var att skapa möjligheter för agens: att barnen kunde göra egna bidrag i kunskapandet, där barnen kunde ställa olika konflikterande perspektiv om hållbara lösningar mot varandra och diskutera lösningarna. Utifrån metoden didaktisk modellering förde forskare och förskolläre diskussioner om undervisningen utifrån olika expertis. Dokumentationen som skapades under dessa möten analyserades, för att pröva om en didaktisk modell som hanterar de didaktisk vad- och hur-frågorna kunde hjälpa förskollärarna att skapa agens i undervisningen. Resultatet visar hur reflektion kring de didaktiska frågorna kan skapa möjligheter för agens i undervisningen. Didaktiska lösningar handlade om organisation av tid och miljö, om svårigheter att para ihop barn för kollektivt arbete samt språkutvecklande arbete. Mathematical and ethical reasoning in preschool – didactic modeling as an intervention The article examines didactic choices in teaching where mathematics and sustainable development meet. The purpose of the teaching was to encourage preschool children to reason collectively about distribution problems. It was the children's reasoning about possible solutions that was in focus, not a correct answer. The preschool teacher's role was to create opportunities for agency: enable childrens own contributions to knowledge, pit different conflicting perspectives on sustainable solutions against each other and discuss the solutions. Based on the didactic modeling method, researchers and preschool teachers discussed the teaching based on different expertise. Documentation created during these meetings was analysed, in order to investigate if the didactic what and how questions could help the preschool teachers create agency in teaching. The result shows how reflection on the didactic issues created opportunities for agency in relation to organization of time and environment, of pairing children for collective work and language development work.
28
Lundegård, Iann, and Cecilia Caiman. "Didaktik för naturvetenskap och hållbar utveckling - Fem former av demokratiskt deltagande Education for science and Sustainable Development - Four forms of Democratic Participation." Nordic Studies in Science Education 15, no. 1 (January 28, 2019): 38–53. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.4822.
Full textAbstract:
Education is often argued as crucial to reverse development towards a more fair and sustainable world. This article uses a wide range of research and literature in the field of education for sustainable development, to discuss an educational, ‘didactic’, framework on areas in the intersection between science, technology and society. First, the introduction outlines an overview of the nature of the issue and its relevance. This is followed by a theoretical approach to education and learning that puts the democratic teaching processes at centre. Finally, based on this we present the framework, "Five didactic forms of participation", focusing on student participation in deliberation, agency, creativity, criticism and authenticity as well as recommendations for, research and further development of education in these areas.
29
Ossiannilsson, Ebba. "Kvalitetsområden för gränslöst lärande. Erfarenheter från tre benchmarkingprojekt rörande e-lärande vid Lunds universitet." Högre utbildning 1, no. 2 (June 23, 2011): 125–38. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v1.861.
Full textAbstract:
Benchmarking har blivit en allt vanligare metod för lärosätens kvalitetsarbete. Utifrån fastställda benchmark, d.v.s. riktmärken med indikatorer, identifieras, värderas och jämförs den egna verksamheten med andras. Oftast är flera personer och enheter inom den egna organisationen involverade. För benchmarking som för allt kvalitetsarbete är uppföljning av central betydelse. Efter deltagande i ett benchmarkingprojekt vidtar därför ett omfattande arbete med att på olika sätt reflektera över och utnyttja de lärdomar som har erhållits för vidare utvecklings- och förändringsarbete vid det aktuella lärosätet. Denna reflektionsfas är väl så viktig och måste få ta tid, då det är en del av själva processen. Vinningar från benchmarkingprojekt är många. En vinning som speciellt kan framhållas är det kollaborativa lärandet. Detta kan sägas ske på olika nivåer, nämligen såväl inom respektive organisation som bland deltagande samarbetspartners. Genom möjligheten att ta del av varandras goda exempel, men också genom bekräftelse av den egna verksamheten, ges goda förutsättningar för vidare utveckling.Lunds universitet har deltagit i benchmarkingprojekt organiserade av European Centre for Strategic Management of Universities (ESMU) sedan 2000. Under 2008-2010 medverkade Lunds universitet återigen i ett antal internationella projekt rörande benchmarking av e-lärande, nämligen EADTU:s E-xcellence+, ESMU:s eLearning Benchmarking exercise samt the First dual-mode distance learning benchmarking club.I samband med projekten har det kunnat konstateras att ett kontextuellt och holistiskt perspektiv på e-lärande är av avgörande betydelse. Även komplexiteten inom e-lärande har tydliggjorts. Då individen i allt större utsträckning blir ägare till sin egen lärandeprocess, måste benchmark ses mer utifrån ett studentperspektiv och inte som hittills mestadels från teknisk synvinkel och managementperspektiv. Att pågående diskurs inom e-lärandeområdet påverkar och har betydelse för hur kritiska framgångsområden kan identifieras har också kunnat konstateras. En framväxande konceptuell referensram för kvalitetsområden inom e-lärande i högre utbildning har kunnat formuleras genom projekten.Diskursen inom e-lärandeområdet visar tydligt på behovet av ett nytt paradigm inom högre utbildning för att möta krav på individualisering, attraktivitet och lärande vid behov eller i ett livslångt lärande-perspektiv. När studenten blir mer delaktig i sitt lärande, som t.ex. vid bruket av öppna digitala lärresurser, kommer lärosäten att behöva genomgå strukturella förändringar, vilket bl.a. innefattar en förändrad roll för lärarna, som snarare kommer att verka som coacher och mentorer. En slutsats från den aktuella studien är att en omfattande förändring är på väg. Individualisering, tillgänglighet, flexibilitet, transparens och hållbar utveckling kommer att bli några av ledorden i denna process.
30
Skärlund, Sanna. "Minskade kostnader och ökad lönsamhet. Hållbarhet och föredömlighet som mål och medel hos svenska företag med statligt ägande." Sakprosa 12, no. 2 (April 16, 2020): 1–34. http://dx.doi.org/10.5617/sakprosa.7497.
Full textAbstract:
Svenska staten äger 46 olika bolag (2020), vars aktiviteter årligen sammanfattas i rapporten Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande, utgiven av regeringen. År 2007 slog regeringen fast att de statliga företagen måste rapportera om sitt hållbarhetsarbete varje år, och 2016 inkluderades också Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för en hållbar utveckling i den statliga ägarpolicyn. Men hur motiverar den svenska regeringen att de statliga företagen ska arbeta med hållbarhet och hur har regeringens användning av hållbarhet som begrepp förändrats över tid? I den här artikeln redogörs för detta utifrån kvalitativa och kvantitativa undersökningar av regeringens Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande från perioden 1999–2017. Det visar sig att hållbarhet har kommit att inkludera allt fler områden och att det vanligaste argument som förs fram i texterna är att företagen tjänar ekonomiskt på att implementera hållbarhet i verksamheten. Skäl som har med planetens framtid att göra nämns däremot aldrig. Om företagen verkligen gör en ekonomisk vinst av hållbarhetsarbete har dock ifrågasatts av tidigare forskning.
I anslutning till frågan om motiv till att arbeta med hållbarhet blir det också relevant att analysera hur de statliga företagen i verksamhetsberättelserna framställs som föredömen för andra företag. De områden som framhålls som viktiga vad gäller föredömlighet är framförallt hållbarhet, jämställdhet, mång-fald, etik och miljö, vilket är teman som också kan ses som viktiga aspekter av den svenska självbilden. Det beskrivs dock sällan att de statliga företagen är föredömen; istället anges det att de ska vara föredömen. Detta skulle kunna ses som en förhoppning för framtiden, men också som en uppmaning från regeringen till de statliga företagens ledningar.
31
Öhman, Marie, and Johan Öhman. "Harmoni eller konflikt? – en fallstudie av meningsinnehållet i utbildning för hållbar utveckling. "Harmony or conflict? – A case study of the conceptual meaning of education for sustainable development"." Nordic Studies in Science Education 8, no. 1 (June 29, 2012): 59–72. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.359.
Full textAbstract:
Conflict or harmony between economic, ecologic and social sustainability are two opposing perspectives that have appeared in the current debate about sustainable development. The aim of this studyis to investigate how the relations between these sustainability aspects are established in a concrete school practice. The present study is a case study and investigates two classes of Swedish upper secondary students presenting a three-weeks thematic assignment concerning sustainable urban planning.The empirical material consists of field notes, audio-recordings, video-recordings and students’texts. In order to analyse the students’ meanings about sustainable development a method inspired from pragmatic discourse analysis is used. The findings show how the students in their language usage constitute a harmony perspective on sustainable development. The results and implications for teaching and learning are finally discussed.
32
Halvars, Bodil, Ingela Elfström, Johanna Unga, and Mia Svedäng. "Att lyssna in barns frågor - en didaktisk utmaning." Nordisk barnehageforskning 19, no. 4 (December 22, 2022): 143–62. http://dx.doi.org/10.23865/nbf.v19.288.
Full textAbstract:
I föreliggande artikel belyses utifrån en studie av förskollärares gruppreflektioner inom ett nätverk hur ett förskoledidaktiskt perspektiv på undervisning växer fram inom ett avgränsat kunskapsområde. Särskilt fokuseras hur förskollärarna lyssnar in och fångar upp barns frågor och engagemang inom naturvetenskap och hållbar utveckling. Studiens empiri innehåller tolv inspelade och transkriberade fokusgruppssamtal genomförda vid tre träffar i nätverket. I samtalen framkommer hur förskollärarna utgår från barnens inspel (frågor, framväxande teorier, ageranden) som underlag för planering och genomförande av en undervisning kring naturvetenskapliga fenomen och processer samt hållbarhetsfrågor, där estetik, lek och utforskande ses som viktiga delar i relation till ämnesinnehållsliga frågor. Med utgångspunkt från begreppet lärande som ett relationellt potentialitetsfält, som formulerats i relation till Deleuzes filosofi (se Dahlberg & Elfström, 2014), framträder i analysen av samtalen även att barns och förskollärares frågor sammanfaller, går isär och att det sker parallella processer. Det framkommer också vilken betydelse förskollärarnas ämneskunskaper har för ett fortsatt utforskande när utgångspunkten är barnens frågor ENGLISH ABSTRACT Listening to children’s questions - a didactic challengeThis article is based on a study of preschool teachers’ didactic group discussions within a network. It follows how a preschool didactic perspective on teaching emerges within a specific subject matter concerning natural science and sustainable development, with extra focus on how preschool teachers listen to and follow up children’s questions and engagement in the subject. The study is empirically based on twelve conversations in focus groups, from three meetings in the network, which were recorded and then transcribed. The conversations show how the preschool teachers take children’s input (questions, emerging theories, hypotheses, actions) as guidance for planning and carrying out the teaching of phenomena in natural science and processes where esthetics, play and exploration are seen as important parts in relation to subject related issues. With the concept learning as a relational field of potentiality (Dahlberg & Elfström, 2014) as a starting point, the study also sheds light on how and when the questions of children and preschool teachers overlap, diverge, when there are parallel processes, when and how preschool teachers latch on to children’s questions, and how participants knowledge of the subject matter affects the process.
33
Baumgarten, Maud, and Eva Ellstrøm. "Industriarbetares deltagande i arbetsplatslärande." Tidsskrift for Arbejdsliv 14, no. 1 (March 1, 2012): 9–25. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v14i1.108898.
Full textAbstract:
I ndustrianställda står idag allt oftare inf ør f ørändringar på arbetsplatsen som ställer krav på utveckling och lärande i arbetet. Ord som mångkunnighet, flexibilitet och f ørändringsvilja har kommit i fokus. I och med att f øretag i allt h øgre grad arbetar under starkt f øränderliga konkurrensf ørhållanden på internationella marknader, beh øver organisationer ställa om och anpassa verksamheten med hänsyn till olika typer av f ørändringar. Inte minst mot denna bakgrund finns inom såväl forskning (t ex Boud & Garrick, 1999; Lorenz & Lundvall, 2006) som policydiskussion (tex. IF Metall, 2010; LO, 2002; SOU 1992:7) sedan länge en stark tilltro till betydelsen av lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen. Att få till stånd sådana lärprocesser ses som viktigt såväl f ør f øretagens som f ør individens utveckling, liksom f ør att skapa hållbara arbeten.
34
Porko-Hudd, Mia. "Förord." Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 21, no. 3 (June 22, 2021): i—ii. http://dx.doi.org/10.7577/technea.4488.
Full textAbstract:
Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör
35
Bossér, Ulrika. "Barns perspektiv och delaktighet i undervisning för hållbar utveckling." ATENA Didaktik, April 6, 2022. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2022.4296.
Full textAbstract:
Lärande för hållbar utveckling är ett viktigt mål i förskola och förskoleklass. Enligt FNs globala hållbarhetsmål ska utbildning ge alla barn och unga kunskaper och förmågor som gör dem rustade att bidra till en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Därför intresserar sig många forskare idag för hållbarhetsfrågor inom ramen för yngre barns utbildning. Bland annat undersöker forskare hur undervisning för hållbar utveckling kan ge utrymme för barns perspektiv, delaktighet och aktörskap. I den här artikeln presenteras resultat från aktuell svensk forskning som rör undervisning för hållbar utveckling. Syftet är att inspirera förskollärare och lärare som vill utveckla undervisningen inom det här området.
36
Friberg, Anna. "Löftet om hållbar utveckling." Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria, February 13, 2023. http://dx.doi.org/10.48202/23157.
Full textAbstract:
During the last decades of the twentieth century, sustainable development emerged as one of the most important political concepts. However, the concept carried a temporal discrepancy as sustainability concerned continuity and persistence while development focused on change. In this article, the temporalities of the concept are put into focus to understand how the temporal tension influenced the environmental debate in the Swedish parliament, from the late 1980s to the first decade of the new millennium. During this time, the climate emerged as the most important environmental issue, and sustainable development became a key concept. The analysis shows how sustainable development should be considered as a composite concept, situated at the intersection of the semantic fields and temporalities of sustainability and development. The two parts have exercised various influence over the whole. For long, development constituted the dominant part while being intimately connected to ideas of progress. Sustainability was primarily given a moderating function, to control the expected progress, and to give shine to goals formulated in terms of economic growth.
37
Halje, Lovisa. "Bolagsstyrning och en hållbar utveckling." De Lege, October 25, 2023. http://dx.doi.org/10.33063/dl.vi.399.
Full text
38
Samuelsson, Lars. "Etik i utbildning för hållbar utveckling – Att undervisa den etiska dimensionen av en kontroversiell fråga." Acta Didactica Norden 14, no. 4 (December 8, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.8348.
Full textAbstract:
Både i Sverige och internationellt är hållbar utveckling numera ett allmänt accepterat mål i utbildningssammanhang. De centrala komponenter som bygger upp hållbarhetstanken kan emellertid ges olika tolkningar som genererar oförenliga hållbarhetsmål. Det är med andra ord en kontroversiell fråga vilket slags utveckling som ska räknas som hållbar. Det innebär i sin tur att utbildning för hållbar utveckling aldrig är neutral – tvärtom vilar den på etiska antaganden. En viktig komponent i en helhetlig utbildning för hållbar utveckling är därför att synliggöra och diskutera dessa antaganden. Artikelns syfte är dels att belysa den etiska dimensionen av hållbar utveckling förstådd som en kontroversiell fråga, dels att argumentera för ett lämpligt metodbaserat angreppssätt för att hantera denna dimension i ett utbildningssammanhang. Undersökningen är huvudsakligen av filosofisk karaktär, vilket innebär att den metod som främst använts är det analytiska tillvägagångssätt som utmärker modern analytisk filosofi, med inslag av bland annat begreppsanalys och granskning av argument. Studiematerialet har utgjorts av styrdokument samt nationella och internationella rapporter. Bidragets huvudsakliga resultat är etablerandet av en specifik metodbaserad modell för etikundervisning som särskilt lämplig för att hantera den etiska dimensionen av utbildning för hållbar utveckling (och för kontroversiella frågor generellt). En viktig praktisk implikation är att lärare via denna modell får tillgång till en uppsättning verktyg för att behandla den etiska dimensionen av hållbarhet och andra kontroversiella frågor i sin undervisning. Vidare forskning krävs emellertid för att utröna vilka undervisningsformer som bäst lämpar sig för att arbeta med dessa verktyg i olika undervisningssammanhang.
Nyckelord: hållbar utveckling, utbildning för hållbar utveckling, etikundervisning, kontroversiella frågor, SIL-metoderna, SIL-villkoren
Ethics in education for sustainable development – On teaching the ethical dimension of a controversial issue
Abstract
Sustainable development is nowadays a widely accepted goal in educational contexts, both in Sweden and internationally. However, the central components that constitute the idea of sustainability can be given different interpretations generating incompatible sustainability goals. It is thus a controversial question what kind of development we should count as sustainable. This means that education for sustainable development is never neutral – to the contrary, it rests on ethical assumptions. An important component in a comprehensive education for sustainable development is hence to reveal and discuss these assumptions. The aim of the paper is to elucidate the ethical dimension of sustainable development and argue for a suitable methods-based approach for dealing with this dimension in an educational context. The investigation is mainly philosophical in character, which means that the method used is primarily the analytic approach that is characteristic of modern analytic philosophy, with conceptual analysis and examination of arguments. The research material used is regulatory documents and relevant reports. The main contribution is the establishment of a specific methods-based model for ethics education as particularly appropriate for dealing with the ethical dimension of education for sustainable development (and for controversial issues generally). An practical implication is that teachers via this model get access to a set of tools for dealing with the ethical dimension of sustainability and other controversial issues. Further research is however needed to determine which teaching methods are most suitable for working with these tools in various educational contexts.
Keywords: sustainable development, education for sustainable development, ethics education, controversial issues, the “SIL methods”, the “SIL requirements”
39
Höst, Gunnar. "Designprocesser kan stödja teknisk bildning om hållbar utveckling." ATENA Didaktik, April 13, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2023.4789.
Full textAbstract:
En designprocess kopplad till undervisning om modern teknik kan vara ett sätt att kombinera teknikundervisning om begrepp, modeller och teknikutveckling med utveckling av teknisk bildning om hållbar utveckling. Det visar en studie där elever fått designa och diskutera framtidens hus.
40
Rocksén, Miranda. "Undervisning om hållbar utveckling ger effekt." ATENA Didaktik 2, no. 1 (June 5, 2020). http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.2240.
Full textAbstract:
Undervisning som belyser hållbar utveckling utifrån komplexa sammanhang gör skillnad. Det visar en svensk enkätstudie, som dock även pekar på att elever generellt har en låg medvetenhet kring dessa frågor.
41
Höst, Gunnar. "Viktigt att skilja på energi och materia i lärande för hållbar utveckling." ATENA Didaktik, April 22, 2022. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2022.4311.
Full textAbstract:
Förståelse för ekologiska samband är viktigt för lärande om hållbar utveckling. I en studie undersökte forskare hur elever i årskurs 6 resonerar om näringsvävar. Resultaten visar bland annat att elever kan ha svårt att skilja på flödet av energi och kretsloppet av materia.
42
Ärlemalm-Hagsér, Eva. "Lärande för hållbar utveckling i förskolan: Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 5 (November 10, 2012). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.417.
Full textAbstract:
Title: Education for sustainable development - knowledge content, participation and agency Abstract: This article in educational science scrutinizes education for sustainable development in the Swedish preschool and the ways that young children are described as active participants and agents of change. A critical theory lens was applied in combination with content analysis. Data were derived from 18 applications from preschools to the Swedish National Agency for Education applying for a 'diploma of excellence' in sustainable development. The qualitative content analysis revealed two overarching themes: a) preschoolers’ sense of self and others, and b) preschoolers’ relationships with place, technologies and materials. Within these themes, nine knowledge content areas relevant to education for sustainable development were identified. In these contents children’s participation and agency was mostly seen as listening and taking part in’ and only in some extent children were seen as agents for change. Even if, the overall rhetoric in the texts had a child rights perspective children’s voices are not really recognised to any great extent as participants or as agents of change. An affirmative approach where detected, where underlying structures of knowledge, content or ways to work not was challenge or transformed.
43
Andersson Hval, Ulrika, and Celia Aijmer Rydsjö. "Klimatkrisen i klassrummet: Reflektioner kring användning av litteratur i undervisning om hållbar utveckling." Utbildning & Lärande 15, no. 2 (September 1, 2021). http://dx.doi.org/10.58714/ul.v15i2.11242.
Full textAbstract:
This study shows how climate fiction can offer pedagogical opportunities for encouraging student agency as well as open up constructive discussions about the future in relation to social change and climate justice. In order to test a practical opportunity for such a productive conversation, and to draw out its didactic implications, Swedish teacher trainee students were asked to participate in a group discussion on how climate fiction may be used in the teaching of sustainability in upper secondary school. Specifically, they were requested to contribute to the framing and organization of the discussion of a work of climate fiction, The Marrow Thieves by Cherie Dimaline, but they were also asked to reflect on social dimensions of teaching about the climate crisis, such as climate psychology, democracy issues, equality and existential questions. Drawing on the students’ discernments in the discussion, the study finds that insights from climate psychology concerning the importance of problem-focused and meaning-focused coping strategies to handle negative emotions such as worry, fear and hopelessness are relevant for literature didactics.
44
Löfgren, Håkan, Caroline Faleström, Linda Råbesjö, Britta Stafstedt, Lars Strömberg, Patrik Finnberg, Josefin Selberg, Anders Hallqvist, and Agneta Grönlund. "Att studera gymnasieelevers prestationsemotioner genom berättelser." Venue, April 3, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.4187.
Full textAbstract:
Följande ULF-projekt (Utveckling, lärande, forskning) är ett samarbete mellan en kommunal gymnasieskola i en mellanstor stad samt Linköpings Universitet. Syftet är att öka förståelsen för hur gymnasieelever upplever prestationssituationer. Genom en narrativ ansats har 261 elevberättelser analyserats och kategoriserats. De känslor som kan knytas till erfarenheter av att bli bedömda kallas i studien för prestationsemotioner. En prestation kan definieras som en aktivitet som mäts mot någon form av standard och prestationsemotioner är emotioner som kopplas till en sådan aktivitet. Vanligt förekommande positiva prestationsemotioner är stolthet, nöje, hopp, tacksamhet, avslappning, belåtenhet och lättnad. Negativa prestationsemotioner är oro, ångest, stress, skam, tristess, hopplöshet eller besvikelse (Pekrun, 2007; 2014). I studien finns en rad positiva och negativa emotioner som eleverna tillskriver sina prestationer, samt att elevernas känslor ofta förändras i samband med viktiga prestationer. Eleverna gör känsloresor som verkar ha betydelse för deras vilja och förmåga att prestera i framtiden. En mer utförlig resultatredovisning görs i en annan artikel i Venue. Utöver dessa resultat har projektet skapat ett kollegialt lärande som lyfter och bidrar till en mer hållbar bedömningspraktik.
45
Flisbäck, Marita, and Margareta Carlén. "Livspolitik och existentiell mening i ett alternativsamhälle på landsbygden." Sociologisk Forskning 58, no. 4 (February 21, 2022). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.23258.
Full textAbstract:
Artikeln handlar om den betydelse existentiell mening har för utvecklingen av ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart alternativsamhälle på landsbygden. I artikeln analyseras 15 individers berättelser om konkreta praktiker och gemensamma insatser i formandet av en existentiellt meningsfull vardag på en plats med cirkulär ekonomi, självförsörjning och arbetskritiska attityder. Analysen inramas av ett existenssociologiskt perspektiv och Becks tanke om ”frihetens barn”, som i en andra modernitet försöker att ta vara på de möjligheter som kan uppstå i ett samhälle som i övrigt mest erbjuder risker och osäkerhet. Genom att utveckla ett ”livspolitiskt” förhållningssätt, bortom konsumtionssamhällets överflöd och arbetssamhällets plikter, vill intervjupersonerna både uppnå ett meningsfullt liv i nuet och bygga ett hållbart lokalsamhälle där resurser tillvaratas för kommande generationer. Målet är att till skillnad från upplevelsen av meningslöshet i det kapitalistiska arbetssamhället skapa existentiell mening på en plats där de kan bestämma över sin egen tid och finna kollektiva lösningar på individuella problem. Strävan efter att etablera ett sådant postkapitalistiskt samhälle medför dock även dilemman och interna konflikter kring organiserings- och finansieringsmöjligheter.
46
TFL. "”Examinationsregleringen” eller ”Går det ens att undervisa i litteraturvetenskap längre?”." Tidskrift för litteraturvetenskap 50, no. 1 (January 1, 2020). http://dx.doi.org/10.54797/tfl.v50i1.6175.
Full textAbstract:
En fråga som sysselsatt våra tankar under senare tid är hur vårt uppdrag som lärare i litteraturvetenskap (och övrig humaniora) ska se ut i framtiden. Att undervisa i humaniora verkar idag i allt högre grad innebära att konfronteras med frågan hur undervisningen, ända ner i dess minsta beståndsdelar, kan examineras. Hur kan man veta vilket betyg en viss student förtjänarpå en specifik del av ett seminarium? Är gruppdiskussioner ens möjliga eller blir de överflödiga om de inte går att övervaka och examinera? Denna tendens – att examinationen blir viktigare än både undervisningens innehåll och former – kan förstås som en följd av ökad detaljstyrning generellt inom den högre utbildningens ramverk, men vi upplever det också som att dagens studenter ofta anammar och internaliserar detta synsätt.
Vi gick därför ut med en förfrågan till olika universitet och högskolor för att undersöka om några delade vår uppfattning: Håller du med om beskrivningen ovan? Är denna tendens i så fall ett problem eller något att omfamna? Hur bör litteraturvetenskapen förhålla sig till denna utveckling? Kan vi fortsätta som vi alltid har gjort, eller kommer detta att förändra möjligheterna att bedriva undervisning i litteraturvetenskap? Finns det därför skäl att protestera? Här nedan ger några litteraturvetare sin syn på problematiken.