Academic literature on the topic 'Hållbara bostäder'

Majoriteten av världens befolkning bor i städer, och ännu fler kommer bo där i framtiden. Denna urbanisering ställer stora krav på stadsutvecklingen, samtidigt som vår tids utmaning handlar om att ställa om vårt samhälle till att bli mer hållbart. Det finns många idéer om hur stadsplaneringen ska skötas. En metod är att använda temporära bostäder, något som har gjorts vid Frihamnen i Göteborg. Detta ställer då frågan om liknande projekt är tillämpningsbara på större skala, samtidigt som det inte får hamna i konflikt med strävan efter hållbarhet? Socialt hållbar stadsutveckling och social hållbarhet går hand i hand. Det ena skapar plattformar för det andra. Termerna har breda definitioner inom litteraturen, dock framhålls ofta viktiga aspekter som social interaktion, delaktighet, variation, och samverkan för att skapa social hållbarhet. Temporära installationer har blivit ett alltmer vanligare och uppskattat fenomen inom stadsplanering eftersom man inte binder upp sig i långsiktiga lösningar, och framtagandet av sådana platser kan ske i samråd med invånarna. Rapporten är delvis gjord på en fallstudie av Frihamnen, där de temporära bostäderna har en central del i planeringsprocessen. Frihamnen har planer på att inrätta andra temporära områden som exempelvis Jubileumsparken intill. Många av dimensionerna av social hållbarhet kommer att behöva identifieras i efterhand, men det går att dra paralleller redan innan mellan projektet och social hållbarhet. Exempel på dessa är delaktighet och variation av funktioner. Temporära bostäder påverkar social hållbarhet i sig inte särskilt mycket mer än vad permanenta byggnader kan göra. Däremot bör de utgöra en del av ett temporärt område för att gynna en blandning av funktioner och verksamheter, och kan på så sätt vara en del av social hållbarstadsplanering. Ämnesområdet kring temporära bostäder i förhållande till social hållbarhet och planering är dock relativt outforskat, vilket gör att det är svårt att ställa generella slutsatser.
The majority of the world’s population live in the cities, and even more will live there in the future. This urbanization puts great demands on urban development, at the same time as our times great challenge will be to make our society sustainable. There are many ideas of how the urban development should be done. One method is to use temporary housing, something which has been done at Frihamnen in Gothenburg. This raises the question if similar projects are applicable on a bigger scale, whilst still not conflicting with our pursuit for sustainability? Social sustainable urban development and social sustainability walks hand in hand. One creates platforms for the other. The terms have broad definitions within the literature, although important aspects that often is highlighted consists of social interaction, participation, variation and collaboration to create social sustainability. Temporary installments have become a more frequent used and appreciated phenomenon within urban development since one does not commit to long term solutions, and the process of building such places may be in collaboration with the citizens. The thesis is done partly on a case-study of Frihamnen, where temporary housing has a central place in the planning process. Frihamnen has other plans to build other temporary installments in the nearby area, such as Jubileumsparken. Many of the dimensions of social sustainability will need to be identified after the project, but it is possible to draw parallels already between the project and social sustainability. Examples of such is participation and a variation of functions. Temporary housing does not affect social sustainability much more than permanent buildings would do. However, they should be a part of an area that consists of temporary installments, and can in that way be a part of social sustainable urban development. The topic about temporary housing within social sustainability and planning is relative unexplored, which means that it is hard to make general conclusions.

Mer än hälften av Sveriges samtliga lägenheter är byggda mellan 1950 och 1975. Renoveringstakten har inte kunnat hänga med konstruktionstakten av dessa lägenheter. Detta har lett till ett stort behov av renovering av bostäder. Renovering kan ske på olika sätt, genom olika strategier och i olika nivåer. Valet av strategi kommer att påverka renoveringstakten. De studerade strategierna i detta examensarbete är: totalrenovering, renovering med en åtgärd i taget samt renovering av styckvisa lägenheter. Detta projekt avser att öka effektiviteten av renovering och energi och samtidigt möta samhällets krav på hållbara och moderna bostäder. Detta görs genom att sätta fokus på hållbarhetsaspekter, d.v.s. de ekonomiska, sociala och miljömässiga. Syftet med detta examensarbete är att studera lämplighet och hållbarhet av olika strategier med hjälp av följande frågor: vilka strategier använder kommunala bostadsföretag och erbjuder de sina hyresgäster olika nivåer på renovering? Vilken hållbarhetsaspekt prioriteras under renoveringsprocessen? Vilken typ av upphandlingsform: entreprenad, partnering eller egen regi används under renoveringsprocessen? Motsvarande till dessa frågor har tre hypoteser gjorts och sedan jämförts med resultaten för att undersöka om det finns någon korrelation mellan dessa två. En mixad metodik har använts för att hjälpa att besvara frågeställningen: 23 semistrukturerade intervjuer och en självadminstrerad enkätundersökning med 101 svarande. Resultaten beträffande strategier visar att totalrenovering är den vanligaste strategin vid renovering ett helt område och där renoveringsbehovet är stort. Totalrenovering och renovering av styckvisa lägenheter är också vanligt förekommande bland bostadsföretag som erbjuder olika upprustningsnivåer, och den sistnämnda föredras när lägenheten är vakant. Renovering med en åtgärd i taget används mestadels av företag som har en svårighet att erbjuda sina hyresgäster evakueringslägenheter samt även i de fall där endast några få åtgärder behöver genomföras i byggnaden. v Vidare visar resultaten att prioritering av hållbarhetsaspekterna skiljer sig beroende på om intervjuer eller enkätundersökning används. Enligt intervjuerna är den sociala aspekten mest prioriterad, medan enkäten visar att den ekonomiska aspekten har företräde. Emellertid är den miljömässiga aspekten minst prioriterad i båda fallen. Det kan bero på faktumet att lagen gör det svårt att bygga något som direkt skadar miljön. Detta i åtanke med lagändringen 2011 som anger att varje projekt ska vara lönsamt, är det rekommenderat att den sociala aspekten bör ges mest fokus, följt av den ekonomiska och den miljömässiga aspekten. Detta är inte avsett att minimera betydelsen av andra aspekter, utan understryker snarare vikten av att lyfta fram den sociala faktorn. Resultaten beträffande den tredje frågeställningen indikerar att entreprenad är den vanligaste upphandlingsformen samt att partnering blir mer frekvent bland företagen. Det tredje alternativet, som inte är en egentlig upphandlingsform, är egen regi. Endast en liten andel av företagen använder sig av egen regi. Emellertid indikerar deras svar på en förhoppning om en framtida ökning av egen regi då det kan konkurrera med byggentreprenörer med syfte att pressa ner upphandlingspriserna. Slutsatsen är att den mest hållbara lösningen som tar hänsyn till både företagets och byggnadernas specifika förutsättningar är en kombination av alla tre strategier vid renovering av ett bostadsbestånd. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka och vidareutveckla behovet av och tillgång till evakueringslägenheter vid renoveringar, vilket har visat sig vara en bristvara på olika marknader. Detta kan möjligen leda till andra typer av lösningar eller strategier för både kommunala och privata företag.
More than half of the current housing stock in Sweden was built between 1950 and 1975. The renovation pace of this housing stock has not been able to keep up with the pace at which it was constructed. This has led to an increase in the need for renovation of the housing stock. Renovation can be carried out in different ways, strategies and to different levels. The choice of strategy will influence the pace of the renovation. The strategies studied in this degree project are: total renovation, renovation one step at a time and renovation one apartment at a time. This project intends to increase the efficiency of renovation and energy whilst meeting society’s demand for sustainable and modern housing. This is done by putting focus on the sustainability aspects, i.e. economic, social and environmental. The aim of this degree project is to study the viability and suitability of different strategies by studying the following three questions: What strategies municipal housing companies use and whether they offer their tenants various levels of refurbishment?  Which sustainability aspect is prioritised during the refurbishment process?  Which type of contract form: tender, partnering or in-house, is used during the refurbishment process? Corresponding to these questions, three hypotheses were developed and then compared to the results in order to study if there is any correlation.  A mixed method approach was used to help answer the research question: 23 semi-structured interviews and one self-administered survey with 101 respondents. Results from the first research question suggest that total renovation is the strategy used when renovating a housing stock consisting of several buildings and where there exists a comprehensive renovation need. Total renovation and renovation one apartment at a time are also common for companies that offer their tenants different refurbishment levels, and the latter is often chosen when the apartment is empty. Renovation one step at a time is mostly used by housing companies that have difficulty offering their tenants evacuation apartments and also in cases where only a few renovation measures need to be taken. Results regarding prioritization of the sustainability aspects differ depending on the interviews and survey. According to the interviews the social aspect was the most prioritized, whilst survey results showed that the economic aspect takes precedence. In both cases, the environmental aspect was the least prioritized. This could be due to the fact that law regulations make it hard to build anything that directly harms the environment. Keeping this in mind together with the amendment of 2011, which states that each project should be profitable, it is recommended that there should be more focus on the social aspect. This is not meant to minimize the importance of other aspects, but rather underlines the importance of highlighting the social factor. Results concerning the third research question indicate that while contract by tender might be the most common contract form, partnering is becoming more frequent. A third option studied in this project, which is not a contract form, is in-house. Only a minor percentage of the firms use renovation by in-house, however their answers attest to a hope for a future increase in in-house since it can compete with contractors in order to push the prices down. In conclusion, the most sustainable solution that takes into consideration both the company's and the buildings' specific conditions is a combination of all three strategies for the renovation of a housing stock. Proposal for further studies is to further develop the need for and the supply of evacuation apartments during renovation, which has proven to be a hardship for several housing companies in different locations. This could potentially lead to various solutions and/or strategies for both municipal and private companies.

Syftet med examensarbetet är att ta fram ett förslag som är flexibelt, hållbart och kananvändas vid produktion av akutbostäder för hemlösa i Sverige. I vidare studier beaktasmaterial och ytteffektivitet av akutbostäder för strukturellt hemlösa i samhället.Resultatet visar på att en flexibel bostad med smarta servicelösningar kan användas tillmer än bara en akutbostad för hemlösa. Den kan även användas som hyresbostad,seniorboende eller annan typ av boende som behövs för tillfället. Genom intervjuer medfastighetsägare och myndighetspersoner har en kravlista sammanställts baserat på derasarbetserfarenheter.  Examensarbetet ger enbart ett förslag som kan användas som underlag vid uppförandet avakutbostäder eftersom inga egna beräkningar har behandlats. För att få ett tillförlitligtresultat bör arkitekter och andra involverade konsulter inom byggbranschen intervjuas.
The purpose of this project is to develop a flexible and sustainable proposal forproduction of emergency housing for homeless people in Sweden. This study will alsosuggest what should be considered in terms of materials and solutions in flexible,emergency housing for structurally homeless in society.The result shows that a flexible housing can be used for more than just emergencyhousing for the homeless. It could also be used as rental housing, senior housing or otherhousing needed. Through interviews with property owners and government officials, a listof requirements has been compiled based on their work experience.The thesis can be used as a foundation for further investigation in construction of emergency housing. Architects and other consultants involved in the building industryshould be interviewed to obtain a reliable result.

Since the pandemic of Covid-19 began in the spring of 2020 the Swedish Health Agency has recommended companies and organizations to let their employees work from home as much as possible. The rapid transition has developed many companies working methods and a new digital era in working life has begun. The development will probably result in many employees still working from home even after the pandemic, which requires access to a sustainable workplace.  Dwellings today are often not planned to accommodate a sustainable workplace where the surrounding factors in the home have been adapted. Therefore, the purpose of this essay was to develop a theoretical tool with qualities that defines a good home with a workplace integrated in a flexible way. The theoretical tool was then applied into a practical architectural design with focus on developing flexible floor plans where the office workplace can be integrated in a smart and flexible way. The study examines how a home can be designed with the opportunity to accommodate an office workplace with a good working environment while maintaining or enhancing housing qualities and follow the Swedish standards.  The study shows that the integration of an office workplace in dwellings is a complex issue where several aspects need to be addressed. To create a sustainable office workplace the right conditions are required for example regarding light, sound, impressions and privacy. It is not only technical aspects that have played a major role in the design, but also psychosocial aspects such as health benefits from nature and plants.

Den globala uppvärmningen är ett av vår tids största problem och det krävs mycket arbete inom olika områden för att nå de uppsatta klimatmålen. Byggbranschen är ett område som är av stor vikt att arbeta med för att nå målen då en stor del av den globala energianvändningen har med byggnader att göra. Samtidigt sätter de stora flyktingströmmarna under senare tid Sverige på prov och det krävs ny innovation för att lösa frågor om bostadsbrist och integration. I nuläget är det oftast en uppfattning hos byggbolagen att det innebär en högre kostnad att bygga hållbart och att denna kostnad inte alltid återbetalar sig, åtminstone inte på kort sikt. Incitament för att bygga hållbart behöver identifieras och lyftas fram för att öka intresset hos byggföretagen att sträva efter detta. Det är inte säkert att det är byggföretaget som får ta del av investeringen när projektet är slutfört, utan det blir en annan aktör, exempelvis de boende som flyttar in i huset och får lägre energikostnader. Syftet med arbetet är att analysera vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Uppsatsen består av en teoretisk referensram, litteraturöversikt, empiri i form av en intervjustudie samt analys och slutsatser. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med miljö- och hållbarhetschefer och andra personer med liknande roller hos fastighetsbolag, bostadsbolag, bostadsutvecklare och byggföretag i Sverige. Sju personer har intervjuats baserat på frågeställningarna kring vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Resultatet visar att miljöcertifiering upplevs vara ett krav för att kunna vara verksam på marknaden. Certifiering kring social hållbarhet saknas och är något som efterfrågas då flera respondenter upplever social hållbarhet som framtiden medan ekologisk hållbarhet mer eller mindre är ett krav. Kunskapsbrist upplevs vara det största hindret mot att bygga och förvalta hållbart. Ändrade avskrivningsregler är också en viktig faktor för att öka incitamenten för att bygga hållbart. Möjligheterna att utvecklas inom området är många och handlar bland annat om användandet av ny teknik.
Global warming is one of the greater problems of our time and it requires effort in various fields to achieve the set climate targets. The construction industry is of great importance to improve to achieve the objectives, since a large part of the global energy consumption has to do with buildings. For the meantime, recent large refugee movements in Sweden puts the country to test and new innovation to solve the issues of housing shortage and integration is required. Construction companies relate high cost to sustainable construction and that this cost does not pay off, especially in the short term. Incentives for building sustainable must be identified and highlighted to increase interest in sustainable building. It is uncertain if the construction company will profit from investment since it is the residents who will attain lower energy costs. The aim is to analyze the incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The thesis consists of a theoretical framework, literature overview, empirical evidence in the form of an interview study, analysis and conclusions. Semi-structured interviews were conducted with environmental and sustainability managers and other persons with similar roles in real estate companies, housing companies, housing developers and construction companies in Sweden. Seven persons were interviewed based on questions about which incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The result shows that environmental certification is perceived to be a requirement in order to stay on the market. Certification of social sustainability is lacking and is something that is desirable as several respondents perceive social sustainability as the future while ecological sustainability is a requirement.

Den moderna storstaden ställs idag inför många utmaningar, en av dessa är en ökande mängd invånare. För att möta efterfrågan byggs nya bostadsområdena i och runtom större städer. Idag ställs allt högre krav på hållbarhet och kvalité för dessa nya områden. Under planeringen är det kommuner som har det formella ansvaret att börja planarbetet och upprätta en detaljplan genom det så kallade planmonopolet. Dock är kommuners möjligheter kraftigt beroende på om kommunen äger marken eller inte. Denna studie syftar till att undersöka handlingsutrymmet i en svensk kommun för att integrera hållbarhet i nya stadsbyggnadsprojekt vid olika markägarförhållanden. Vidare är studiens syfte att undersöka utmaningar kring kommunikationen mellan aktörerna i planeringsprocessen. Dessutom analyseras utmaningar angående social hållbarhet och kring säkerställningen av prisrimliga bostäder i de nya stadsbyggnadsprojekten. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod i form av en fallstudie i Täby kommun. Inom fallstudien intervjuades huvudsakligen tjänstepersoner från kommunen som arbetar med projekten Täby park och Västra Roslags-Näsby. Huvudfokus i de semistrukturerade intervjuer låg på hållbarhetsaspekterna i båda projekten och hur arbetet med dessa hållbarhetsaspekter ser ut i planeringsprocessen. Rapporten behandlar även teori gällande detaljplanering, kommunens handlingsutrymme genom avtal samt hållbarhetsmål i planeringsprocessen. Social hållbar stadsutveckling definieras med utgångspunkt för prisrimliga bostäder och upplåtelseformer i stadsbyggnadsprojekt. Resultatet visar att Täby kommun har haft större handlingsutrymme i Västra Roslags-Näsby än i Täby park. Detta kan härledas till att markägarförhållanden skiljer sig åt mellan projekten. Inom Västra Roslags-Näsby är kommunen markägare medan marken för Täby park ägs mestadels av Täby park exploatering AB. I båda projekten har hållbarhet varit med från ett tidigt skede i planeringsprocessen, dels genom framtagning av hållbarhetsprogram och dels genom politiska beslut. Kommunen ställer höga krav på byggaktörer i Västra Roslags-Näsby och i Täby park arbetar kommunen och byggaktörerna med mål istället för krav. Resultatet från fallstudien tyder på att kommunikationen mellan kommunen och byggaktörerna har varit bra i båda projekten, dock har involveringen av projektledare för kvarteren i detaljplanen i Täby park varit en utmaning. De kom senare i planeringsprocessen och det ledde till förvirring både hos tjänstemännen och projektledarna angående hållbarhetsmålen och deras uppföljning. I Västra Roslags-Näsby har detaljplanen blivit överklagad av grannar som kunde har blivit förhindrade om kommunen hade fört en effektivare dialog med dem. Utmaningar kring social hållbarhet är att det inte stod i fokus av projekten från början utan mer den ekologiska hållbarheten. Dessutom är en utmaning att båda projekten kommer vara byggarbetsplatser i många år som dels kan påverka nya invånare och dels tillgängligheten till och från områdena. Slutligen visar studien på att det ska finnas både hyresrätter och bostadsrätter i båda projekten, dock är andelen hyresrätter låga. Risken är att hyresrätterna blir dyra eftersom nybyggda bostäder oftast är dyra, även med tanke på att det ska bli hållbara stadsdelar.

An ever-increasing population, urbanization and visions towards sustainable cities clarifies the need of densification. When densifying existing urban areas adding storeys could serve as a residential densification, which would also meet the market demand for centrally located apartments. An increased understanding of the potential of vertical densification gives way to the aim of this thesis to increase the amount of centrally located housing. This thesis provides knowledge of adding storeys and how property owners can identify opportunities in their existing building stock. The first question, What kind of residential densification takes place in Sweden today? highlights ways of residential densification; development of brownfields, infill and adding storeys, where adding storeys is what this thesis then focuses on. The result came through a literature review that also clarified important factors when adding storeys. This part of the literature review, a case study and interviews answers the second question, What factors are central when adding storeys? and accumulates the factors; culturally listed buildings, structure, year of construction, attic apartments, need of renovation, area potential, accessibility requirements, revenue ratio and 3D-property division. In an analysis an inventory instrument is designed based on the central factors. The inventory instrument is applied in an illustrating work on a property company's existing building stock. The result of the inventory answers the third question, How can a property owner examine the opportunities for residential densification through adding storeys on their existing building stock? and identifies five properties as possible for adding storeys, whereof two are highlighted as best suited. Furthermore, in the third and final question a description is given of a continued deepening process. For densification to occur at the right place and in the right way, it is not only the existing building and its load-bearing capacity that is to be assessed. The thesis main conclusion is that the context and environment of the existing building are of equal relevance.

All typ av elektricitet människan använder påverkar miljön negativt och bidrar till klimatförändringarna. Det som bör analyseras är nyttan det ger samt vilka användningsområden det har. Mer än hälften av elproduktionen i Sverige förbrukas i bostadshuen. Elproduktionen är viktig att analysera då det består 20 procent av den totala hållbarheten. För en positiv inverkan på miljön är det viktigt att förstå konceptet av hållbarhet. “Hållbar utveckling är utveckling som uppfyller dagens behov utan att förbruka nästkommande generationernas förmåga att tillgodose sina egna behov”, påstår Gro Harlem (1987). Hållbarhet består av tre aspekter vilka är, ekonomiska, miljömässiga och sociala. Dessa tre aspekter måste betraktas vid analys av hållbarhetsutveckling enligt Chong, Lee och Wang (2016).Harlem (1987) menar att en hållbar elproduktion ska tillgodose männsikans behov utan att förstöra miljön, varken idag eller på sikt. Enligt ”Hållbar produktion”, har förnybara energikällor inget koldioxidutsläpp vid elproduktion och har därför en låg klimatpåverkan. Det tillförs ny energi från solen hela tiden vilket innebär att förnybara energikällor inte tar slut.Sverige har gått med i Agenda 2030, vilket är en pakt som inkluderar 17 mål för att bland annat kunna uppnå hållbarhet i hela världen. Ett krav för att uppfylla målen är att elproduktionen ska ske via förnybara energikällor.Enligt “Sustainable buildings market study” skriven av Ramboll (2019) är byggbranchen ansvarig för en tredjedel av växthusgasutsläppen och 40 procent av den globala elanvändningen. Växthusgasutsläpp inom byggbranschen sker vid olika skeden inom byggprocessen vilket måste analyseras för att tillfredställa rättvis bedömning av hållbarhet. Analys kan ske via olika sett beroende på vilka kriterier man vill analysera. För att kunna uppskatta en byggnads rimliga energiprestanda är en energianalys viktig i det tidiga skedded av byggprocessen. Detta gör det möjligt att minska skillnaden mellan förväntad och verklig energiprestanda. Det är viktigt att göra energianalys i design skeddet för att säkerställa att projektering framställs på bästa sätt.Elproduktionen är en av den största faktorn till de höga växthusgasutsläppen som sker i landet och motsvarar 26 procent av de totala växthusgasutsläppen. Elproduktionen har ett växthusgasutsläpp på cirka 13 gram CO2-ekvivalenter per kWh. Växthusgasutsläppen resulterar bland annat i klimatförändringarna vilket är ett av de största miljöproblemen i Sverige (Naturskyddsföreningen 2016).I artikeln ”Regeringen växlar upp arbete med sikte på ett 100 procent förnybar energiproduktion”, siktar Sverige att uppnå hållbar elproduktion. Regeringen inkludera mål som underlättar att framställa förnybar el, vilket är ett positivt framsteg inom hållbar elproduktion i Sverige.Rapportens syfte är att utreda brister som finns i elpoduktionen det vill säga redogöra för dagens elanvändning ur aspekter som definerar hållbarhet. Rapporten skall analysera energikällor som används idag, miljöpåverkan och vad som krävs för att lyckas uppnå en hållbar elproduktion.Örebro Universitet Institutionen för naturvetenskap & teknik4Examensarbetet består av tre delar, där den första är analys av litteraturstudie där rätt metod väljs för fortsatt arbete. Andra delen inkluderar studier kring energisystemen i Sverige och energisystemens klimatpåverkan. Den avslutande delen i rapporten består av att utvärdera vilken elproduktionsmix som framställer dagens elbehov utifrån krav och möjligheter för att uppnå hållbarhet.Efter analys är slutsatsen att energikällorna har en miljöpåverkan på olika sätt och därför måste hela elprocessen undersökas det vill säga från ”vagga till grav”. Det som måste analyseras i elprocessen är bland annat produktion-, transport-och montering av kraftverkets delar, hur elproduktion sker och konsekvenserna, vad som sker vid elförbrukning samt efter elanvändning. Denna typ av analys kallas för livscykelperspektiv och kan analyseras med hjälp av livscykelanalys, LCA.För att uppnå hållbar elproduktion enligt Agenda 2030 är det viktigt att uppnå två krav vilka är att minska elanvändningen och att elproduktionen ska ske via förnybara energikällor utan klimatpåverkan. En kombination av förnybara energikällor såsom vind-, vatten-, solkraftverk är en lösning som uppfyller kravet för hållbar elproduktion.
All kind of electricity that humans use has a negative impact on the environment and contributes to the climate change. The majoritity of the electricity use is in the building houses and this contribute 20 procent of sustainability. It is important to understand what sustainability is. Gro Harlem defined “Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs”.Sustainability can be composed in three different elements, which are economic, environmental and social. These three aspects have impact on the data needed to be considered when analysing sustainability but also when assessing the value of sustainability in a building. These elements should be considered simultaneously in order to conduct an efficient sustainability development (Chong, Lee, Wang. 2016).According to Gro Harlems definition about sustainability we can implement this to the energy use. Sustainable electricity production must meet the humans needs without negative environment effect or the possibility to the next generations electricity use.Renewable energy sources could produce electricity without an end.Sweden participate to Agenda 2030 and must fulfill the 17 goals to achive the requirements for sustainability.A goal that Agenda 2030 includes is to achive is that all the electricity use have to be produced by the renewable energy sources.According to the “sustainable buildings market study” made by Ramboll (2019), the construction industry is responsible for a third of greenhouse gas emissions and 40 percent of the global energy use. There are different ways of evaluating and grading buildings according to their environmental performance.This report will analyze if it is possible to achive the goals in Agenda 2030 to contribute for sustainable electricity production for the houses in Sweden. Sweden has the knowledge about the negative environment effects because the electricite production and use. This report will help people to understand the connection between sustainable development, energy production and the electricite use.After all simulations were made, the conclusion of the project is that the whole life cycle assessment of the energy production is not included and a lot of factors that have a direct impact on the ecological footprint is missed out. Because of the enormous impact the construction industry has on the environment, harder requirements must be set on the whole building life cycle. This in order to achieve the goals for Agenda 2030.

That the construction and real estate sector is one of the energy culprits in modern society is nothing new; the industry needs to take its responsibility for sustainability and start building for future generations. This sparked an interest in us and therefore we chose to investigate whether there is an increased demand for sustainably built homes in today’s real estate market. To get an idea of the research situation, we chose to look at studies from around the world. These studies showed a relatively high willingness to pay for sustainably built housing. During our groundwork, we found a lack of research from the Nordic countries, and decided to begin this study with focus on the Swedish real estate market. In order to find out the study's question: Is there an increased demand for sustainably built homes in today's real estate market?, we chose to conduct semi-structured interviews. We interviewed five relevant actors from the swedish real estate industry who were able to share their experience and knowledge of sustainability, the industry and demand. Four of these were representatives of real estate developers and one works as a real estate agent. In the result part of the essay we come to the conclusion, with the help of the respondents, that there is anincreased demand for Green Buildings in comparison with non-sustainable built housing. During the interviews, it also emerged that there is higher demand in the commercial market than for those who buy a home for their own use. What this is due to is not entirely clear, but it is rooted in different types of financial incentives. Commercial players have a more long-term investment plan when buying properties than customers who buy for private use. This means that the lower monthly operating costs that an ecologically built home provides have a longer time to repay the initially higher investment cost. This in connection with ever higher conditions from BBR (Boverkets Building Law) places different demands on commercial buyers than private home buyers, which in turn affects demand. Further research with additional developers and real estate agents is needed to create an even clearer picture of exactly how high the demand is. Carrying out quantitative studies in the future with data on sales prices can provide a more accurate picture of the exact willingness to pay for sustainability in the real estate sector.

Solceller kan fånga in solens ljus och omvandla detta ljus till elektrisk ström. Dennas ström kan användas till att driva system som har ett behov av energi. Detta kan i sin tur skapa besparingar för fastigheter när det kommer till uppvärmning, vilket i detta fall är vad 60 procent av den totala kostnaden för fastigheterna står för. Problemet som ska behandlas är ett kostnadsproblem som fastighetsägaren vill lösa med hjälp av solceller. Genom att titta på befintliga lösningar och sålla ut de som inte var rimliga, visade det sig att inga lösningar som togs upp i denna rapport klarade de krav som uppdragsgivaren hade, men en rekommendation av att titta närmare på ett frånluftssystem har givits till fastighetsägaren. Solceller på tak med flera familjer under ger inte alltid den mängd energi som krävs för uppvärmning, denna mängd kanske bara ska användas till hushållsel eller trapphusets lampor. Men framtiden ser ljus ut och förhoppningsvis kommer solceller vara på varje hustak för att gemensamt arbeta mot en fossilfri framtid.
Solar cells, or photovoltaic cells, can capture the sun's light and convert this light into electric current. Its current can be used to operate systems that have a need for electric energy. This is what can create savings for the examined properties when it comes to heating, which in this case is what 60 percent of the total cost for the properties accounts for. The problem to be solved is thus a cost problem that the property owner wants to solve with the help of solar cells. By looking at existing solutions and screening out those that were not reasonable, it turned out that no solutions that were addressed in this report passed the requirements that the client had, but a recommendation to look more closely at an exhaust air system has been given to the property owner. Solar cells on roofs with several families below probably do not provide the amount of energy required for heating, this quantity may only be used for household electricity or stairwell lighting, but the future looks bright and hopefully solar cells will be on each rooftop to jointly work towards a fossil-free future.