Academic literature on the topic 'Hållbara transporter'

Klimatfrågan blir allt viktigare i dagens samhälle. Halten av koldioxid har ökat i atmosfären och är nu det högsta på 800 000 år. Ökningen beror på den mänskliga faktorn samt den ökade förbrukningen av fossila bränslen de senaste 70 åren. Med detta i beaktande har uppdragsgivaren till examensarbetet efterfrågat hur användning av historisk data kan ligga till grund för miljömässiga beslut.   Den här fallstudien avser att beräkna koldioxidutsläpp från lastbilstransporter med hjälp av beräkningsverktyget NTM. Koldioxidutsläpp har beräknats mellan distributionslager i Jönköping till terminal i Sundsvall samt leveranser från terminal ut till kund, the last mile.  Studien bygger på en empirisk fallstudie där kunskapen grundas på verkliga observationer från historisk data som ligger till grund för beräkningarna. Informationsinsamling sker genom mixed-method, vilken kombinerar kvalitativa och kvantitativa studier.   I resultatet beräknas koldioxidutsläpp på direkttransporter och mjölkrundor. Resultatet påvisar att mjölkrundor är mer effektivt jämfört med direkttransporter med avseende på miljön. Vidare har ett samband tagits fram för att ta reda på vad respektive sändnings har för koldioxidbidrag i den avsedda rutten. Detta genereras ett approximativt värde som kan tillämpas av uppdragsgivaren.
Climate issues are becoming increasingly important in today's society. The carbon dioxide content has increased in the atmosphere and is now the highest in 800 000 years. The increase is due to the human factor and the escalation of fossil fuel consumption in the last 70 years. With this in mind this bachelor’s thesis has been requested by the employer to use historical data which can be the reason for environmental decision taking in the future.   This case study aims to calculate carbon dioxide emissions from truck transport using the NTMcalc. Carbon dioxide emissions have been calculated from the distribution warehouse in Jönköping to the terminal in Sundsvall and deliveries from the terminal to the customer, in other words the last mile. The study is based on an empirical case study where knowledge is based on real observations from historical data as the foundation for the calculations. For research of information the method mixed-methods have been applied. This method combines qualitative and quantitative studies.   In the result, emissions are calculated on direct transport and milk runs. The result demonstrates that milk runs are more efficient compared to direct transport regarding to the environment. Furthermore, a correlation has been developed to find out the contribution for each transmission in the intended route. This is generated by an approximate value that can be applied by the employer in the future.

Trots en förbättrad luftkvalité och en minskning av luftföroreningar ökar fortfarande transportsektorns utsläpp, vilket gör det svårt att uppfylla bland annat de svenska miljömålen. Kommuner i Sverige har en stor roll gällande planering och beslutsfattande i arbetet med hållbara transporter. Transportfrågan är en komplex fråga och som även sträcker sig utanför kommunernas gränser. Linköpings och Norrköpings kommun håller på att utveckla en fjärde storstadsregion och samarbetar en del med varandra. Det som undersöks i studien är vad tjänstemännen upplever hindrar och möjliggör arbetet med implementeringen av åtgärder gällande hållbara transporter i de båda kommunerna. Studien bygger på tre intervjuer i vardera kommun. Det vi ser hindrar arbetet är kommunikation mellan olika nivåer internt hos kommunen och mellan kommunen och andra aktörer, beteendet hos kommuninvånarna, målkonflikter, tid, resurser, ekonomi och bristande tydlighet i mål. Det som möjliggör är det ökade fokus miljöfrågor har fått genom klimatdebatten samt engagemang och intresse hos de tjänstemän som specifikt arbetar med transportpolitiska frågor.

De senaste 30 åren har medeltemperaturen på jorden ökat kraftigt och beräknas även stiga i framtiden om vi fortsätter i denna takt, vilket kommer leda till bland annat klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Majoriteten av världens länder är därför överens om att en förändring måste ske får att få bukt med detta problem och att åtgärder måste tas. Hållbarhet har således blivit ett ämne som fått en allt mer central roll både i samhället i stort men även hos företagen. I den allt mer globaliserade värld vi idag lever i, så har företagens försörjningskedjor blivit allt mer globala på grund av den enkelhet som finns idag att transportera gods. Ökad global konkurrens innebär dessutom att företagens försörjningskedjor blivit längre och mer transportintensiva. Trots människors ökade efterfråga om hållbara produkter uppdagas sällan hur dessa produkter transporteras. Transporterna har nämligen en stor påverkan på miljön i form av utsläpp av växthusgaser, förtunning av ozonlagret, smog och en rad andra negativa påföljder. Hållbara transporter blir därmed en central del i denna studie där vi ämnar till att undersöka hur företag inom maskinindustrin arbetar för att skapa hållbara transporter genom att göra en kvalitativ fallstudie inom branschen maskinindustrin. För att kunna besvara denna problemformulering har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer där personer med god kännedom om transporter i de företag som representerar branschen intervjuats. För att skapa förståelse om varför arbetet kring hållbarhet kan variera mellan företag i samma bransch presenteras drivkrafter som en del i den teoretiska referensramen. Detta eftersom företagen som representerar branschen i denna studie är av varierad storlek, har olika ägarstrukturer och tillverkar olika produkter, vilka är faktorer som kan påverka i vilken utsträckningen ett företag arbetar med hållbarhet inom de olika områdena som teoretiska referensramen vidare tar upp vilket är viktigt för läsaren även att förstå. Dessa områden är val av leverantör och produktionsprocess som representerar ett mer strategiskt arbete, medan bränslen och fordon samt transportplanering står för ett mer operativt arbete. Resultatet i studien visade att företag inom maskinindustrin tenderar att vara positivt inställda till att arbeta med hållbarhet men att hållbara transporter var ett arbete som inte var speciellt utbrett. Vi har identifierat att maskinindustrin präglas av ekonomiska aspekter när det gäller transporter. Företag tenderar att fokusera på att kostnadsminimera sin försörjningskedja istället för att värdesätta hållbarhet som en viktig aspekt. Andra faktorer såsom flexibilitet, ledtider och kvalitét visade sig vara faktorer som värdesätts högre än att arbeta mer hållbara transporter. De hållbarhetsarbeten som företagen drev gällande transporter tenderade istället att vara indirekta effekter av genomförda kostnadsoptimeringar. Vidare fann vi att relativt enkla förbättringsmöjligheter finns genom att börja arbeta mer aktivt med transportplanering och samlastning eftersom det kan minska transportintensiteten utan att vara en ökad kostnad, vilket även blev vår praktiska rekommendation i studien.

Fysisk planering har möjligheten att påverka hurstaden utvecklas och med det hur invånarnautvecklas med staden. För att kunna påverkautvecklingen behövs kunskapen om vilkafaktorer som styr utvecklingen i önskad riktning.För att människor ska resa mer med hållbaratransportmedel krävs förutsättningarna för det istaden. Det är planerarens jobb att ha kunskapenom vilka faktorer som påverkar valet till hållbaratransportmedel och hur de ska implementeras. I den här uppsatsen analyseras hur Kumla stadoch sex kvarter i Kumla kan omgestaltas för attfrämja hållbara transporter. Uppsatsen visar påhur en omgestaltning kan se ut i en liten svenskpendlingskommun. Förslaget på omgestaltningkan appliceras i generella drag i andra liknandekommuner.

Road transports stand for a great part of Sweden’s total CO2-emissions. Transports are expected to increase over the coming years, and with those the emissions. A greater environmental awareness leads to increased demands for environmentally friendly transport. The aim of this thesis is to study the consequences of changing transportation modes from road to railway. The thesis contains three major parts; a literature study, a case study and analysis with the national freight system Samgods.

The literature study intends to give the reader an insight in the potentials as well the obstacles of the railway. Environmental aspects are discussed as well as political views, both positive and negative. Socioeconomic and more company specific incentives that would lead to more transfers from road to railway are presented and discussed.

A case study including two companies, Swep and KappAhl, both with relations which transfer potentials they wish to be examined. Differences in costs for today’s truck transportation are calculated and compared to train transportations. The Swedish national freight system, Samgods, is used to examine the distance relationships between closest terminals and final destinations and how intermodal solutions would be designed and the economic consequences thereof. The environmental impacts are calculated for each relation for both companies to present the saving that can be made if the transportation mode is changed, and also to show the companies their environmental impact today at a specific relation.

The result of this thesis is that KappAhl would make a great saving when it comes to the CO₂-emissions. If they are willing to increase transportation costs with 4.5 % they could reduce their CO₂-emissions with 95 % by using the railway instead of only road transportations. For Swep, the comparison between today’s transportation costs and a future cost for railway transport could not be implemented due to non suitable transportation solutions in Samgods. The environmental impact, however, was calculated for today’s transportations and a future railway solution. The result was a great saving for each of the calculated emission types. The analysis made with Samgods showed that freight transported with container is less sensitive to the distance to nearest terminal than freight transported without container. Furthermore, according to Samgods it is cost-effective to transport freight with combined transport if the distance to the final destination is more than 4.6 times the distance to the nearest terminal. The corresponding value for transports without container is 6.9 times. The relationship between nearest terminal and final destination is applicable for distances from 60 km to 300 km from the final destination.

I denna uppsats reflekteras och analyseras det kring hållbara transporter för att få en riktlinje för hur detta begrepp kan förtydligas, för att sedan kunna implementeras i en kommunal kontext. Begreppet är i dagsläget återkommande i kommunala dokument, men sällan konkretiserat vilket medför en otydlighet för både lekmän och kommunala medborgare. Ett förtydligande av hållbara är därmed av stor vikt för att skapa gemensamma riktlinjer för hur en framtida hållbar utveckling kan ske.   Uppsatsen grundar sig i en analys av empiriska data som ligger till grund för en generell cykelstrategi. Cykelstrategin i denna kontext innebär ett vägledande verktyg för hur cykelplaneringen ska kunna genomföras. Denna kunskapsöversikt har lagt grunden för den cykelstrategi som framarbetats. För att undersöka strategins appliceringsförmåga kommer den att implementeras på två städerna: Luleå och Karlskrona. Därefter kommer det undersökas om kommunernas har olika förutsättningar för en ökad cykeltransport. De båda kommunerna har som mål att öka andelen cykeltransporter. För att dessa mål ska vara möjliga att uppnå krävs det ett ökat arbete med cykelfrågor i de båda kommunerna.

Transportsektorn står idag för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och tillsammans med den Europeiska Unionens (EU) politik finns målsättningen att genom en gemensam lagstiftning minska klimatpåverkan utifrån 2 gradersmålet. Utifrån FN:s ramkonvention, Europeiska unionen och övergripande mål för Sveriges miljöpolitik har Västra Götaland sammanställt energi- och klimatmål som framför att år 2030 ska ett oberoende av fossil energi för den västsvenska ekonomin mynna ut i ett hållbart näringsliv. Orust kommun planerar att förhålla sig till målen genom att öka andelen fossilfria bränslen, öka antalet kollektivresor men även minska totala antalet transporter. I många fall kan dessa mål uppnås genom en effektivisering av befintliga resurser och det är ur detta som examensarbetet får sin aktualitet. Genom att se hur och varför busstrafiken kan samordnas för att likväl transportera paket och mindre gods som individer lyfts fram som målsättning.   För att undersöka möjligheten med implementering av busskonsolidering har en omfattande litteraturstudie utförts, som grundas i att se hur olika distributionsstrategier påverkar effektivitetsvariablerna kostnad, tid och fyllnadsgrad. Effektivitetsvariabler beaktas indirekt genom studien men uppfyller en viktig roll, då resultatet baseras på hur väl dessa uppfylls. För att vidare se möjligheten med införandet av busskonsolidering kompletteras studien med kvalitativa intervjuer som syftar till att undersöka intresset med konsolidering hos diverse företag och transportörer i landsbygden. För att ge ytterligare en dimension på konsolidering med busstrafik genomfördes också en enkätundersökning för att studera skolungdomars attityd och beteende till ämnet.   Skribenterna har med hjälp av det teoretiska ramverket sammankopplat företagens och aktörernas påvisade positiva inställning till konsolidering med busstrafik, i form utav ett samdistributionsprojekt. Därigenom kan alla deltagande aktörer nyttja bussgods som ett effektivt sätt att frakta frekventa leveranser av inkommande och utgående gods. Utifrån det teoretiska ramverket formades tre olika distributionsstrategier som är möjliga att implementera på landsbygdsskommuner. Mjölkrunda med enterminalsystem presenterades som en möjlig lösning i dagsläget, då den är tidtabellstyrd och kan utföras medan bussar inte används till andra planerade rutter. Studien påvisar dock att ifall resurser kan tillsättas och fler företag visar intresse för busskonsolidering är ett mer lämpat transportupplägg, navdistribution med mjölkrunda. Ett mer skräddarsytt transportupplägg i form av ett hybrid navsystem med mjölkrunda presenteras som det optimala transportsystemet för att optimalt dra nytta av bussarnas utnyttjandegrad. Detta system kräver en en mer komplex informationsdelning mellan olika aktörer och är betydligt mer kostsam, men kan i framtiden bidra till att frakt av paket och mindre gods kan ske på ett hållbart och effektivt sätt.
The transport sector currently accounts for about one third of Sweden's total greenhouse gas emissions and together with the European Union's policy, the goal is to reduce the climate impact from a 2-degree target, through a common legislation. Västra Götaland has compiled energy and climate targets, starting in 2030, independence of fossil energy for the western Swedish economy will arise in a sustainable trade and industry. Orust municipality plans to monitor the targets by increasing the proportion of fossil free fuels, increasing the number of public transports, but also reducing the total amount of transport. In many cases, these goals can be achieved through an efficientization of existing resources, and this is what the bachelor thesis gets its actuality. By seeing how and why bus traffic can be coordinated to transport packages and smaller goods with individuals are the objectives of this thesis. In order to investigate the possibility of implementing bus consolidation, extensive literature studies have been carried out, which are based on how different distribution strategies affect the efficiency variables cost, time and load factor. The efficiency variables are considered indirectly through the study but fulfill an important role, as the result is based on how well they are met. In order to further see the possibility of introducing bus consolidation, the study is complemented with qualitative interviews which are aimed at investigating the interest with consolidation at various companies and transporters in the rural area. In order to provide a further dimension of consolidation with bus traffic, a survey was also conducted to study the pupils attitude and behavior towards the subject. Through the theoretical framework, the writers have stated the positive attitude of the companies and operators towards consolidation by bus traffic, in the form of a co-distribution project. By doing this, all participants can make use of bus consolidation as an effective way of shipping frequent deliveries of incoming and outgoing goods. Based on the theoretical framework, three different distribution strategies were formed that are possible to implement in rural areas. Milkrun with oneterminal, was presented as a possible solution in the current situation, since it is timebased and can be performed while buses are not used for other planned routes. However, the study shows that if resources can be added and more companies show interest in bus consolidation, a more suitable transport structure is hub & spoke distribution with milk runs. A more tailor-made transport structure in the form of a hybrid hub & spoke system with milk runs is presented as the most favorable transport system to optimally benefit from the utilization rate of buses. This system requires a more complex information sharing between different actors and is significantly more costly, but in the future it can contribute to the shipment of packages and smaller goods in a sustainable and efficient manner.

Klimatkrisen är ett problem som behöver angripas från flera områden. Ett område med stor negativ miljöpåverkan i Sverige är transportsektorn och i synnerhet har godstransporter en stor påverkan. I takt med att konsumtionen i samhället ökar för varje år så ökar även godstransporterna kopplade till detaljhandeln i samma  takt, vilket leder till ökade utsläpp och negativ miljöpåverkan. Detaljhandeln har även krav på att erbjuda deras konsumenter en sömlös handel där de fritt ska kunna handla och returnera i olika kanaler, vilket leder till ökad komplexitet i deras logistiknätverk. För att minska utsläppen från godstransporterna måste detaljhandelsföretagen använda mer hållbara transporter genom bland annat mer miljövänliga fordon, bränslen och bättre transportplanering.   Eftersom detaljhandelsföretag i stor utsträckning tar hjälp av tredjepartslogistiker med deras allt mer komplicerade logistiklösningar så det upp till båda två parterna att tillsammans utveckla hållbara transporter. En litteraturgenomsökning visade att det fanns behov av mer forskning med fokus på samarbetet mellan detaljhandelsföretag och tredjepartslogistiker. Detta eftersom detaljhandelsföretaget är nära konsumenterna vilket visat sig leda till att deras logistik har stor negativ effekt på miljön. Denna studie har därav för avsikt att besvara följande problemformulering: Hur kan samarbetet mellan svenska detaljhandelsföretag med omnistrategi och deras tredjepartslogistiker utvecklas med fokus på hållbara transporter? Denna studie genomförde fallstudier på detaljhandelsföretag och tredjepartslogistiker för att undersöka och skapa en djupare förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som finns hos de två parterna till att utveckla hållbara transporter tillsammans samt vilka drivkrafter de har för att etablera dem. Studien har en abduktiv ansats där den teoretiska referensramen behandlar teorier och tidigare studier inom hållbara transporter, intressenters påverkan, inköpsprocessens utvärdering och uppföljning samt hur kommunikation och motivation påverkar ett samarbete. Studien genomförde kvalitativa semistrukturerade intervjuer med några av Sveriges största detaljhandelsföretag och 3PL-företag.   Respondenternas svar tyder på att den största drivkraften till att utveckla hållbara transporter är samhällets krav på hållbarhet, men även att konkurrenter blir viktigare att ta hänsyn till, i synnerhet för tredjepartslogistiker. Det framkom att det fanns skillnad mellan större och mindre tredjepartslogistiker där detaljhandelsföretagen upplevde mindre aktörer som enklare att samarbeta med. Satsningar på  IT-system är nödvändiga för att skapa bättre möjligheter för utvärdering och uppföljning av hållbara transporter, men även för att möjliggöra ett mer standardiserat sätt att mäta och rapportera CO2-utsläpp. Samarbetet kan förbättras genom fler gemensamma projekt mellan detaljhandelsföretaget och deras tredjepartslogistiker, detta för att förbättra relationen samt öka motivationen hos den part som är mindre motiverad till att utveckla hållbara transporter. De utmaningar som kvarstår är konsumentens ovilja att betala för hållbara transporter samt begränsningar inom teknologi och infrastruktur för fossilfria fordon.

På flera håll runt om i Sverige byggs det idag stadsdelar med mål att vara hållbara. Vad det gäller trafiken byggs områden som redan från början är välförsörjda med kollektivtrafik och har väl utbyggda cykelnät. Ändå finns det exempel på stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att välja hållbara transporter som idag visar siffror på att en hög andel av de resor som genomförs av boende i områdena är bilresor. Ett exempel är stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Syftet men uppsatsen är att utreda trafiksituationen i Västra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvägagångssätt för att förbättra den situation som råder. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör. Vidare kommer Malmö stads egna uppfattningar och mål för Västra Hamnen att behandlas för att ge en bild av deras syn på situationen. Till detta kommer även frågan undersökas vad det finns för möjlighet att påverka människors beteenden för att välja hållbara transporter. Uppsatsen är en fallstudie som genomförts med hjälp av dokument- och litteraturstudier, men också på plats i Västra Hamnen genom intervjuer med boende i stadsdelen och egna observationer. Resultatet av allt insamlat material mynnar i slutet av arbetet ut i ett antal punkter som redovisar vad Malmö stad bör ha i åtanke vid framtida trafikplaneringen i Västra Hamnen för att få fler att välja hållbara transporter över bilen. Varför människor har ett visst beteende, som att exempelvis välja bilen, och hur detta beteendet kan brytas, visar sig i uppsatsen vara en komplex fråga som inte har ett entydigt svar. Människor är olika mottagliga för beteendepåverkan, och något som fungerar i en situation kan visa sig vara otillräckligt i en annan. Att påverka människors beteenden är däremot något som i uppsatsen framkommer som möjligt, och det görs ett försök att bena ut hur det med bäst förutsättningar kan ske.

Ett av dagens stora miljöproblem är den ökande växthuseffekten. Användningen av fossila bränslen stiger varje år, industri, elproduktion och bostadsuppvärmning står för tre fjärdedelar av den totala förbrukningen i världen. Den sista fjärdedelen bidrar biltrafiken med genom dess användning av fossila bränslen som drivmedel. Sveriges regering har satt upp mål om att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 4 % under perioden 2008-2012, i förhållande till utsläppsnivån 1990. Målet beräknas dock bli svårt att uppnå, främst på grund av ökande utsläpp från trafiksektorn. 2001 lade Regeringen fram en klimatproposition som innehöll flera olika strategier för att uppnå klimatmålet, bland annat klimatinvesteringsprogrammet - Klimp. Investeringsprogrammet syfte är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till energiomställning och energibesparing. En viktig del inom Klimp är folkbildning och informationssatsningar. Syftet med folkbildning och informationssatsningarna är att öka medvetenheten hos allmänheten om klimatproblematiken och den egna livsstilen.

Uppsatsens syfte är att studera förutsättningar för metoden mobility management och främjandet av hållbara transportlösningar genom analyser av tre mobilitetsnätverk/kontor i Sverige: Lund, Linköping och Norrköping. I Norrköping ligger fokus på det planerade arbetet, på vad kommunens mobilitetsstrateg och nätverksdeltagarna ser som viktiga mål, frågor och utmaningar gällande främjandet av hållbara transportlösningar i kommunen. Lunds mobilitetskontor har funnits sedan 1998 och studien riktar in sig på att ta fram faktorer som har betydelse för hur arbetet med mobility management fungerar. Linköping har varit i gång i lite mer än ett år och även här studeras tillvägagångssätt och betydande faktorer. Analysen visar att arbetet med att uppnå beteendeförändring hos allmänheten är svårt och att stödet hos politiker, samt att ställa krav i upphandlingar, är mycket viktigt för att kunna uppnå en förändring mot hållbar utveckling inom transportsektorn.