Dissertations / Theses: 'Hållbara och ansvarsfulla investeringar'

1

Gramner, David, and Joacim Jungstedt. "Transparens i rapporteringen av hållbara och ansvarsfulla investeringar hos de svenska AP-fonderna." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136745.

Full text

Abstract:

Problembakgrund: På grund av ett ökat intresse för hållbarhet blir det allt viktigare för organisationer att beakta dessa aspekter. Fler och fler ansluter sig frivilligt till olika ramverk som kräver upprättande av hållbarhetsredovisning, för att kommunicera det arbete företaget gör för att agera ansvarsfullt. Flertalet av dessa ramverk innefattar kriterium om att transparent redovisa för verksamhetens olika delar. Hur detta kriterium efterlevs bör kunna påverkas av den verksamhet som bedrivs, och vilka intressenter som förekommer. Organisationer bör därför också möta olika utmaningar utifrån denna aspekt. Centrala frågeställningar: • Vilka teoretiska egenskaper finns i begreppet transparens? • Hur påverkas transparens i de olika AP-fondernas rapportering utifrån vilken investeringsstrategi som används? • Vilka egenskaper för transparens är relevanta för AP-fondernas rapportering? Syfte: Studiens syfte är dels att undersöka vilka olika egenskaper som begreppet transparens kan sägas bestå av. Ytterligare ett syfte är att undersöka om transparens inom rapporteringen påverkas utifrån att de svenska AP-fonderna använder sig av olika investeringsstrategier. Alla sex statliga pensionsfonder kommer analyseras. Vi ämnar även undersöka vilka transparens-egenskaper som kan vara av särskild betydelse för APfondernas rapportering. Teori: Den teoretiska referensramen konstrueras främst utifrån tidigare forskning om begreppet transparens. Här klarläggs egenskaper inom begreppet som sedan står som grund inom den fortsatta analysen av AP-fonderna. Metod: Denna studie bygger på ett abduktivt angreppssätt i kombination med en konstruktionistisk verklighetssyn. Studien är konstruerad utifrån tre steg. En inledande innehållsanalys av tidigare forskning skapar ett teoretisk ramverk utifrån begreppet transparens. Inom det andra steget upprättas tre propositioner med antaganden om effekten av investeringsstrategier på transparens. Det tredje steget utvärderar slutligen riktigheten i dessa propositioner. Slutsats: Resultatet av denna studie identifierar nio aspekter som tidigare forskning hävdar beskriver begreppet transparens. Dessa är jämförbarhet, pålitlighet, tillgänglighet, relevans, precision, frekvens, ansvar, begriplighet samt helhet. Studien visar även på att valet av investeringsstrategi kan påverka möjligheten att upprätta en redovisning som av intressenter uppfattas som transparent. Utifrån hur strategin är utformad kan effekten på transparens bli både positiv och negativ. Transparens inom urvalsbaserade strategier verkar generellt vara svårare att upprätta. Att skapa en transparent redovisning utifrån uteslutningsstrategin verkar i regel enklare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Dal, Johannes, and Shahab Sassanian. "Ansvarsfullt företagande och investeringar : En studie om tillverkande företag och investerares inställning till ansvarsfullt företagande och investeringar." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17574.

Full text

Abstract:

Sustainable development has become more important because the world has realized that changes are needed to protect the environment. It is essential that companies increasingly engage in long-term thinking and take responsibility for the environment. The aim of this study is to determine the approach manufacturing companies and investors have toward sustainability and sustainable investments. The theoretical frame of reference describes approaches within sustainable investments and various instruments within CSR. The study then introduces two theories: the legitimacy theory and the stakeholder theory. These theories can strengthen the CSR approaches in sustainable investments. The study consists of a qualitative research approach since the focus of the study is approaches within sustainability. Furthermore, interviews were conducted with seven different companies to gain views from companies active in different industries. In the empirical study, all seven interviewed companies are introduced and all the collected data is presented. To clarify the empirical study, each company is given its own section to highlight their approaches. The empirical study then presents the similarities and differences between manufacturing companies and investors regarding the research question. After the theory and the data were analyzed, the study concludes that companies relate to sustainability to meet stakeholder expectations. The manufacturing companies and investors work within sustainably as CSR has become an increasingly important area in the business world. A company must consider what the market and stakeholders demand in a sustainable market.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Nilsson, Julia, and Emma Backberg. "Hållbar och ansvarsfull fondförvaltning : En studie av en föränderlig marknad." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434253.

Full text

Abstract:

Intresset för hållbara investeringar, som en del av hur CSR integreras i fondförvaltningen, har under decennier engagerat både forskare och praktiker. Tidigare forskning har delvis präglats av att fastställa samband mellan hållbara investeringar och fondernas avkastning. Analysmodellen för det teoretiska ramverket har utgjorts av teorier för CSR, hållbara och ansvarsfulla investeringar, tillhörande metoder och strategier, regelverkets övergripande betydelse för fondmarknaden samt investeringsmarknadens faser. Genom en kvalitativ studie har studiens syfte, att undersöka hur hållbarhet och ansvarstagande integreras inom fondförvaltning samt att på ett övergripande plan redogöra för hur synen på hållbara investeringar med tillhörande strategier har förändrats under tidsperioden mellan åren 2010– 2020, uppfyllts. Studien visade att respondenterna tillämpar metoderna: välja in, välja bort och påverka, med tillhörande strategier. Under årtiondet har synen på området inom hållbara investeringar gått från att vara restriktiv till att visa på en bred acceptans. Samtidigt bekräftar studien avsaknandet av en enhetlig definition av vad ‘hållbarhet’ innebär och hur det integreras inom ramen för fondförvaltning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Tibbelin, Isabelle, and Leona Lawless. "Ansvarsfulla investeringar : En studie om hur ansvarstagande integreras i miljö- och etikmärkta fonder." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314897.

Full text

Abstract:

Corporate Social Responsibility (CSR) har vuxit fram som resultat av en ökad medvetenhet för etik- och miljöfrågor i samhället. I takt med denna utveckling har ansvarsfulla investeringar blivit ett självklart inslag i nästan all fondförvaltning. Fondbolag bestämmer själva vilka placeringskriterier som investeringar måste uppfylla för att ingå i deras etiska och hållbara fonder. Detta skapar förvirrande förutsättningar för privatspararen som vill investera ansvarsfullt. Denna studie har utifrån en kartläggning av Premiepensionens miljö- och etikmärkta fonder studerat hur investeringsstrategier ser ut hos dessa fonder och varför, samt vilka kriterier som måste uppfyllas. Detta har kompletterats med intervjuer med representanter från fem olika institutioner som verkar på fondmarknaden. Det teoretiska ramverket för denna studie utgörs av en analysmodell av tre olika investeringsstrategier; negativ screening, positiv screening samt aktiv påverkan. Utöver detta används även legitimitetsteorin; teorin om att företag agerar för att erhålla ett slags erkännande från sina intressenter. Resultatet visar att negativ screening förekommer i störst utsträckning, följt av aktiv påverkan och sist positiv screening. Trots att negativ screening kritiseras av de som är väl insatta i branschen för att vara kontraproduktiv är den ändå mest populär. Avgörande kriterier varierar mellan strategier, men miljö- och socialt ansvar utmärker sig som viktiga bedömningsgrunder. Detta antas vara ett resultat av de ökade kraven som ställs från omvärlden. Resultatet visar att fondbolag är benägna att välja den strategi som utlovar mest legitimitet samt är mest kostnadseffektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Hadgi, Gulistan, and Keziah Petersson. "Faktorer som påverkar integrering av kriterierna för miljö-, socialt och styrning inom Private Banking." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45039.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I takt med klimatförändringarna har EU publicerat nya förordningar som syftar till att begränsa den sektor som har högst koldioxidutsläpp. Private Banking-sektorn omfattas av de nya förordningarna och tidigare forskning lyfter fram olika faktorer som påverkar en Private Bankers integrering av ESG i investeringsprocessen i arbetet mot att uppnå Parisavtalet och de globala målen 2030. Forskningsfråga: Hur arbetar Private Bankers med miljö-, sociala och styrningskriterier? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar en Private Banker att integrera miljö-, sociala och styrnings (ESG-) kriterier i investeringsprocessen. Studien avgränsar till Private Banking-sektorn i Sverige. Metod: Studien har genomfört på ett kvalitativt tillvägagångssätt i kombination med en abduktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fem olika respondenter från tre olika storbanker i Sverige från Halmstad, Göteborg och Stockholm. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar tre olika teorier; aktieägarteori, intressentteori, nyinstitutionell teori. Resultat: Det görs tydligt att trenden inom storbankerna är hållbarhet. De olika faktorerna visar sig ha ett samband i hur en Private Banker integrerar ESG i investeringsprocessen genom att faktorerna påverkar varandra. De formella reglerna har störst påverkan i en Private Bankers investeringsbeslut inom storbankerna, men är även formad efter samhällets normer och värderingar. En utmaning inom sektorn är att få sina kunder mer medvetna om den påverkan deras placeringar har.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Meshe, Rodriguez. "Sustainable and Responsible Investments Choice Among Private Investors : Some key determinants and the effect of limited knowledge and information." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-192143.

Full text

Abstract:

Purpose – BecauseThe purpose of this thesis is to investigate what methods financial institutions use to inform and encourage their existing and potential clients to choose more sustainable and responsible investment alternatives. The thesis should also identify some key determinants of private investors’ choice of sustainable and responsible investments (SRI), with focus on the effect of limited knowledge and access to information about SRI has on private investors’ choice. Methodology – In this thesis, both qualitative and quantitative research methods are used to collect significant data. Qualitative data was collected through interviews with three representatives from different financial institutions. A questionnaire was distributed and answered by 36 respondents. Quantitative data was collected using a questionnaire, the processed and analyzed by using a comparison analysis of percentages. Findings – Overall, the thesis finds that financial institutions have limited focus on private investors and lack of concrete methods to provide private investors with relevant information and thus increasing the level of knowledge about SRI. Furthermore, the results indicate that earning steady financial returns by considering social responsibility is one of the motivations to invest in SRI. Women are more likely to choose SRI than men and millennials prefer SRI more compared to other generations. Limited knowledge and limited access to useful information are considered as strong obstacles for private investors when considering SRI. Research limitations – Since the sample size was very small, it’s probable that the respondents’ opinions and approach to SRI cannot represent the view of the entire population. Because of the sample size there’s an enormous variation in response patterns. Therefore, the results and conclusions need to be taken cautiously.
Syfte – Syftet med denna uppsats syfte är att undersöka vilka metoder som finansiella institutioner använder för att upplysa och uppmuntra både befintliga och potentiella kunder att välja mer hållbara och ansvarsfulla investeringsalternativ. Uppsatsen ska även identifiera faktorer som påverkar privata investerares val av hållbara och ansvarsfulla investeringar, med fokus på effekten av begränsad kunskap och tillgång till information. Metod/tillvägagångssätt – I denna studie har både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder använts för att samla in data. Kvalitativa data samlades in genom intervjuer med tre representanter från olika finansiella institutioner. En enkät har distribuerats och besvarats av 36 respondenter. Kvantitativa data insamlades med hjälp av ett frågeformulär, sedan bearbetades och analyserades informationen med hjälp av en jämförelse av procentsatser. Iakttagelser – Sammantaget finner tesen att finansiella institutioner har begränsad fokus på privata investerare och bristen på konkreta metoder för att ge privata investerare med relevant information och därmed öka kunskapsnivån om SRI. Vidare tyder resultaten på att jakten efter stabil avkastning på längre sikt, genom att ta samhällsansvar är den främsta motivationen att investerare väljer SRI. Kvinnor och millenniegeneration är mer benägna att välja SRI än män och andra generationer. Begränsad kunskap och tillgång till relevant information betraktas som en stark barriär för privata investerare att välja SRI. Forskningsbegränsningar – På grund av att urvalets storlek är väldigt liten, är det troligt att de svarandes åsikter och förhållningssätt till SRI inte kan representera hela befolkningen. Urvalets storlek gör också att det finns stora variationer i svarsmönster. Därför bör resultaten och slutsatserna tas med stor försiktighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Sörensson, Alexander, and Mikael Toresten. "Ansvarsfulla investeringar : Incitament till urvalsprocessen vid komponering av hållbara fonder." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18825.

Full text

Abstract:

En global trend inom finansbranschen har varit ett ökat intresse för hållbara och ansvarsfulla investeringar från både privata investerare som vid fondbolagens komponering av fonder. I Sverige sparar majoriteten av befolkningen i fonder och en markant tillväxt bland hållbara fonder har skett. Det privata sparandet har flyttats från sparkonto till olika typer av värdepapper såsom fonder. Trots det ökade intresset föreligger ingen definition av hållbara investeringar. Syftet med studien var att förklara urvalsprocessen vid komponering av hållbara placeringsprodukter för att öka investerares kunskap om vilka premisser fondbolag inkluderar i Socially Responsible Investments fonder. I studien intervjuades tre hållbarhetsansvariga i svenska fondbolag samt en aktieanalytiker. Intervjufrågorna kretsade kring vilka premisser fondbolagen inkluderar i sina hållbara fonder samtidigt fick respondenten belysa sin framtidstro på hållbara fonder. Studiens resultat visade på att samtliga fondbolag använder samma urvalsmetoder och följde samma urvalskriterier vid komponering av sina hållbara placeringsprodukter. Legitimitet och ekonomiskt incitament är bidragande begrepp i föreliggande studie. Resultatet som framkom var att även ifall fondbolagen tagit beslut utifrån det ena incitament så finns det kopplingar till det andra underliggande incitamentet.
A global trend in the financial sector has been an increased interest in sustainable and responsible investments from both private investors and the fund companies' composition of funds. In Sweden, most of the population saves in funds and a significant growth among sustainable funds has taken place. Private savings have been transferred from savings accounts to various types of securities such as funds. Despite the increased interest, there is no definition of sustainable investment. The purpose of the study was to explain the selection process when composing sustainable investment products to increase investors' knowledge of the premises of fund companies in Socially Responsible Investment funds.The study interviewed three sustainability managers in Swedish fund companies and one equity analyst. The interview questions revolved around what premises the fund companies include in their sustainable funds at the same time the respondent had to shed light on his future belief in sustainable funds. The study's results showed that all fund companies use the same selection methods and followed the same selection criteria when composing their sustainable investment products. Legitimacy and financial incentive are contributing concepts in the present study. The result that emerged was that even if the fund companies made decisions based on one incentive, there are links to the other underlying incentive.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Cardenas, Sanchez Reynaldo. "Hållbara investeringar på gårdsmiljön i Stockholms stad : Allmännyttans investeringar ur ett socioekonomiskt och ekologiskt perspektiv." Thesis, KTH, Fastighetsföretagande och finansiella system, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-285868.

Full text

Abstract:

Stockholm stads kommunstyrelse har under de senaste 5 - 10 åren gradvis infört nya riktlinjer för förvaltningen av bostäder och hur dess dotterbolag ska arbeta för att uppnå en hållbar utveckling. Denna studie har av den anledningen syftat till att klargöra några av frågorna om hur de offentliga bostadsbolagen i Stockholms stad arbetar för att uppnå en hållbar utveckling och uppnå stadens uppsatta mål, samtidigt som de förbättrar gårdsmiljöer och byggnadernas omedelbara omgivning. Studien har bestått av flera intervjuer med representanter för Stockholms kommunala bostadsföretag. Information har samlats in från företagens webbplatser, tidigare rapporter och från offentliga institutioner som publicerar ekonomiska och finansiella rapporter. Studien drar slutsatsen att de offentliga bostadsföretagen som ingår i studien har genomfört stora förändringar i sina arbetsmetoder det senaste årtiondet. Med större fokus på ekologiska och sociala ståndpunkter, där ändringarna tillämpas hela vägen från planeringsstadiet till implementeringen av nya förvaltningsstrategier. Genom att involvera hyresgäster i investeringsprocessen har några av företaget lyckats maximera fördelarna med avslutade projekt och nå högre nivåer av nöjdhet hos kunderna. Vissa bolag har fått ökade investeringsanslag som i förlängningen kan innebära ökade investeringsmöjligheter på gårdsmiljön. Men utvecklingen av framtida projekt kan istället försvåras av interna åtstramningar som försvårar anställning av kompetent personal och riskerar att försämra kommunikationslänkarna i organisationen, särskilt mellan företagens planeringssektioner och förvaltningsavdelningar
The council in the city of Stockholm has for the last 5 – 10 years gradually been implementing new guidelines regarding public housing management and how its subsidiaries should work to achieve a sustainable development. This study therefore aims to clear some of the questions regarding how named companies work towards sustainable development and city goals while improving courtyards and the immediate surroundings of the buildings.T he study has consisted of several interviews with representatives of Stockholm’s main public housing companies. Furthermore, has information been gathered from the company’s websites, previous reports and public housing institutions containing economic and financial reports. The report concludes that the public housing companies that are part of the study have changed their working methods considerably. With more focus on ecological and social standpoints, these changes are been applied all the way from the planification stage to the implementation of new investment strategies. By involving tenants in the investment process some of the companies have managed to maximize the benefits from concluded projects and reach higher levels of customer satisfaction. Furthermore, some of the companies have received larger investment budgets making it possible to increase their inversion capabilities. However, the companies are also insecure about how future projects will be managed if additional internal budget restrictions are applied, especially because it might aggravate their possibilities to hire competent staff. This supposes a risk of worsening the communication abilities in the organizations between the planning departments and the management divisions of the companies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Carlsson, Filip, and Anton Fällman. "HÅLLBARA INVESTERINGAR OCH FÖRVALTNINGSSTRATEGI : Riskjusterad avkastning och hållbarhetsbetyg för aktivt och passivt förvaltade fonder." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160156.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lindvall, Julia, and Jonna Nyman. "Hållbara investeringar under coronapandemin : En analys om sambandet mellan hållbarhet och prestation." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185160.

Full text

Abstract:

I takt med att miljömedvetenheten har ökat i samhället har även intresset för hållbara investeringar ökat. Den här studien undersöker prestationen hos svenska hållbara fonder mot svenska konventionella fonder under coronapandemin. Trots att det finns många studier som undersöker hållbara investeringars prestation under finansiella kriser, är ämnet inte så utstuderat under coronakrisen, framförallt inte i Sverige som jämfört med många andra länder haft en annorlunda coronastrategi. Vidare undersöks även om investerares ökade risktagande i att investera i andra fonder än indexfonder lönar sig. Studien utförs genom att analysera faktisk avkastning, Sharpe-kvot och Treynor-kvot för svenska fonder under och innan coronapandemin. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i prestation mellan hållbara och konventionella fonder under coronapandemin, samt en skillnad mellan dessa fondgrupper och marknaden under coronapandemin. Det går huruvida inte att fastställa att skillnaden beror på vilket hållbarhetsbetyg fonderna innehar. I den utförda regressionsanalysen visade endast en variabel ett signifikant samband med prestation och det var beta-värdet. Resultatet från studien har lett till slutsatsen att Den moderna portföljteorin är en rimlig förklaring till hur investerare konstruerar sina portföljer för att maximera den förväntade avkastningen. Teorin innebär att exkluderandet av icke-hållbara fonder, eller inkluderandet av endast hållbara fonder, leder till färre diversifieringsmöjligheter vilket i sin tur medför en lägre avkastning. Att det finns en skillnad i prestation mellan hållbara och konventionella fonder talar dock för att Den effektiva marknadshypotesen inte håller. Detta för att man enligt teorin inte kan göra extra avkastningar men resultatet som visar att en skillnad finns bevisar motsatsen. Vidare diskuteras även resultatet utifrån Beteendeekonomi där många olika aspekter finns med. Det som talat emot teorin är att marknaden återhämtade sig snabbt efter nedgången i början av coronapandemin vilket dock kan bero på gränsen till arbitrage där investerare kan ha upptäckt undervärderade tillgångar. Den här studien har inte analyserat Beteendeekonomi vidare eftersom fokus har legat på fondernas prestation och inte individernas investeringsbeteenden. Vad som däremot har konstaterats är att många investerar i hållbara fonder oavsett prestation vilket kan förklaras av Prospektteorin. Teorin menar att individer vinner en annan nytta än just den som de får i avkastningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lundin, Nicole, and Caroline Wrennö. "Hållbara investeringar; är det viktigt för kunder inom banksektorn?" Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-44647.

Full text

Abstract:

Purpose The purpose of this thesis is to examine if sustainable investments is important for customers in the banking sector in Sweden. Design/methodology/approach This thesis is a quantitative study, which is based on a service-perspective. Since the purpose of this study is to examine if sustainable investments are important for customers in the banking sector, banking customers are chosen to be the respondents of this study. This is a deductive study and theories have been developed and result in four hypotheses. The empirical data is based on a survey of 186 respondents. Findings The result of the study show that the majorities of the respondents prefer and think it is important that their bank is working for sustainability and sustainable development. However, the results show that more information, from the banks, is needed for words to become actions and for customers to be more aware of what the banks do for a sustainable development. The study also shows that sustainable investments are important to customers, but at the same time, it is not something that in the end creates value for the customers and it is not a criterion that makes the customer feel more loyal. This is another sign which tells us that the bank must be better in informing and reach out to their customers about their work for a sustainable development, for example through sustainable investments in funds. Then, the demand of these sustainable investments can increase and this may turn into a loyalty criterion in the future. Research limitations/implications In order for the result to be applicable to the whole population, banking customers in Sweden, further research is required in this specific subject. For example in form of a larger study with a larger random sample selection. Originality/value Sustainability and sustainable development is a subject in time. The banking sector is facing a major challenge in relation to other industries, when it comes to understanding the customers and their perception and opinions on sustainability issues. This study can therefor contribute to banks’ sustainability work, by helping this industry to understand what their customers really demands and how the bank, through information, can help their customers to choose more sustainable products and in turn, contribute to a sustainable development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Aspe, Niklas, and Marcus Björk. "Risken i hållbara investeringar : En kvantitativ studie om sambandet mellan ESG och risk." Thesis, Linköpings universitet, Nationalekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177552.

Full text

Abstract:

Sustainable investments are here to stay and the more capital that is invested, the greater interest is aroused in understanding why. One term that has received increasing attention with this development is ESG, which stands for environmental, social and governance. Several studies have previously examined ESG linked to financial return and performance. This study differs from previous ones and instead it examines the relationship between Sustainalytics' ESG Risk Rating, and three key figures linked to a company's risk for three different sectors. These key figures are beta, unlevered beta, and P/E-ratios. By looking at the three individual sectors, the automotive industry, the clothing industry and software & services, the differences between these are examined. The relationship will be investigated through regression models and look at how the variables correlate with each other. In conclusion, only clear correlations between ESG Risk Rating and beta as well as P/E ratios for software & services were discovered, while for the automotive industry and the clothing industry, the results were insignificant. When all sectors were included in the same model with control variables, the result showed a positively significant relationship between the ESG Risk Rating and the beta value. This shows that a higher focus on issues related to ESG within companies leads to reduced market risk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Melander, Lisa, and Caroline Stenvall. "Beslutsfattande utifrån prospektteorin : En scenariobaserad studie om risker och hållbara investeringar i gruvindustrin." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79188.

Full text

Abstract:

Prospektteorin presenterades av Kahneman och Tversky år 1979. Teorin förklarar hur beslutsfattande sker under risk. Kahneman belönades år 2002 med Alfred Nobels Ekonomipris för sitt arbete inom beslutsfattande, riskbedömning och rationalitet. Hans forskning nådde den breda massan med boken Tänka, snabbt och långsamt. Sedan boken släpptes år 2011 har den getts ut i över 30 länder och utsågs till en av årets bästa böcker av The Wall Street Journal, The Economist och The New York Times. Studiens syfte var att med hjälp av prospektteorin förklara hur investerare fattar beslut om hållbara investeringar under risk inom den svenska gruvindustrin. För att uppnå syftet identifierades investerares uppfattning av konsekvenser i svenska gruvföretag. Studien utfördes genom att låta investerare bedöma konsekvenser utifrån ett flertal scenarier och sedan fatta beslut om en hållbar investering. På så sätt erhålls en djupare förståelse för hur beslut fattas under risk. Den kvalitativa empiriinsamlingen gjordes i två steg. En inledande intervju gjordes för att fånga respondenternas uppfattning om gruvindustrins risker och potentiella konsekvenser. Därefter utformades med grund i prospektteorin och tidigare studier ett flertal scenarier samt ett mätinstrument för att analysera resultatet. Resultatet bekräftar att investerares beslutsfattande inom den svenska gruvindustrin påverkas i enlighet med prospektteorins grundantaganden kring beslutsfattande under risk. Det visade även att den finansiella risken var avgörande i majoriteten av besluten. Att testa konsekvensernas påverkan på besluten utifrån givna scenarion har bidragit med en fördjupad förståelse för investerares uppfattning om risk inom den svenska gruvindustrin utifrån prospektteorin.
Prospect theory was presented by Kahneman and Tversky in 1979. The theory explains how decision-making takes place under risk. In 2002, Kahneman was awarded the Alfred Nobel Finance Prize for his work in decision making, risk assessment and rationality. His research reached the broad mass with the book Thinking, fast and slow. Since the book was released in 2011, it has been published in over 30 countries and was voted one of the best books of the year by The Wall Street Journal, The Economist and The New York Times. The purpose of the study was to explain how investors make decisions about sustainable investments under risk with the help of prospect theory. To achieve this purpose, investors' perceptions of the consequences in Swedish mining companies were identified. The study was conducted by allowing investors to assess the consequences based on several scenarios and then decide on a sustainable investment. In this way, a deeper understanding of how decisions are made under risk is obtained. The qualitative empirical data collection was done in two steps. An initial interview was conducted to capture respondents' perceptions of the mining industry's risks and potential consequences. Subsequently, based on prospect theory and previous studies, several scenarios and a measuring instrument were developed to analyze the results. The result confirms that investors' decision-making in the Swedish mining industry is affected in accordance with the prospect theory's basic assumptions about decision-making under risk. It also showed that the financial risk was decisive in most decisions. Testing the impact of the consequences on decisions based on given scenarios has contributed to a deeper understanding of investors' perceptions of risk in the Swedish mining industry based on prospect theory.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Prior, Kristian, and Mikaela Örtenblad. "Kan hållbara investeringar slå marknaden? : En studie av sambandet mellan hållbara investeringar och avvikelseavkastning på den svenska aktiemarknaden." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415904.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning indikerar att positiv avvikelseavkastning kan erhållas genom en investeringsstrategi baserat på hållbara portföljer. Ett väletablerat mått för hållbarhet är ESG-betyg och bygger på ett företags arbete inom miljö (E), socialt ansvar (S) och företagsstyrning (G). Studien syftar till att undersöka om ett samband mellan hållbara investeringar och positiv avvikelseavkastning föreligger på den svenska aktiemarknaden. Studien konstruerar portföljer baserade på ESG-betyg samt de respektive grundpelarnas betyg och tillämpar en lång-kort strategi för att undersöka om hållbara portföljer genererar positiv avvikelseavkastning mellan januari 2010- december 2016. Studien tillämpar Carharts (1997) fyrfaktormodell och finner inget samband mellan ESG som sammansatt mått, socialt ansvar (S) respektive företagsstyrning (G) och positiv avvikelseavkastning, varför teorin om marknadens effektivitet i dess semistarka form konfirmeras. Studien finner dock stöd för att positiv avvikelseavkastning kan uppnås genom en investeringsstrategi som innebär att gå lång (kort) i portföljer baserade på höga (låga) betyg i grundpelaren miljö (E).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Brännström, Linnea, and Matilda Åberg. "Hållbara Investeringar: Ett Vinnande Koncept? : En kvantitativ studie om sambandet mellan hållbarhet och fondavgifter." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137353.

Full text

Abstract:

Klimatförändringar, oetiskt förfarande och social ansvarslöshet bidrar till en sämre värld och visar vikten av att arbeta för ett hållbart samhälle. En essentiell faktor för ändamålet är att styra kapitalflöden till hållbara verksamheter. Hundratals hållbara fonder finns idag tillgängliga för svenska investerare, däremot går åsikterna isär vad gäller motivet till att investera hållbart. Tidigare forskning har presenterat finansiell bruttoavkastning eller socialt ansvarstagande som tänkbara motiv till hållbara investeringar. Gällande vinstmotivets nettoavkastning saknas forskning. Avgifterna har inte varit primära i undersökningssyftet, vilket författarna finner intressant då många människor utgår från den billigaste fonden när de investerar sitt kapital. Resultaten från tidigare undersökningar har genomgående utmynnat i motstridiga slutsatser, trots att undersökningsmetoden ständigt varit densamma. Vanligt förekommande är enkätundersökningar, vilket fångar upp individers föreställning om sitt beteende snarare än det faktiska handlandet. Författarna saknar forskning grundad på ett faktiskt beteende där slutsatser dras efter vad som har inträffat i realiteten. Den här studien baseras därför på regressionsanalys av faktisk data inhämtat från en oberoende informationskälla och undersöker om samband finns mellan hållbarhet och avgifter för fonder tillgängliga för svenska investerare. Huruvida motivet till att investera hållbart bottnar i finansiell avkastning, socialt ansvarstagande eller baseras på fler än ett motiv är en intressant diskussion ur många perspektiv, inte minst för att driva hållbarhetsarbetet framåt i samhället. Studien syftar till att undersöka om det finns ett negativt samband mellan hållbarhetsvärdet i en fond och fondens årliga avgift, allt annat lika. Författarna har valt att genomföra undersökningen med en kvantitativ metod och med ett deduktivt angreppssätt. Totalt ingår 459 fonder i studien inhämtade mellan 2017-03-06 och 2017-03-09. Datamaterialet har sammanställts i Microsoft Excel 2011 där även beräkningar av deskriptiv statistik utfördes. Därefter genomfördes statistiska tester i Stata 13. Resultatet av studien visar att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan fondernas hållbarhetsvärde och den årliga avgiften för fonden, allt annat lika. Det i sin tur tyder på att motivet till att investera hållbart kan associeras med lägre avgifter, att hållbara fonder är billigare än konventionella fonder kan vara anledningen till varför individer väljer att investera hållbart. Den logiska följden utifrån studiens resultat blir därmed att det är fördelaktigt ur ett finansiellt perspektiv att investera hållbart, givet samma avkastning, risktagande och övriga variabler i och med att avgifterna för hållbara fonder är lägre. Därför bör det inte finnas någon anledning att inte investera hållbart då investerare har möjlighet att kombinera sina värderingar med ett vinstmotiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Bergman, Elias, and Johan Nyemad. "Hållbar stiftelseförvaltning : Jakten efter en lösning på målkonflikten mellan avkastning, risk och hållbara investeringar." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138794.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hållbara och ansvarsfulla investeringar har blivit allt viktigare för investerare, utöver avkastning och risk. Universiteten har som fanbärare av god moral ett stort ansvar i att leva upp till en hög nivå av hållbarhet. Donatorer, förmånstagare, studenter, intresseorganisationer och opinionsbildare har alla olika mål och krav på kapitalförvaltningen i universitetsstiftelser. Detta driver en målkonflikt som inte har en uppenbar lösning. Syfte: Huvudsyftet med studien är att ur ett investeringsperspektiv kartlägga och analysera svenska universitetsstiftelsers syn på och hantering av målkonflikter mellan avkastning, riskhantering och interna samt externa krav om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Ett delsyfte med studien är att ge perspektiv och förslag till riktlinjer för hur en hållbar stiftelseförvaltning kan utformas i relation till mål om avkastning och risk givet restriktioner kring vad som ur ett hållbarhetsperspektiv är tillåtna investeringar. Genomförande: Vi har genomfört tio kvalitativa intervjuer med stiftelseförvaltare och kapitalförvaltare. Som ramverk för analysen har referensramen byggts upp utifrån evidensbaserad kapitalförvaltning sammanfattad av William F. Sharpe. Det har kompletterats med beprövad erfarenhet och stiftelselagstiftning. Slutsats: Stiftelseförvaltarna uppfattar inte målkonflikten som ett stort problem och anser sig ha löst den. Samtliga tycker att hållbarhet går att förena med god avkastning. Vi har dock upptäckt brister, framförallt i synen på risk. Genom att ha ett mer kontinuerligt angreppssätt och tydligare prioritera målen samt definiera hållbarhet anser vi att en bättre lösning uppnås.
Background: SRI has grown in importance for investors, apart from risk and return. Universities do as moral leaders of society have a responsibility to reach an elevated level of sustainability. Donors, beneficiaries, students, organizations of interest and opinion formers differ in their demands and objectives for asset management in university foundations. This fuel a conflict of objectives that has no immediate solution. Purpose: The purpose of this thesis is to, from an investing perspective, map and analyse Swedish university foundations’ view upon and management of conflicts of objectives between return, risk management and internal as well as external demands for sustainable and responsible investments. A partial purpose is to give perspective and develop suggestions for guidelines for how a sustainable foundation management can be accomplished in relation to objectives for risk and return given restrictions for what is allowed investments from a sustainable perspective. Completion: We have conducted ten qualitative interviews with foundationand asset managers. The framework used to analyse our data have been built up from evidence based asset management summarized by William F. Sharpe. This has been extended with proven knowledge and legislation. Conclusion: The foundation managers do not fully interpret the conflict of objectives as a large problem and claim they have solved it. They believe sustainability and satisfying returns can be combined. We have although found a lack of risk awareness. We conclude that by having a continuous approach, prioritize the objectives and define sustainability a better solution can be reached.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Wåhlén, Niklas. "Presterar hållbara investeringar bättre än traditionella? : En statistisk jämförelse och en tvärsnittsanalys av etiska och traditionella aktiefonder." Thesis, Södertörns högskola, Nationalekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44307.

Full text

Abstract:

This thesis will examine how a selection of ethical funds relate to the traditional funds in risk adjusted returns linked to Corporate Social Responsibility (CSR). The scope of the research is to see if there is a difference between the fund categories and determine whether it is worth investing sustainable. To answer the main question, data from a ten-year period of 83 funds, of which 27 ethical and 55 traditional funds have been collected to shape the sample for this survey. Three regression analysis with dependent variables Jensen's alpha, Sharpe ratio and Treynor ratio is applied to highlight results and significance. The study's null hypothesis was rejected when the results showed that there is a significant difference between ethical andnon-ethical funds, where ethical funds performed better when it comes to risk-adjusted return. In other words, an investor will gain greater profit if they choose to invest ethically instead of conventional.
Denna studie undersöker hur ett urval av etiska fonder förhåller sig till de traditionella fonderna i riskjusterad avkastning med koppling till Corporate Social Responsibility (CSR). Studiens mål är att se om det skiljer sig mellan fondkategorierna och avgöra om det lönar sig att investera etiskt. För att besvara frågeställningen har data på en tioårig tidsperiod för 83 fonder varav 27 etiska och 55 traditionella fonder samlats in för att bilda urvalet för denna undersökning. Tre regressionsanalyser med beroende variablerna Jensens alfa, Sharpe kvot och Treynor kvot tillämpas för att framhäva resultat och signifikans. Studiens nollhypotes förkastades då resultatet visade att det finns en signifikant skillnad mellan etiska och konventionella fonder, där etiska fonder presterade bättre när det kommer till riskjusterad avkastning. En investerare kommer med andra ord gå med större vinst om hen väljer att investera etiskt istället för konventionellt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hellgren, Tina, and Viktoria Voskressenskaia. "FN:s 17 globala mål och hållbara investeringar : En kvalitativ studie om integreringen av FN:s 17 globala mål på den hållbara finansmarknaden." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-157964.

Full text

Abstract:

Background: The market of sustainable investments is immature. As a result, there are problems with standardisation and information asymmetry. The United Nations has developed 17 global goals that must be achieved before year 2030. Therefore, it is of interest to examine if the global goals are used in asset management today and whether the global goals could contribute to reduce the recently mentioned problems. Aim: The purpose of this study is to examine how the 17 global goals created by the United Nations can be integrated with sustainable asset management as well as how they are used today. The study will also explore the problematics regarding standardisation of sustainability in the Swedish financial market and the information asymmetries that appears as a result of this. Completion: To fulfil the aim of the study, a qualitative method has been used. A document study of the 17 global goals of the United Nations has been conducted to constitute the base of the interview guide that was used during the six interviews held with sustainability experts. The interviews were held with representatives from three government-owned corporations and three from privately-owned corporations to acquire a broader perspective within the subject. Conclusion: The 17 global goals of the United Nations are vaguely integrated in the financial market. To increase the integration, industry standards, industry definitions as well as awareness-raising activities based on the global goals should be developed. Furthermore, the study has identified the lack of reporting of sustainability data from companies, which constrains the integration of the global goals in the financial market. There is also a prevalent information asymmetry where the 17 global goals could contribute with knowledge to ease the problematics.
Bakgrund: Marknaden för hållbara investeringar är relativt omogen. Till följd av detta finns det problematik med standardisering och informationsasymmetrier på den hållbara kapitalmarknaden. FN har tagit fram 17 globala mål som ska vara uppnådda år 2030. Därav är det av intresse att undersöka om FN:s 17 globala mål används i kapitalförvaltningen i dagsläget samt huruvida målen skulle kunna bidra till att minska den ovannämnda problematiken. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur FN:s 17 globala mål kan integreras med hållbar kapitalförvaltning samt huruvida målen används idag. Studien kommer även undersöka problematiken gällande standardisering av hållbarhet och de informationsasymmetrier som uppstår till följd av detta på den svenska hållbara kapitalmarknaden. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där sex intervjuer med hållbarhetsexperter har genomförts. En dokumentstudie av FN:s 17 globala mål utfördes tidigt för att ligga som grund för den intervjuguide som utvecklades inför intervjuerna. Intervjuerna hölls med representanter från tre statliga bolag och tre privata bolag för att erhålla ett bredare perspektiv inom ämnet. Slutsats: Studien har kommit fram till att FN:s 17 globala mål är svagt integrerade på den hållbara finansmarknaden. För att öka integrationen bör det utvecklas branschstandarder, branschdefinitioner och kunskapshöjande aktiviteter utifrån FN:s 17 globala mål. Slutligen har studien identifierat att bristen på rapportering av hållbarhetsdata från företag begränsar denna integration samt att det råder en informationsasymmetri där FN:s 17 globala mål kan bidra med kunskap för att minska problematiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Istephansson, Tania. "Styrningen av privat kapital mot hållbara investeringar : Taxonomiförordningen & Disclosureförordningen ur ett rättssociologiskt perspektiv." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-175397.

Full text

Abstract:

I takt med att den globala temperaturen ökar, ökar även risken för klimatförändringar som kräver skyndsamma ingripanden. År 2015 presenterade FN Agenda 2030 med ändamålet att uppnå mer hållbarhet inom ekonomiska, sociala och miljömässiga områden. Samma år antog en majoritet av världens länder Parisavtalet, ett globalt klimatavtal för att angripa den stigande globaltemperaturen och minska koldioxidutsläppet. EU antog både Parisavtalet och Agenda 2030, och för att uppnå målet om att minska klimatförändringarna presenterade kommissionen, efter en tillsatt expertgrupps rekommendationer, en handlingsplan för att konstruera en hållbar finansieringsstrategi. I handlingsplanen framgår det att för att uppnå målen om minskade klimatförändringar krävs det att EU stärker det finansiella systemets bidrag till en hållbar tillväxt. Att styra privata kapitalflöden till hållbara investeringar är väsentligt för att uppnå ett hållbart ekonomiskt system och rådande investeringsnivåer är otillräckliga. För att styra mer kapital mot hållbara investeringar krävs det en enhetlig definition av begreppet hållbarhet och mer transparens på finansmarknaden. Av den anledningen presenterade kommissionen Taxonomiförordningen, ett klassifikationssystem som ska användas som verktyg i bedömningen av huruvida en finansiell verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar eller inte. Även klimatrelaterad transparens är väsentligt för att kunna styra mer privat kapital mot hållbara investeringar. För att investerare ska kunna fatta beslut om vilka hållbara verksamheter de ska investera i krävs det att de får tillgång till information om hur verksamheterna bidrar till klimatförändringarna samt vilka risker och möjligheter verksamheterna står inför med anledning av klimatförändringarna, något som Disclosureförordningen kommer att möjliggöra. Hållbarhetsförordningarna ska således bidra till att fler privata investerare får en djupare inblick och förståelse för vad de investerar i och kunna ta bättre investeringsbeslut. Baserat på relevanta rättsociologiska teorier, bedöms hållbarhetförordningarna kunna bidra till att mer privat kapital kan styras mot hållbara investeringar. Bedömningen grundas i att privata investerare, tack vare hållbarhetsförordningarna, får en djupare inblick i sina finansiella placeringar. Finansmarknadsaktörernas roll i arbetet med att styra mer privat kapital mot hållbara investeringar bedöms som relativt liten. Denna uppsats visar på att marknadsaktörernas roll utgör en katalyserande effekt i arbetet med att styra privat kapital mot hållbara investeringar, snarare än en drivande roll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Norberg, Amanda, and Gustav Larson. "Är gräset alltid grönare på andra sidan? : En studie om ansvar och motiven till varför svenska banker investerar i hållbara fonder." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-316992.

Full text

Abstract:

Hållbara fonder har på senare tid vunnit popularitet eftersom dessa inte motsätter sig etiska, sociala och miljömässiga normer. Trots detta framkommer det emellanåt att svenska fondbolag investerar i företag inom exempelvis vapen-, olje- eller tobaksindustrin. Det finns därmed en diskrepans i hur fondbolagen framställer sig och hur de agerar och motiven till varför bolagen investerar i hållbara fonder kan därför ifrågasättas. Studien undersöker motiven till bankernas val att investera hållbart och hur de hanterar den ansvarskonflikt som kan uppstå mellan olika intressenters krav gällande exempelvis avkastning och hållbarhet. Studien bygger bland annat på Carrolls (1991) teori om CSR, intressentmodellen (Freeman, 2010), legitimitetsteorin (Deegan, 2006) samt teorin om vinstmaximering (Friedman, 1970). Primärdata är hämtad från intervjuer med de fyra storbanker som gemensamt är de största aktörerna på den svenska fondmarknaden. Studien kommer fram till att det mest betydelsefulla motivet till hållbara investeringar är det ekonomiska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Jonsson, Kim, and Jacob Larsson. "Investerares riskexponering i hållbara investeringar : En studie av asymmetrisk risk och hur den påverkas av positivt urval och dynamisk SRI." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26883.

Full text

Abstract:

Titel: Investerares riskexponering i hållbara investeringar - En studie av asymmetrisk risk och hur den påverkas av positivt urval och dynamisk SRI Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi Författare: Kim Jonsson & Jacob Larsson Handledare: Peter Lindberg Datum: Maj, 2018 Syfte: “Undersöka huruvida en portföljs negativa asymmetriska risk, ur ett investerarperspektiv påverkas av positivt urval utifrån dynamisk SRI, baserad på ESG-faktorer”. Metod: Konstruktion av en hypotetisk portfölj bestående av aktier, utifrån dynamisk SRI och positivt urval. Med finansiell backtracking mäts hur portföljen presterat avseende asymmetriskt betavärde förutsatt att den varit implementerade under en historisk tidsperiod. Portföljen reallokeras efter förutbestämda kriterier vid ingången av varje år under den historiska tidsperioden. Resultat: Den konstruerade portföljen uppvisar konsekvent lägre betavärde än marknaden, både traditionellt och asymmetriskt. Det asymmetriska betavärdet är, för den tidsperiod som inkluderar finanskrisen 2008, högre vid utfall under medelvärdet för att sedan avta vid negativa utfall. Då studien justeras för finanskrisen förändras resultatet till att visa successivt avtagande betavärden för utfall under medelvärdet och vidare, negativa utfall. Slutsats: Studiens resultat indikerar att urvalskriterier baserade på ESG-faktorer och positiv urvalsmetod, under vissa premisser har påverkan på portföljens asymmetriska riskexponering. Denna slutsats tyder också på att företag genom aktivt hållbarhetsarbete har möjlighet att minska sin kapitalkostnad, då investerares avkastningskrav på företaget sjunker. Forskningsbidrag: Utvecklad insikt i praktisk tillämpning av asymmetrisk riskanalys och avseende att en portfölj med begränsat antal tillgångar kan prestera lägre systematisk riskexponering än marknaden. Samt att urvalsmetod och urvalskriterier kan påverka asymmetrisk riskexponering. Vidare forskning: Framförallt avseende om någon av hållbarhetsfaktorerna har större betydelse för den asymmetriska systematiska riskexponeringen än övriga. Ytterligare forskning inom AMH och dess paradigm är också nödvändigt då random walk är ifrågasatt. Nyckelord: Asymmetrisk risk, hållbarhet, ESG, betavärde, dynamisk SRI, positivt urval, urvalskriterier, portföljallokering och RobecoSAM.
Title: Investors risk exposure for sustainable investments – A study of asymmetrical risk and how it is affected by positive screening and dynamic SRI Level: Bachelor thesis in Business Administration Author: Kim Jonsson & Jacob Larsson Supervisor: Peter Lindberg Date: May, 2018 Aim: “Investigate whether a portfolios negative asymmetric risk, from an investors perspective, is influenced by positive screening based on dynamic SRI, based on ESG-factors”. Method: Construction of a hypothetical portfolio consisting of stocks, based on dynamic SRI and positive screening. Financial backtracking measures how the portfolio performed regarding asymmetric beta values, provided it was implemented during a historical period of time. The portfolio is reallocated according to predefined criteria in the beginning of each year during the historical period. Results: The constructed portfolio consistently demonstrates lower beta values than the market, both traditionally and asymmetrically. The asymmetric beta value, is for the period of time including the 2008 financial crisis, higher than traditional beta value at outcomes below the mean value, then decreases in negative outcomes. As the study is adjusted for the financial crisis, the result changes to show gradually decreasing beta values for outcomes below average and further negative outcomes. Conclusions: The study results indicate that selection criteria based on ESG factors and positive selection screening, under certain conditions, affect the asymmetric risk exposure of the portfolio. This conclusion also indicates that companies through active sustainability awareness have the opportunity to reduce their cost of capital, as investors' required rate of return declines. Contribution of the thesis: Practical insight regarding asymmetric risk analysis, and the fact that a portfolio composed of a limited amount of assets potentially demonstrates lower systematic risk exposure than the market. Furthermore, selection methods and selection criteria can affect asymmetric risk exposure. Suggestion for future research: If any of the sustainability factors are of greater significance regarding the asymmetric risk exposure. Further research within AMH and its paradigms is also necessary as random walk is questioned. Key words: Asymmetric risk, sustainability, ESG, beta value, dynamic SRI, positive screening, selection criteria, portfolio allocation and RobecoSAM

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Gylling, Annie, and Emil Larsson. "Hållbara fonder och fondbolagens legitimitet : En studie om sambandet mellan ekonomistudenters preferenser och hållbart fondsparande." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25738.

Full text

Abstract:

Områdesbeskrivning: Hållbara fonder har med tiden blivit ett alltmer populärt investeringsalternativ för fondsparare. Tillsammans med en högre hållbarhetsmedvetenhet bland konsumenter, har företag behövt anpassa sina strategier för att nå upp till samhällets förväntningar kring hållbarhet. Den högre efterfrågan på hållbara alternativ, har bidragit till att antalet hållbara fonder har ökat med tiden. Fondbolagens implementering av mer hållbara strategier, medför en positiv marknadsföring för de bolagen och därigenom även en större lönsamhet. Samtidigt som hållbarhetsaspekten har blivit ett alltmer populärt fokuseringsområde för fondbolagen, har populariteten bidragit till striktare förordningar, för huruvida fondbolagen ska kunna marknadsföra sina fonder som hållbara. Bland annat innebär de nya förordningarna att fondbolagen har större upplysningsplikt gentemot investerarna, som ska få möjligheten att granska om fondbolagens ageranden, når upp till deras preferenser eller inte. Unga personer har genom tidigare undersökningar, visat på högt hållbarhetsmedvetande. Därav anses det intressant att studera hur unga vuxnas preferenser är och hur det påverkar deras inställning till att investera i hållbara fonder. Syfte: Undersökningen syftar till att undersöka huruvida ekonomistudenter värdesätter hållbara fonder idag och om de anser det som troligt att de kommer att investera i hållbara fonder i framtiden. Studenternas preferenser om hållbara fonder, kan ge en indikation på hur fondbolagen kan skapa legitimitet gällande investeringar i hållbara fonder, gentemot studiens målgrupp. Metod: En kvantitativ metodundersökning har gjorts för att studera ekonomistudenters inställning till hållbara investeringar. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av en enkät online, vilken skickades ut till hela populationen. Hypoteser har framställts gällande huruvida studenters preferenser om hållbarhet och fonder, påverkar deras inställning till att investera i hållbara fonder.Resultat: Studiens resultat framhäver att studenternas preferenser om hållbarhet och fonder, har en positiv påverkan på hur deras inställning är kring investeringar i hållbara fonder. Resultatet från studien bekräftas av tidigare forskning, att privata investerare efterfrågar fonder som uppfyller deras etiska värderingar. Studien visar att unga vuxna, trots att de är i början av sitt livssparande, eftersträvar hållbara alternativ. Exempelvis anser de flesta studenterna, att de är villiga att få en lägre avkastning, om deras investeringar överensstämmer med deras etiska ställningstaganden. För fondbolagens sida visar det att hållbara strategier gynnar deras legitimitetssökande. Samtidigt visar resultatet att om hållbara fonders förvaltningar inte anses vara hållbara, kan det bidra till ett legitimitetsgap gentemot studiens population. Begränsningar: Studien är avgränsad till att studera preferenserna hos ekonomistudenter på Högskolan i Borås, vilka hör till gruppen unga vuxna. Avgränsningen gjordes, eftersom en studie där alla unga vuxna hade inkluderats, hade blivit alltför omfattande. Samma tanke låg till grund för valet att endast inkludera ekonomistudenter på en högskola, istället för alla högskolor i Sverige. Anledningen till att ekonomistudenter valdes till populationen, var framförallt för att de studenterna ansågs ha ett större intresse i studiens ämnesområde.
Area description: With time, sustainable funds have become a more popular investment alternative for fund savers. Together with a higher sustainable awareness among consumers, companies have had to adapt their strategies to reach up to the sustainable expectations from the society. The higher demand on sustainable alternatives, have contributed to that the number of sustainable funds have increased with time. The fund companies implementation of more sustainable alternatives, results in a positive marketing for those companies and thereby even a larger profitability. In the same time as the sustainability aspect has become a more popular focus area for the fund companies, the popularity have contributed to more strict regulations. These regulations include that the fund companies have a duty of disclosure towards the investors, who will get the possibility to examine if the fund companies actions, reach up to the investors preferences or not. Young adults have in previous studies, showed to have high sustainable awareness. With that in mind, it seems interesting to study how young adults preferences are and how these affect their attitude to invest in sustainable funds. Purpose: The purpose of this research is to study how students of economics, value sustainable funds today and if they see it likely that they will invest in sustainable funds in the future. The students preferences about sustainable funds, can give an indication on how fund companies can create legitimacy concerning investments in sustainable funds, towards the population in this research. Method: A quantitative research method have been used to study the students of economics, attitudes about investments in sustainable funds. The empirical material have been collected with an online survey, which was sent to the entire population in this study. Hypotheses have been made about how students preferences about sustainability and funds, affects their attitudes on investing in sustainable funds. Result: The results of this study highlights that the students preferences about sustainability and funds, have a positive effect on how their attitudes are about investments in sustainable funds. The result from this study confirms from previous research, that many private investors request funds which fulfill their ethical values. The study shows that young adults, even if they are in the beginning of their life savings, seek after sustainable alternatives. For example, most students consider that they are willing to get a lower return on their savings, if their investments corresponds with their ethical values. Regarding the fund companies, this study shows that sustainable strategies benefits their legitimacy seeking. At the same time, the results from this study shows that if the investments from the sustainable funds are not sustainable, a legitimacy gap can arise towards the population of this study.Limitations: This research is limited to study the preferences of economics students at Högskolan i Borås, which belong to the group of young adults. The limitation was made because a study with all young adults included, would have become to comprehensive. The same thought was behind the decision to only include economics students on one university, instead of including all universities in Sweden. The reason that economics students was choicen to the population, was mainly because these students seems to have more interests in the subject matter of this research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Ridne, Ahlqvist Martin, and Timmy Fredriksson. "Investerare, hållbarhet & ESG : En fråga om legitimitet och autopoiesis?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30652.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Lemón, Elin. "Lönar det sig att spara hållbart? : Svenska fonders samband mellan ESG och finansiell prestation." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448132.

Full text

Abstract:

Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Larsson, Frans. "Belönas goda gärningar? : en studie om sambandet mellan Corporate Social Responsibility och kreditspread." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355557.

Full text

Abstract:

Studien undersöker hur företags arbete med Corporate Social Responsibility, CSR, påverkar företagsobligationers kreditspread. Utifrån intressentteorin och tidigare forskning formuleras två hypoteser: Ju högre CSR-prestation ett företag har desto lägre är kreditspreaden för företagets obligationer och CSR-svagheter påverkar kreditspreaden mer än vad CSR-styrkor gör. Resultatet baseras på företagsobligationer utgivna av företag som är börsnoterade på OMX Stockholm mellan åren 2009-2017. Resultatet visar att företag som presterar högt vad gäller CSR inte nödvändigtvis belönas med en lägre kreditspread, varken för CSR-styrkor eller för ett aggregerat CSR-mått. Däremot visar resultatet på att företag med mindre CSR-svagheter belönas med en lägre kreditspread. Resultatet pekar även på att välmående företag belönas med en lägre kreditspread för sitt CSR-arbete medan CSR inte har någon effekt på kreditspreaden för mindre välmående företag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Månsson, Johanna, and Astrid Tingström. "Hållbara investeringar : En analys av svenska SR-investerare En studie om hur svenska aktiesparares ESG-snitt påverkas av demografiska och socioekonomiska aspekter." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158226.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hos svenska investerare finns ett ökat intresse för hållbara investeringar, således har även efterfrågan på att mäta bolags hållbarhetsarbete utifrån ESG-kriterier ökat. Forskning om vem, utifrån demografiska och socioekonomiska aspekter, som väljer att investera i aktier med ett ESG-betyg är begränsad. Tidigare forskning har främst studerat hållbart fondsparande genom enkätundersökningar. Syfte: Studien ämnar analysera huruvida skillnader i ESG-snitt i svenska SR- investerares aktieportföljer kan förklaras av demografiska och socioekonomiska skillnader. Därtill ämnar studien identifiera vilken demografisk grupp som har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Genomförande: Med hjälp av ett unikt data-set genomförs multivariata regressioner, vilket möjliggör en jämförelse av ESG-snitt i aktieportföljer för olika demografiska grupper. Genom frågeställningar diskuteras och jämförs resultaten med tidigare forskning. Slutsats: Studien finner att den svenska SR-investeraren med högst ESG-snitt i aktieportföljen är en äldre kvinna, med låg inkomst och boende i en storstad. Därtill finner studien att medelålders och äldre kvinnor, med låg inkomst samt boende i och utanför en storstad, har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Därutöver finner studien både likheter och skillnader mellan dessa resultat och tidigare forskning.
Background: Swedish investors have an increased interest in sustainable investments, thus the demand for measuring companies’ sustainability work, based on ESG criteria, has increased. Research on who, based on demographic and socioeconomic aspects, that choose to invest in ESG shares is limited. Previous research has mainly studied sustainable fund savings through surveys. Purpose: The thesis aims to analyze whether differences in ESG mean in the stock portfolios of Swedish SR-investors can be explained by demographic and socioeconomic differences. Furthermore, the thesis aims to identify what demographic group has the highest preference for each sub group of ESG. Completion: Through a unique data set, we perform multivariate regressions, which enables a comparison of ESG means in stock portfolios of different demographic groups. Through research questions, we discuss and compare the results with previous research. Conclusion: The study finds that the Swedish SR-investor with the highest ESG mean in the stock portfolio is most likely an older woman, with low income and living in a larger city. Furthermore, the study finds that middle aged and older women, with low income and living in and outside a larger city, have the highest preference for each sub group of ESG. In addition, the study finds both similarities and differences between these results and previous research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Gustavsson, Jonna, and Emelie Johansson. "Hållbarhetsredovisningens betydelse : Ur ett ägarperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12766.

Full text

Abstract:

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden. Ett viktigt begrepp som används är CSR som står för Corporate Social Responsibillity och behandlar företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar. Många fondbolag erbjuder etiska fonder och måste därmed erhålla information för att säkerställa att deras fonder följer etiska riktlinjer. Företagens hållbarhetsredovisning kan vara en del av bedömningsunderlaget, dock finns det en risk att företagen försöker förfina bilden av sig själva. För att en utveckling ska åstadkommas krävs det dialoger om företagens hållbarhetsarbete och ägarna bör även ställa krav och påverka företagen för att driva på utvecklingen. Syfte: Syftet är att förklara hur institutionella ägare bedömer företagens hålbarhetsarbete för att säkerställa att deras fonder följer etiska värderingar, samt att jämföra och beskriva relationen mellan hållbarhet och finansiella faktorer. Undersökningen ska även förklara hur de institutionella ägarna använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi vill även identifiera vilka krav som ägarna ställer på företagen, samt hur ägarna påverkar företagen inom hållbarhetsområdet. Studien ska gestalta hur företagen kan utvecklas inom hållbarhet med utgångspunkt från ägarna. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till hur de största fondbolagen i Sverige bedömer företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Valet av institutionella ägare berodde på att allt fler erbjuder etiska fonder till sina kunder eller har etiska riktlinjer. Metod: I vår forskningsansats har vi valt att använda oss av en induktiv ansats då den bäst beskriver hur vi har arbetet under studiens gång. I vår forskningsstrategi utgick vi från den kvalitativa strategin eftersom att våra forskningsfrågor är kvalitativt inriktade och vi betonar respondentens uppfattningar och tolkningar, samt vill även framhäva deras synpunkter kring ämnet. Slutsats: Fondbolagen bedömer företagen genom att använda sig av både positiva och negativa analyser, där etiska kriterier används tillsammans med finansiella. Vi har även observerat att de finansiella kriterierna är dominanta när det gäller fondbolagens analysering av företagen som de väljer att investera i. De utgår från dessa kriterier först, för att sedan komplettera med etiska kriterier. Forskningen gav oss en insyn om att hållbarhetsredovisningen används vid bedömningen av företagens hållbarhetsarbete, dock inte av alla fondbolagen vi talat med, men det anses vara en viktig informationskälla för en del. Tillförlitligheten och kvaliteten varierar men även anses erfarenhet vara det bästa verktyget för trovärdighetsbedömningen. Respondenterna vill inte ställa för höga krav, men ger gärna förslag på hur företagen ska agera. Vi har observerat ett aktivt ägande hos fondbolagen i form av dialoger, samt annan kommunikation mellan fondbolag och företag, allt för att driva på företagens utveckling. Slutligen har vi under forskningens gång observerat olika brister som vi omarbetar till råd för företagen som upprättar hållbarhetsredovisning, eller ska utveckla en sådan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ingre, Gustav, and Carl Victor Passburg. "The impact of the EU Taxonomy : A Qualitative Study Exploring the Impact of the EU Taxonomy on Actively Managed Sustainable Funds in the Swedish Market." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-278865.

Full text

Abstract:

The European Union (EU) is attempting to steer capital towards environmentally friendly investments by implementing a new classification system for sustainable investments, the EU Taxonomy. However, the classification system may be ineffective in countries such as Sweden where similar systems already exist. This thesis attempts to understand the effects of the EU system in Sweden by investigating how the investment strategies of actively managed sustainable funds in the Swedish markets are affected. First, the EU Taxonomy was compared to a selection of existing systems for sustainable investments commonly used by sustainable funds in the Swedish markets. The comparison was conducted with respect to six aspects: environmental, social, governance, general, ethical and design. Second, fourteen semi-structured interviews were conducted with employees from various fund companies that manage the targeted funds. The comparison showed that the EU Taxonomy differs greatly from the existing systems. The most significant dissimilarities are that (1) the EU Taxonomy is more extensive in the environmental aspect and that (2) the EU system requires the fund companies to conduct more voluminous compliance work. The interview results displayed that (1) the fund companies are generally positive towards the implementation of the EU Taxonomy, (2) they might struggle to conduct the compliance work and (3) the demand from the funds' investors will be a crucial factor for the success of the classification system. The authors concluded that the new classification system has a substantial potential of being effective among actively managed sustainable funds in the Swedish markets. Yet, it is highly dependent on the demand from the funds' investors and on third-party data providers that can facilitate the compliance work. The expected effects are naturally that the funds adjust their investment strategies in line with six environmental objectives defined in the EU Taxonomy.
Europeiska Unionen (EU) planerar att styra kapital mot hållbara investeringar genom att implementera ett nytt klassificeringssystem för hållbara investeringar, EU Taxonomin. Klassificeringssystemet kan dock bli ineffektivt i länder som Sverige där liknande system redan finns. Denna avhandling försöker förstå effekterna av EU-systemet i Sverige genom att undersöka hur investeringsstrategierna för aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna påverkas. Först jämfördes EU Taxonomin med ett urval av befintliga system för hållbara investeringar som används av många hållbara fonder på de svenska marknaderna. Jämförelsen genomfördes med avseende på sex aspekter: miljö, socialt, ägarstyrning, generellt, etik och design. Därefter genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med representanter från olika fondbolag som förvaltar de avsedda hållbarhetsfonderna. Jämförelsen visade att EU Taxonomin skiljer sig mycket från de befintliga systemen. De mest betydande skillnaderna är att (1) EU Taxonomin inkluderar mer omfattande miljökriterier och att (2) EU-systemet kräver att fondbolagen utför ett mer omfattande efterlevnadsarbete. Resultaten från intervjuerna visade att (1) fondbolagen generellt sett är positiva till implementeringen av EU Taxonomin, (2) att det kan bli en stor utmaning att utföra efterlevnadsarbetet och att (3) efterfrågan från fondernas investerare kommer att vara en avgörande faktor för EU Taxonomins framgång. Slutsatsen är att det nya klassificeringssystemet har goda förutsättningar för att bli effektiv bland aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna. Samtidigt är det starkt beroende av efterfrågan från fondernas investerare och av tredjepartsdataleverantörer som kan underlätta efterlevnadsarbetet. De förväntade effekterna är att fonderna anpassar sin investeringsstrategi i linje med de sex miljömål som har definierats i EU Taxonomin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Mattsson, Petter. "Hållbarhet i fondförvaltningen : Hur passar hållbarhetsperspektivet in i fondregleringen?" Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-356728.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

STRAND, LUDVIG, and MAJA SVENSSON. "Att integrera ekologisk hållbarhet vid produktutveckling av fonder." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279774.

Full text

Abstract:

Ekologisk hållbarhet har de senaste åren tagit allt större plats både i den offentliga debatten men även bland företag och investerare. Detta leder till att fondbolagen måste arbeta med sina produktutvecklingsprocesser för att möta de krav som ställs på hur de arbetar med hållbarhet. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur fondbolag arbetar med ekologisk hållbarhet i sina produktutvecklingsprocesser. Arbetet undersöker fyra frågeställningar kopplat till fondbolagens arbete med ekologisk hållbarhet. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att ge kunskap och förståelse för hur man i finansbranschen arbetar med ekologisk hållbarhet. Fortsättningsvis gjordes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning där fem representanter från fyra olika fondbolag i Stockholm intervjuades. Det visade sig att det var stor skillnad mellan hur de olika fondbolagen arbetade med integrering av ekologisk hållbarhet både i arbetssätt men också i omfattning. Slutsatserna är att de flesta fondbolag, oavsett vilken sorts förvaltning de bedriver, arbetar med ekologisk hållbarhet. Det kan finnas många anledningar till detta, dels den ökade efterfrågan på marknaden men också tron på ökad avkastning. Det finns också hinder för att arbeta med ekologisk hållbarhet vid investeringar. Dels avsaknaden av utbud, men också ökad risk på grund av minskad diversifiering vid uteslutande av branscher eller bolag. Det saknas fortfarande tydliga riktlinjer för hur man säkerställer om en investering är hållbar eller inte. Den nya taxonomin har som syfte att klargöra det, men det skulle behöva utvecklas ytterligare för att ge en mer nyanserad bild av vad som faktiskt är en hållbar investering.
Ecologic sustainability has become increasingly important in the public debate, as well as among companies and investors in the recent years. This causes the investments companies to further improve their product development processes to meet the requirements concerning sustainability. The purpose of this thesis is to increase the knowledge on how investment companies work with ecological sustainability in their product development process. The thesis examines four research questions, all of them linked to the investment companies' work concerning ecological sustainability. Initially, a literature study was conducted to provide the writers with knowledge and understanding of inclusion of ecological sustainability in the financial market. Five representatives representing four different investments companies in Stockholm were interviewed with focus on the integration of ecological sustainability in their product development processes. It has transpired that there was a big difference regarding how different investment companies worked with integration of ecological sustainability in working methods likewise in the scope. In conclusion, most investors somehow work with sustainability. The incentives for working with ecological sustainability varies. First, due to the increased demand from customers on ecologically sustainable products in more recent years. Secondly, many investments companies believe this will give a higher return. Although, the green market is still not big enough to give the investment companies the possibility to invest only in ecological sustainable companies. Also, reduced diversification can lead to an increased risk. Furthermore, there is still a shortage of guidelines concerning how an investment company can ensure whether an investment is sustainable or not. The new taxonomy aims to clarify this, although, it still has a need of further development in order to give a more nuanced picture of what actually is a sustainable investment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Larsson, Amanda, and Hanna Sjölin. "Användning av gröna obligationer som finansieringsform för klimatanpassning : Utifrån ett kommun- och investerarperspektiv." Thesis, Linköpings universitet, Tema Miljöförändring, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176113.

Full text

Abstract:

Gröna obligationer har fått växande uppmärksamhet på marknaden för hållbara investeringar under de senaste decennierna. Finansieringsformen blir alltmer utbredd världen över och användningen förväntas öka ytterligare. I dagens läge har användningen av gröna obligationer i större utsträckning gått till att finansiera mitigering av växthusgasutsläpp snarare än klimatanpassning av samhällen. Med det som bakgrund fokuserar studien på att undersöka förutsättningar för användning av gröna obligationer som finansieringsform för klimatanpassning i Sverige. Vidare kommer studien utifrån ett kommun- och investerarperspektiv att undersöka erfarenheter, för- och nackdelar med gröna obligationer jämfört med andra finansieringsformer samt framtidens finansieringsverktyg för klimatanpassning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från sex aktörer; Göteborg Stad, Örebro kommun, Kristianstad kommun, SEB, Kommuninvest och SMHI. En induktiv kodning av intervjuerna identifierade sex teman som presenteras under följande rubriker i resultatdelen; Komplex ansvarsfördelning och låg prioritet av klimatanpassningsprojekt, Kommunernas finansiering av klimatanpassning, För- och nackdelar med gröna obligationer, Ramverk för rapportering och effektredovisning av gröna obligationer, Möjliga finansieringsformer för klimatanpassning och Framtida användning av obligationer för klimatanpassning. Diskussionen lyfter relevanta delar från resultatet och förankrar dem i de teoretiska utgångspunkterna för att fördjupa förståelsen. Den första slutsatsen från studien visar att det inte är tillgång på extern finansiering som är anledningen till varför få klimatanpassningsåtgärder har genomförts. Det beror istället på att arbetet främst varit i uppstartsfas hos svenska kommuner och prioritering har varit på mitigerande åtgärder. Även lågt samhällsengagemang kan vara bidragande till den låga prioriteringen. Den andra slutsatsen berör utformningen av gröna obligationer; tidsramen, rapporteringen och prestandaindikatorer hade kunnat utvecklas för att öka möjligheterna att använda finansieringsformen för klimatanpassning. Den tredje slutsatsen är att klimatanpassning i svenska kommuner i nuläget finansieras främst internt, men även möjligheter till extern finansiering finns. Framtidens finansiering av klimatanpassning kommer troligtvis utgöras av både interna och externa medel. För den externa finansieringen är gröna obligationer ett troligt alternativ, men även andra obligationsformer uppkommer på marknaden, varav en är hållbarhetslänkade obligationer.
During the last decades green bonds have gained increased interest in the market for sustainable investments. Green bonds is a funding tool that is becoming more widely used around the world and it can be expected to grow further. Historically this funding tool has to a greater extent been used to fund mitigation of greenhouse gas emissions, rather than to adapt societies to climate change. Hence this study aims to investigate the conditions for using green bonds as a funding tool for climate adaptation in Sweden. Further, the study investigates how players from the municipality and investor sectors experience green bonds, pros and cons compared to other funding tools and future funding methods for climate adaptation. To fulfill the aim of this study empiri has been collected through qualitative semi structured interviews with six organizations; Municipality of Gothenburg, Municipality of Örebro, Municipality of Kristianstad, SEB, Kommuninvest and SMHI. The interviews were coded with an inductive approach and six themes were identified, which are presented below the following headlines in the result: Complex distribution of responsibility and low priority of adaptation projects, The municipalities’ funding of climate adaptation, Pros and cons of green bonds, Framework for reporting and presentation of the green bonds’ effects, Possible funding tools for climate adaptation and Future use of bonds for climate adaptation. The discussion highlights relevant parts from the result and anchors them to the theoretical framework to deepen the understanding. A first conclusion is that the reason why few climate adaptation projects have been implemented is not lack of funding but the fact that many Swedish municipalities are in a starting phase of climate adaptation projects. Other contributing factors are that mitigation measures have been prioritized more and there is a lack of involvement from citizens. Another conclusion concerns the design of green bonds; the time frame, reporting and performance indicators could be developed to increase the opportunities for using this funding tool for climate adaptation. A final conclusion is that climate adaptation in Swedish municipalities currently is funded mostly through internal capital but it is also possible to use external capital. Climate adaptation will most likely be funded through both internal and external resources in the future. Green bonds will probably be an important part of the external funding, but it is also likely that other types of bonds which are emerging on the market will be used, for example sustainability-linked bonds.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Granström, Oskar, and Svante Lindholm. "En kvalitativ djupstudie av svanenkriteriernas efterlevnad i en svanenmärkt fond." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79663.

Full text

Abstract:

Svanenmärkta fonder är något som tillkommit i den finansiella världen på senare tid. Världens första svanenmärkta fonder lanserades 2017. Att bli benämnd som svanenmärkt innebär att fonden uppfyller ett visst antal kriterier bestämda av Svanen. Detta innebär att fonden kan rapportera ett arbete som kan anses som ett ytterligare steg mot hållbarhet och inte endast agera enligt lagar och regler. Syftet med studien är att beskriva hur innehaven i en svanenmärkt fond efterlever svanenkriterierna, genom att identifiera hur riskområden rapporteras och hur dessa hanteras i innehavens hållbarhetsredovisning, samt att analysera hur dessa mönster kopplas till svanens hållbarhetskriterier. Frågeställningen lyder ”Hur rapporterar innehaven sin efterlevnad till svanenkriterierna?” och den besvaras genom en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. För att besvara frågeställningen har data samlats in med hjälp av en analysmetod där primärdata har inhämtats från års- och hållbarhetsrapporter från respektive företag. Resultaten visade att samtliga företag rapporterar liknande gällande hållbarhet. Företagen rapporterade att de implementerat riktlinjer, program och policys för att efterleva svanenkriterierna. Transparensen går att ifrågasätta i företagens sätt att rapportera hållbarhet då de brister i sin information samt använder vaga beskrivningar av problem. Några slutsatser som kan dras av detta arbete är att informationsasymmetri är en anledning till att transparensen brister hos vissa innehav i fonden, genom att ha oförståelig information. Vidare fallerar även legitimiteten i företagens rapportering vilket leder till mindre trovärdighet i rapporterna och efterlevnaden till svanenkriterierna.
The Nordic Swan Ecolabel regarding funds is something that has emerged in the financial system in recent times. The world’s first Nordic Swan Eco labeled fund launched in 2017. To be certified by Svanen the fund has to fulfill a couple of criteria that has been stated by Svanen. This certification gives the fund the opportunity to market their work as an additional step towards sustainability and not just act according to the laws and regulations. The purpose of this study is to describe the holdings in a fund that follows the Svanen criterias, by identify how the reporting of areas of risk and how they are being handled in the sustainability report and also to analyze its patterns to the Svanen criterias. The purpose will lead to the research question that is “How does the holdings report its compliance to the Svanen Criterias?”, Further on also answer the research question through a qualitative method with an inductive research approach. In order to answer the research question data have been gathered with an analyze method and a literature review where the primary data comes from annual and sustainability reports from each individual company. The result of this study showed that every company reports in a similar way regarding sustainability. Each company reports that they have implemented guidelines, programs and policies in order to comply with the Svanen Criterias. The transparency within the holdings can be questioned because of the lack of information and vague description of problematic happenings. Conclusions of this study is that information asymmetry is one of the reasons that makes one question the holdings transparency. Due to this asymmetry the holdings legitimacy is affected which leads to less credibility in their reports and so on their compliance toward the Svanen Criterias.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Fagerstedt, Olle. "Hållbar fondförvaltning – för spararens eller förvaltarens vinst? : En jämförelse mellan storbanker och webbaserade fondbolag." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30407.

Full text

Abstract:

In Sweden, savings in funds today is one of the most popular forms of savings. Through both active and passive choices, almost all Swedes are exposed to the fund market, where mutual funds are the most popular type of funds. A clear majority of these funds are actively managed, which means that one or more fund managers actively work with the investments of the funds, with the aim to outperform the market. This method of management has been hotly debated in recent years, when many scientists claim that fund managers generally fail to outperform the market in long term. At the same time, interest in sustainability investments has increased in recent years, which is reflected in the fund market where sustainability funds have become increasingly popular. This essay therefore focuses on these sustainability funds, with focus on comparing large banks with web-based fund companies. The large banks in Sweden have been criticized for the way they are working seen from a customer perspective, but their funds are still very popular. Against this background, the study aims to investigate whether one can find any differences in performance of actively managed sustainability funds between large banks and web-based fund companies. Using four different models to measure risk-adjusted return of security portfolios, the funds have been examined to see if it is possible to find any patterns in terms of performance and the type of company that manages the funds. The survey results show that there is a clear difference in performance between the large banks and the web-based fund companies, whereby the latter succeed much better. Of the four models used, the large banks do not outperform the market under one model, while the web-based companies manage to outperform the market according to three of the models. Thus it can be stated that if you are interested in saving money in actively managed sustainability funds, it is the web-based companies to turn to. As previously mentioned, the large banks funds are very popular, which means that Swedish private investors have much money to gain by allowing web-based companies to manage their money, rather than large banks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Johannesson, Gustav, and Martin Westport. "Sambandet mellan Corporate Social Performance och finansiell risk : - En kvantitativ studie som undersöker nordiska företag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75421.

Full text

Abstract:

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Gustav Johannesson och Martin Westport Handledare: Andreas Stephan Medbedömare: Anna Stafsudd Titel: Sambandet mellan Corporate Social Performance och finansiell risk - En kvantitativ studie som undersöker nordiska företag Bakgrund: Företags sociala ansvar har ständigt funnits på företagsagendan under senaste åren efter ökade globala utmaningar och större påtryckningar från intressenter. Man kan se allt större risker som är kopplade till företags hållbarhetsarbete. Med bakgrund till detta finns det ett stort intresse och en uppåtgående trend kring hållbara investeringar där Norden är ledande inom området. Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan Corporate Social Performance, både på en sammanslagen och individuell nivå, och finansiell risk. Metod: Genom den deduktiva forskningsansatsen och den kvantitativa forskningsstrategin som är baserad på paneldata testar författarna sina hypoteser. Författarna bygger sina hypoteser på intressentteorin och riskhanteringsteorin som testas med ett nordiskt urval på 144 företag under tidsperioden 2002-2016. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett negativt samband mellan Corporate Social Performance och finansiell risk. Det finns även ett negativt samband mellan företags sociala prestationer och finansiell risk. Detta är i linje med författarnas förväntningar. Däremot visar resultatet inga samband mellan företags miljömässiga och styrningsmässiga prestationer och deras finansiella risk.
Degree Project, The Business Administration and Economics Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University Authors: Gustav Johannesson and Martin Westport Supervisor: Andreas Stephan Co-assessor: Anna Stafsudd Title: The relationship between Corporate Social Performance and Financial Risk - A quantitative study that examines Nordic companies Background: Corporate Social Responsibility has been on the corporate agenda in recent years following increased global challenges and greater pressure from stakeholders. One can see more risks associated with corporate sustainability. This has led to a great interest globally and an upward trend in Socially Responsible Investing where the Nordic region is at the leading edge. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between Corporate Social Performance, both at a combined and an individual level, and financial risk. Method: Through the deductive research approach and the quantitative research strategy that is based on panel data, the authors test their hypotheses. The authors base their hypotheses on stakeholder theory and risk management theory and test them with a Nordic sample of 144 companies over the period 2002-2016. Conclusion: The study results show that there is a negative relationship between Corporate Social Performance and financial risk. There is also a negative relationship between social performance and financial risk. This is in line with the authors’ expectations. However, the results show no relationship between companies’ environmental and governance performance and their financial risk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

AHMED, RABBU, and MOSTAFA CHARAFEDDIN. "The reallocation of capital towards green investments : A study on the EU Taxonomy Regulations." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299280.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate how the introduction of the EU Taxonomy for sustainable activities will affect investors capital allocation towards green investments, and how it will impact the financial market. This master thesis has been conducted with a qualitative approach and semi-structured interviews. The interviews involved 14 financial professionals within the Nordic area, as well as one economic analyst from the European Commission in Brussels, Belgium. In addition, it includes a thorough literature study and a theoretic framework involving the Efficient Market Hypothesis (EMH). Based upon the findings, this research shows that the EU taxonomy will be an adequate tool in order to facilitate the process of shifting capital towards sustainable investments. However, the allocation of capital may be delayed at first, but is expected to achieve a capital reallocation towards green investments in the long term. Challenges identified include the balance between risk adjusted profits and making a transition to attract capital. Both investors and listed companies will face the challenge of choosing the best strategy to attract more capital than their peers. All investors participating in this research expect to see increasing stock prices of listed taxonomy aligned companies in the near future. This short-term increase in stock prices could be derived from the demand of early movers of the green investments. Investors are expected to invest in taxonomy aligned. The research defines that financial regulations are regarded as complex information and therefore not regarded as information available to all investors, the Efficient Market Hypothesis could not be confirmed for complex information. Future research could explore how other market participants outside of the EU could be affected by the implementation of the EU Taxonomy. For future research it could also be interesting and of great use to conduct research based on the variables, risk and profit in combination with a reallocation of capital towards green investments.
Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av EU: s taxonomi för hållbar verksamhet kommer att påverka investerarnas kapitalallokering till gröna investeringar och hur det kommer att påverka den finansiella marknaden. Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna involverade 14 yrkesverksamma inom den nordiska finansbranschen samt en ekonomisk analytiker från Europeiska kommissionen i Bryssel, Belgien. Dessutom innehåller den en grundlig litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk som involverar the Efficient Market Hypothesis (EMH). Baserat på resultaten visar denna forskning att EU: s taxonomi kommer att vara ett adekvat verktyg för att främja processen av att flytta kapital mot hållbara investeringar. Tilldelningen av kapital kan dock försenas först, men förväntas uppnå en kapitalallokering mot gröna investeringar på lång sikt. Bland de identifierade utmaningarna ingår balansen mellan riskjusterade vinster och en övergång för att attrahera kapital. Både investerare och börsnoterade företag kommer att stå inför utmaningen att välja den bästa strategin för att locka mer kapital än sina konkurrenter. Alla investerare som deltar i denna forskning förväntar sig att stigande aktiekurser för börsnoterade taxonomirelaterade företag kommer inom en snar framtid. Denna kortsiktiga ökning av aktiekurserna kan härledas från efterfrågan från de tidiga flyttarna av de gröna investeringarna. Investerare förväntas investera i taxonomi. Forskningen definierar att finansiella regler betraktas som komplex information och därför inte betraktas som information tillgänglig för alla investerare. Den effektiva marknadshypotesen kunde inte bekräftas för komplex information. Framtida forskning kan undersöka hur andra marknadsaktörer utanför EU kan påverkas av genomförandet av EU: s taxonomi. För framtida forskning kan det också vara intressant och till stor nytta att bedriva forskning baserad på variabler, risk och vinst i kombination med en omfördelning av kapital till gröna investeringar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Borgemo, Freja, and Malin Carlsson. "Hållbarhetsintegrering inom banksektorn : Tre svenska bankers integrering av hållbarhet med hjälp av formella och informella styrmedel." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177971.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Samhället efterfrågar idag allt mer att samtliga aktörer på marknaden ska arbeta med hållbarhet. Till följd av den snabbföränderliga marknaden ställs det krav på hur bankerna styr sin verksamhet för att möta denna efterfrågan och på så sätt fortsatt vara konkurrenskraftiga. För att styra organisationer i eftersträvad riktning krävs både formella och informella styrmedel. För att uppnå en flexibilitet för att på så sätt kunna följa med i hållbarhetsutvecklingen krävs därför en förståelse för de formella och informella styrmedlens anpassning och användning i samband med den hållbara integreringen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur formell och informell styrning idag används av banker för att uppnå hållbarhetsmål inom banksektorn. Metod: Studien är en kvalitativ studie med en tvärsnittsdesign där tre svenska banker studerats. Empirin består av elva semistrukturerade intervjuer med medarbetare på tre olika banker. Vidare utgår studien från en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att bankerna använder sig av både formella och informella styrmedel för att integrera hållbarhetsmål. Det finns en viss variation mellan olika bankers användning av styrmedel men överlag används de informella styrmedlen kommunikation, kompetensutveckling och organisationskultur i större utsträckning än de formella styrmedlen. Slutligen påvisar studien att styrmedlen: kommunikation, kompetensutveckling och prestationsmätning efterfrågas av medarbetarna för att mer aktivt kunna arbeta med hållbarhetsintegrering.
Background: The society today is increasingly demanding that all companies on the market work with sustainability. As a result of the rapidly changing market, demands are made on how the banks manage their operations in order to meet this demand and thus remain competitive. In order to lead organizations in the desired direction, both formal and informal means of control are required. Achieving flexibility to keep up with sustainability developments therefore requires an understanding of the adaptation and use of formal and informal instruments when integrating sustainability. Aim: The purpose of this study is to investigate how formal and informal management control systems are currently used by banks to achieve sustainability integration in the banking sector. Methodology: The study is a qualitative study with a cross-sectional research design in which three Swedish banks were studied. The empirical study consists of eleven semi-structured interviews with employees from three different banks. Furthermore, the study is based on an abductive approach. Conclusion: The study shows that banks use both formal and informal management control systems to integrate sustainability goals. There is some variation between different banks use of the management control systems, but in general the informal management control systems, communication, competence development and organizational culture are used to a greater extent than the formal management control systems. In order for the banks to be able to integrate their sustainability goals, the study demonstrates the importance of communication, competence development and performance measurement being requested by employees in order to be able to work actively with the sustainability integration.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Ahlklo, Yrr, and Carin Lind. "E, S or G? A study of ESG score and financial performance." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-246008.

Full text

Abstract:

Sustainability is not a new concept to the financial markets, but its popularity and wider use have increased as people have grown more concerned about the future of this planet. However, the relationship between sustainable investments and financial performance is not clear. One of the most used measures of sustainability is the concept of ESG score, where E, S and G stand for environmental, social and governance. In this study, we investigate the relationship between ESG score and financial performance, both market and accounting based. We also separate the score into its individual parts E, S, and G, and try to distinguish which factor has the strongest relation to financial performance. To evaluate the relationship, a regression analysis was performed on a sample of Nordic stocks and the Sustainalytics ESG rank. Our findings concluded no significant relationship between ESG score and financial performance, neither market nor accounting based. The environmental factor (E) showed the strongest relation to financial performance, however slightly negative and only significant to one dependent variable out of three. Our results indicate that based on the ESG score used in this study, no conclusions can be drawn about financial performance. Since our research does not indicate a significant relationship, our recommendation is to invest in the highest ESG ranked stock in case of choosing between two otherwise similar stocks.
Hållbarhet är inget nytt koncept inom finans, men dess popularitet och användning har ökat kraftigt. Dock är det fortfarande oklart hur hållbara investeringar förhåller sig till lönsamhet och avkastning. En av de mest använda hållbarhetsmåtten är ESG, som står för environmental, social and governance. I denna studie undersöker vi relationen mellan ESG-mått och lönsamhet, både marknads- och resultatbaserad. Vi delar också upp ESG i sina tre komponenter E, S, och G för att undersöka vilken faktor som har den starkaste relationen till lönsamhet. Detta görs genom en regressionsanalys med paneldata från ett urval av nordiska aktier och Sustainalytics ESG-mått. Vårt resultat visar ingen signifikant relation mellan ESG-mått och lönsamhet. Komponenten E visar den starkaste relationen till lönsamhet, ett signifikant och något negativt samband, men endast till en av tre responsvariabler. Vårt resultat indikerar således att inget samband verkar finnas mellan lönsamhet och dessa ESG-mått. Eftersom vår studie inte visar på något signifikant samband, blir vår rekommendation att investera i den aktien med högst ESG-mått, om man skulle välja mellan två annars lika aktier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Mayer, Caroline, and Emelie Bergström. "Transition through Transparency : Assessing ESG Reporting and the EU Taxonomy for Sustainable Finance." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-296649.

Full text

Abstract:

Insufficient ESG information has been identified as a barrier in the transition towards a climate-neutral economy. This topic recently gained new interest, with the EU Commission implementing an action plan to finance sustainable growth. For the first time, the EU Commission has introduced a taxonomy that classifies whether or not an economic activity is sustainable - a potentially substantial addition to the field of ESG reporting. Financial market participants are initially targeted by the demands of disclosing taxonomy alignment of all affected activities. Due to the significant mandate that financiers hold as intermediates, their perspective on ESG disclosure is key to sorting out the complexity of non-financial transparency. The purpose of this thesis is to identify financiers’ current challenges within ESG reporting, and to indicate how the EU taxonomy will impact this context. A qualitative study was carried out with an aim to gather the perspectives of Swedish banks that provide portfolio management. 20 interviews with industry professionals were held, in order to illuminate internal obstacles and viewpoints in the banks’ operative businesses. The empirical data was thematically analyzed and discussed in regard to the Swedish finance industry as a whole. The findings present that the current challenges with ESG reporting firstly lie in a lack of comparability and clarity in the disclosure process. Secondly, there are difficulties with integration due to the tensions that underlie the financial purposes of most businesses. Despite the fact that shorter-term challenges are expected to remain with the taxonomy, mainly in the form of access to data and communication, the taxonomy is generally received as a long-awaited common language. The taxonomy contributes with standardization and structure to this setting and shows promise of integrational effects due to its activity-centered focus. Although the satisfaction of information needs will not entail change in itself, it is deemed necessary to obtain transparency in order for a subsequent environmental transition to take place.
Bristfällig ESG-information har identifierats som ett hinder i omställningen mot en klimatneutral ekonomi. Detta område har på sistone mötts av ett ökat intresse, i och med EU Kommissionens handlingsplan för att finansiera hållbar tillväxt. Mer specifikt introduceras för första gången en taxonomi, vilken klassificerar hur en ekonomisk aktivitet skall bedömas som hållbar - ett potentiellt signifikant tillägg till ESG-redovisning i stort. Initialt omfattas finansmarknadsaktörer av kraven att redovisa berörda aktiviteters överensstämmelse med taxonomins gränsvärden. I och med det betydande mandat som finansiärer innehar som intermediärer, är deras perspektiv på ESG redovisning mycket betydelsefullt i förståelsen av komplexiteten som kringligger icke-finansiell transparens. Syftet med denna studie är att identifiera finansiärers nuvarande utmaningar inom ESG redovisning, samt att indikera hur EU taxonomin kommer påverka dessa aktiviteter. En kvalitativ studie har genomförts med syftet att ansamla perspektiven av svenska banker som tillhandahåller portföljförvaltning. 20 intervjuer hölls med individer verksamma inom branschen, för att kunna identifiera interna hinder och synvinklar från bankernas operativa verksamhet. Den empiriska datan analyserades sedan tematiskt och diskuterades i förhållande till den svenska finansindustrin i stort. Resultaten visar att de nuvarande utmaningarna inom ESG-redovisning härleds dels till en brist på jämförbarhet och klarhet i redovisningsprocessen, och dels till svårigheter att integrera arbetet i och med intressekonflikter som underbygger de finansiella syftena av företag. Trots faktumet att vissa svårigheter på kortare sikt väntas kvarstå med införandet av taxonomin, framförallt inom datatillgång och kommunikation, så mottar branschen taxonomin som ett efterlängtat gemensamt språk. Taxonomin bidrar med standardisering och struktur till redovisningslandskapet, och dess aktivitetsfokus visar på lovande integrationsmässiga effekter. Tillfredsställandet av informationsbehov innebär visserligen inte någon förändring i sig, men upprättandet av förhöjd transparens ses som direkt nödvändigt för att möjliggöra en efterföljande transition mot mer hållbara industrier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Larsson, Rebecca, and Linnea Månsson. "Understanding the Implications of Sustainability Inclusion : A Case Study of the Role of the Financial Advisor and Sustainability." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300150.

Full text

Abstract:

The role of the financial advisor is subject to fiduciary duty, which means that the advisor always should act in the best interest of the client and has traditionally referred to the financial aspects. Finance is now experiencing a revolution, where the concept of sustainable finance is on the agenda of many actors when the sustainability amendments to MiFID II entered into force, as part of the EU Action Plan on Sustainable Finance. The new regulations will add to the already intensified information load characterizing the financial advisory landscape. Moreover, this new dimension of sustainability is very different from the strictly financial one, which in itself is subject to both conceptually and operational complexity. This study aims to investigate what difficulties and complexities are arising from the growing amount of sustainability demands and information and how these affect the financial advisor and its role. This was done as a qualitative case study where nine semi-structured interviews were conducted with financial advisors working in Denmark, Finland, and Sweden, together with two interviews with employees working with sustainability at a central level in a Nordic bank. The analysis is based on the interviews combined with current literature and together lays the foundation for the findings. The key findings of the study are that there are five identified difficulties stemming from different areas that are seen as important for understanding what the inclusion of sustainability preferences into financial advisory might mean going forward, and what effects that it will have on the financial advisor: (i) regulatory changes and compliance, (ii) sustainability preferences, (iii) the information-intensive landscape, (iv) advisors’ required awareness and knowledge, and (v) the perceived advisor’s role. When adding these identified difficulties together, the conclusion is that the concept of sustainable finance is not as uncomplicated as perhaps portrayed, and this holds extra true for the studied inclusion of sustainability in the advisory process.
Den finansiella rådgivarens roll är föremål för fiduciary duty, vilket innebär att rådgivaren alltid ska agera i kundens bästa och traditionellt har hänvisat till de ekonomiska aspekterna. Finans upplever nu en revolution, där begreppet hållbar ekonomi står på dagordningen för många aktörer när hållbarhetsändringarna till MiFID II trädde i kraft, som en del av EU: s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. De nya reglerna kommer att öka den redan intensifierade informationsbelastningen som kännetecknar det finansiella rådgivande landskapet. Dessutom skiljer sig denna nya hållbarhetsdimension mycket från den strikt ekonomiska, som i sig är föremål för både konceptuell och operativ komplexitet. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och komplexiteter som uppstår till följd av den ökande mängden hållbarhetskrav och information och hur dessa påverkar den finansiella rådgivaren och dess roll. Detta gjordes som en kvalitativ fallstudie där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med finansiella rådgivare som arbetade i Danmark, Finland och Sverige, tillsammans med två intervjuer med anställda som arbetade med hållbarhet på en central nivå i en nordisk bank. Analysen baseras på intervjuerna i kombination med aktuell litteratur och lägger tillsammans grunden för resultaten. De viktigaste resultaten i studien är att det finns fem identifierade svårigheter som härrör från olika områden som ses som viktiga för att förstå vad införandet av hållbarhetspreferenser i finansiell rådgivning kan innebära framöver och vilka effekter det kommer att få för finansiella rådgivare: (i) regeländringar och efterlevnad, (ii) hållbarhetspreferenser, (iii) det informationsintensiva landskapet, (iv) rådgivarnas medvetenhet och kunskap och (v) den upplevda rådgivarens roll. När man sammanställer dessa identifierade svårigheter är slutsatsen att begreppet hållbar ekonomi inte är så okomplicerat som det kanske framställs, och detta gäller extra för den studerade inkluderingen av hållbarhet i rådgivningsprocessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Hållbara och ansvarsfulla investeringar'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles