Dissertations / Theses: 'Hållbara transporter'

1

Jönsson, Rebecca, Natalie Nellsin, and Wilhelm Stenberg. "Hållbara transporter – En studie för hållbar utveckling i transportlogistik." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21229.

Full text

Abstract:

Klimatfrågan blir allt viktigare i dagens samhälle. Halten av koldioxid har ökat i atmosfären och är nu det högsta på 800 000 år. Ökningen beror på den mänskliga faktorn samt den ökade förbrukningen av fossila bränslen de senaste 70 åren. Med detta i beaktande har uppdragsgivaren till examensarbetet efterfrågat hur användning av historisk data kan ligga till grund för miljömässiga beslut. Den här fallstudien avser att beräkna koldioxidutsläpp från lastbilstransporter med hjälp av beräkningsverktyget NTM. Koldioxidutsläpp har beräknats mellan distributionslager i Jönköping till terminal i Sundsvall samt leveranser från terminal ut till kund, the last mile. Studien bygger på en empirisk fallstudie där kunskapen grundas på verkliga observationer från historisk data som ligger till grund för beräkningarna. Informationsinsamling sker genom mixed-method, vilken kombinerar kvalitativa och kvantitativa studier. I resultatet beräknas koldioxidutsläpp på direkttransporter och mjölkrundor. Resultatet påvisar att mjölkrundor är mer effektivt jämfört med direkttransporter med avseende på miljön. Vidare har ett samband tagits fram för att ta reda på vad respektive sändnings har för koldioxidbidrag i den avsedda rutten. Detta genereras ett approximativt värde som kan tillämpas av uppdragsgivaren.
Climate issues are becoming increasingly important in today's society. The carbon dioxide content has increased in the atmosphere and is now the highest in 800 000 years. The increase is due to the human factor and the escalation of fossil fuel consumption in the last 70 years. With this in mind this bachelor’s thesis has been requested by the employer to use historical data which can be the reason for environmental decision taking in the future. This case study aims to calculate carbon dioxide emissions from truck transport using the NTMcalc. Carbon dioxide emissions have been calculated from the distribution warehouse in Jönköping to the terminal in Sundsvall and deliveries from the terminal to the customer, in other words the last mile. The study is based on an empirical case study where knowledge is based on real observations from historical data as the foundation for the calculations. For research of information the method mixed-methods have been applied. This method combines qualitative and quantitative studies. In the result, emissions are calculated on direct transport and milk runs. The result demonstrates that milk runs are more efficient compared to direct transport regarding to the environment. Furthermore, a correlation has been developed to find out the contribution for each transmission in the intended route. This is generated by an approximate value that can be applied by the employer in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Nilsson, Jenny, and Ramkvist Erika Peltonen. "Hållbara transporter : En intervjustudie kring arbetet med hållbara transporter i Norrköpings och Linköpings kommun." Thesis, Linköpings universitet, Tema vatten i natur och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-93918.

Full text

Abstract:

Trots en förbättrad luftkvalité och en minskning av luftföroreningar ökar fortfarande transportsektorns utsläpp, vilket gör det svårt att uppfylla bland annat de svenska miljömålen. Kommuner i Sverige har en stor roll gällande planering och beslutsfattande i arbetet med hållbara transporter. Transportfrågan är en komplex fråga och som även sträcker sig utanför kommunernas gränser. Linköpings och Norrköpings kommun håller på att utveckla en fjärde storstadsregion och samarbetar en del med varandra. Det som undersöks i studien är vad tjänstemännen upplever hindrar och möjliggör arbetet med implementeringen av åtgärder gällande hållbara transporter i de båda kommunerna. Studien bygger på tre intervjuer i vardera kommun. Det vi ser hindrar arbetet är kommunikation mellan olika nivåer internt hos kommunen och mellan kommunen och andra aktörer, beteendet hos kommuninvånarna, målkonflikter, tid, resurser, ekonomi och bristande tydlighet i mål. Det som möjliggör är det ökade fokus miljöfrågor har fått genom klimatdebatten samt engagemang och intresse hos de tjänstemän som specifikt arbetar med transportpolitiska frågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Franzén, Elis, and Magnus Gustafsson. "Vägen mot hållbara transporter : En kvalitativ studie om hur företag inom maskinindustrin arbetar för att skapa hållbara transporter." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149327.

Full text

Abstract:

De senaste 30 åren har medeltemperaturen på jorden ökat kraftigt och beräknas även stiga i framtiden om vi fortsätter i denna takt, vilket kommer leda till bland annat klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Majoriteten av världens länder är därför överens om att en förändring måste ske får att få bukt med detta problem och att åtgärder måste tas. Hållbarhet har således blivit ett ämne som fått en allt mer central roll både i samhället i stort men även hos företagen. I den allt mer globaliserade värld vi idag lever i, så har företagens försörjningskedjor blivit allt mer globala på grund av den enkelhet som finns idag att transportera gods. Ökad global konkurrens innebär dessutom att företagens försörjningskedjor blivit längre och mer transportintensiva. Trots människors ökade efterfråga om hållbara produkter uppdagas sällan hur dessa produkter transporteras. Transporterna har nämligen en stor påverkan på miljön i form av utsläpp av växthusgaser, förtunning av ozonlagret, smog och en rad andra negativa påföljder. Hållbara transporter blir därmed en central del i denna studie där vi ämnar till att undersöka hur företag inom maskinindustrin arbetar för att skapa hållbara transporter genom att göra en kvalitativ fallstudie inom branschen maskinindustrin. För att kunna besvara denna problemformulering har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer där personer med god kännedom om transporter i de företag som representerar branschen intervjuats. För att skapa förståelse om varför arbetet kring hållbarhet kan variera mellan företag i samma bransch presenteras drivkrafter som en del i den teoretiska referensramen. Detta eftersom företagen som representerar branschen i denna studie är av varierad storlek, har olika ägarstrukturer och tillverkar olika produkter, vilka är faktorer som kan påverka i vilken utsträckningen ett företag arbetar med hållbarhet inom de olika områdena som teoretiska referensramen vidare tar upp vilket är viktigt för läsaren även att förstå. Dessa områden är val av leverantör och produktionsprocess som representerar ett mer strategiskt arbete, medan bränslen och fordon samt transportplanering står för ett mer operativt arbete. Resultatet i studien visade att företag inom maskinindustrin tenderar att vara positivt inställda till att arbeta med hållbarhet men att hållbara transporter var ett arbete som inte var speciellt utbrett. Vi har identifierat att maskinindustrin präglas av ekonomiska aspekter när det gäller transporter. Företag tenderar att fokusera på att kostnadsminimera sin försörjningskedja istället för att värdesätta hållbarhet som en viktig aspekt. Andra faktorer såsom flexibilitet, ledtider och kvalitét visade sig vara faktorer som värdesätts högre än att arbeta mer hållbara transporter. De hållbarhetsarbeten som företagen drev gällande transporter tenderade istället att vara indirekta effekter av genomförda kostnadsoptimeringar. Vidare fann vi att relativt enkla förbättringsmöjligheter finns genom att börja arbeta mer aktivt med transportplanering och samlastning eftersom det kan minska transportintensiteten utan att vara en ökad kostnad, vilket även blev vår praktiska rekommendation i studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Kindervall, Ella. "Hållbara transporter : Ett illustrativt arbete i Kumla." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19695.

Full text

Abstract:

Fysisk planering har möjligheten att påverka hurstaden utvecklas och med det hur invånarnautvecklas med staden. För att kunna påverkautvecklingen behövs kunskapen om vilkafaktorer som styr utvecklingen i önskad riktning.För att människor ska resa mer med hållbaratransportmedel krävs förutsättningarna för det istaden. Det är planerarens jobb att ha kunskapenom vilka faktorer som påverkar valet till hållbaratransportmedel och hur de ska implementeras. I den här uppsatsen analyseras hur Kumla stadoch sex kvarter i Kumla kan omgestaltas för attfrämja hållbara transporter. Uppsatsen visar påhur en omgestaltning kan se ut i en liten svenskpendlingskommun. Förslaget på omgestaltningkan appliceras i generella drag i andra liknandekommuner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Carlstein, Jeanette. "Hållbara transporter : Överföring från väg till järnväg." Thesis, Linköping University, Department of Science and Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-52730.

Full text

Abstract:

Road transports stand for a great part of Sweden’s total CO2-emissions. Transports are expected to increase over the coming years, and with those the emissions. A greater environmental awareness leads to increased demands for environmentally friendly transport. The aim of this thesis is to study the consequences of changing transportation modes from road to railway. The thesis contains three major parts; a literature study, a case study and analysis with the national freight system Samgods.

The literature study intends to give the reader an insight in the potentials as well the obstacles of the railway. Environmental aspects are discussed as well as political views, both positive and negative. Socioeconomic and more company specific incentives that would lead to more transfers from road to railway are presented and discussed.

A case study including two companies, Swep and KappAhl, both with relations which transfer potentials they wish to be examined. Differences in costs for today’s truck transportation are calculated and compared to train transportations. The Swedish national freight system, Samgods, is used to examine the distance relationships between closest terminals and final destinations and how intermodal solutions would be designed and the economic consequences thereof. The environmental impacts are calculated for each relation for both companies to present the saving that can be made if the transportation mode is changed, and also to show the companies their environmental impact today at a specific relation.

The result of this thesis is that KappAhl would make a great saving when it comes to the CO₂-emissions. If they are willing to increase transportation costs with 4.5 % they could reduce their CO₂-emissions with 95 % by using the railway instead of only road transportations. For Swep, the comparison between today’s transportation costs and a future cost for railway transport could not be implemented due to non suitable transportation solutions in Samgods. The environmental impact, however, was calculated for today’s transportations and a future railway solution. The result was a great saving for each of the calculated emission types. The analysis made with Samgods showed that freight transported with container is less sensitive to the distance to nearest terminal than freight transported without container. Furthermore, according to Samgods it is cost-effective to transport freight with combined transport if the distance to the final destination is more than 4.6 times the distance to the nearest terminal. The corresponding value for transports without container is 6.9 times. The relationship between nearest terminal and final destination is applicable for distances from 60 km to 300 km from the final destination.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Bengtsson, Ellen, and Ebba Östman. "Hållbara Transporter : En fallstudie över Karlskrona och Luleå kommun." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16378.

Full text

Abstract:

I denna uppsats reflekteras och analyseras det kring hållbara transporter för att få en riktlinje för hur detta begrepp kan förtydligas, för att sedan kunna implementeras i en kommunal kontext. Begreppet är i dagsläget återkommande i kommunala dokument, men sällan konkretiserat vilket medför en otydlighet för både lekmän och kommunala medborgare. Ett förtydligande av hållbara är därmed av stor vikt för att skapa gemensamma riktlinjer för hur en framtida hållbar utveckling kan ske. Uppsatsen grundar sig i en analys av empiriska data som ligger till grund för en generell cykelstrategi. Cykelstrategin i denna kontext innebär ett vägledande verktyg för hur cykelplaneringen ska kunna genomföras. Denna kunskapsöversikt har lagt grunden för den cykelstrategi som framarbetats. För att undersöka strategins appliceringsförmåga kommer den att implementeras på två städerna: Luleå och Karlskrona. Därefter kommer det undersökas om kommunernas har olika förutsättningar för en ökad cykeltransport. De båda kommunerna har som mål att öka andelen cykeltransporter. För att dessa mål ska vara möjliga att uppnå krävs det ett ökat arbete med cykelfrågor i de båda kommunerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Lopez, Nelly, Elin Rickardsson, and Robin Selin. "Behovsanalys i landsbygd : samordning av effektiva och hållbara transporter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21255.

Full text

Abstract:

Transportsektorn står idag för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och tillsammans med den Europeiska Unionens (EU) politik finns målsättningen att genom en gemensam lagstiftning minska klimatpåverkan utifrån 2 gradersmålet. Utifrån FN:s ramkonvention, Europeiska unionen och övergripande mål för Sveriges miljöpolitik har Västra Götaland sammanställt energi- och klimatmål som framför att år 2030 ska ett oberoende av fossil energi för den västsvenska ekonomin mynna ut i ett hållbart näringsliv. Orust kommun planerar att förhålla sig till målen genom att öka andelen fossilfria bränslen, öka antalet kollektivresor men även minska totala antalet transporter. I många fall kan dessa mål uppnås genom en effektivisering av befintliga resurser och det är ur detta som examensarbetet får sin aktualitet. Genom att se hur och varför busstrafiken kan samordnas för att likväl transportera paket och mindre gods som individer lyfts fram som målsättning. För att undersöka möjligheten med implementering av busskonsolidering har en omfattande litteraturstudie utförts, som grundas i att se hur olika distributionsstrategier påverkar effektivitetsvariablerna kostnad, tid och fyllnadsgrad. Effektivitetsvariabler beaktas indirekt genom studien men uppfyller en viktig roll, då resultatet baseras på hur väl dessa uppfylls. För att vidare se möjligheten med införandet av busskonsolidering kompletteras studien med kvalitativa intervjuer som syftar till att undersöka intresset med konsolidering hos diverse företag och transportörer i landsbygden. För att ge ytterligare en dimension på konsolidering med busstrafik genomfördes också en enkätundersökning för att studera skolungdomars attityd och beteende till ämnet. Skribenterna har med hjälp av det teoretiska ramverket sammankopplat företagens och aktörernas påvisade positiva inställning till konsolidering med busstrafik, i form utav ett samdistributionsprojekt. Därigenom kan alla deltagande aktörer nyttja bussgods som ett effektivt sätt att frakta frekventa leveranser av inkommande och utgående gods. Utifrån det teoretiska ramverket formades tre olika distributionsstrategier som är möjliga att implementera på landsbygdsskommuner. Mjölkrunda med enterminalsystem presenterades som en möjlig lösning i dagsläget, då den är tidtabellstyrd och kan utföras medan bussar inte används till andra planerade rutter. Studien påvisar dock att ifall resurser kan tillsättas och fler företag visar intresse för busskonsolidering är ett mer lämpat transportupplägg, navdistribution med mjölkrunda. Ett mer skräddarsytt transportupplägg i form av ett hybrid navsystem med mjölkrunda presenteras som det optimala transportsystemet för att optimalt dra nytta av bussarnas utnyttjandegrad. Detta system kräver en en mer komplex informationsdelning mellan olika aktörer och är betydligt mer kostsam, men kan i framtiden bidra till att frakt av paket och mindre gods kan ske på ett hållbart och effektivt sätt.
The transport sector currently accounts for about one third of Sweden's total greenhouse gas emissions and together with the European Union's policy, the goal is to reduce the climate impact from a 2-degree target, through a common legislation. Västra Götaland has compiled energy and climate targets, starting in 2030, independence of fossil energy for the western Swedish economy will arise in a sustainable trade and industry. Orust municipality plans to monitor the targets by increasing the proportion of fossil free fuels, increasing the number of public transports, but also reducing the total amount of transport. In many cases, these goals can be achieved through an efficientization of existing resources, and this is what the bachelor thesis gets its actuality. By seeing how and why bus traffic can be coordinated to transport packages and smaller goods with individuals are the objectives of this thesis. In order to investigate the possibility of implementing bus consolidation, extensive literature studies have been carried out, which are based on how different distribution strategies affect the efficiency variables cost, time and load factor. The efficiency variables are considered indirectly through the study but fulfill an important role, as the result is based on how well they are met. In order to further see the possibility of introducing bus consolidation, the study is complemented with qualitative interviews which are aimed at investigating the interest with consolidation at various companies and transporters in the rural area. In order to provide a further dimension of consolidation with bus traffic, a survey was also conducted to study the pupils attitude and behavior towards the subject. Through the theoretical framework, the writers have stated the positive attitude of the companies and operators towards consolidation by bus traffic, in the form of a co-distribution project. By doing this, all participants can make use of bus consolidation as an effective way of shipping frequent deliveries of incoming and outgoing goods. Based on the theoretical framework, three different distribution strategies were formed that are possible to implement in rural areas. Milkrun with oneterminal, was presented as a possible solution in the current situation, since it is timebased and can be performed while buses are not used for other planned routes. However, the study shows that if resources can be added and more companies show interest in bus consolidation, a more suitable transport structure is hub & spoke distribution with milk runs. A more tailor-made transport structure in the form of a hybrid hub & spoke system with milk runs is presented as the most favorable transport system to optimally benefit from the utilization rate of buses. This system requires a more complex information sharing between different actors and is significantly more costly, but in the future it can contribute to the shipment of packages and smaller goods in a sustainable and efficient manner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Eriksson, Oskar, and Karl Wallin. "Ett Hållbart Samarbete : En kvalitativ studie om samarbetet för hållbara transporter mellan detaljhandelsföretag med omnistrategi och tredjepartslogistiker." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184590.

Full text

Abstract:

Klimatkrisen är ett problem som behöver angripas från flera områden. Ett område med stor negativ miljöpåverkan i Sverige är transportsektorn och i synnerhet har godstransporter en stor påverkan. I takt med att konsumtionen i samhället ökar för varje år så ökar även godstransporterna kopplade till detaljhandeln i samma takt, vilket leder till ökade utsläpp och negativ miljöpåverkan. Detaljhandeln har även krav på att erbjuda deras konsumenter en sömlös handel där de fritt ska kunna handla och returnera i olika kanaler, vilket leder till ökad komplexitet i deras logistiknätverk. För att minska utsläppen från godstransporterna måste detaljhandelsföretagen använda mer hållbara transporter genom bland annat mer miljövänliga fordon, bränslen och bättre transportplanering. Eftersom detaljhandelsföretag i stor utsträckning tar hjälp av tredjepartslogistiker med deras allt mer komplicerade logistiklösningar så det upp till båda två parterna att tillsammans utveckla hållbara transporter. En litteraturgenomsökning visade att det fanns behov av mer forskning med fokus på samarbetet mellan detaljhandelsföretag och tredjepartslogistiker. Detta eftersom detaljhandelsföretaget är nära konsumenterna vilket visat sig leda till att deras logistik har stor negativ effekt på miljön. Denna studie har därav för avsikt att besvara följande problemformulering: Hur kan samarbetet mellan svenska detaljhandelsföretag med omnistrategi och deras tredjepartslogistiker utvecklas med fokus på hållbara transporter? Denna studie genomförde fallstudier på detaljhandelsföretag och tredjepartslogistiker för att undersöka och skapa en djupare förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som finns hos de två parterna till att utveckla hållbara transporter tillsammans samt vilka drivkrafter de har för att etablera dem. Studien har en abduktiv ansats där den teoretiska referensramen behandlar teorier och tidigare studier inom hållbara transporter, intressenters påverkan, inköpsprocessens utvärdering och uppföljning samt hur kommunikation och motivation påverkar ett samarbete. Studien genomförde kvalitativa semistrukturerade intervjuer med några av Sveriges största detaljhandelsföretag och 3PL-företag. Respondenternas svar tyder på att den största drivkraften till att utveckla hållbara transporter är samhällets krav på hållbarhet, men även att konkurrenter blir viktigare att ta hänsyn till, i synnerhet för tredjepartslogistiker. Det framkom att det fanns skillnad mellan större och mindre tredjepartslogistiker där detaljhandelsföretagen upplevde mindre aktörer som enklare att samarbeta med. Satsningar på IT-system är nödvändiga för att skapa bättre möjligheter för utvärdering och uppföljning av hållbara transporter, men även för att möjliggöra ett mer standardiserat sätt att mäta och rapportera CO2-utsläpp. Samarbetet kan förbättras genom fler gemensamma projekt mellan detaljhandelsföretaget och deras tredjepartslogistiker, detta för att förbättra relationen samt öka motivationen hos den part som är mindre motiverad till att utveckla hållbara transporter. De utmaningar som kvarstår är konsumentens ovilja att betala för hållbara transporter samt begränsningar inom teknologi och infrastruktur för fossilfria fordon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Piggott, Charlotte. "Hållbara transporter och beteendepåverkan : En fallstudie om Västra Hamnen i Malmö." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1005.

Full text

Abstract:

På flera håll runt om i Sverige byggs det idag stadsdelar med mål att vara hållbara. Vad det gäller trafiken byggs områden som redan från början är välförsörjda med kollektivtrafik och har väl utbyggda cykelnät. Ändå finns det exempel på stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att välja hållbara transporter som idag visar siffror på att en hög andel av de resor som genomförs av boende i områdena är bilresor. Ett exempel är stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Syftet men uppsatsen är att utreda trafiksituationen i Västra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvägagångssätt för att förbättra den situation som råder. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör. Vidare kommer Malmö stads egna uppfattningar och mål för Västra Hamnen att behandlas för att ge en bild av deras syn på situationen. Till detta kommer även frågan undersökas vad det finns för möjlighet att påverka människors beteenden för att välja hållbara transporter. Uppsatsen är en fallstudie som genomförts med hjälp av dokument- och litteraturstudier, men också på plats i Västra Hamnen genom intervjuer med boende i stadsdelen och egna observationer. Resultatet av allt insamlat material mynnar i slutet av arbetet ut i ett antal punkter som redovisar vad Malmö stad bör ha i åtanke vid framtida trafikplaneringen i Västra Hamnen för att få fler att välja hållbara transporter över bilen. Varför människor har ett visst beteende, som att exempelvis välja bilen, och hur detta beteendet kan brytas, visar sig i uppsatsen vara en komplex fråga som inte har ett entydigt svar. Människor är olika mottagliga för beteendepåverkan, och något som fungerar i en situation kan visa sig vara otillräckligt i en annan. Att påverka människors beteenden är däremot något som i uppsatsen framkommer som möjligt, och det görs ett försök att bena ut hur det med bäst förutsättningar kan ske.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Barrsäter, Carin, and Ilse Sarady. "Mobilitetskontor/nätverk : En analys av faktorer som påverkar arbetet med hållbara transporter." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-3931.

Full text

Abstract:

Ett av dagens stora miljöproblem är den ökande växthuseffekten. Användningen av fossila bränslen stiger varje år, industri, elproduktion och bostadsuppvärmning står för tre fjärdedelar av den totala förbrukningen i världen. Den sista fjärdedelen bidrar biltrafiken med genom dess användning av fossila bränslen som drivmedel. Sveriges regering har satt upp mål om att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 4 % under perioden 2008-2012, i förhållande till utsläppsnivån 1990. Målet beräknas dock bli svårt att uppnå, främst på grund av ökande utsläpp från trafiksektorn. 2001 lade Regeringen fram en klimatproposition som innehöll flera olika strategier för att uppnå klimatmålet, bland annat klimatinvesteringsprogrammet - Klimp. Investeringsprogrammet syfte är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till energiomställning och energibesparing. En viktig del inom Klimp är folkbildning och informationssatsningar. Syftet med folkbildning och informationssatsningarna är att öka medvetenheten hos allmänheten om klimatproblematiken och den egna livsstilen.

Uppsatsens syfte är att studera förutsättningar för metoden mobility management och främjandet av hållbara transportlösningar genom analyser av tre mobilitetsnätverk/kontor i Sverige: Lund, Linköping och Norrköping. I Norrköping ligger fokus på det planerade arbetet, på vad kommunens mobilitetsstrateg och nätverksdeltagarna ser som viktiga mål, frågor och utmaningar gällande främjandet av hållbara transportlösningar i kommunen. Lunds mobilitetskontor har funnits sedan 1998 och studien riktar in sig på att ta fram faktorer som har betydelse för hur arbetet med mobility management fungerar. Linköping har varit i gång i lite mer än ett år och även här studeras tillvägagångssätt och betydande faktorer. Analysen visar att arbetet med att uppnå beteendeförändring hos allmänheten är svårt och att stödet hos politiker, samt att ställa krav i upphandlingar, är mycket viktigt för att kunna uppnå en förändring mot hållbar utveckling inom transportsektorn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Brahimi, Mirlinda, and William Jonasson. "Grön Logistik : Betydelsen av hållbara transporter för kunderna när de väljer 3PL-företag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105105.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Under förra århundradet har den globala ekonomiska tillväxten gett upphov till en enorm konsumtion av varor samtidigt som globaliseringen har lett till stora varuflöden över hela världen. Tillväxten av transporter och dess tillhörande logistiktjänster har varit ett betydande område som har förenklat leveranser. Vidare medför det flera nackdelar, såsom ökade luftföroreningar, naturskador och klimatförändringar. Många företag väljer att kontraktera en 3PL-leverantör. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och skapa förståelse för hållbara transporter. Avsikten är att titta på vilka faktorer som påverkar kundernas val av 3PL-företag vid köp av hållbara transporter. Dessutom hur ett 3PL-företag kan skapa konkurrensfördelar genom att arbeta med hållbara transporter. Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ studie med inslag av kvantitativa data som till exempel utförda enkätundersökningar och hållbarhetsredovisningar. Den kritiska realismens synsätt och deduktion används som angreppssätt. Slutsats: Resultaten av studien är att kunder till 3PL-företag i nuläget är mest intresserade av de traditionella prestationsfaktorerna vid transportinköp och att miljöfaktorer ofta ses som sekundära, men att mycket tyder på att dessa faktorer kommer få en allt viktigare roll i framtiden. Det upptäcktes många likheter i de tre studerade 3PL-företagens arbete och syn på hållbara transporter samt deras mål och strategi för att bidra till en hållbar utveckling. Det går att se hållbara transporter som en konkurrensfördel för dessa stora globala 3PL-företag, men det är svårt att dra en generell slutsats för alla marknader i nuvarande situation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Schulte, Jesko Pitt Manoel. "Smarta steg på väg mot hållbara transporter? : Snabbladdningsinfrastruktur och elvägar ur ett strategiskt livscykelperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46795.

Full text

Abstract:

Transportsektorn står för en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning och är orsaken till en tredjedel av de nationella utsläppen av växthusgaser. Samtidigt har regeringen satt upp högt ställda mål: fordonsflottan ska vara fossiloberoende år 2030 och Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. För att nå dit krävs det snabba och kraftfulla förändringar i transportsektorn. Elektrifiering har pekats ut som en nyckelfaktor för framgång. Men för att eldrivna fordon fullt ut ska kunna konkurrera och ersätta det fossildrivna systemet, krävs det satsningar på ny infrastruktur. Snabbladdare har redan börjat byggas på många håll, där eldrivna personbilar kan ladda sitt batteri på kort tid. Elvägar är ett samlingsnamn för innovativa tekniker där fordon, inklusive lastbilar, laddas med el från vägbanan medan de kör. Men vilken eller vilka tekniker är de mest strategiska stegen, språngbrädor, på väg mot en hållbar framtid och vad kännetecknar egentligen en sådan? Det här arbetet utgår ifrån ramverket för strategisk hållbar utveckling som kan användas för att planera mot hållbarhet i komplexa system. Dess kärna består av backcasting utifrån fyra grundläggande principer för hållbarhet. Studien använder en kombination av olika metoder för att undersöka snabbladdningsinfrastrukturens och elvägars miljöpåverkan och kostnader ur ett strategiskt livscykelperspektiv. Den kunskapen används sedan för att bygga modeller för hur utsläppen till miljön förändras per investerad krona, också beroende på hur den använda elen produceras. Resultaten visar på en stor potential för minskad miljöpåverkan för båda tekniker som dock i hög grad är beroende på elmixen. Arbetet har också visat att det är viktigt att inkludera själva infrastrukturens miljöpåverkan i livscykelanalyser då den kan spela en betydande roll. Slutligen kunde förtydligas att det i många fall inte är utsläppen av koldioxidekvivalenter som utgör den största miljöpåverkan. Därför appelleras till att utgå ifrån ett mer holistiskt perspektiv vid miljöpåverkansbedömningar. Det har även identifierats ett antal betydande faktorer som det fortfarande råder stor osäkerhet kring. Det rekommenderas därför att fylla kunskapsluckor och att utöka modellerna med både fler alternativ och fler faktorer för att få en mer detaljerad bild av vilken teknik som kan leda Sverige mot en hållbar framtid.
The transport sector accounts for one fourth of Sweden’s total energy use and causes one third of the national emissions of greenhouse gases. At the same time, the Swedish government has set high goals: the vehicle fleet shall be fossil-independent until 2020 and Sweden shall not have any net emissions of greenhouse gases 2050. Quick and powerful actions are needed in order to reach these goals. Electrification has been pointed out as a key factor for success. In order for electric vehicles to be able to challenge and replace the fossil system, investment in new infrastructure is necessary. Fast chargers, where passenger cars can recharge their battery in short time, are already in place in many parts of Sweden. Electric roads is a term for new and innovative technologies where vehicles are charged from the road while they are driving. But which technique is the most strategic stepping stone on the way to sustainability? This study has its ground in the framework for strategic sustainable development which can be used to plan for sustainability in complex systems. At its core it uses backcasting from four basic sustainability principles. This work uses a combination of different methods to investigate the environmental impact and costs of fast charging infrastructure and electric roads from a strategic life cycle perspective. That information is then used to build models to take a closer look at how emissions to the environment change per invested Swedish crown, also dependent on how the used electricity is produced. The results show a large potential to decrease the environmental impact for both techniques, but it is strongly dependent on the electricity mix. Furthermore, this work shows that is is important to include the environmental impact of the infrastructure itself in life cycle analyses, because it can has a significant share in the total emissions. Finally, it is pointed out that it often not is the case that the emissions of carbon dioxide equivalents are the most important impact. It is therefore crucial to use a more holistic perspective in life cycle impact assessments. This work has identified a number of factors with large relevance but also large uncertainty. It is therefore recommended to fill the identified knowledge gaps and to expand the presented models with more factors and more alternative techniques, to get a more detailed picture of which solution is the best stepping stone on Sweden’s way to a sustainable future.
Greencharge Sydost

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Sandström, Anders. "Hållbara transporter i Hemavan Tärnaby och Åre : En innehållsanalys av 13 Svenska turistaktörers hemsidor." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-106094.

Full text

Abstract:

Transport is an important aspect to take account in efforts to achieve sustainable tourism development. If we do not change our behavior regarding travel, the consequences will be significant for the environment. This study examines the various transport operators on the two Swedish ski resorts if their websites and marketing are different from each other in the mode selection. The destinations are Åre and Hemavan Tärnaby. They studied modes are two Swedish airlines, two train companies, three bus companies and three taxi companies.These corporate websites are studied with a content analysis in which the results of the keywords that have been developed are scored according to different categories. The result shows that big companies such as airlines and train operators display a deliberate and far-reaching work with environment and sustainability issues. Large taxi companies have a good job while small taxi business seems to have less opportunities and willingness to work with these issues. The bus companies' websites also have lower scores and are worse in presenting its environmental work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hausenkamp, Elin Magdalena. "Pendlarvänligt cykelnät : En fallstudie om förutsättningarna för ökad cykelpendling i Kristianstad." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-781.

Full text

Abstract:

I denna uppsats ställs frågan hur Kristianstads infrastruktur motsvarar den fysiska utformningen som förekommer i framgångsrika cykelstäder, där andelen cykelpendlare är hög. Studien går därför ut på att undersöka vad begreppet cykelvänlig stad innebär och att analysera Kristianstads cykelnät, vilket gör det möjligt att föra en diskussion om hur Kristianstad skulle kunna förbättra de fysiska förutsättningarna för ökad cykelpendling. Examensarbetet har bedrivits inom ramen av en fallstudie där flera olika metoder använts dels för materialinsamling, dels för att kunna jämföra resultatet av insamlat material med och mot varandra. Målet med tillvägagångssättet har varit att försöka återspegla en så korrekt bild av rådande förhållande i Kristianstad som möjligt. Genomförd litteraturstudie av aktuell forskning och den nedskrivna praktiken hos framgångsrika cykelstäder visar på en samstämmighet i vilka kunskaper som finns i ämnet. Ingen vet exakt hur mycket olika strategier har påverkat en stads popularitet bland cyklister, men att kombinationen av ett antal åtgärder uppenbart gett resultat. Något som gör att kunniga kan resonera kring vad som troligen är betydelsefullt och vad som inte är det. För denna studie blir det dock en aning problematiskt när det inte finns några vetenskapligt belagda analysmetoder för en cykelnätsanalys, vilket gör att mer genomförande-inriktad litteratur gjort egna tolkningar där föreslagen analysmodell varierar. Hur Kristianstads cykelnät analyserats baseras därför på kunskap om vad man tror kan vara relevant att inkludera i analysen utifrån ett pendlarperspektiv. Ur analysen av de fysiska förutsättningarna för cykelpendlare hittades ett antal företeelser som kan anses bristfälligt: stadens glesa struktur, att trafiksäkerheten på ett antal platser är högst måttlig eller låg och att det på vissa sträckor kan vara svårt för pendlare att hålla en jämn och hög hastighet. I det avslutande kapitlet diskuteras cykelnätets potential för ökad cykelpendling och där ett antal stråk föreslås särskilt anpassas för lite längre och snabbare cykelresor. Något som tillsammans med andra åtgärder, såsom att marknadsföra cykling eller göra det kostsammare att köra bil inne i staden, skulle kunna uppmuntra till ett ökat cykelpendlande i Kristianstad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Ölfvingsson, Manne. "Varför spårväg i Uppsala? : En kvalitativ studie av spårvägsprojektet i Uppsala." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376601.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka spårvägsprojektet i Uppsala. Studien ska identifiera de huvudsakliga faktorerna som har varit avgörande för valet av spårväg. Det studeras även hur projektets beslutsfattare resonerar kring en spårväg utifrån de tre hållbarhetsaspekterna och hur privatbilismen förväntas påverkas. Genom intervjuer med tjänstemän och politiker ska studiens frågeställningar besvaras. Intervjusvaren kompletteras med tidigare forskning inom ämnesområdet och styrdokument från Uppsala kommun. Resultatet visar att kapaciteten är en av de viktigaste faktorerna bakom valet av spårväg. I takt med den befolkningsökning som förväntas i Uppsala behöver staden en kapacitetsstark kollektivtrafik som klarar av att hantera dessa nya stora flöden. En annan viktig faktor bakom valet av spårväg är de miljömässiga fördelarna, till exempel som att spårvägen ska drivas på förnyelsebar el. Minskad privatbilism är inget uttalat mål med spårvägen, men biltrafiken förväntas ändå minska som en följd av att en spårväg anses vara attraktiv och får en hög medelhastighet i samband med den höga prioritering som spårvägen ska erhålla. Finansieringen anses vara en av de största utmaningar med att få spårvägen realiserad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Johansson, Robert, and Christoffer Lövgren. "Faktorer för logistiklokalisering som utgår ifrån tre dimensioner av hållbar utveckling : En studie ur ett regionalt utvecklingsperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22215.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anläggningslokalisering är för de flesta organisationer ett strategiskt beslut och traditionellt sett har dessa beslut beserats på kostnadsorienterade modeller. Dessa modeller kan beskrivas som matematiska eller faktorvärderande. Historiskt sett har dessa modeller använts för att bestämma ekonomiskt lämpliga placeringar men när andra fördelar som miljö och sociala fördelar kan öka en organisations konkurrensfördelar har intresset för hållbar utveckling ökat. I dagsläget finns dock inga modeller där hänsyn tas till hållbar utveckling för anläggningslokalisering. Det framgår att kunskapen om hållbar utveckling vid logistiklokalisering är bristfällig och att det finns ett behov att introducera hållbara aspekter vid beslutsfattande som rör lokalisering. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka hållbara faktorer som är viktigast vid logistiklokalisering samt att rangordna dessa med en modell som utgår ifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling; ekonomi, socialt och miljö. Metod: En litteraturstudie gjordes på vetenskapliga artiklar, böcker och dokument som berör de ämnen som varit aktuella för denna studie. För att komplettera teorin gjordes en fallstudie med intervjuer på organisationer som jobbar med regional utveckling samt med en upphovsman av en lokaliseringsmodell som börjat jobba med hållbarhet. Resultat: I resultatet samlades respondenternas synpunkter om hållbarhet och arbetet med hållbar utveckling inom logistiketableringar. Analys och Diskussion: det framkom att respondenterna hade lite olika synvinklar på hållbarhet men att de ändå kom fram till samma slutsats. Samtliga respondenter tog upp hållbara transporter, kompetenstillgången och tillgången på arbetskraft som viktiga aspekter för hållbara etableringar. För att motivera hållbara logistikverksamhets-lokaliseringar visade sig tillgången till dessa faktorer vara viktiga. När analysen sammanställdes visade det sig att sex faktorer trädde fram i intervjusvaren samt även i teorin. Dessa var hållbar infrastruktur, livscykelperspektiv, omgivningens påverkan, logistikparker, arbetskraft och mångfald. Slutsats: De sex kriterierna som togs fram rangordnades med hjälp av en AHP-beslutsmodell och det visade sig att hållbar infrastruktur är viktigast för hållbar utveckling inom logistiklokaliseringar. Därefter kom livscykelperspektiv, logistikparker, arbetskraft, omgivningens påverkan och till sist mångfald. Lärdomarna efter denna studie är att hållbarhet inom lokalisering fortfarande är bristfällig och att lokalisering bör ske utifrån samarbeten och arbetskraftutveckling i större grad. Genom att föreslå viktiga faktorer finns nu ett ramverk att jobba efter när det kommer till hållbara logistiklokaliseringar.
Background: Facility location is for most organizations a strategic decision and traditionally, these decisions have been based on cost-oriented models. These models can be described as mathematical or evaluative factor. Historically, these models are used to determine the appropriate economic placements but other benefits such as environmental and social benefits can increase an organization's competitive advantage when interest in sustainable development has increased. In the current situation, there are no models that take into account sustainable development in facility location. It is clear that knowledge of sustainable development in logistics business location is flawed and that there is a need to introduce sustainable aspects when making decisions related to localization problems. Purpose: The purpose of this study was to identify the most important sustainable factors in logistics business location and to rank them with a model based on the three dimensions of sustainable development; economic, social and environmental. Method: A literature review was conducted based on scientific articles, books and documents related to the topics that have been considered for this study. To complement the theory a case study was implemented based on interviews with organizations that work with regional development as well as an author of a localization model with sustainable aspects. Results: The respondents view on sustainability and sustainability in logistics were collected in this section. Analysis and Discussion: It was revealed that the respondents had slightly different perspectives on sustainability but they still came to the same conclusion. All respondents talked about sustainable transports, availability of labor workers and also availability of skilled personnel as important aspects of sustainable establishments. To motivate sustainable logistics localizations it came clear that access to these factors is important. When the analysis was compiled, it was found that six factors emerged in the interview responses, as well as in theory. These were sustainable infrastructure, life-cycle perspective, influences on the surroundings, logistics parks, labor and diversity. Conclusion: The six criteria that were developed were ranked using an AHP decision model, and it turned out that sustainable infrastructure is the most important factor for sustainable development in logistics localizations. Then came the life-cycle perspective, logistics parks, labor, influences on the surroundings and ultimately diversity. Lessons learned by this study are that the sustainability in localization is still inadequate and that the localization should be based on partnerships and workforce development to a greater degree. By proposing important factors a framework is developed to work by when it comes to sustainable logistics localizations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Wiklund, Emma, and Johan Eriksson. "Hållbarhetsarbete för transportföretag : En fallstudie utförd hos företag i Gävleborg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22167.

Full text

Abstract:

Introduktion: Ökade transporter på den globala marknaden påverkar miljön negativt. Detta har lett till ett ökat intresse för mer hållbara logistiklösningar. Transportföretagen spelar en stor roll för att uppnå de satta miljömålen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur transportföretag arbetar med hållbarhetsfrågor idag och vilka faktorer som kommer vara viktiga i framtiden. Metod: För att kunna svara mot syftet antogs ett angreppssätt i två steg. Litteratur samlades in och användes som grund för kunskap inom området. Samtidigt som intervjuer genomfördes med tre transportföretag. Deras svar jämfördes med varandra och ställdes mot den insamlade teorin i en analys. Utifrån denna analys drogs en slutsats. Resultat: De två mindre företagen hade inga kundkrav på sig angående hållbarhet, deras arbete kom främst inifrån. För alla deltagande företag innebär hållbarhet mest miljödimensionen. Fokus för alla ligger på att minska koldioxidutsläppen, främst genom val av miljöklassade fordon, val av drivmedel samt minskning av bränsleåtgången. Transportföretagen är miljöcertifierade och arbetar kontinuerligt med att bli bättre i sitt miljöarbete. De har utbildat sina chaufförer och satt in IT-system för direkt återkoppling, detta gör att förarna lättare kan tänka på miljön i sin körning. För att uppnå en hög fyllnadsgrad gäller det att utnyttja lastkapaciteten till max och undvika tomma körningar. Därför samarbetar företagen med konkurrenter och hämtar gods åt varandra. Slutsats: Det finns hjälpmedel att tillämpa för att erhålla hållbarare transporter. Dessa är val av fordon, val av bränsle, utbildning, IT-system, packningslösningar och samkörning. De viktigaste faktorerna för transportföretagen är idag val av fordon, drivmedel och bränsleåtgången. Inför framtiden händer det mycket på bränslefronten, bland annat en utveckling gällande elfordon och elvägar samt biobränslen. Även en attitydförändring gällande hållbarhet för uppköparna av transporttjänster behövs då det i dagsläget fokuseras för mycket på priset.
Introduction: Increased transports on the global market is effecting the environment negatively, which has led to an increased interest in sustainable logistics. The logistics service providers (LSPs) play a major role in achieving the set environmental goals. Purpose: The purpose of this study is to examine how LSPs can be more sustainable today and in the future. Methodology: In order to answer the purpose of the paper two phases were used. Literature was collected and used as the basis of knowledge in the field. At the same time interviews were conducted with three LSPs. Their answers were compared with each other and with the literature. From the analysis a conclusion was drawn. Results: The two smaller companies had no demands from customers regarding their work with sustainability. For all the involved LSPs sustainability mostly meant the environmental aspect. Their focus is on reducing carbon dioxide emissions, this is achieved by using environmentally certified vehicles, choice of fuels and reducing the fuel consumption. The three LSPs all have an environmental management system and work continuously to be more sustainable. They have trained their drivers and have set up an IT-system for direct feedback. This helps the drivers to see the impact their driving has on the environment. To achieve a high fill ratio the companies avoid empty runs and try to maximize the cargo capacity. The LSPs collaborate with competitors and pick up cargo for each other. Conclusion: There are tools to apply to obtain more sustainable transports. These are the choice of vehicle, the choice of fuel, fuel consumption, training, IT-systems, packaging solutions and collaboration. The most important factors for the LSPs today are the choice of vehicles, the choice of fuel and fuel consumptions. A lot is happening in the area of alternative fuels including the development of biofuels, electric vehicles and electric roads. Also a change of attitude from the transport buyers regarding the sustainability is needed because today they mainly focus on the price.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Lindell, Ida, and Kurki Stefan Engström. "Hur autonoma first mile last mile-fordonkan användas i Åkersberga år 2030för att bidra till hållbara transporter." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-210780.

Full text

Abstract:

Sedan autonoma fordon började få allt mer uppmärksamhet i media har det diskuterats hur dessa kan tänkas förändra transportsystemet. Samtidigt ökar kraven på hållbara transporter och tiden för att nå Europakommissionens mål om fossilfria bränslen år 2050 blir allt kortare. En av utmaningarna för att skapa ett mer hållbart samhälle är att förbättra de så kallade First Mile Last Mile (FMLM)-transporterna. Det här arbetet har därför inriktat sig på att undersöka hur autonoma FMLM-fordon kan användas för att skapa ett mer hållbart transportsystem. Arbetet har avgränsats till orten Åkersberga i Stockholms Län och hur de autonoma FMLM-fordonen kan användas som komplement till kollektivtrafiken år 2030. Arbetets syfte har därmed varit att ta fram ett förslag på ett autonomt FMLM-persontransportsystem som kan komplettera kollektivtrafiken i Åkersberga år 2030. Under arbetet har en litteraturstudie genomförts där transporttrender, resvanor och vad som krävs för att uppnå hållbar transport inom samtliga aspekter har undersökts. Under litteraturstudien undersöktes även vad det finns för autonoma FMLM-fordon och hur de används. Metoder som personas och scenarioteknik har använts för att undersöka hur de autonoma fordonen skulle komma att användas och vilka krav som ställs på desamma. Slutligen har ett förslag på implementering av autonoma FMLM-fordon i Åkersberga tagits fram, och dess påverkan på hållbarheten har studerats. Slutsatsen blev att autonoma FMLM-fordon, använda som ett tydligt komplement till den "traditionella" kollektivtrafiken, skulle kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem i flera aspekter. Framför allt skulle det kunna förbättra tillgängligheten men även bidra till minskade utsläpp. Om det kommer vara relevant att använda autonoma FMLM-fordon i framtiden kommer dock bero på utvecklingen av tekniken och samhällets utformande. Därför kan en framtid med autonoma FMLM-fordon kännas rimlig idag men det finns inga garantier för att det kommer vara så år 2030.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Wiberg, Sara. "Hinder och drivkrafter för ett medlemskap i en bilpool." Thesis, Umeå universitet, Kulturgeografi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104600.

Full text

Abstract:

This study focuses on carpooling and how carpools can be better integrated into today's society. The purpose of the study is to investigate what affects the motorist’s decisions to become a member of a carpool. The study will highlight the barriers and drivers of membership in a carpool. It is important for the future to change the attitude of motorists and get more motorists to choose more sustainable modes, as is the concept of carpooling is a good solution. The study is based on a qualitative approach with six respondents from the Eskilstuna municipality. The interviews have been analyzed through thematic analysis. The results from the interviews indicate that economy is the most important factor influencing the decision to become a member of a carpool. The barriers with a carpool is convenience and flexibility. Respondents agree that Eskilstuna has good potential to become a sustainable city. They believe that carpools in the future will be a common compromise of having to own a private car. Keywords: Accessibility, sustainable transport, carpool, car-sharing, mobility, motoring
Denna studie syftar till att diskutera bilpooler som hållbart resande för bilisterna i Eskilstuna kommun. Detta för att skapa en förståelse kring vad som påverkar bilisten val av att bli medlem i en bilpool. Vidare ska studien belysa vilka hinder och drivkrafter bilisten ser med att vara medlem i en bilpool. Det är viktigt för framtiden att ändra attityden hos bilisterna och få fler bilister att välja mer hållbara transportsätt och då är konceptet bilpool en bra lösning. Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med bilister i Eskilstuna kommun. Intervjuerna har analyserats med den tematiska analysmetoden. Resultatet av intervjuerna visar att ekonomin är den främsta drivkraften till ett medlemskap i en bilpool. De främsta hinderna med ett medlemskap i en bilpool är bekvämlighet och flexibilitet. Respondenterna är överens om att Eskilstuna har goda förutsättningar för att bli en mer hållbar stad i framtiden. De tror att bilpooler i framtiden kommer bli en vanlig kompromiss till att behöva äga en egen bil. För att få fler bilister att välja ett medlemskap i en bilpool krävs det att ändra attityder och bilpooler måste marknadsföras på ett bättre sätt. Nyckelord: Tillgänglighet, hållbara transporter, bilpool, bildelning, mobilitet, bilismen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Helleberg, Tomas. "Effekter av att prioritera cyklande i korsningar : Cykelöverfarten som medel att nå politiska mål om jämställdhet, trafiksäkerhet och hållbara transporter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Arkitektur och vatten, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-77880.

Full text

Abstract:

För att studera effekterna av att samhället prioriterar cyklande i ej signalreglerade korsningar, har en tvärvetenskaplig litteraturstudie om attraktiv cykelinfrastruktur och trafiksäkerhet genomförts tillsammans med en före-efter studie som genomförts vid fyra nya cykelöverfarter som byggts i Umeå. Cykelöverfarten är en ny typ av korsning som infördes 2014 som prioriterar cyklande likt gående prioriteras på övergångsställen efter den så kallade zebra-lagen, men cykelöverfartens utformningskrav med hastighetsäkring skyltar och vägmarkering innebär att korsningar måste byggas om för att bli cykelöverfarter, och deras spridning i landet varierar, där Gävle kommun tidigt har varit framstående. I trafikstudien har cyklandes kön, väjningsbeteende, riktning och hastighet noterats, samt motortrafikanters väjningsbeteende, totalt har ca 4700 trafikanters noterats och över 800 interaktioner mellan cyklist och bilist observerats. Resultatet visar främst på en stor skillnad mellan cyklande kvinnor och män på cykelpassager, där kvinnor väjer mer för bilar än män, men också att denna skillnad minskar när en cykelöverfart anläggs. Mindre än hälften av interaktioner mellan bilar och cyklar sker enligt trafikreglerna på cykelpassager. Potentialen att öka väjning mot cyklande med en cykelöverfart beror till stor del på utformning och hur väjningsbeteendet såg ut före insatsen då väjningsbeteende på cykelpassager varierar mycket mellan platser, medan en väl utformad cykelöverfarten visar på en god potential att nå 90% väjningsgrad med liten variation mellan platser. Hälften av cyklande i Sverige som skadas i krock med bilar skadas i korsningar, där kvinnor är mer drabbade än män. Cykelns hastighet upp till 25km/h och biltrafikens ofta höga hastighet gör det svårt för trafikanter att hinna se och väja i tid i korsning, varför cykelöverfartens varningsskyltar och hastighetssäkring för motortrafiken, samt goda fria siktlinjer är avgörande för en förutsägbar och trygg trafikmiljö med färre hårda inbromsningar. Trafikstudien visar att cyklandes hastighet ökar med i genomsnitt 2 km/h på cykelöverfarter för de flesta cyklande. Det har i tidigare studier visats att risken för olyckor inte ökar när cykelöverfarter anläggs och i litteraturstudien bekräftas detta även på teoretisk grund, cykelöverfarten har god potential att med rätt utformning skapa trafiksäkra platser där cyklister inte behöver vara modiga för att ta sig fram. Just trygghet är en viktig faktor i cykelplanering då upp till hälften av befolkningen undviker att cykla av rädsla snarare än att inte kunna eller vilja cykla. Då kvinnor är dokumenterat mer otrygga cyklande än män kan trygghetssatsningar i cykelplaneringen som cykelöverfarter betraktas som jämställd-, eller om man vill, feministisk trafikplanering. En god cykelinfrastruktur medger snabba, trygga och trevliga resor med cykel, snarare än att behöva motiveras av hälsa och miljöskäl. En god cykelinfrastruktur kännetecknas av breda släta vägar utan hinder med god separation från gående och bilar, vilket även gynnar de gående och även drift och underhållsfrågor då en mer komplicerad utformning försvårar exempelvis snöröjning. Cykelöverfartens hastighetssäkring gör cykelbanan både slätare och ökar vattenavrinning även utanför interaktion med andra trafikslag. Gående och cyklande bör separeras för bådas skull, men det kan generera konflikter i gränslandet mellan separation och gemensamma ytor med gång och cykelvägar som ofta är gemensamma jämfört med de uppdelade gång & cykelöverfarterna eller passager. Alternativa utformningar bör övervägas där det antingen finns en konsekvent separation mellan gående och cyklande, eller att man ser över behovet av övergångsställen i lågtrafikerade korsningar som istället kan vara enbart cykelöverfart som kan anpassas för ledstråk. För en ökad cykling är cykelinfrastruktur att betrakta som en hygienfaktor, vill man nå längre krävs hela-resan perspektivet både vad gäller parkering, omklädning och ekonomiska incitament, samt att för biltrafiken minska framkomlighet och parkeringsutbud. Antalet bil – cykelinteraktioner i korsning är beroende av trafikflödet i båda riktningar och kommer koncentreras till några få platser och tidpunkter i staden vilka kan prioriteras i arbetet, samtidigt som behovet av trafiksäkerhetshöjande åtgärder är stor även där interaktioner är mer osannolika längst exempelvis cykelpendlingsstråk och skolvägar.
To study effects of prioritizing cyclists in non-signalized road crossings, a cross discipline literature study about attractive bicycle infrastructure and traffic saftey for cyclists has been conducted, along with four observational before and after studies when prioritized bicycle crossings are built in Umeå, Sweden, the Swedish ‘Cykelöverfart’ was introduced in 2014, with demands on speed reduction and signage, where car drivers needs to yield to cyclist just like they are to yield to pedestrians at zebra crossings in Sweden since 1999. In this study the cyclist’s genders, yielding behavior, direction and speed been noted, along with motor traffic yielding behavior, in a total of 4700 vehicle movements have been noted and more than 800 bicycle – car interactions have been reviewed. The main result is that there is a big difference in male and female yielding behavior on bicycle in interaction with cars at a unprioritized road crossing, where cycling women yield more than men, but also that this difference between men and women decrease when a cykelöverfart is built. Less than half the car – bicycle interaction at unprioritized road crossings where bicyclist should yield are done in accordance with traffic rules. The potential to increase car drivers yielding to bicyclists with a cykelöverfart depends the crossing and the yielding behavior before since it varies a lot. A well built cykelöverfart has the potential to reach correct 90% yielding behavior. Half the bicyclists injured in car crashes in Sweden are injured in road crossings and women are worse off than men. The bicycle speed of up to 25 km/h and the often too high speed of motor traffic makes it hard for road users to be able to see and yield in time, this is why the mandatory warning signs and speed bump for the motor traffic, and free sight lines are important for a predictable and safe traffic environment with less hard breaking. The traffic study shows that most bicyclist increase their crossing speed with about 2 km/h, but also that the speed of cyclists varies a lot. Previous studies have shown that the risk of accident does not increase when a cykelöverfart is built, and in the literature study this is confirmed on a theoretical level. The cykelöverfart has good potential with the right configuration to create safe places with high traffic safety, where cyclists do not need to be brave to ride. The feeling of saftey is an important factor in bicycle planning since up to half the population limit their cycling because of fear rather than not wanting or being unable to cycle. Since women in studies feel more unsafe than men in traffic, efforts to increase the feeling of saftey, like the cykelöverfart, could be viewed as gender equal traffic planning, or if you want to, feminist traffic planning. Good bicycle infrastructure allows for quick, safe and pleasant trips rather than having to motivate cycling with health or environmental reasons. High grade bicycle infrastructure is characterized by flow on wide smooth roads with few obstacles, well separated from pedestrians on cars, which also protects pedestrians. Wide smooth paths are also easier for operation and maintenance where a more complex configuration complicates for example enough clearing of snow. The cykelöverfart speed bumps makes the cycle track smoother and increase water run-off even when not in interaction with traffic. Pedestrians and cyclists should be separated for both sake, but conflicts can be generated in unclear situations, where combined walking and cycling tracks leads to segregated walking and biking crossings. Alternative configurations should be considered where either the walking and cycling path is also segregated, or that the need for a zebra crossing in low traffic environment are necessary, which in place can be only a cykelöverfart that is made to work for the sight impaired too. For an increased bicycle traffic, bicycle infrastructure is some what of a hygiene factor, if you want to reach higher level of cycling the need to consider the entire trip rises, as well as parking, dressing rooms and economic incentives, and also that car traffic is slowed, have less roads and less or more expensive parking opportunities. The number of bicycle – car interactions are dependent on the flow of traffic in both directions and will be concentrated to a few places and times in a city, places that can be prioritized in the work of bicycle planning, at the same time as the need to increase traffic safety where fewer interactions occur, along cycling routes and close to schools.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

hussein, sahra, and Edyta Jaworska. "Kundfokuserad miljökommunikation med CRM-system : En Fallstudie hos Green Cargo." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13628.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Cadeskog, Nellie, and Elise Estunger. "Kollektivtrafik på en strategisk nivå : En fallstudie om hur fysisk planering möjliggör för kollektivtrafik i Umeå och Gävle." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19654.

Full text

Abstract:

Utsläppen av växthusgaser måste minska för att Sverige ska klara av att nå det långsiktiga klimatmålet som är nettoutsläpp 0 av växthusgaser år 2045. Transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläppen genererade av transporter krävs ett hållbart transportsystem. Omvandlingen till ett hållbart transportsystem kommer kräva omvandlingar i den fysiska planeringen då tidigare planering skapat ett samhälle beroende av bilen. Kollektivtrafik kommer att vara en viktig del i att minska behovet av bilen. Denna uppsats analyserar hur kommunerna Gävle och Umeå hanterar kollektivtrafik på en strategisk nivå. Syftet med uppsatsen är att belysa de svårigheter som finns med att formulera strategier för kollektivtrafik i översiktsplanering. För att komma fram till hur strategier kan formuleras på ett sätt som gör dem enklare att implementera i efterkommande planering. Genom kvalitativ textanalys har kommunernas översiktsplaner, trafikförsörjningsprogram och trafikstrategi undersökts för att se hur kollektivtrafik implementeras i den strategiska fysiska planeringen, vilka motiveringar som gör för placeringar av viktiga målpunkter och vad det är för begrepp som används. Implementeringsteorin används som verktyg i analysen för att komma fram till hur implementeringsprocessen har gått till och varför vissa strategier är mer framgångsrika än andra. Analysen kommer fram till att de vanligaste begreppen som används i översiktsplanerna i samband med strategier för kollektivtrafik är täthet, tillgänglighet och kollektivtrafiknära läge eller koppling till kollektivtrafikstråk. Motiveringen till placering av bostäder, arbetsplatser, verksamheter och service är delvis att de ska gynna ett hållbart transportsystem. Motiveringarna görs också utifrån på vilket sätt strategierna uppfyller de tre dimensionerna av hållbarhet. I trafikstrategin motiveras satsningar på kollektivtrafiken utifrån vad som blir samhällsekonomiskt effektivt. Hur mycket den strategiska planeringen påverkar efterkommande planering beror på strategins tydlighet och om strategin innehåller specifika åtgärder. Utifrån implementeringsteorin kommer det fram att det finns många fler faktorer än en välformulerad strategi som påverkar implementeringen. Exempelvis förutsättningar i kommunen, samarbeten mellan olika aktörer och hur genomförandet tas emot av medborgarna. Resultatet av analysen kommer fram till att det är svårt att beskriva hur en bra strategi ska formuleras för att vara enkel att genomföra för efterkommande planering. Det som kommunerna lyckats bra med är att formulera strategier som bygger på redan etablerad kunskap om vad som förbättrar kollektivtrafiken. Därefter finns en god återkoppling till tidigare ställningstaganden genom hela processen. Som slutsats kommer uppsatsen fram till att implementeringsprocessen är ytterst kontextberoende men en tydlighet i strategierna och en god kommunikation mellan olika aktörer genom hela processen ger bättre förutsättningar för en lyckad implementering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Bösch, Stephan. "The Tragedy of Ordinarity : Culture Constraints on Sustainable Development Based on Public Transport." Licentiate thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2879.

Full text

Abstract:

This licentiate thesis consists of two free-standing papers and a linking essay that links the papers by articulating an overall research aim and common theoretical background. The research aim is kept general and focuses on the role public transport can play in sustainable development. The work aims to contribute to a better understanding of why people do or do not choose to use public transport, to grasp the ideas/attitudes underlying the decisions made regarding the future of public transport, and to make suggestions for solving problems that may arise in public transport.

The thesis has three theoretical bases: transport research, cultural theory, and sustainable development. Transport research is the starting point of the work, and I outline a gap in it that needs to be filled. This gap is filled by drawing on cultural theory connected to geographic terms. Sustainability discourses, on one hand, legitimate the work’s importance but also further stimulate the linking essay. Methodologically, the thesis can be placed in the hermeneutic tradition. Due to the work’s particular alignment with cultural theory, cultural relativism is supported. In addition, the interdisciplinary and multi-methodical approach can be explained by the work’s cultural focus.

Against this background, the research concluded that, as a business, public transport has difficulties achieving the vaguely formulated ideological goals set for it at the national political level. As well, citizens have been marginalised in the goal-setting process. Citizen empowerment and a clearer formulation of the ideological goals are needed. Furthermore, public transport seems to be poorly rooted in society, and the present research found subregional differences that might be culturally based or explainable. The fact that public transport is poorly rooted in society can partially be explained by the marginalisation of citizens from decision making. Cultural differences in and between subregions should thus be taken into account by a farther-reaching customer perspective that acknowledges the importance of subregions. In conclusion, one should be sceptical as to public transport’s role in sustainable development. This pessimism arises from the technological step backward people would have to take in changing their main mode of transportation. Therefore, more all-embracing technical innovations are needed in the transport sector.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Petrus, Bertilsson. "Ett bilfritt Uppsala : En studie om förutsättningar, genomförande och möjligheter." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376536.

Full text

Abstract:

I sin nuvarande form är det allmänt känt att bilismen är en bidragande orsak till den rådande klimatproblematiken. Något som sällan uppmärksammas i lika stor utsträckning är de negativa sidorna som bilismen har i stadskärnor. En av de städer i Sverige som har störst problem med dålig luftkvalitet orsakat av biltrafik är Uppsala. Här har många olika åtgärder vidtagits för att få bukt med problemen, utan önskad framgång. Med anledning av detta syftar föreliggande uppsats till att undersöka ett bilfritt centrum i Uppsala via tvingande styrmedel i form av förbud mot bilism. Uppsatsen syftar till att undersöka en sådan process kronologiskt med fokus på förutsättningar, genomförande och möjligheter. I uppsatsen presenteras en forskningsöversikt där även tre europeiska städer som har infört förbud mot bilism studeras. Vidare genomförs en kvalitativ fallstudie om situationen i Uppsala, vilken analyseras utifrån den tidigare forskningen och de tre studerade städerna. Resultaten tyder på att ett förbud mot bilism är intressant utifrån flera perspektiv. Till exempel uppfyller staden flera av de grundläggande förutsättningar som uppsatsen identifierar som väsentliga för att ett förbud ska kunna genomföras, och flera av de troliga positiva konsekvenserna av ett förbud är intressanta mot bakgrund av dagens problematik och kommunens hållbarhetsarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Paulusson, Malin. "Daily Travel Mode Choice from an Intersectional Perspective : -A Literature Review and a Case Study in Uppsala." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254893.

Full text

Abstract:

The transport sector is an extensive contributor to the total CO2 emissions, and private transports hold a vast share. This has implications on environmental and human health, which eventually have economic consequences for society. Equal access to opportunities is essential in a sustainable society and public transport is a crucial element. Apart from public transport, physical active transport modes are key components in a sustainable transport system. The aim of this thesis was through an intersectional perspective to gain deeper understanding about travel mode choices and to identify barriers to use of public transport. This thesis comprises an extensive literature review of 62 articles, reviews and publications on travel behavior and travel mode choice undertaken in different parts of Sweden, Germany, UK, Portugal and the USA. A limited case study shares through nine qualitative interviews the travel experiences of four men and five women in different ages in Nåntuna/Vilan and Sävja in Uppsala, Sweden. The influencing factors were categorized and later intersectionally analyzed with the respect to gender, age and socioeconomic class. The analysis revealed that travel mode choices are complex and can be made for various reasons. Access to a car, habits, travel pattern and time indicated to be the most influencing factors. Economic resources seemed to influence the availability of transport mode, and indications could be seen that economic resources might impair gender differences. Looking at preferences and actual mode choice, the study sample illustrates that men, older, and richer, are having more opportunities to take their preferable mode choice. Planning factors appeared to both promote and constrain the use of public transport. Public transport seemed to have hard to meet everyone’s need, and indicated to have low competitiveness to the car. It is suggested that future research focuses on how to meet more people’s need in order to increase the use of public transport by its own attractiveness. Further research is also suggested about the health perspective of physical active modes and public transport. The study revealed difficulties in studying experiences outside the white, majority Swedish norm. More time would have been needed to include ethnicity, as it is an important aspect and should be included in future research.
Transportsektorn bidrar till en omfattande del av det totala koldioxidutsläppet, och privata transporter utgör en ansenlig del av detta. De miljö- och hälsomässiga negativa effekterna är betydande, vilket följaktligen kommer att få sociala och ekonomiska konsekvenser. Det övergripande politiska målet är att öka användandet av hållbara transportmedel, så som fysiskt aktiva färdmedel och kollektivtrafik. Lika möjligheter att nå arbeten och service är en förutsättning för ett hållbart samhälle, och kollektivtrafiken är en viktig nyckel till detta. Förutom kollektivtrafiken är också fysiskt aktiva färdmedel, så som cykling och gång, en nyckelfaktor i ett hållbart transportsystem. Syfte: Syftet med den här masteruppsatsen är att få djupare kunskap om de faktorer som påverkar resebeteende och färdmedelsval, samt att identifiera barriärer för kollektivt resande. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv och undersöker hur maktfaktorer som kön, ålder och socioekonomisk klass påverkar valet av färdmedel. Metod: En omfattande litteraturstudie om resvanor och resebeteende i Sverige, Tyskland, Storbritannien, Portugal och USA föregick en fallstudie. Med fokus på de två områdena Nåntuna/Vilan och Sävja, i Uppsala, Sverige, genomfördes en mindre fallstudie. Nio kvalitativa intervjuer belyser fyra män och fem kvinnors erfarenheter från sina dagliga färdmedelsval. Resultat: Av dessa framgår att färdmedelsval är komplexa; de kan göras av olika anledningar, samt olika anledningar kan leda till samma val. En mängd olika faktorer indikerade på att påverka valet av färdmedel, bland annat tillgången till bil, vanor, attityder, resmönster och restiden. Dessutom indikerar resultat att maktfaktorer som kön, ålder och socioekonomisk klass formar möjligheterna till att välja färdmedel. Indikationer tyder på att ekonomiska resurser styr tillgången på färdmedelsval samt kan minska könsskillnader. Det emellertid ringa urvalet exemplifierar att män, äldre och rikare har större möjligheter att välja sitt önskvärda färdmedelsval. Respondenternas erfarenheter visar att planeringsfaktorer kan både främja och försvåra användandet av kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken verkade ha svårt att möta människors olika behov och därmed vara konkurrenskraftig i förhållande till bilen. Mer forskning om detta är nödvändig för att öka och behålla resenärer utifrån kollektivtrafikens egen attraktionskraft. Vidare så föreslås ytterligare studier om länken mellan hälsa, fysiskt aktiva färdmedelsval och kollektivtrafikanvändande. Studien innefattar inte erfarenheter från personer med annan bakgrund än vit, majoritetssvensk eftersom det hade krävt mer tid än vad denna studie medgav. Det är dock ett viktigt perspektiv för framtida forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Vitéz, Johan, Olivia Nilsson, and Jasmine Åström. "Samordnade varutransporter i glesbygd : En fallstudie på Sorsele Kommun." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104234.

Full text

Abstract:

I Sverige finns cirka 3000 småorter och dessa utgör sammanlagt 3 procent av landetsbefolkning. Många av dessa glesbygder tampas med logistiska utmaningar och en problembild finnsgällande halvtomma leveranser som kör långa avstånd utan koordinering. Detta har lett till att flertalet kommuner såsom Ljusdal och Södra Årefjällen har undersökt lösningar i form av samordning. Den starkaste drivkraften för samordning är den minskade miljöpåverkan och ett minskat antal fordon påvägen. Utöver detta bidrar det till att lokala aktörer får ökad konkurrenskraft. Det har visat sig att i kommuner där samordnad varudistribution implementerats så har antalets leveranser reducerats med 50-80%. Studiens syfte är att undersöka hur varutransporter kan samordnas inom och mellan Sorsele kommun och centralorter. Vidare syftar studien till att analysera hur en samordnad varudistribution förändrar transporterna ur ett miljöperspektiv, ekonomiskt perspektiv och hur det påverkar servicenivån. Resultatet av studien har sammanställts av den teoretiska referensramen samt den empiriskt insamlade informationen. Det framkommer att den mest lämpade lösningen för Sorsele kommun är att privata aktörer används för samordningen. Två alternativ rekommenderas för implementeringen. Antingen kan en enskild privat aktör i kommunen ta över samordningen, använda sin egna terminal och samlasta med sina övriga transportuppdrag för att optimera transporterna. Annars kan flertalet parter samarbeta med samordningen och arbeta i zoner inom kommunen samt samlasta sina transporter. Implementeringsprocessen vid samordningen bör följa Vägverkets 6-stegs process;planering, beslut, nulägesanalys, genomförande och utvärdering. Vidare presenteras effekterna som samordningen kommer ha såsom reducerade frakt- och transportkostnader samt minskad miljöpåverkan. Antalet transporter reduceras vid samordning vilket leder till reducerade utsläpp och mindre slitage på vägar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Säfström, Isac, and Nesma Ibrahim. "Sista sträckan av resan : hur arbetar dagens kommuner med elsparkcyklar i praktiken?" Thesis, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176236.

Full text

Abstract:

Den här rapporten diskuterar vilka utmaningar som idag finns med friflytande elsparkcykelsystem i trafiken. Uppsatsen har sin utgångspunkt i att jämföra Göteborgs stad, Linköpings kommun och Norrköpings kommuns arbete med elsparkcyklar i förhållande till den teoretiska referensramen; delad mobilitet, mikromobilitet samt smart mobilitet och hållbara transporter. Ett vidare syfte ligger även i att peka på likheter och skillnader mellan kommunernas arbete, samt undersöka elsparkcykelns potential i utvecklingen av städernas framtida transportsystem. Uppsatsens empiri grundar sig i intervjustudier med fem tjänstemän, samt en dokumentanalys av relevanta dokument inom ämnet. Resultatet påvisar att huvudsakliga utmaningar för kommunerna bland annat ligger i en vag lagstiftning, trängsel, inkludering av olika stadsdelar, felparkering och olovlig körning. I relation till detta har åtgärder som exempelvis avtal mellan kommunerna och uthyrningsföretagen upprättats. Vidare visar resultatet ett intresse från kommunernas sida att i framtiden dra nytt av elsparkcykeln i utveckling av hållbara och delade transporter. I koppling visar analysen att en viktig del i att möjliggöra denna utveckling, bland annat, ligger i att integrera elsparkcykeln med andra trafikslag samt tillgodose relevant information till användare.
This report discusses the challenges that exists today with free-floating electric scooter systems in traffic. The essay is based on comparing the City of Gothenburg, Linköping Municipality and Norrköping Municipality´s work with electric scooters in relation to the theoretical frame; shared mobility, micromobility and smart mobility and sustainable transport. A further point also lies in pointing out similarities and differences between the municipalities work and examining the potenital of the electric scooter in the development of the cities´ future transport systems. The essay´s empirical data is based on interview studies with five employees, as well as a document analysis of relevant policy documents in the subject. The results show that the main challenges for the municipalities lie in vague legislation, congestion, inclusion of different districts, incorrect parking and illegal driving. In relation to this, measures such as agreements between the municipalities and the rental companies has been drawn up. Furthermore, the results show an interest on the part of the municipalities to benifit from the electric scooter in the development of sustainable and shared transports in the future. In connection with this, the analysis show that an important part in enabling this development, among other things, lies in integrating the electric scooter with other modes of traffic and providing relevant information to users.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Bjarnestam, Jesper. "En hållbar trafiklösning för nya Slussen? : Uppfattningar om hållbarhet och hållbar stadsutveckling i Slussenprojektet." Licentiate thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-152638.

Full text

Abstract:

This thesis examines perceptions of sustainability and sustainable urban development among actors involved in the project of rebuilding Slussen in central Stockholm. Views on the suggested new traffic solution and what would make a sustainable solution, the concepts of sustainability and sustainable urban development and how these concepts are interpreted and applied as policy, are especially investigated. A semi-structured qualitative interview study has been carried out and the respondents include city officials, politicians, representatives of interest groups, consultants and researchers. Stockholm, European Green Capital in 2010, sets high goals for sustainability. As concept, sustainability is also frequently used in much of the city´s planning material such as the budget, environmental programme and urban development documents. However, it has not been included in the goals of the Slussen project. Even though, interviewees representing the city view the project as a sustainability project whereas other respondents clearly question this view. The study suggests that a determining factor for this division is how the sustainability concept is defined (or not), also how car traffic is viewed in urban sustainable development. The thesis shows that instead of planning for sustainable transportation, traditional business-as-usual traffic planning has dominated the Slussen project. The main reasons are that the new traffic solution, although including new walking and cycling bridges as well as a new bus terminal, includes planning for increased car traffic, an eight lane bridge to provide for it and a high degree of separation instead of integration of transport modes. Many of the interviewees also perceive of the suggested new main bridge as a motorway and the walking bridge as being both socially and culturally unsustainable in its long and narrow design. The new traffic solution in itself is viewed as unsustainable since it would bring about the abandonment of a more than 300 year old tradition of double and equal bridges at Slussen. Finally, the study suggests that the planned new traffic solution would have both looked different and been perceived of as more sustainable if sustainability had been included in the project goals. However, this would only have been the case if the concept was properly defined and implemented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Anttila, Matilda. "Viktiga funktioner och designfaktorer i resecentrum : Klimatanpassningar för subarktiskt klimat." Thesis, Luleå tekniska universitet, Arkitektur och vatten, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-82824.

Full text

Abstract:

I Sverige finns en enighet om att kollektivtrafiken måste utvecklas om målsättningar för klimat och attraktiva städer ska kunna nås. Trafiksystemets utformning har i sin helhet stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Resecentrumen håller på att få en allt viktigare roll i stora som små städer. I Gällivare pågår den så kallade Samhällsomvandlingen som en konsekvens av LKAB:s gruvdrift i Malmberget och det finns önskemål från Gällivare kommun om att utveckla Gällivares resecentrum som en del i att göra staden mer attraktiv för invånare och besökare. Syftet med studiens första del var att undersöka vilka funktioner och designfaktorer som är viktigast för att ett resecentrum ska upplevas som användbart och attraktivt av resenärer och andra som rör sig kring resecentrumet, samt undersöka hur dessa funktioner och designfaktorer skulle kunna anpassas till ett subarktiskt klimat. Många lösningar för utformning av urbana miljöer är främst anpassade för varmare och mindre varierat klimat än det subarktiska. Studiens andra del var att ta fram ett konceptförslag för resecentrumet i Gällivare, där subarktiska klimatförhållanden råder. Konceptförslaget bygger på resultatet av arbetets första del och på analyser som utförts i Gällivare. Arbetet började med en litteraturstudie som resulterade i två analysmallar, en för analys av generella funktioner och design i resecentrum och en för analys av hur klimatfaktorer påverkar utformningen. Därefter utfördes referensstudier som analyserades med hjälp av den första mallen. Gällivare resecentrum utvärderades med båda analysmallarna och en platsanalys utfördes på Gällivare. En syntes togs fram och användes tillsammans med platsanalysen för att ta fram konceptförslaget. Syntesen visade att viktiga faktorer kunde kategoriseras inom områdena ljus, rumslighet, attraktivitet, struktur, prioritering, nod i staden och trygghet. Ljuset fick stor betydelse i konceptförslaget, både för att platsen ska upplevas som trygg och tydlig men också för dess estetiska kvaliteter. Under årets mörka period är belysningen det mest framträdande i utemiljöerna, särskilt när snö täcker marken, belysningen kan då användas för att göra utemiljöerna mer attraktiva. En förbättrad rumslighet i utemiljöerna kan skapa bättre mikroklimat och på så vis skapa mer attraktiva utemiljöer även under delar av året med mer krävande klimatförhållanden. Resecentrumets olika delar bör förhålla sig till varandra på ett tydligt och logiskt sätt och plats lämnas för förvaring av snö. Det ska finnas gott om ytor för gående och cyklister och det ska vara lätt att röra sig inom resecentrumet. För att säkerställa framkomlighet även under vintersäsongen kan markvärme användas på de viktigaste stråken. De klimatförhållanden som är vanliga i subarktiska miljöer, exempelvis snön, kan lyftas fram på ett sätt som gör att de bidrar till platsens identitet och attrraktivitet.
There is a consensus in Sweden that public transport must be developed if goals for climate and attractive cities are to be achieved. The overall design of the traffic system is of great importance for long-term sustainable development. Travel centers are gaining an increasingly important role in large as well as small cities. Gällivare is undergoing the so-called Urban Transformation as a consequence of LKAB’s mining operations in Malmberget and there is a request from Gällivare municipality to develop Gällivare travel center as a part of making the city more attractive to residents and visitors. The purpose of the first part of the study was to investigate which functions and design factors are most important for a travel center to be perceived as useful and attractive by travelers and others passing through the center, and to investigate ow these functions and design factors could be adapted to a subarctic climate. Many solutions for the design of urban environments are mainly adapted to warmer and less varied climates than the subarctic. The second part of the study was to develop a concept for the travel center in Gällivare, where subarctic climatic conditions prevail. The concept is based on the results of the first part of the study and on analyzes performed in Gällivare. The study began with an extensive literature study that resulted in two templates for analysis, one for analysis of general functions and design in the travel enter and one for analysis of how climate factors affect the design. Subsequently, reference studies were performed, analyzed with the first template. Gällivare travel center was evaluated with both templates and a site analysis was performed at Gällivare. A synthesis was developed and used together with the site analysis to produce the concept. The synthesis showed that important factors could be categorized in the areas of light, spaciousness, structure, prioritization, city node and safety. During the dark part of the year, the lighting is the most prominent in the outdoor environments, especially when snow covers the ground. The lighting can then be used to make the outdoor environments more attractive. An improved spatiality in outdoor environments might create a better microclimate and thus create more attractive outdoor environments even during parts of the year with more demanding climatic conditions. The different parts of the travel center should relate to each other in a clear and logical way and space should be left for snow storage. There should be plenty of space for cyclists and it should be easy to move within the travel center. To ensure availability even during the winter season, ground heating can used on the most important lanes. The climatic conditions that are common in subarctic environments, such as the snow, can be highlighted in a way that makes them contribute to the identity and attractiveness of the place.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Adolfsson, Eric, and Marius Sandberg. "E-handelsföretags utmaningar inom logistikhantering : En kvalitativ studie om hur en ökad miljömedvetenhet och krav på korta leveranstider sätter press på e-handelsföretags logistikhantering." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167079.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det miljömässiga hållbarhetstänket är en drivande faktor inom logistikutvecklingen i samband med de påtryckningarna från både samhället och dess konsumenter. Den kraftiga tillväxten inom e-handeln har satt e-handlare i en svår situation då kraven på korta leveranstider påverkar deras arbete med att även arbeta mer miljömässigt hållbart. Här sätts företagens logistikhantering på prov, då dilemmat mellan leveranstider och miljömässigt hållbara leveranser tvingar företagen att hitta en balans mellan de två. Därmed påvisas det att e-handelsföretagens arbete med sin logistikhantering blir deras sätt att överkomma denna problematik. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring hur ehandelsföretag arbetar med sin logistikhantering för att hålla sig konkurrenskraftiga. Frågeställning: 1) Hur påverkar efterfrågan av miljömässigt hållbara transportlösningar e-handelsföretags logistikhantering? 2) Hur arbetar e-handelsföretag med sin logistikhantering för att möta efterfrågan på korta leveranstider? Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och genom en flerfallsstudie har fyra fallföretag valts att studeras. Det perspektiv som valdes inom studien är det hermeneutistiska perspektivet med en abduktiv ansats. Insamlingen av empirin har skett med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med en respondent från respektive fallföretag. Den empiriska data har även kompletterats med dokumentstudier Slutsats: Från studien kunde vi komma till slutsatsen att e-handelsföretags arbete med att erbjuda miljömässigt hållbara leveranser härstammade från flera faktorer. Där valet att outsourca sina godstransporter och ett ökat användande av hemleveranser i kombination med allt mer automatiserade och information-drivna lagerverksamheter var deras sätt att möta denna efterfrågan. Då dilemmat med att arbeta miljömässigt hållbart inte alltid korrelerar med e-handelsföretagens ambitioner att erbjuda korta leveranstider visade det sig att områden som fyllnadsgrad var en aspekt där leveranstid visade sig vara viktigare och därav fortsätter e-handlare att behålla sina låga fyllnadsgrader. Bortsett från fyllnadsgrader är automatisering och användandet av informationssystem områden där miljömässigt hållbara leveranser och korta leveranstider korrelerade.
Background: The environmental sustainability concept is a driving factor in the development of logistics in connection with the pressures from both society and its consumers. The strong growth in e-commerce has put e-retailers in a difficult situation as the requirements for short delivery times affect their work to work even more environmentally sustainable. Here, companies logistics management is put to the test, as the dilemma between delivery times and environmentally sustainable deliveries forces the companies to strike a balance between the two. Thus, it is demonstrated that the e-commerce companies work with their logistics management becomes their way of overcoming this problem. Purpose: The purpose of this study is to contribute to a better understanding of how e-commerce companies work with their logistics management to stay competitive. Research question: 1) How does the demand for environmentally sustainable transport solutions affect e-commerce companies' logistics management? 2) How does e-commerce companies work with their logistics management to meet the demand for short delivery times? Methodology: The study has a qualitative research strategy and through a case study, four case companies have been selected to study. The perspective chosen within the study is the hermeneutic perspective with an abductive approach. The collection of the empirical data was conducted using four semi-structured interviews with one respondent from each case company. The empirical data has also been supplemented with document studies Conclusion: From the study, we were able to conclude that the e-commerce companies efforts to offer environmentally sustainable deliveries can be derived from several factors. Where the choice to outsource their freight transport and increased use of home deliveries in combination with increasingly automated and information-driven warehousing operations was their way of meeting this demand. As the dilemma of working in an environmentally sustainable manner does not always correlate with the ambition of e-commerce companies to offer short delivery times, it was found that areas such as fill rates were an aspect where delivery time proved to be more important and hence e-retailers continue to maintain their low fill rates. Apart from filling levels, automation and the use of information systems are areas where environmentally sustainable deliveries and short delivery times are correlated.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Sandberg, Lina. "Vad gör en stad cykelvänlig? : En jämförande fallstudie av Helsingborg, Lund och Malmö." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för fysisk planering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14444.

Full text

Abstract:

I denna uppsats utreds vilka metoder och åtgärder som bidrar till att en stad blir cykelvänlig. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som bidrar till att fler väljer att cykla inom staden samt underlättar för de som cyklar. Målsättningen är att komma fram till vilka åtgärder och tillvägagångssätt som en kommun kan använda sig av för att bli mer cykelvänlig och därigenom underlätta för miljövänligt resande. Först läggs en kunskapsgrund vilken mynnar ut i en hypotes om vilka aspekter och områden som är viktiga för att underlätta för och skapa en stadsstruktur som är gynnsam för cyklister. Därefter genomförs en fall- studie av hur Helsingborgs stad, Lunds kommun och Malmö stad har arbetat med cykelplanering och cykelfrämjande åtgärder. Slutligen skapas utifrån hypotesen en bedömningsmall i resultatavsnittet mot vilken kommunernas arbete bedöms och utvärderas. Resultatet ligger till grund för en vidare analys och diskussion kring om en cykelvänlig stad är uppnåbar samt vad det kan bero på att kommuner fokuserar resurser och arbete på vissa aspekter av cykelplanering medan de inte arbetar med andra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Eriksson, Linnea. "Policy Integration for Sustainable Transport Development : Case Studies of Two Swedish Regions." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-130781.

Full text

Abstract:

It has been argued that for the management of complex issues such as sustainability, which transcend traditional policy sectors and require coordination between several different interests and actors, policymaking depends upon collaboration and integration processes between different sectors and tiers of government. The overall aim of this thesis is therefore to study how and why (or why not) policy integration processes are being developed in regional policymaking and what this means for the achievement of sustainable transport. The thesis consists of two separate qualitative case studies of policymaking in two Swedish regions, one representing a least likely case and the other a most likely case of policy integration. The focus has been on the organizational actors involved in policymaking processes for the regional transport system. For the general discussion the theoretical framework of policy integration, complemented by the analytical concepts of policy logics, organizational identities and boundary object are used. The findings are presented in four articles. An overall conclusion is that policy integration processes do not necessarily result in policy for sustainable transport. If policy integration becomes a goal in itself and the same as joint policy, it risks neglecting sustainable values and becoming the smallest common denominator that a number of actors can agree on. For developing sustainable transport solutions, collaboration for the coordination of policy may be beneficial, but the aim of such processes should not be joint policy.
För att beslut och riktlinjer ska kunna utformas så att de leder till lösningar av komplexa frågor, såsom hållbar utveckling, anses de behöva hanteras i samverkan mellan flertalet berörda sektorer och beslutsfattande nivåer. Det är dessa samverkansprocesser, beskrivna som integration under policy processer, som den här avhandlingen analyserar. Syftet är att studera om och hur integrerade regionala policyprocesser förekommer, hur de utvecklas samt deras betydelse för att åstadkomma ett hållbarare transportsystem. Detta undersöks genom kvalitativa fallstudier av två olika svenska regioner som representerar ett minst och ett mest troligt fall av integration av policy. Fallstudierna görs i regionerna Stockholms län och Västra Götalands län. Dessa två fall representerar dessutom två helt olika typer av regionala organisationer, vilket gör att de utgör underlag till, inte bara en diskussion om hållbara transporter, utan också om utvecklingen av den svenska regionala förvaltningsnivån. För analys används teori kring integration av policy och tre huvudsakliga analytiska begreppsansatser: policylogiker, organisationsidentiteter och gränsobjekt. Resultaten presenteras i fyra separata artiklar och dessa diskuteras tillsammans i den inledande kappan. I studien konstateras att integration av policysektorer och förvaltningsnivåer inte nödvändigtvis leder till transportlösningar som är mer hållbara. Beslut om en gemensam policy över sektorer och nivåer riskerar bli urvattnad eftersom det är många aktörer som ska komma överens. Samverkan för att samordna olika mål och intressen visar sig i huvudsak vara viktigt för att styra mot ett hållbart transportsystem, men det innebär inte att gemensam policy bör vara målet. Därutöver belyser studien hur olika organisationsformer på regional nivå påverkar regionala beslutsprocesser och hanteringen av hållbar transportutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Mild, Axel, and Arvid Mild. "Hållbar last mile distribution : Sustainable Last Mile Distribution." Thesis, Uppsala universitet, Industriell teknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-418146.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet är att utforma en distributionscentrals processer för identifiering, sortering och packning av gods, för att möjliggöra en hållbar last mile-distribution med cykel. Varulogistik i städer är en stor utmaning för att främja en hållbar stadsutveckling. Transporter är nödvändiga för att förse verksamheter och invånare med gods. Samtidigt bidrar dessa transporter till negativa miljöpåverkningar, i form av buller och utsläpp. Kommuner har en central roll i att främja en hållbar utveckling på grund av deras planmonopol och möjligheter att reglera trafiken. Ett sätt att minska tyngre trafik i innerstäder är genom införandet av mindre, energieffektiva distributionsfordon för last mile-leveranser av lättare paket. Studien bygger på en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Intervjuer med experter inom området, samt studiebesök hos framgångsrika transportföretag har gett en bred kunskap i området. Tillgång till data inom nuvarande processer har dessutom hjälpt forma de två lösningsförslag som slutligen presenteras i studien. Resultatet av studien framkommer i två lösningsförslag, ett nutidsförslag och ett framtidsförslag. Nutidsförslaget innehåller förändringar i såväl nuvarande processer som införandet av nya. Förslagen som presenteras här är mindre resurskrävande att implementera och ses därför vara möjliga att genomföra i dag. Framtidsförslaget presenterar vidare förbättringar som kan tillämpas inom terminalens processer. Dessa förslag är mer resurskrävande. Trots att studien är utförd efter specifika önskemål från uppdragsgivaren täcker den relevanta områden som är av intresse för alla företag som vill implementera en last mile-lösning med hjälp av cykelfordon.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Sjögren, Lisa, and Marie Wall. "Gamification för hållbara transportval." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20819.

Full text

Abstract:

Den svenska privata transportsektorn drivs idag mestadels på fossila bränslen vilka bidrar till stora utsläpp av växthusgaser i atmosfären. För att minska dessa utsläpp måste människor minska på sina resor alterantivt ändra resebeteenden. Detta betyder att människor måste ändra sina beteenden vilket enklast görs genom att hitta de motivationsaspekter som driver den att göra vissa val. I den här studien undersöks hur man genom att designa för gamification kan motivera användare att förändra sina beteenden och därmed bidra till en bättre framtid. Projektet inleddes med en bred informationsinsamling kring gamification, beteende och motivation. För att undersöka hur teorier och metoder avspeglas i verkligheten genomfördes kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Avslutningsvis genomfördes en observation med användartester av en prototyp för att testa den digitala artefakt som tagits fram för projektets ändamål. Resultatet av studien visade att gamification kan motivera användaren genom belöningar mot de subjektiva värdena. Gamification kan ensamt inte vara den absoluta lösningen för ökad motivation, utan måste i första hand påverka individens egenintresse. Det är svårt att generalisera hur ett designförslag inom gamificationområdet kan utformas då undersökningen inte är tillräckligt stor för att dra slutsatser, men i resultatet presenteras ett nytt förhållningssätt till design genom en nionde punkt till metoden Octalysis samt hur en möjlig tjänst kan se ut med hänsyn till detta.
The Swedish private transport sector is mostly fueled by fossil fuels, which contribute to large emissions of greenhouse gases in the atmosphere. In order to reduce these emissions, people must reduce their travel behavior alternatively by changing their travel behavior. This means that people have to change their behavior which is most easily done by finding the motivational aspects that drive it to make certain choices. This study explores how designing for gamification can motivate users to change their behaviors and thus contribute to a better future. The project started with a broad collection of information about gamification, behavior and motivation. To investigate how theories and methods are reflected upon in reality, qualitative and quantitative studies were conducted. Finally, an observation was conducted with user tests of a prototype to test the digital artifact developed for the purpose of the project. The results of the study showed that gamification can motivate the user by rewarding the subjective values. Gamification alone cannot be the absolute solution for increased motivation, but must primarily affect the individual's self-interest. It is difficult to generalize how a possible designsuggestion within the field of gamification can be made due to the insufficient size of out study, but the result presents a new approach to design through a ninth point to the Octalysis method and how a possible service can be designed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Lendrell, Marcus, and Lund Victor Laveborg. "Transporter för hållbar utveckling : En optimering av utsläppsberäkningarna inom Coop." Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-38180.

Full text

Abstract:

Man’s impact on the environment is something that increasingly becomes topical in today’s society. Because of this, several companies have started to take interest in the effects they’re responsible for, not least considering their image. Emissions of carbon dioxide generated from goods traffic are accountable for a large part of the total emissions of greenhouse gases in the world. This master thesis, assigned by and developed in cooperation with Coop, has therefore studied these emissions closer. One purpose with this report is to describe the logistical situation at Coop today, how the emissions from transports are calculated, and in what ways this could be improved. A mapping of working and calculating methods has thus been done. This led to a number of suggestions for improvement, amongst others a reworked calculation method for the emissions, and theoretical ideas for how emissions could be reduced in the future. Another purpose is to compare the emission quantities before and after the newly restructured logistical solution within the company, when some of the truck transports were replaced by transports by train. However, the complexity with several different systems for documentation and outspread responsibilities within the company, resulted in a lack of necessary data for the calculations to be complete. A limited result was calculated though.
I dagens samhälle blir människans påverkan på miljön alltmer aktuell. Därför är den påverkan som företag bidrar med något som alltfler av dessa börjar ta hänsyn till, inte minst med tanke på den egna imagen. Koldioxidutsläpp från godstransporter står för en stor del av de totala utsläppen av växthusgaser i världen. Detta examensarbete, på uppdrag och utvecklat i samarbete med Coop, har därför undersökt dessa utsläpp närmare. Ett syfte med arbetet är att ge en bild över hur Coops logistik ser ut i dagsläget, hur man beräknar sina transportutsläpp och hur detta skulle kunna förbättras. En kartläggning har därför gjorts av arbetssätt och beräkningsmetoder. Detta ledde sedan till en rad förbättringsförslag, med bl.a. en omarbetad beräkningsmetod för utsläppen och teoretiska idéer om hur utsläppen skulle kunna reduceras i framtiden. Vidare syftar arbetet till att göra en jämförelse av utsläppen före och efter den nyligen genomförda omstruktureringen av logistiken inom företaget, då en del av transporterna lades om från att köras med lastbilar till tåg. Komplexitet med många olika dokumenteringssystem och en bred ansvarsfördelning inom företaget gjorde dock att nödvändigt dataunderlag för kompletta beräkningar inte kunnat erhållas. Ett begränsat resultat erhölls dock.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Johansson, Erik. "Köpcentret Emporia och transporterna: ett exempel på hållbar stadsutveckling?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22694.

Full text

Abstract:

Studien behandlar s.k. externa köpcentra och dess miljöeffekter. Fallstudien undersöker effekter av etableringen av köpcentret Emporia i Malmö ur ett transportperspektiv. Detta sker genom en kartläggning av färdmedlen till Emporia, kombinerat med beräkning av vilka koldioxidutsläpp personbilsandelarna kan generera. Denna beräkning syftar till att visa på statistiska tendenser i transportflödet och utsläppsmässiga följder. Dessa tendenser sätts sedan i relation till Malmö stads och stadsdelen Hyllies mycket ambitiösa miljömål genom en kritisk granskning. Resultatet visar att Emporia uppfyller kriterierna för ett externt köpcentrum, dock med ovanligt höga andelar kollektivtrafik, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Etableringen av köpcentret har emellertid lett till ökade mängder personbilstrafik i närområdet och stora utsläpp av CO2. Detta rimmar dåligt med Malmö stads miljöambitioner för stadsdelen Hyllie och kommunen i stort. Det innebär också ytterligare ett resultat som visar på ökad trafikmängd och utsläpp i samband med externa köpcentras etablering, men även att individuella förutsättningar starkt kan påverka andelen hållbara färdsätt.Nyckelord: externa köpcentra, hållbara transporter, koldioxidutsläpp, stadsplanering
The study examines external shopping malls and their environmental effects. The case study investigates the effect of the opening of the shopping mall Emporia in Malmo (Sweden), focusing on transport. This is done through a survey of travel modes to Emporia, combined with a calculation of what CO2-emissions the private car shares might generate. This calculation aims to show statistical trends in the transport flows and emission effects. The trends are then put together with the very ambitious environmental goals of the City of Malmo and the district of Hyllie, through a critical review. The results show Emporia meets the criteria of an external shopping mall, although its high shares of public transport, which is positive from an environmental perspective. However, the opening has led to increased amounts of car traffic in the nearby area and high emissions of carbon dioxide. This sits badly with the high environmental ambitions of city of Malmo and the district of Hyllie. It also means another result that shows increased amounts of traffic and emissions in conjunction with the establishments of external malls, but at the same time that individual circumstances can make a big difference for the amount of sustainable transportation.Keywords: external shopping malls, sustainable transport, CO2-emissions, city planning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Andersson, Henrik, and Filip Johansson. "Hållbar hantering av schaktmassor i mindre kommuner." Thesis, Tekniska Högskolan, Jönköping University, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49561.

Full text

Abstract:

Till följd av ökad exploatering och byggnation har uppkomsten av byggnads- och rivningsavfall ökat. Avfall från byggnation utgörs volymmässigt till stor del av schaktmassor, och endast gruvsektorn producerar i dagsläget mer avfall. När byggnadssektorn till 2020 förväntas återanvända 70 viktprocent av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är det rimligt att ställa sig frågan hur en mindre kommun ska arbeta för att uppnå detta. Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att uppnå mer hållbar hantering av schaktmassor i mindre kommuner. För att undersöka detta har intervjuer genomförts med tre kommuner, dokument i form av respektive kommuns avfallsplan granskats samt en litteraturstudie genomförts för att samla in data. Det finns möjlighet att utveckla en mer hållbar schaktmassehantering i mindre kommuner. Tekniska lösningar finns tillgängliga och kan anses rimliga för en mindre kommun. Det finns möjligheter att styra både interna och externa aktörer mot en mer hållbar hantering. Några av de hinder som påträffats är; mängden schaktmassor som uppkommer kan vara för liten, kommunens budget ger inte utrymme för att lägga resurser på hållbar hantering samt krav på byggnadsmaterial kan vara för högt ställda för att möjliggöra återvinning av förädlade material. I dagsläget sker redan arbete mot en mer hållbar hantering, dock skulle flera aspekter av detta kunna utvecklas och utökas. Mindre kommuner bör ta ett helhetsperspektiv kring schaktmassor i kommuner, utöka befintlig förädlingsverksamhet och etablera ny sådan. Krav på byggnadsmaterial bör ses över samt hur avfallsplanen kan användas för att styra mot en mer hållbar hantering. Då studien genomförts inom ett begränsat geografiskt område kan detta ha påverkat studiens resultat. Studien omfattas inte av förorenade schaktmassor eller så kallade fall A massor, det vill säga massor som återanvänds inom respektive projekt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Norling, Karlsson Jennica. "Den (o)hållbara jämställdheten : En genusvetenskaplig studie av hållbarhetsprojekt inom tranpsortsektorn." Thesis, Södertörns högskola, Genusvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45572.

Full text

Abstract:

This study examines two EU-funded sustainability projects within the Swedish transport sector. The projects are initiated by the County Administrative Board of Gotland and the County Administrative Board of Västmanland. The purpose of the study is to investigate which “problems” that are represented within the projects, what kind of change these particular interpretations of the problem bring about, and, how this could be understood from a feminist perspective. Through analysis of project documents and interviews, the study investigates how the concept of gender equality is understood and implemented in these projects. The analysis is based on five analytical questions inspired by Carol L. Bacchi’s approach “What´s the Problem Represented to be”. The study answers the following research questions; how is the connection between gender, gender equality and sustainability understood in the projects? What obstacles and opportunities for sustainable gender equality work is expressed through people on leading positions within the projects? And; how can this be interpreted from an ecofeminist perspective? The study shows that sustainability and gender equality are linked within the projects through a focus on gender and accessibility. In summary, there are three dominant problem representations. These problem representations are; Gendered climate impact, gendered transport habits and behaviors, The lack of female professional drivers and Gendered jargons and attitudes within the organizations. The study shows that the problem representations form a basis for measures that emphasize that, for the most part, women as a group are expected to be the ones responsible for the change. The concluding discussion illuminates some of the alternative problems and possible changes that these particular problem representations obscure. The awareness of the effects of these problem representations within the transport sector opens up to broaden the societal and scientific conversations on the matter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Ravelli, Mathias. "Betalningsvilja för hållbar transport : Vad kännetecknar en betalande konsument?" Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för industriell ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-21344.

Full text

Abstract:

ABSTRACT Background and purpose: The purpose of this study is to fill the gap which is present in the science area of sustainable transport. According to the literature study that has been performed within this thesis it has not been possible to identify any studies which investigates what individuals that has a willingness to pay (WTP) for sustainable transport has in common. By investigating if there are any differences between these individuals the study aims to find a common ground in terms of socioeconomic factors or general attitude towards the climate. By doing this, the science gap within this area will be reduced and companies can use the result to identify which kind of services this should be applied to. If more companies apply the sustainable transport choice, more individuals will be able to choose it and the climate footprint could become smaller. Method: In order to find differences between individuals it is essential to apply a method which can be established in the science. By performing a qualitative pre-study of earlier science and literature science, questions have been constructed to create a foundation for a survey. The survey was performed digitally and included questions about the individual socioeconomic factors, general attitude towards the climate and their WTP for sustainable transport. After removal of non-essential answers 109 respondents was left which became the foundation of the analysis. The study is limited to the author’s social network represented by people living in Sweden. Result: The study has found common ground for individuals that has a WTP for sustainable transport. The socioeconomic differences of the individuals has no impact on their WTP for sustainable transport. An individual with WTP is known by its’ concern for the environment and by performing other climate smart choices in the everyday life. Conclusion: The result support, which has been proven by this study, that all companies have the possibility to apply sustainable transport regardless of what target group they have. Also, companies that have individuals that do other climate smart choices as a target group has even bigger chances of successfully implementing sustainable transport. Keywords: Sustainable transport, Green transport, Willingness to pay
SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte: Syftet med denna studie är att fylla det gap som finns i forskningen inom området hållbar transport. Enligt den litteraturstudie som har utförts i anknytning till arbetet har det inte identifierats några studier som undersökt vad som kännetecknar individer som innehar betalningsvilja för hållbar transport. Genom att undersöka om det finns skillnader mellan individer och på så vis hitta gemensamma nämnare i form av socioekonomisk bakgrund eller generell inställning till miljön ska denna studie bidra till forskningen genom att dels täcka det gap som finns men också ge företag som kan applicera denna tjänst ett incitament för att ta det steget. Om fler företag erbjuder hållbar transport kommer fler individer ha möjlighet att välja denna tjänst och i sin tur kommer miljöpåverkan i samhället minska. Metod: För att hitta skillnader mellan individer är det essentiellt att tillämpa ett metodval som kan förankras i forskningen. Genom en kvalitativ förstudie av tidigare forskning och litteratur har det utformats frågor som lagt grund för en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes digitalt och inkluderade frågor om individens socioekonomiska bakgrund, generell inställning till miljön samt betalningsviljan för hållbar transport. Efter bortplockande av felaktigt genomförda undersökningar kvarstod 109 tillfrågade respondenter vilket la grund för den analys som sedan lett fram till resultatet. Studien är avgränsad till författarens sociala medier vilket är representerat av människor som bor i Sverige. Resultat: Studien har hittat gemensamma nämnare för de individer som innehar en betalningsvilja för hållbar transport. Vad en individ har för socioekonomisk bakgrund spelar ingen roll för individens betalningsvilja för hållbar transport. En individ som innehar betalningsvilja för hållbar transport kännetecknas enbart av att den är orolig för klimatförändringarna och dess konsekvenser samt att den gör andra klimatsmarta val i vardagen. Konklusion: Resultatet stödjer, med denna studie som grund, att hållbar transport kan appliceras på samtliga företag och det har alltså ingen betydelse vilken målgrupp produkten eller tjänsten inriktar sig på. Däremot har företag vars målgrupp är individer som gör andra klimatsmarta val ännu större chanser att lyckas sälja hållbar transport. Nyckelord: Hållbar transport, Grön transport, Betalningsvilja

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Andersson, Sofie. "Målkonflikter inom hållbar utveckling : En studie om målkonflikter inom diskursen "hållbar utveckling" i regeringens skrivelser mellan 1996-2006." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-274249.

Full text

Abstract:

Den politiska diskursen om hållbar utveckling porträtteras ofta som konfliktfri, så som Brundtlandsrapportens definition där ekonomi, ekologi och social utveckling antas vara möjliga att förena med varandra. Detta verkar dock inte alltid stämma överens med verkligheten eftersom hållbarhetsvärdena pekar åt olika håll och därmed skapas motsättningar både mellan ekonomisk tillväxt och social rättvisa, ekonomisk tillväxt och miljöbevaring samt mellan miljöbevaring och social rättvisa. Denna studie undersöker hur hållbarhetsdiskursen har förändrat med tiden genom att specifikt fokusera på diskursens inbegripande konflikter och hur dessa har utvecklats. Studien utgår från hypotesen om att konflikterna har blivit ambitiösare under tidens gång vilket förväntas göra konflikterna mellan värdena mer påtagliga. Utifrån valet av den socialdemokratiska regeringens skrivelser mellan 1996 till 2006 gjordes ett urval av tre fall, varav två specifika områden, energipolitiken och transportpolitiken samt de övergripande målen för hållbar utveckling. Resultatet visade på olika svar för alla tre fallen. Inom transportpolitiken har konflikterna varit synliga redan från början, däremot har nyanserna av de olika konflikterna tilltagit med tiden. För energipolitiken har det motsatta förhållandet ägt rum där konflikternas synlighet har varit låga under hela tidsperioden. Inom övergripande mål försvagades konflikterna något. Konflikternas synlighet berodde dels på målformuleringarnas tydlighet där tydligare målformuleringar medgav större möjlighet att upptäcka konflikter mellan målen och hållbarhetsvärdena. En annan orsak var om målformuleringarna sammankopplade hållbarhetsvärdena med varandra eller om de redovisades för sig. Med tiden gick det att finna ett mönster hos samtliga fall där målformuleringarna blev mer ambitiösa genom sin beskrivning av hur hållbarhetsvärdena förenades med varandra. Detta bidrog delvis till att konflikterna blev mindre synliga. Men det kunde också medföra att konflikterna kunde upptäckas lättare eftersom risken blev större att målen blev motsägelsefulla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Strandberg, Evelina. "Hållbara Resval : Enkätundersökning av resvanor genom mobilapplikationen BetterPoints." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104843.

Full text

Abstract:

Klimatpåverkan har under senare tid fått uppmärksamhet inom forskningsvärlden och media där mänskliga aktiviteter orsakar utsläpp av växthusgaser. När det gäller miljöarbetet i Sverige så tampas landet med en rad olika utmaningar där inrikestransporternas negativa påverkan på miljön och klimatet är en av de största. En tredjedel av de växthusgaser, främst koldioxid som släpps ut från Sverige kan härledas till landets inrikestransporter. Genom att ändra människors resvanebeteende och uppmuntra till hållbara resval kommer koldioxidutsläppen från fossila bränslen minska vilket i sin tur kommer minska klimatpåverkan. I detta examensarbete undersöktes resvanor för mobilapplikationen BetterPoints användare inom Kalmar genom en intern enkätundersökning. Resultatet från enkäten sammanställdes och analyserades via Excel genom olika stapeldiagram och tabell. Examensarbetets syfte var att ge kunskap om BetterPoints användares resvanor och resval mellan deras hem och Kalmars stadskärna. Det skulle också ge Hållbara Resval ökad kunskap om BetterPoints användare och en tydligare bild över vem som nåddes av mobilapplikationen. Resultatet visade att den typiska användaren av BetterPoints var en kvinnlig arbetstagare mellan 45-54 år. Hon reste främst via cykel/el-cykel. Den huvudsakliga anledningen till valet av cykel/el-cykel var för att det gav möjlighet till motion. Den fossildrivna-bilen användes mest av personer mellan 35-44 år. De använde den främst för att de behövde utföra ett annat ärende längs vägen, hade inget promenad/cykelavstånd, av bekvämlighet och av tidsvinst. De främsta skillnader mellan kvinnor och män var att kvinnor transporterade sig mer via fossildriven-bil, utförde ärenden oftare och åkte en längre sträcka. BetterPoints användare hade generellt en positiv inställning till mobilapplikationens finesser och erbjudanden. Eftersom en stor andel av respondenterna redan ansåg sig resa hållbart innan nedladdning och användning av BetterPoints så är frågan om den verkligen når rätt personer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Kamal, Omar. "Hållbar citylogistik : Hur kan en omlastningscentral bidra till hållbar citylogistik och vilka hinder finns det?" Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-14402.

Full text

Abstract:

När Sveriges befolkning ökar så växer städer och då stiger behovet av transporter för t.ex. livsmedel och kläder. Detta leder då till att städerna får en ökad press på att tillhandahålla väl fungerande vägar och lokaltrafik för att en god och ett effektivt godsdistributionssystem ska uppnås. Då detta har en viktig roll för konkurrenskraften i ett stadsområde har arbetet med citylogistik blivit en viktig del av stadsplaneringen med syfte att bättra på städernas trafikmiljö. Med hjälp av en omlastningscentral (UCC) skulle man kunna effektivisera och optimera transporterna. Syftet och frågeställningen med denna rapport är att ta reda på hur en omlastningscentral bidrar till en hållbar citylogistik och vilka hinder det finns. Den teoretiska referensramen har utformats med teorier kopplade till citylogistik som t.ex. hållbarhet och JIT men även viktig information och teorier om omlastningscentraler som har hjälpt mig att svara på rapportens frågeställning. Då detta är en kvalitativ studie så gjordes det intervjuer med två högtuppsatta personer som jobbade i olika centraler. Med empiri insamlingen så kunde jag göra en analys på hur verkligheten speglade teorin i referensramen. I analysen analyserades hållbarhet principen som bygger på tre hörnstenar, social hållbarhet, miljömässigt hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att utmana och bidra till en hållbar utveckling av citylogistiken så analyserades även en så kallade lösningsmix, den består av logistik, teknologi och politiskt engagemang. I slutsatsen av rapporten blev det tydligt hur social, ekonomiskt och miljömässighållbarhet är beroende av varandra för att kunna bidra till en hållbar citylogistik. Dock utmaningen för en hållbar utveckling är logistiken, teknologin och politiken, dessa är avgörande för en hållbar citylogistik. Ekonomin visade sig ha en stor betydelse hos en omlastningscentrals överlevnad och ses som ett hinder för ett miljötänk hos en omlastningscentral

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Wiener, Ruben, and Niklas Karlsson. "Mot en hållbar utveckling : Vad motiverar företag att arbeta för en bättre miljö?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-22953.

Full text

Abstract:

De negativa klimatförändringarna är 2000-talets stora moraliska dilemma. Transportsektorn bidrar idag med cirka 27 procent av världens alla utsläpp. Därmed kan det finnas ett stort utrymme för branschen att minska sina utsläpp och därmed sin miljöpåverkan. Syftet med denna studie är undersöka vad som motiverar företag att ta hänsyn till miljön i sina beslut, dagliga som långsiktiga strategiska beslut. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 företag. Samtliga företag är verksamma inom transport- och logistikbranschen. Studien visar att majoriteten av de undersökta företagen idag arbetar med att förbättra miljöprestandan, och en stor del av det miljöarbete som företag gör bottnar i en strävan efter ökad lönsamhet. Företagen förklär sina effektiviseringsåtgärder med en ”grön exteriör” som kommunicerar miljöarbetet. Flera av företagen väljer att addera miljöaspekten till sitt varumärke för att tillföra ett värde som kan ge dem fler ”affärer”. Vad som även visats är att ingen kund betalar mer för en högre miljöprestanda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Ljungqvist, Alexandra, and Natalie Larsson. "Vad kostar din soffa? : En studie på hur hållbara inköpsprocesser kan utvecklas inom möbelbranschen." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16938.

Full text

Abstract:

I dagsläget är det inte helt självklart hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utformas och implementeras i företag. Att utveckla hållbara inköpsprocesser är dock viktigt för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet. Detta för att undvika att materialanskaffning, och därmed framställning av möbler, får en negativ påverkan på människan och miljön. Denna studie syftar till att besvara hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas inom möbelbranschen med avseende på socialt och miljömässigt ansvarstagande för att bidra till en hållbar konsumtion och produktion av möbler. Tre intervjustudier har genomförts med tre olika möbelföretag i syfte att exemplifiera hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas med hjälp av litteratur. Litteraturstudien har baserats på vetenskapliga artiklar, böcker samt Internetkällor och ligger till grund för de modeller och teorier som är till för att uppfylla studiens syfte. Studiens resultat visar på olika steg som kan implementeras i den traditionella inköpsprocessen för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet i samband med materialanskaffning. Resultatet visar även på i vilken omfattning de olika stegen är lämpliga att utföra samt exempel på hur stegen skulle kunna implementeras i företag. Ytterligare resultat belyser att den cirkulära ekonomin samt olika slags hållbarhetsmärkningar påverkar huruvida hållbar den färdiga möbeln kan komma att bli. Att utveckla hållbara inköpsprocesser kan dock bli en kostnads- samt tidsfråga men det får en avgörande roll för att bidra till hållbar konsumtion och produktion av möbler.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Trulsson, Patricia, and Amanda Wahlgren. "Pendlarnod : en knutpunkt för ett hållbart samhälle." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89125.

Full text

Abstract:

Examensarbetet är bland annat ett förslag med hållbara riktlinjer för hur planering av en pendlarnod kan gå till samt identifikation av generella servicefunktioner som bör finnas hos en pendlarnod. Arbetet grundas i den ökande användningen av bilen gentemot val av hållbara färdmedel i form av gång-, cykel- och kollektivtrafik. En viktig aspekt i planeringen av pendlarnoder är stadskärnornas attraktivitet samt sammankopplingen mellan landsbygd och tätort. Om bilens framkomlighet begränsas kan hållbart resande gynnas och på så sätt sammankoppla Sveriges vägnät med bättre förbindelser. Förslaget är till för att underlätta för framtida stads- och trafikplanering i Sveriges tätorter. Studien grundas på vad andra städer har gjort för att öka det hållbara resandet. Resultaten visar att genom att placera pendlarnoder i utkanten av Växjö minskas bilanvändningen i centrum och främjar istället människans hälsa och välbefinnande. Pendlarnoderna är även en förutsättning för att alla människor ska ha möjlighet att kunna ta sig till fritidsaktiviteter, arbete och studier oavsett vart de bor. Samtidigt frigörs stora ytor i centrum som kan utformas till gröna områden som uppmuntrar till en mer levande stad och fysisk aktivitet för människorna som bor i den. En pendlarnods attraktion ökar i takt med vad den kan erbjuda. Genom att erbjuda ett utbud av funktioner, tjänster och upplevelser under samma tak kan attraktionen av det hållbara resandet öka i Sveriges tätorter.
This work including a proposal with sustainable guidelines on how to plan a commuter node, as well as identification of general service functions that should be available. The work is based on the increasing use of cars against choice of sustainable transport in the form of pedestrian, bicycle and public transport. An important part of the planning of the commuter hubs is the attractiveness of the city center as well as the interconnection between countryside and urban areas. If the cars accessibility is limited, sustainable travel can benefit and thus better link Sweden’s road network with better connections. This proposal will make urban and traffic planning easier. The study is based on what other cities have done in the past to encourage sustainable travel, use of proven analytical methods and interviews with expert and potential users. The result shows that by placing commuter nodes on the edge of Växjö, car use is reduced in the center and instead promotes human health and well-being. The commuter nodes are also a prerequisite for all people to have the opportunity to access leisure activities, work and studies wherever they live. At the same time, large areas in the center are released, which can be designed into green areas that encourage a more vibrant city and physical activity for people living in it. A commuter node's attraction increases as it can offer. Being able to offer a range of functions, services and experiences is a connection between public transport and land value.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Eriksson, Victoria, and Fanny Unnerfelt. "En hållbar logistiklösning för Järntorgets projekt Klarbäret." Thesis, Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158205.

Full text

Abstract:

Stockholmsregionen växer sig allt större och efterfrågan på bostäder är hög. Järntorget är ett företag vars kärnverksamhet består av bostadsutveckling, speciellt i attraktiva storstadslägen. Att Järntorget väljer att bygga i attraktiva storstadslägen leder till att många av byggprojekten är lokaliserade i områden med redan tät bebyggelse. Den täta bebyggelsen leder till logistiska problem i form av begränsade utrymmen att leverera och lagra material på. Logistik handlar om att få rätt material på rätt plats, i rätt tid och till rätt kostnad. I den här studien studeras projektet Klarbäret. Klarbäret består av 131 studentlägenheter som ska byggas i centrala Stockholm. Detta leder till att utrymmet är begränsat och det kommer att ställas höga krav på logistiken. Syftet med studien var att identifiera en lämplig logistiklösning för att minska kostnaderna, underlätta byggprocessen och öka effektiviteten vid byggprocessen. Studiens resultat pekade på att Järntorget borde anlita en logistikansvarig som kan vara med under hela processen och ansvara för logistiken. Det rekommenderas att logistikansvarig använder sig av det framtagna logistikdokumentet. Ytterligare ett förslag om att Järntorget ska använda sig av ett bokningssystem för sina transporter. Bokningssystemet skulle göra det lättare för alla berörda på arbetsplatsen att se när under dagen leveranser är beräknade till platsen och för att få leveranserna bättre sprida över dagen. Gällande transporter till bygget kommer materialet för bland annat stommen att behöva omlastas för att få in mindre lastbilar till byggarbetsplatsen på grund av den rådande BK2 klassningen i Stockholms innerstad. För att kunna genomföra detta rekommenderas att ta in ett TPL företag för att kunna minska transporterna genom samlastning. Eftersom det inte finns lagringsmöjligheter på byggarbetsplatsen behöver så mycket material som möjligt lyftas in i själva huskroppen när stommen för det våningsplanet är färdigställt. Det rekommenderas även att anlita ett TPL företag som kan bära in inredningsmaterial utanför arbetstid för att minska kostnader och öka effektiviteten. Vissa saker kommer inte att kunna lagras och behöver därför levereras när det ska användas. Bland annat betongelementen. Detta leder till att det utmynnar i en typ av JIT-lösning men då enbart för stommaterialet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Johansson, Håkan, and Thomas Norman. "Hållbar väg till klimatmålet." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42918.

Full text

Abstract:

Samhället står inför stora utmaningar att begränsa klimatpåverkan till hållbara nivåer både globalt och nationellt. Transportsektorns klimatpåverkan är stor och vägtrafikens utsläpp dominerar. Utmaningarna är stora även för att nå annan ekologisk och social hållbarhet, inte minst vad gäller städer. Forskningen pekar generellt på att strategier för att begränsa klimatpåverkan kan bidra till social och ekologisk hållbarhet både genom minskad klimatpåverkan och genom åtgärderna i sig. Utsläppen från vägtrafiken kan minskas genom ett transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybar energi och framförallt genom en kombination av dessa. De frågor som vi ställer oss här är hur olika vägar att nå klimatmålet för transportsektorn påverkar social och ekologisk hållbarhet men också hur genomförbara dessa vägar är? För att få svar på detta utgår vi från tre olika scenarier som Trafikverket tagit fram och som alla når klimatmålet för vägtrafiken. Dessa scenarier kombinerar de tre sätten att minska utsläppen på olika vis med olika kombinationer av ekonomiska styrmedel. Scenarierna beskrivs utförligt och hållbarheten i dessa analyseras med stöd av vetenskaplig litteratur, facklitteratur och svenska rapporter från myndigheter inom området. Scenariernas genomförbarhet är också viktig. Vi undersöker om det går att genomföra scenarierna tekniskt, politiskt samt tids- och resursmässigt. Empirin hämtar vi genom en enkät och intervjuer med några kommuner och regioner i Sverige. Resultatet pekar på att ett scenario som bygger på att klimatmålet för transportsektorn nås genom elektrifiering och biodrivmedel sannolikt bidrar negativt till såväl social som ekologisk hållbarhet. Genom att komplettera ett sådant scenario med skatter på drivmedel och körd sträcka, så att trafikarbetet för personbil och lastbil minskar - kan scenariot bidra till ekologisk hållbarhet. Ett sådant scenario bidrar dock inte till social hållbarhet. För att bidra till både social hållbarhet och ekologisk hållbarhet behöver styrmedel för att minska biltrafiken i större utsträckning riktas mot staden samtidigt som åtgärder genomförs för att effektivisera och förbättra alternativen till personbilsresor och lastbilstransporter. Sett ur ett längre perspektiv bör även den väg som har möjligheter att hålla sig inom ekologisk och social hållbarhet också vara den väg som är mest genomförbar. Samtidigt kan konstateras att åtminstone delar av samhället inte slagit in på denna väg. Här behövs sannolikt både bättre kunskap och tydligare styrning för att hamna på rätt väg. En hållbar väg till klimatmålet.
Society faces major challenges in limiting emissions of greenhouse gases (GHG) to sustainable levels both globally and nationally. The GHG emissions from the transport sector is large and road traffic emissions dominate. The challenges are also considerable for achieving other ecological and social sustainability, not least in terms of cities. Research generally indicates that strategies for limiting climate change can contribute to social and ecological sustainability both through reduced climate change and through the measures themselves. Emissions from road traffic can be reduced through a transport-efficient society (shift and avoid), more energy-efficient vehicles and renewable energy (biofuels and electricity) and, above all, through a combination of these. Our question is how different paths of achieving the climate objective for the transport sector affect social and ecological sustainability, but also how feasible these paths are? To get an answer to this, we start from three different scenarios that the Swedish Transport Administration has developed, and which all reach the climate objective for the transport sector. These scenarios combine the three ways to reduce emissions in different ways with different combinations of economic policy instruments. The scenarios are described in detail and their sustainability is analyzed with the support of scientific literature and Swedish reports from authorities in the subject area. The feasibility of the scenarios is also important. We investigate the possibility to implement the scenarios technically, politically and in terms of time and resources. Empirical data are obtained through a survey and interviews with some municipalities and regions in Sweden. The results indicate that a scenario reaching the climate objective through electrification and biofuels is likely to make a negative contribution to both social and ecological sustainability. Supplementing with taxes on fuel and mileage, so that the mileage for cars and trucks is reduced - can contribute to ecological sustainability. However, such a scenario does not contribute to social sustainability. In order to contribute to both social sustainability and ecological sustainability, policy instruments to reduce car traffic need to be directed towards the city to a larger extent, at the same time as measures are implemented in the society to improve logistics and to make alternatives to car and truck more attractive. In a longer perspective, a path that has the potential to stay within ecological and social sustainability should also be the path that is most feasible. At the same time, it can be stated that at least parts of society have not taken this path. Here, both better knowledge and policies are probably needed to get on the right path. A sustainable path to the climate goal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Andreasson, Fredrik, and Emilia Bofacher. "Hållbart Inköp : En kvalitativ studie av hur svenska möbelföretag tillämpar CSR i sitt inköpsarbete." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-16952.

Full text

Abstract:

Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne som har influerat många industrier och logistikstrukturer. Syftet med denna rapport är att studera hur inköpsfunktionen inom möbelbranschen kan bidra till att öka den hållbara utvecklingen inom företag och därmed påverka den hållbara utvecklingen i samhället. Författarna för denna studie har studerat hur hållbarhetsarbetet ser ut hos fyra svenska möbelföretag samt hur deras kortsiktiga- och långsiktiga mål ser ut. Arbetet med hållbart inköp gynnar flera parter i en försörjningskedja och i samhället. Litteraturen som har använts visar på att det hållbara arbetet oftast brister hos leverantörerna på fabrikerna. Många fabriker finns i länder som är klassificerade som högriskländer, vilket innebär att de inte förhåller sig till exempelvis rättvisa arbetsvillkor eller löner. I de fallen behöver företag interagera leverantörerna i sitt CSR-arbete, utöver sitt interna hållbarhetsarbete, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Genom att arbeta med CSR-aspekterna kopplat till inköpsarbetet, kan företag uppnå ett hållbart inköp. Författarna för denna studie har analyserat vilka svårigheter som finns i hållbarhetsarbetet och har på så sätt kunnat redogöra för eventuella förbättringsåtgärder. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier som har kunnat användas som riktlinjer för utvecklingsarbetet för hållbart inköp. Det empiriska materialet sammanställer hur företagens inköpsstrategier ser ut för det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet idag. Många av de studerade företagen förhåller sig till teorin, även om de har potential att arbeta med teorierna i större utsträckning. Resultatet av denna studie är att det föreligger en gemensam svårighet för de studerade företagen, vilket är att integrera leverantörer och underleverantörer i CSR-arbetet för att uppnå ett hållbart inköp. Eftersom det exempelvis förekommer kulturella skillnader och lagstiftningar, kan det vara svårt att påverka leverantörerna. Därför ingår en del av företagen i samarbete med externa parter som granskar att leverantörerna förhåller sig till företagens krav och till de globala riktlinjerna. Genom att utöva inflytande på leverantörernas arbete och få dem att förstå hur kedjan tillsamman kan bidra till ett hållbart klimat, kan de skapa ett närmare samarbete för att företaget ska uppnå ett hållbart inköp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Petkovic, Marko, and Martin Söderblom. "Ekoturismföretagens hantering av transportutmaningen : En kvalitativ studie om svenska ekoturismföretag och deras insatser för hållbar transport till och inom destinationer." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45891.

Full text

Abstract:

Syftet Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse försvenska ekoturismföretagens hantering av transportfrågor.Studien syftar vidare till att identifiera förändringsmönstergällande transport till och inom ekoturismdestinationer. Frågeställningar ➢ På vilka sätt arbetar ekoturismföretag för att främja hållbartransport till och inom destinationerna? ➢ Vilka förändringar har skett inom ekoturismföretagenstransportplanering de senaste åren? Metod För att uppnå syftet och svara på frågeställningarna har vi valt attgenomföra empiriinsamlingen med hjälp av en kvalitativ metod. Detkvalitativa materialet utgörs av sex semistrukturerade intervjuer medsvenska ekoturismföretag. Slutsatser Studiens resultat har visat att svenska ekoturismföretag intearrangerar transport för turisterna till destinationer, om detta inteefterfrågas. Turisterna uppmuntras att alltid välja de mestmiljövänliga transportalternativen till och inom destinationer. Lokalaaktörer är engagerade i arrangerandet av transport inomdestinationerna och efterfrågan på hållbara transporter har ökat.Svenska ekoturismdestinationers lokalisering orsakar attkollektivtrafiken har otillräckligt många åkturer till dessadestinationer, därtill blir kollektivtrafiken ett olämpligttransportalternativ för turisterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Hammarström, Erik, and Christian Melander. "ÅVS, Trafikverket och steg 1-åtgärder : En studie i nationell planering för hållbar transport." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-230744.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to empirically investigate the occurrence of Step 1 measures ofthe “four step principle” and the role of Strategic Choice of Measures (SCM) as it pertains tothe development of a sustainable transport system. The “four step principle” has been a partof Swedish transport planning for the last two decades with the purpose of modernising it. Byimplementing SCM the “four step principle” was supposed to take a central role in planning.SCM was supposed to offer an earlier and more open process to make strategic, nationaltransport planning more efficient and enable new perspectives in the process. However, newperspectives are few and far between and it is questionable how sustainable the measuressuggested in SCM processes actually are. The step-wise examination of the “four stepprinciple” seldom leads to suggestions where Step 1 measures are a considerable part, andit is even unclear what Step 1 actually is. Going beyond the SCM process it is questionable ifthe Measure data bank (Åtgärdsbanken), where all SCM-recommended measures aresupposed to be registered, works as a data and knowledge management database.This thesis steps in at that point.The goal of this report is to explain what Step 1 actuallyrepresents, how this is expressed in the SCM methodology and what the output of the SCMprocess is. By text analysis of documents from 150 SCM processes with possible Step 1measures an examination is made of what Step 1 represents and how Swedish TransportAdministration and other participants in SCM processes reach the measures suggested.What kind of so called primary Step 1 measures that are generated in the SCM process isalso within the scope of this report. In addition a more detailed investigation of patterns isperformed for SCM processes that generate primary Step 1 measures, pertaining to thedelimitation and actor setup in SCM:s. This is done in order to answer questions surroundingthe process of generating measures in SCM is concerned, and also to attempt to answer thecriticism that has been brought forth concerning the SCM process.The main conclusion of this report is that there are clear flaws in the SCM process. Theseshortcomings and flaws include difficulties in classifying measures, that particularly Step 1measures are packaged without individual effect evaluation, and that the process at largelacks the “rethink” perspective which the SCM process aims at. Looking at the primary Step1 measures generated, they are characterised as having a time scope connected to otherplanning processes, a limited, local geographical expanse, and as being multi-modal. Theresearch shows a contrast in that certain primary Step 1 measures occur at particulargeographical delimitations. Two common conditions for the generation of primary Step 1measures are the exclusion of Step 4 in the generation of measures, and packeting of Step1 measures for ease of handling. When investigating the SCM process the criticism that isbrought forth towards it shows signs of being legitimate. At the same time it is clear the theMeasure data bank does not function correctly as a data and knowledge management bankand improvements are needed for it to serve its intended purpose.Keywords: “four step principle”, Strategic Choice of Measures, sustainable transport,transport planning, Measure data bank, actor, Step 1, Primary Step 1 measure, instrument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Hållbara transporter'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles