To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hållbarhets kommunikation.
Dissertations / Theses on the topic 'Hållbarhets kommunikation'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Hållbarhets kommunikation.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Malmberg, Cecilia, and Arbenita Dautaj. "Att konstruera hållbarhet : Kommunikation inom fast fashion." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-561.
Full textAbstract:
Hållbarhet är ett begrepp som har skiftande innebörd, både inom vetenskap och populärvetenskap. Forskning kring hållbarhet har ett särskilt fokus på kartläggning av orsakssamband och enbart ett fåtal studier fokuserar på att kartlägga och utforska hur begreppet hållbarhet konstrueras genom företags kommunikation. Inom redovisning efterfrågas ofta ett mer principbaserat och konceptuellt angreppssätt, och då detta enligt vår litteraturöversikt ges begränsat utrymme inom forskning kring hållbarhet, finns det möjligheter till att bidra med förståelse på området. Syftet med denna studie är att utforska hur begreppet hållbarhet kommuniceras och därmed konstrueras av företag med affärskonceptet fast fashion. Det finns en distinktion mellan handling och kommunikation och den här studien behandlar enbart kommunikationsaspekten. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar för företag med affärskonceptet fast fashion. Studien har en tvärsnittsdesign med ett teoretiskt urval och top of mind-associationer. Totalt inkluderades tre företag i studien och deras respektive hållbarhetsredovisningar för rapporteringsåret 2013. I analysen har vi arbetat utifrån en abduktiv ansats inspirerat av ett foucauldianskt perspektiv. Den teoretiska modellen utvecklades med hjälp av tidigare litteratur om hållbarhetsdefinitioner och användes som en utgångspunkt för att kategorisera de textavsnitt som identifierades i respektive analys. Vår utforskning av företagens kommunikation av hållbarhet leder till slutsatsen att begreppet snarare konstrueras som produktiv aktivitet än handlingsklokhet i och med företagens tydliga fokus på stegvis anpassning och efterlevnad av såväl koder som specifika regler. Weak sustainability är mer framträdande än strong sustainability i företagens hållbarhetsrapportering, men det finns även en glidande skala mellan dessa. Till skillnad från övriga studier kring konstruktion av hållbarhetsbegreppet riktar denna studie in sig på företag med ett visst koncept (i.e. fast fashion) i utforskningen av hur hållbarhetsbegreppet kommuniceras och konstrueras. Studiens bidrag är utvecklandet av den teoretiska modellen i form av en glidande skala samt ökad konceptuell förståelse för konstruktion av hållbarhet. Vi argumenterar således för en glidande skala mellan de teoretiskt definierade hållbarhetskategorierna, medan andra studier enbart presenterar sina resultat enligt dikotomier.<br>Considering both science and popular science, sustainability is a concept of diverse meanings. Scientific research concerning sustainability has a particular focus on plotting causal links. Only a few studies focus on plotting and exploring the concept of sustainability as it is being conveyed by businesses via communication in corporate sustainability reports. Within the accounting field, there is a common demand for a principles-based and conceptual approach. Thus, while our literature review shows scientific research on sustainability has given limited attention to this approach, there are vast opportunities to contribute to this field by enhancing the comprehension of this issue. Consequently, the aim of this study is to explore the way in which the concept of sustainability is communicated and hence constructed by fast fashion businesses. As there is a distinction between practice and communication, this study merely focuses on the communication aspect.We have conducted a qualitative content analysis based on corporate sustainability reports issued by fast fashion corporations. The study applies a cross-sectional design and a theoretical sampling technique coupled with top-of-mind associations. In total, three corporations were included in this study, resulting in a sample of three corporate sustainability reports from the reporting year of 2013. During the analysis, an abductive approach inspired by a foucauldian perspective was applied. The theoretical model was elaborated on the basis of previous research and academic literature on the definition of sustainability and it served as an initial structure for categorization of the empirical observations.Our findings indicate that companies portray a clear focus on gradual adjustment and conformity to various codes as well as regulations, which leads to the conclusion that companies included in this study construct sustainability in terms of skills rather than wisdom. Furthermore, our findings point to the conclusion that elements of weak sustainability are more prominent than elements of strong sustainability in corporate sustainability reports. However, a notable finding is the existence of a sliding scale between these paradigms. As opposed to other studies regarding the construction of sustainability, this study focuses on a certain business concept (i.e. fast fashion) exploring the communication and construction of the concept sustainability. The contribution of our study is an evolution of the model in terms of a sliding scale and increased conceptual understanding of the term sustainability. We argue a sliding scale between weak and strong sustainability should be taken into account, while previous studies have presented their findings solely as dichotomies.This paper is written in Swedish.
2
Forssell, Linnéa, and Elin Sjöström. "Inte en vanlig eljätte men lite mer inlindat i bomull : En receptionsanalys av Skellefteå Krafts externa kommunikation av CSR och hållbar utveckling samt hur studenter avkodar budskapet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133839.
Full textAbstract:
A reception analysis on Skellefteå Krafts external communication on CSR and sustainable development and in what ways students decode the message. As an effect of today's climate changes and global issues, one of the most important subjects for companies to communicate to consumers and stakeholders is corporate social responsibility (CSR). The purpose of this paper is to investigate in what ways the concept of responsibility in relation to corporate social responsibility and sustainable development infuse meaning in the external communication by the company Skellefteå Kraft. The paper also examines the way three respondent groups of students relate to this message. The theoretical frame stretches from different views on CSR- communication to green brand strategy and sustainable development. The critic on CSR-communication includes the concept of greenwashing. The study also relies on theories within semiotic analysis, reception analysis and Stuart Halls encoding decoding model. Using the method visual semiotic analysis made it possible to reveal what Stuart Hall calls the preferred reading of the company's external communication. To be able to analyze the way students relate to the message qualitative interviews was used. Tools within reception analyze was applied on the material from the interviews. Both the visual semiotic analysis and the analyze of the interviews showed that the external communication did not include the economic side of CSR as much as the social- and environmental aspect. This was to be expected since the campaigns are focused on customers and other stakeholders. The main result was that the respondents in large made a hegemonic read of both the advertising films and the campaign site. They lay focus primarily on the caption and less on the image itself. The respondents could mainly distinguish the communication of social responsibility. This may be because both campaigns focus primarily on the human being and different life styles. When it comes to environmental responsibility the analysis show that Skellefteå Kraft uses ecological arguments in their external communication about energy and electrician, but they do not demonstrate the extraction which does in fact have some negative effects on nature. If Skellefteå Kraft had been more willing to demonstrate the extraction process they probably would have been described as honest and their ecological arguments would have been more comprehensible. This would also be proof that the company has little to hide when it comes to environmental responsibility. The advertising film as well as the campaign site communicates joyfulness and naturally produced electricity.
3
Boström, Oscar, and Sofia Lundgren. "Intern kommunikation kring hållbarhet - En fallstudie vid Swedbank och Länsförsäkringar Bank." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376498.
Full textAbstract:
Hållbarhet är aktuellt för den enskilde individen och för företag. Företag kommunicerar sina hållbarhetsarbeten externt på olika sätt men för att effektivisera hållbarhetsarbetet behöver samtliga medarbetare involveras. Genom en tydlig intern- och tvåvägskommunikation kan företag dra större nytta av deras hållbarhetsarbete. Denna kvalitativa undersökning har syftat till att undersöka hur hållbarhetsarbetet kommuniceras internt i Swedbank och Länsförsäkringar Bank samt i vilken utsträckning företagen uppvisar likheter och skillnader. Forskningsfrågorna har besvarats genom intervjuer med personer i chefsbefattning och kundrådgivare. Teorier om intern kommunikation samt kommunikationsmodell ligger till grund för analysen av den empiriska undersökningen. Trots företagens storleksmässiga och strukturella skillnader uppvisar företagen många likheter. En stor skillnad är var i organisationen en hållbarhetsansvarig är stationerad och hur det påverkar medarbetare på kontoren. Ett förekommande problem som visat sig är mängden information som kommuniceras inom företaget vilket chefer är medvetna om och försöker därför sålla och anpassa informationen.
4
Larsson, Carl. "Paradoxal planering : Hållbarhet och kommunikativ planering i fallet Järva." Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-104433.
Full textAbstract:
Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna: Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut? Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av? Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv. I studiens andra del utforskas begreppens kompatibilitet i planeringspraktiken genom att titta på Järvalyftet i Stockholm. Detta fall har funnits lämpligt då det präglas av uttalade ambitioner om både hållbarhet och medborgarinflytande samt för att det som pågående projekt erbjuder möjlighet till insyn i planeringspraktiken. I fallstudien utgörs materialet av officiella handlingar såsom Stockholm stads förslag till strukturplaner och politiska styrdokument. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en rad aktörer som på olika sätt och omfattning är eller har varit delaktiga i projektet Järvalyftet. Fokus har legat på planerarens och samhällsplanerings roll, dock har det empiriska materialet kompletterats med ytterligare berörda parter såsom intressegrupper, för att möjliggöra en vidare diskussion. Slutligen presenteras de slutsatser som dragits. Initialt de slutsatser som har hämtats från fallstudien Järvalyftet kring de problem och möjligheter som kan uppstå i en planeringspraktik präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering. Därefter görs en mer vidgad diskussion kring de mer generella problem och potentialer som kan tänkas uppstå i en samtida planeringsprocess som influeras av de båda teoretiska begreppen.<br>Two theoretical concepts have been central and reoccurring throughout the urban and regional planning program at Kungliga Tekniska högskolan (Royal Institute of Technology) in Stockholm: sustainability with its three aspects ecological, economic and social sustainability, and communicative planning. The two concepts are within theory often discussed separately, and their compatibility has rarely been problematized in relation to applied planning practice during the education. The aim of this thesis is therefore to explore what a planning process influenced by sustainability and communicative planning ideals might look like, as well as to discuss the potential of a planning practice within this theoretical borderland to achieve the ideals of sustainability and citizen participation which also constitutes it. Explicitly, the thesis aims to explore: What might a planning practice governed by sustainability and communicative planning ideals look like? What are the possibilities and limitations linked to this kind of practice? The study is divided into two parts. Initially, a literature review maps the two theoretical concepts sustainability and communicative planning, to explore their compatibility from a theoretical perspective. Secondly, the concepts’ compatibility in planning practice is explored by conducting a case study of Järvalyftet in Stockholm. This project was chosen because it provides an opportunity to explore the relation between sustainability and communicative planning within an existing practical planning process. The case study is based on official planning and strategic documents, at project and city level. Empirical qualitative data has been collected by interviewing different actors that to varying degrees have been involved in the Järvalyftet project. The focus has been on the role of spatial planning and the planners, but the empirical data has also been supplemented with the views of other affected parties to facilitate a broader concluding discussion. The last part of the thesis presents the final conclusions. Firstly the conclusions which are linked to the Järvalyftet case study regarding the observed issues and possibilities that can occur in planning practice based on ideals of sustainability and communicative planning. Lastly, a broader discussion addresses the more general problems and potentials that are likely to spring from a contemporary planning process influenced by both of the theoretical concepts.
5
Ålander, Anna. "Hållbarhet inom svensk luftfart : En studie av hur ämnet hanteras i flygbolags kommunikation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36834.
Full textAbstract:
I denna uppsats har jag fokuserat på frågan om hur flygbolag på den skandinaviska marknaden verkar se på och hantera ämnet hållbarhet utifrån deras marknadsföringsmässiga kommunikation mot svenska folket och svensk media. Valda utifrån deras representativa ställning granskades SAS, Norwegians och BRAs pressmeddelanden och hemsidor på två olika sätt för att kunna avgöra deras syn och hantering av hållbarhetsaspekten för deras bransch. En kvalitativ innehållsanalys mätte först i vilken omfattning de alls berörde hållbarhetsämnet i sina pressmeddelanden. Sedan granskades de pressmeddelanden som visats handla om någon hållbarhetsrelaterad aspekt/åtgärd, tillsammans med hemsidornas hållbarhetsfokuserade innehåll, för att hitta teman och vinklingar i hur och vad de valde att kommunicera när de talade om ämnet. Resultatet visade att endast 3 av 90 pressmeddelanden under det senaste halvåret var marknadsföringsmässig kommunikation kring hållbarhet, och av dem stod BRA för två och SAS för ett. Hållbarhetskommunikationen var främst centrerad runt utsläppen av växthusgaser samt de tekniska lösningar och den resursoptimering de vidtar för att minska dessa och bli hållbara. Intensiteten med vilken bolagen tar sig an hållbarhetsämnet skiljer sig marknat mellan dem. Slutsatsen blir ändå att flyget utifrån det de visar i sin marknadsföringsmässiga kommunikation i pressmeddelanden och på hemsidorna, är att man ser det som något man behöver hantera och gör det defensivt. Vidare forskning krävs för att resultatet ska få ökad validitet.
6
Kokkonen, Rickard, and Jesper Persson. "Hållbarhet inom projektledning : En kvalitativ studie om hur hållbarhet implementeras och kommuniceras i ett projekt." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32508.
Full textAbstract:
Title: Sustainability in project management - A qualitative study about how sustainability is implemented and communicated in a project. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Rickard Kokkonen and Jesper Persson Supervisor: Benny Berggren and Agneta Sundström Date: 2020 - June Purpose: The aim of this study is from a project management point of view contribute with a deeper understanding on how sustainability is implemented and communicated through all stages of a project and create a theoretical model. Method: The study is based on a qualitative research method, through ten semi-structured interviews the answers from each respondent has been interpreted through thematic analysis. Findings: The findings from this study resulted in a model that explains how the communication about sustainability occurs in a project. This study has also found out that it is the project owner’s responsibility to implement sustainability and it is mainly done through certifications. The certificate forms the basis for how sustainability is communicated. Main contribution: The study contributes to a deeper understanding on how the project management perceives that sustainability has been implemented and new knowledge about how sustainability is communicated throughout the project. Futhermore, the study contributes with new insights about what certification means to organizations that lacks knowledge and to consumers that make demands. Future research: The study has found two areas in sustainable project management that need more research. Internal communication is in need of more research on the design of certifications and the work within it. Regarding the external communication, we believe that more research is needed on how sustainable projects affect customers' purchasing behavior. Keyword: Project management, Sustainability, Decision making, Communication<br>Titel: Hållbarhet inom projektledning – En kvalitativ studie om hur hållbarhet implementeras och kommuniceras i ett projekt. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Rickard Kokkonen och Jesper Persson Handledare: Benny Berggren och Agneta Sundström Datum: 2020 - Juni Syfte: Syftet är utifrån ett projektledningsperspektiv få ökad förståelse och skapa en teoretisk modell för hur hållbarhet implementeras samt kommuniceras genom ett projekts organisatoriska led. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Genom tio semistrukturerade intervjuer där fokus har varit att tolka respondenternas svar genom tematisk analys. Resultat & Slutsats: Resultatet från denna studie mynnade ut i en modell som förklarar hur hållbarhet kommuniceras i ett projekt. Vidare kom studien fram till att det är projektägarens ansvar att implementera hållbarhet vilket främst sker genom miljöcertifieringar. Dessa kommer i sin tur genomsyra projektets alla faser. Bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse över hur projektledningen uppfattar att hållbarhet har implementerats samt ny kunskap om hur hållbarhet kommuniceras. Vidare bidrar studien till nya insikter för vad certifieringar innebär till både organisationer som saknar kunskap och konsumenter som ställer krav. Förslag till vidare forskning: Studien genererar i huvudsak två områden som behöver mer forskning. Inom intern kommunikation efterfrågar denna studie mer forskning kring arbetet och utformningen av certifieringar. Gällande extern kommunikation anser vi att det behövs mer forskning om hur hållbara projekt påverkar kunders köpbeteende. Nyckelord: Projektledning, hållbarhet, beslutsfattning, kommunikation
7
Bredberg, Lina, and Emelie Kirschon. "Uppfattar du hållbarhet? : En jämförande studie mellan modeföretag och kunder." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10343.
Full textAbstract:
Modebranschen lägger idag stor vikt vid hållbarhet och implementeringen av det i sin verksamhet. Hållbarhetsarbetet kommuniceras till modeföretagens kunder i hopp om att både utbilda kunderna men även att skapa konkurrensfördelar. Problemet är att modeföretagen och majoriteten av kunderna ligger på olika kunskapsnivåer gällande hållbarhet. Kommunikationen modeföretagen riktar till sina kunder uppfattas eller tolkas inte alltid som företagen önskar, vilket leder till bristande budskapsförmedling. Studien behandlar därför det gap som existerar mellan svenska modeföretags hållbarhetsarbete och kundernas uppfattning av det. För att kartlägga gapet har en observationsstudie av fyra välkända modeföretag utförts med syfte att undersöka företagens kommunikation av hållbarhet. Vidare utfördes en enkätundersökning för att undersöka hur kunder i allmänhet ser på modeföretags hållbarhetsarbete. För att klargöra kundernas uppfattning om hållbarhetsarbete har slutligen intervjuer med de utvalda modeföretagens kunder utförts. Undersökningarnas utfall har påvisat att majoriteten av modeföretagens kommunikation av hållbarhet inte nått fram till kunderna. Vidare konstaterar studien att det finns ett stort gap där modeföretagen kommunicerar på ett ineffektivt sätt och kunderna besitter en för hög omedvetenhet kring hållbarhet.
8
Linnéa, Cederlund. "CSR-kommunikation i jakten på legitimitet : En jämförande studie av CSR-kommunikation i snabbmats- och kollektivtrafikbranschen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9558.
Full textAbstract:
The purpose of this thesis is to examine CSR communicationoriginating from two very different sectors – the fast-foodsector and the public-transport sector. This is done through amixed-methods approach combining a qualitative andquantitative research design. The study is based on contentthat was published during 2014 on Facebook andTwitter. In a comparative study similarities and differenceswill be analyzed with the aim to shed some light on how thedifferent sectors use CSR and with what intent. Thequantitative study showed that CSR communicationfrom the fast-food sector was more extensive than CSRcommunication from the public-transport sector. Thequalitative study suggested that both industries to a greatextent use the same communication strategies whencommunicating issues relating to CSR.
9
Asplund, Hanna, and Jonathan Sundgren. "Hållbarhet inom den svenska gruvindustrin : En studie med fokus på företags kommunikation av hållbarhetsarbete." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-81665.
Full textAbstract:
Begreppet hållbar utveckling kan ses som en kombination av ekonomisk tillväxt och ett smart utnyttjande av naturens resurser och nämns allt oftare i mediala sammahang. Företagens ansvar inom detta område har intensifierats på senare tid och fokus på företagens faktiska ansvar har ökat, vilket har bidragit till en högre grad av transparens gällande företagens verksamhet. Mineraler och metaller är viktiga råvaror i dagens moderna samhälle, men gruvindustrin anses vara en högintensiv bransch med avseende på miljöpåverkan. Forskning visar att det finns vissa utmaningar vad gäller företags CSR- kommunikation, bland annat vad företagen ska kommunicera, hur företagen ska kommunicera och vem som är målgrupp för kommunikationen. Mot denna bakgrund valde vi att undersöka vad, hur och till vem gruvföretag kommunicerar sin miljömässiga information samt vilken miljömässig information företagen kommunicerar i sina hållbarhetsredovisningar och i vilken utsträckning denna information är jämförbar med företagens miljörapporter. Ett delsyfte med studien är att skapa förståelse för varför kommunikationen av hållbarhetsarbete skiljer sig åt inom den svenska gruvindustrin. Studien syftar även till att undersöka jämförbarheten mellan företagens hållbarhetsredovisningar enligt ramverket Global Reporting Initiative (GRI) samt företagens miljörapporter, för att se om det finns förutsättningar för att skapa en mer likartad kommunikation företagen emellan. Utifrån studiens problemformulering valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med representanter från sex metallgruvor i Sverige samt branschorganisationen SveMin. För att kunna jämföra företagens hållbarhetsredovisningar och miljörapporter genomförde vi dessutom en innehålls- samt dokumentanalys. Vi har valt ett deduktivt angreppssätt och studien utförs enligt en hermeneutisk kunskapssyn med vissa positivistiska inslag. Studiens teoretiska ramverk inleds med en presentation av den svenska gruvindustrin. Därefter redogör vi för aktiviteten kommunikation och de problem som finns relaterade till företags CSR-arbete, begreppet hållbarhetsredovisning samt ramverket GRI. Detta följs upp av Carrolls pyramid, agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteorin, institutionell teori och avslutningsvis accountability theory. Resultaten av samtliga intervjuer presenteras enligt sex olika kategorier; kommunikation, organisation, intressenter, ansvar och hållbar utveckling, externa påtryckningar och legitimitet samt statliga riktlinjer. Samtliga delar, förutom kommunikation, ligger till grund för studiens analys. Studien visar att fem dimensioner kan förklara skillnaderna i företagens redovisning och dessa är organisation, intressenter, ansvar, imitation samt gynnsamma förhållanden. Vi kan konstatera att företagen totalt sett rapporterar flest indikatorer under kategorin utsläpp till luft och vatten samt avfall. Av 30 indikatorer har vi funnit att 10 stycken redovisas av företagen gemensamt. Av dessa 10 har vi funnit att vissa är helt, delvis eller inte alls jämförbara med informationen i företagens miljörapporter. Undersökningen visade även att vissa företag har tillgång till denna information internt, trots att de inte rapporterar den.
10
Nour, Ann-Marie. "CSR-Kommunikation? : En enkätundersökning om vilka marknadskommunikationer konsumenter föredrar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-24750.
Full textAbstract:
Problem definition: By what marketing communications do consumers want companies in the jewelry industry to communicate its potential CSR activities? Purpose: The purpose of this study is to investigate in what kinds of marketing communications consumers want the jewelry industry to communicate its potential CSR work. Method: The study has used a quantitative approach to data collection, focused on a survey to answer the purpose of the study and the problem definitions. Conclusion: The study found that the respondents want a clearer communication of CSR work in the industry and that the most suitable communication channels according to respondents differ depending on gender. The female respondents think that the most appropriate channels are product promotions and direct marketing. In contrast, the male respondents think that the channels social media, newspaper and television advertising as well as web sites are more suitable.
11
Karlsson, Linnéa, and Johanna Ljungblad. "Kommunikation från Banker till Intressenter : Ett och Samma Språk?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17190.
Full textAbstract:
Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ”Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?” har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet. Kommunikation kan se olika ut beroende på vem den är riktad till. Den kan innehålla objektiva och subjektiva argument (Tan 2002), men den kan även delas in efter explicit och implicit CSR (Matten & Moon 2008). Coupland (2005) tar även upp att kommunikationen kan uttryckas genom societal, responsible och other de-legitimation. Olika strategier i kommunikationen gällande en- och tvåvägskommunikation har även tagits fram av Morsing och Schultz (2006). Dessa olika kommunikationssätt används för att besvara forskningsfrågan.För att besvara forskningsfrågan har vi studerat de svenska storbankernas senaste hållbarhetsrapporter genom en kvalitativ dokumentanalys. Hållbarhetsrapporter är offentligt material och något som alla kan få åtkomst till, vilket ökar replikerbarhet.Vår empiri utgör en sammanfattning av den kommunikation som sker från bankerna till ägarna, anställda, kunder och samhället. Denna kommunikation har analyserats utifrån de olika kommunikationssätten som tagits upp, där vi sedan har konstaterat hur kommunikationen skiljer sig åt beroende på intressent.<br>Program: Civilekonomprogrammet
12
Johansson, Sundqvist Emma. "Den gröna gråzonen : Greenwashing i veganska produkters visuella kommunikation." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för design, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38951.
Full textAbstract:
Hållbarhetsfrågan har blivit allt viktigare. Intresset för hållbarhet ökar och får större inverkan på människors val (Ottosson &Parment, 2016, s. 13). Dessvärre förekommer det att företag utnyttjar detta genom användning av vilseledande grön kommunikation,vilket äventyrar hållbarhetsrörelsens kraft på marknaden (TerraChoice, 2009). Den här rapporten lyfter begreppen hållbarhet ochgreenwashing. Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen för veganska produkter och hur det budskapet speglar ett urvaldokumenterade miljöstörningar. Detta i och med att allt fler svenskar väljer en vegansk kost av miljömässiga skäl (Novus, 2018).Rapporten fokuserar på att undersöka livsmedelsföretaget Oatly som utvecklar, producerar och marknadsför bland annathavrebaserade drycker. Oatly har under 2018 haft en total tillväxt på 65 %, samtidigt som företaget fått kritik gällande gällande derasfaktiska klimatnytta (Sörbring, 2019). Rapporten undersöker Oatlys visuella kommunikation och dokumenterade miljöstörningar föratt kartlägga differensen mellan dessa. För att besvara frågeställningarna gjordes semiotiska bildanalyser på delar av Oatlyskommunikation, samt en kvalitativ textanalys på deras hållbarhetsrapport från 2018.Resultatet i rapporten visar att Oatly genomgående kommunicerar hållbarhet, men att deras faktiska hållbarhetsarbete är bristandebåde ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Vidare framhåller företagets kommunikation noga sin avhållsamhet från djurriket, vilketfaktiskt är kritiskt ur ett hållbarhetsperspektiv då det krockar med miljömålet om biologisk mångfald (Extrakt, 2019; Rundgrens,2019). Slutsatsen är att det förekommer en viss grad av greenwashing i Oatlys visuella kommunikation.
13
Vedin, Sandra, and Julia Amandusson. "The Good Project : En studie av Gina Tricot’s CSR-kommunikation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Centrum för samhällsanalys (CESAM), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24982.
Full textAbstract:
SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka och skapaförståelse för hur klädkedjan Gina Tricotkommunicerar sitt CSR-arbete samt om intressenternas krav och den mediala uppmärksamheten kan varabidragande faktorer till det. METOD: Kvalitativ textanalys av Gina Tricot’s CSR-arbete påderas hemsida. SLUTSATSER: Gina Tricot’s strategier för CSR-kommunikationgrundar sig i viljan att göra sig legitima i samhället, meden önskan att skapa trovärdighet och få förtroende frånsina intressenter är detta ett sätt att möta mediernasgranskning. Detta sker genom ett samlat projekt påhemsidan kallat “The Good Projcet”.
14
Björstad, Jennie. "Medvetna och förvirrade konsumenter : Konstruktionen av hållbarhet och konsumenten utifrån fyra organisationers kommunikation och erfarenheter." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-94144.
Full textAbstract:
Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten. Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning. Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap. En tredje konstruktion av en mindre hållbarhetsintresserad konsument uttrycks av de två mest marknadsorienterade organisationerna, som istället vill sälja hållbarhet till ”vanliga” konsumenter med positiva budskap om lust och egennytta. Diskursanalysen synliggör att konstruktioner av konsumenten är kopplade till specifika kontexter. Officiell kommunikation som konstruerar en hållbar konsument nyanseras och ger ny medvetenhet om mindre kommunikativa konstruktioner av konsumenter med begränsad potential till ansvarstagande för hållbar utveckling.
15
Akdogan, Sibel, and Marcus Fherm. "Indigenisera begreppet hållbarhet hos byggföretagen." Thesis, Tekniska Högskolan, Jönköping University, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50793.
Full textAbstract:
Purpose: Today's society is constantly moving towards a more conscious and committed attitude about working increasingly sustainable. To ensure that the construction industry with both major environmental and societal impact is involved, there are standardized legal requirements and environmental certifications that need to be met by the construction companies. The purpose of the study is therefore to investigate factors for how medium-sized construction companies can best implement sustainability work. The aim of this qualitative study is to focus on ecological and economic sustainability as well as how construction companies can implement increased sustainability work in their daily work. The study was conducted at a medium-sized construction company in the Jönköping area. Method: The methods used in this study are proven methods such as literature study, interview study and document observations for data collection. The literature study is used as a bedrock for the interview study and document observation since the early literature study is used as a preliminary study in the subject. Interviews and document analysis are applied to provide information where there is lack of knowledge. Results: After the methods have been applied, it is evident that the sustainability work is only applied according to legal requirements when no higher demands are made by the client or the company. The construction company have abstract goals that are difficult to interpret by the recipient, the employee. It is also shown that the knowledge among employees is low and the perceived amount of training in sustainability in the company is low. The case company has no designated "sustainability officer", questions and suggestions can be emailed to an email address, but there is no clear procedure for how these suggestions should be dealt with. Consequences: The sustainability work has been passive; the present state is based on the absence of sustainability requirements from the permanent organization. The need of more clear goals and concrete descriptions of how to meet the goals are also needed. There are also no requirements from the permanent project organization. There are rarely requirements from the client, which means that the sustainability work is often only applied to the extent of time and with the site manager's own set requirements and goals. The knowledge about sustainability is thin among the employees concerned, which has meant that own decisions regarding sustainable choices could not be made and possibly affected the commitment to the construction company. Employees felt that it needed fewer choices, clear routines and requirements regarding sustainability work. Limitations: The study focuses on ecological and economic sustainability; social sustainability has been excluded as it affects people's conditions in society. In this study, ecological sustainability will not be specified, the study will research commitment and important parameters to successfully sustainability work. The exact direction that the company should take, or has taken, will not be determined in this study.
16
MOLIN, JOSEFINE, and SOFIE ANDERSSON. "Ett fast-fashion företag. Att kommunicera miljö och hållbarhet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17392.
Full textAbstract:
I denna studie har vi har valt att undersöka och analysera ett enskilt fast fashion-företag kring ämnet miljö och hållbarhet, nämligen Gina Tricot. Valet av företag grundar sig i intresset av att undersöka hur ett förhållandevis ungt fast fashion-företag engagerar sig inom miljö och hållbarhet. Denna uppsats skrivs med mål om att ge alla intresserade en inblick i hur ett växande modeföretag tänker kring mode kopplat till miljö och hållbarhet, och om deras målgrupp verkligen lägger vikt vid dessa aspekter när de handlar kläder. Syftet med studien är att granska hur och varför ett fast fashion-företag arbetar med och kommunicerar miljö och hållbarhet, samt undersöka hur kunderna uppfattar och påverkas av företagets arbete och kommunikation. Hur viktigt är hållbarhet för företaget och hur viktigt är det för deras målgrupp och kunder? Begreppen som behandlas, för att kunna besvara syftet i uppsatsen, är CSR och hållbarhet. CSR står för Corporate Social Responsibility och begreppet hållbarhet kan definieras som ”en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina”. Gina Tricot arbetar på flera olika sätt med miljö och hållbarhet. För att ta del av det arbete har använt oss av sekundärdata, i form av information på deras egen hemsida. Vi har också använt oss av primärdata i form av en intervju med Gina Tricots hållbarhetschef Marcus Bergman. För att besvara syftet har vi även gjort två undersökningar på Gina Tricots kunder, en webbenkät och en besöksenkät. För att kunna analysera informationen på ett bra sätt tar vi i teorin upp olika modeller, som till exempel PESTEL och Kommunikations-modellen. I analysen dras paralleller mellan vår teori och empiri. Hur arbetar och kommunicerar Gina Tricot i förhållande till de olika modellerna? Vi analyserar även kring varför Gina Tricot har valt att arbeta som de gör. Hur mycket styrs de av media? Hur kommer framtiden att se ut? Vår sammanfattade slutsats är att Gina Tricot arbetar mycket med miljö och hållbarhet även om vi inte kan sätta det i förhållande till hur mycket andra företag arbetar inom området. Vi drar slutsatsen att de arbetar inom och med området för att det är en pågående trend, för att undvika skandaler, samt för att kunderna förväntar sig det av dem. Gina Tricot har hittills valt, av flera anledningar, att inte kommunicera sitt engagemang, mer än på internet, och når därför inte kunderna i så stor utsträckning. Av undersökningen kan vi dra slutsatsen att kunderna idag förväntar sig att Gina Tricot tar ansvar, men att kunderna inte vet hur stort det är eller hur de gör det, eftersom de inte ser någon kommunikation. Vi kan också dra slutsatsen att kunderna idag efterfrågar att få veta mer kring Gina Tricots miljö- och hållbarhetsarbete. Enkäterna visar också att kunderna skulle påverkas i sitt val av butik vid en eventuell skandal kring företaget.<br>Program: Butikschef, textil och mode
17
Edqvist, Julia, and Kajsa Ehn. "Konsten att kommunicera hållbarhet inom en organisation : Hur kommuniceras arbetet med CSR internt inom ett företag i snabbmatsbranschen?" Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173064.
Full textAbstract:
Hållbarhet har blivit en allt viktigare faktor för företag att ta hänsyn till i dagens samhälle. Företag har en press på sig från externa intressenter att arbeta med hållbarhet. Corporate social responsibility (CSR) är ett sätt för företag att jobba med hållbarhet. CSR innebär att ett företag tar ansvar utöver sin egna verksamhet. Fler företag har börjat arbeta med CSR och anledningen till det kan vara att allt fler forskare har börjat uppmärksamma fördelarna. Den interna kommunikationen är en viktig del för att arbetet med CSR ska fungera på ett företag och att företaget ska kunna uppnå dessa fördelar. Om den interna kommunikationen av CSR inte fungerar kan det istället skapa problem inom organisationen. Vi uppmärksammade att det finns en uppsjö av forskning som handlar om de externa och interna konsekvenserna av att arbeta med CSR inom företag. Det finns även forskning som visar på hur CSR ska implementeras för att de ska vara framgångsrikt. Däremot saknas forskning som undersöker hur CSR kommuniceras internt inom en organisation samt vad som hindrar och möjliggör den interna kommunikationen av CSR. Studiens frågeställning är: Hur kommuniceras arbetet med CSR internt inom ett företag i snabbmatsbranschen? och studiens syfte är att identifiera vad som hindrar och möjliggör kommunikationen av CSR genom olika avdelningar i ett företag inom snabbmatsbranschen. Vidare kommer undersökningen leda till att ta fram rekommendationer som företag kan använda sig av för att kunna kommunicera CSR genom olika avdelningar i organisationen. För att genomföra studien har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom ett fallföretag som verkar inom snabbmatsbranschen. Vi fick sedan tag på fem stycken respondenter som arbetar på olika nivåer inom företaget. Till en början upprättade vi en teoretisk referensram med teorier inom områdena CSR, intern kommunikation och CSR-kommunikation. Den teoretiska referensramen ligger sedan till grund för studiens intervjuguide som har använts för att genomföra intervjuerna. Svaren från samtliga respondenter jämförs sedan för att se hur CSR-kommunikationen går till inom företaget. Vi har identifierat hur den interna kommunikationen av CSR går till inom fallföretaget. Innehållet av informationen som ska kommuniceras bestäms av huvudkontoret. CSR-kommunikationens riktning är därför vertikalt-nedåtgående, då huvudkontoret främst kommunicerar ut CSR till de anställda. CSR-kommunikationen går också via flera avdelningar och då ansvarar mellanchefer för att föra vidare informationen. Företaget använder sig även av flera olika kanaler för att kommunicera CSR internt. Det som hindrar den interna kommunikationen av CSR inom företaget är att företaget har svårt för att välja kommunikationskanal samt att det skapar informationskomplexitet. Att information fastnar hos mellanchefer eller att den sorteras bort är även ett hinder som vi upptäckt. Slutligen är ett hinder att nivåer nedanför ledningen inte känner sig delaktiga i företagets CSR arbete, vilket kan bero på att ledningen inte engagerar de anställda i arbetet. Utöver dessa hinder så har vi identifierat en tydlig hierarki inom företaget vilket möjliggör den interna CSR-kommunikationen. Företagets kommunikationskanaler kan även möjliggöra den interna CSR-kommunikationen.
18
Näslund, Fia-Maria, Hanna Rikner, and Sigrid Näslund. "Det är något som skaver : Att kommunicera fast fashion och hållbarhet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för design, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40934.
Full textAbstract:
Rapportens syfte är att undersöka hur visuell kommunikationanvänds för att kommunicera fast fashion. Urvalet som analyserades är en del av Na-kd:s webshop. Studiens resultat visar att Na-kd på flera sätt, genom visuell kommunikation, uppmuntrar konsumenten att agera.
19
NILSSON, ERIKA, and MIMMI LINDQVIST. "Visuell kommunikation- säljfrämjande åtgärd för ökad försäljning av miljövänliga plagg i butik." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18009.
Full textAbstract:
I denna uppsats om visuell kommunikation kommer olika teorier att tas upp, vi har genomfört intervjuer med kunder, gjort observationer i butiker och sammanställt fakta för att ta reda på hur en förbättrad visuell kommunikation av de miljövänliga plaggen kan påverka konsumenter att handla mer miljövänligt. Engelsk titel: Visual communication- sales promotion of eco-friendly garments in storesEngelska nyckelord: Visual communication, Sustainability, Environmental clothing, Consumer behaviorSammanfattning på engelska:<br>Program: Butikschef, textil och mode
20
Karlsson, Filippa, and Pauline Krogsböll. "Turn Trash into Treasure : Kommunikation av hållbar fast fashion i butiksmiljö." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65808.
Full text
21
Bladh, Erica, and Maria Hedlund. ""Stuck in the middle" : En studie om intern kommunikations betydelse för hållbarhet från de anställdas perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32728.
Full text
22
Johnsson, Josefin, Celine Belvroy, and Kajsa Ragnhage. "När idrottsorganisationer tar ansvar : kommunikation och aktiviteter som påverkar medlemmar och samhälle." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22401.
Full textAbstract:
Den forskning som finns om hållbarhet är utförlig och det finns skillnader mellan perspektiven och betydelserna. Människor är nuförtiden mycket medvetna om hållbarhet och det ger organisationer en möjlighet att inkludera det i sitt arbete. Därför gjordes denna studie; för att utforska hur IF Elfsborg och Göteborg HC, som sportorganisationer, arbetar med denna aspekt och hur de kommunicerar det till samhället och sina medlemmar. Den här studien syftade till att utforska koncepten social hållbarhet och socialt ansvar genom att studera två idrottsorganisationer. För att hitta kunskapen om hur idrottsorganisationerna kommunicerar dessa koncept har studien följt en komparativ design med en kvalitativ forskningsstrategi. En modell skapades sedan för att vidare stötta förståelsen för kommunikationsstrategier och social hållbarhet och socialt ansvar och vad de ger och bidrar med till samhället. Detta ledde till en analys genom modellen. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med de berörda parterna. Genom att intervjua IF Elfsborg och Göteborg HC har information samlats in gällande deras arbete och strategierna de använder för att arbeta med hållbarhet. Det finns flera olika kommunikationsstrategier såsom Corporate Social Responsibility (CSR), Cause Related Marketing (CRM) och Corporate Sustainability Strategy (CSS) men båda idrottsorganisationerna använder enbart CSR som ett verktyg i sitt arbete mot hållbarhet. Det är viktigt att organisationer har kunskap om hållbarhet och aspekterna det inkluderar för att kunna implementera kommunikationsstrategier.<br>The research on sustainability is immense and there are often differences between the perspectives and the meanings. People nowadays are very aware of sustainability and this gives organizations a bigger opportunity to include this in their work. That’s why this study is written; to explore how IF Elfsborg and Göteborg HC, as sport organizations, are working with this aspect and how they are communicating it to the society and their members. This study aimed to explore the concept of social sustainability by studying two sports organizations. To obtain the knowledge of how the sport organizations communicate these concepts the study followed a comparative design with a qualitative research strategy. A model was then created to further support the understanding of communication strategy and social sustainability and what it brings out and contribute to society with. This lead to an analysis through the model. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with the concerned parties. By interviewing IF Elfsborg and Göteborg HC, information about their work and strategy of working with sustainability and communication was collected. There are multiple communication strategies such as Corporate Social Responsibility (CSR), Cause Related Marketing (CRM) och Corporate Sustainability Strategy (CSS) but both organizations only uses CSR as a tool in their work towards sustainability. It is important that organizations have knowledge about sustainability and the aspects it includes to be able to implement communication strategies.
23
Holmqvist, Mattias, and Arvid Nordin. "Kommunikation mot en hållbar värld : En kvalitativ studie av svenska företags CSR-strategier." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-142743.
Full textAbstract:
Sammanfattning Mot bakgrund av det nya lagkrav på hållbarhetsredovisning som nu gäller och det ökade intresset för miljö-och samhällsfrågor så avser denna kvalitativa studie att undersöka hur svenska företag kommunicerar sitt CSR-arbete. Tio hållbarhetschefer från högt rankade företag i Sustainable Brand Index 2016 utgör informanterna som medverkat i de kvalitativa intervjuer som utgör empiriska materialet studien grundar sig på. Frågeställningarna lyder: Hur definierar framgångsrika svenska företag CSR? Hur använder framgångsrika svenska företag kommunikationsstrategier för sitt CSR-arbete? Varför arbetar framgångsrika svenska företag med CSR? Studien fann att företagen delar Grankvists definition att företagen har ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar gentemot samhället och intressenter. Det fanns variationer i vilken typ av aktiviteter som företagen engagerade sig i, även om det rådde stor samstämmighet kring nivån av ansvar som kan utkrävas av bolag. Trots stort etiskt ansvarstagande och hårdare krav betonar informanterna kopplingen mellan hållbarhet och lönsamhet över tid. Det bekräftar de ekonomiska motiven i linje med Carrolls och Friedmans teorier. Studien vill även påvisa ett samband mellan Halmes CR-aktiviteter filantropi, integration och innovation samt Morsing och Schultz’s kommunikationsstrategier the stakeholder information strategy, the stakeholder response strategy och the stakeholder involvement strategy. Sökord: CSR, Kommunikation, Strategi, Hållbarhet, Kommunikationsstrategi, Corporate Social Responsibility
24
Ersgården, Emelie, and Elin Carlsson. "Hur H&M, monki och Arket kommunicerar hållbarhet i sina reklamkampanjer." Thesis, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42447.
Full textAbstract:
This study examines how H&M, Arket, and Monki communicates sustainability in their campaigns on IGTV, and how they work with sustainable marketing to highlight their ethical capital. To investigate this, a thematic semiotic analysis has been applied. Based on the analysis, the chosen theme can see how different brands communicate sustainability. The semiotic analysis is applied to interpret the meaning of the material and how the visuals can be presented as sustainable. With the help of Bourdieu's theory of capital, an in-depth analysis has been made of how the companies communicate sustainability and what potential differences could depend on. The discussion answers how companies work with sustainable marketing to highlight their ethical capital. The conclusion is that companies' sustainable marketing can increase the company’s ethical capital. On the other hand, we also conclude that campaigns cannot contribute to an ethical entrepreneurship, but merely to increased value creation for companies.
25
Samuelsson, Linnéa, and Tommy Källefjord. "CSR-kommunikation : För hållbar utvecklings skull." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14616.
Full textAbstract:
Intressenters efterfrågan på CSR har ökat, då näringslivet till stor del står till svars för den exploatering som sker av människan och miljön. Organisationers behov av legitimitet från omgivande intressenter, för att blir framgångsrika på marknaden, har därför lett till att allt fler organisationer väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa. Studier visar dock att det ibland förekommer en särkoppling mellan organisationers externt redovisade CSR och deras praktiskt utförda CSR-arbete, vilket kan bli problematiskt då det kan leda till att en skev bild av hållbar utveckling presenteras. Föreliggande studie ämnar kritiskt granska särkoppling i relation till hållbar utveckling för att undersöka om och i så fall varför en organisations externa hållbarhetskommunikation kan leda till tröggående hållbar utveckling. Detta genom att utforska vad en förebildsorganisation externt kommunicerar gällande hållbarhet och hur det korresponderar med verkligheten. Urvalet utgörs av organisationen Hennes & Mauritz (H&M) då det går att argumentera för att organisationen är en förebild inom den globala textil- och konfektionsmarknaden. Genom en kritisk diskursanalys analyseras H&M:s hållbarhetsredovisning i syfte att se vilka diskurser organisationen externt kommunicerar samt hur dessa diskurser korresponderar med verkligheten. Resultatet/diskussionen utmynnar i att de diskurser som H&M externt kommunicerar främst villkoras av marknadsrationella ideal, varför en ”marknadisering” av kommunikationen går att argumentera för. Troligtvis kommuniceras detta av strategiska skäl då marknadsrationella ideal går i linje med den dominerande samhällsideologin nyliberalism, vilket kan leda till att organisationen erhåller legitimitet. Då en ”marknadisering” av H&M:s CSR-kommunikation identifieras i studien och detta vidare argumenteras för möjliggör ett sätt för organisationen att ta ett mer distanserat ansvar gällande hållbar utveckling i den sociala verkligheten, så skapas även argument för att H&M som förebild är med och bidrar till tröggående hållbar utveckling. Detta kan förstås utifrån nyinstitutionell teori som bland annat gör gällande att organisationer tenderar att efterlikna andra organisationer vars koncept är legitimitetsskapande och framgångsrika.
26
Zomegnan, Eleonora. "T-Shirt med budskap : Iklädandet av en roll." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design, DE, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19237.
Full textAbstract:
This work has treated the subject of gender, with demarcation against the norms regarding appearance and beauty, conveyed by the media and how it affects society. This is expressed through social satire cartoons. This work has also led to an exploration of the importance of a personal drawing style and how it manifests itself.
27
Dristig, Evelina. "Trovärdiga samtal om hållbarhet på Youtube : En kvalitativ studie om hur användare med kunskap inom hållbarhet upplever content om hållbar mat trovärdigt på Youtube." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44784.
Full textAbstract:
Today communication on social media takes place with a wide reach and from several different sources. This has made it more difficult for the user to perceive credibility than before. A current issue today is how we should consume food more sustainably because both humans and the environment are threatened. The study examined how the various components of credibility are perceived by a specific type of user on Youtube. The purpose was to contribute with an understanding of the extent to which a user with knowledge about sustainability perceives Youtube content about sustainable food as credible. Furthermore, the study aimed to highlight credibility in communication about sustainable food. The study applied a qualitative research method with collected empirical data from six semi-structured interviews. The Source of Credibility Model was used as a theoretical framework to contribute the study to investigate the dimensions within the perceived credibility from the user's perspective. Results of the study display that the perceived credibility of Youtube content are affected by various factors and that they can have an individual impact on the user. Honest, realistic, and relatable content enhances credibility. Furthermore, content based on facts and content from a person with experience are factors that increase credibility as well. The user's perceived credibility is also based on the person speaking in the video. In communication about sustainable food, credibility is increased if content comes from a relevant Youtube channel.<br>Idag når content på sociala medier ut till en bredare massa än tidigare och från flera olika avsändare. Det har lett till att användaren upplever svårigheter med att bedöma information som trovärdigt eller inte. En aktuell fråga idag är hur vi skall konsumera mat mer hållbart eftersom både människans och planetens miljö är hotad. Studien undersökte hur en specifik användare upplever content på Youtube sätt till trovärdighet. Syftet var att bidra med förståelse hur trovärdigt användare med kunskap inom hållbarhet upplever content om hållbar mat på Youtube. Vidare syftade studien till att belysa trovärdighet inom kommunikation om hållbar mat. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod med insamlad empiri från sex semistrukturerade intervjuer. The Source of Credibility Model användes som teoretiskt ramverk för att bidra till undersökning av faktorerna inom den upplevda trovärdigheten utifrån användarens perspektiv. Utifrån analys och diskussion av studiens resultat drogs slutsatserna att den upplevda trovärdigheten av Youtube content påverkas av olika faktorer och flera av dem kan ha en individuell påverkan för användaren. Vidare förhöjer ärligt, realistiskt och content som går att relatera till trovärdigheten. Ytterligare är faktabaserat content samt content från en person med erfarenhet faktorer som förhöjer trovärdigheten. Användarens upplevda trovärdighet är inte endast baserat på informationen i sig utan även på personen som talar i videon. I trovärdig kommunikation om hållbar mat förhöjs trovärdigheten om content kommer från en Youtubekanal med relevant inriktning.
28
Munter, Judit. "Naturen, hållbarheten och människan : En diskursanalys av Stockholms stads miljöprogram." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-142747.
Full textAbstract:
I denna uppsats undersöks Stockholms stads miljökommunikation. Undersökningen är uppdelad i tre huvudsakliga delområden, människan, natur och hållbarhet. Studien undersöker hur dessa konstrueras och kommuniceras i Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Metoden som använts för att analysera materialet är diskursanalys. Det teoretiska ramverket består av teorier kring mediers makt, konstruktionen av naturen och hållbarhet. Det empiriska materialet utgörs av Stockholms stads miljöprogram 2016-2019. Studien är avgränsad genom att brödtexten analyserats medan bilder och punktlisor uteslutits. Resultatet visar att naturen tillskrivs en stor betydelse och har ett ekonomiskt värde. En romantiserad bild ges av naturen, som en plats för återhämtning, hämta kraft ur och rekreation. Hållbarhet beskrivs som något som görs för människan snarare än för naturen. Människan tillskrivs en passiv roll, medan staden beskrivs som en aktiv beskyddare.
29
Leijding, Åsa, and Julia Söderkvist. "Butikssäljarens roll i kommunikationen av hållbarhet : En kvalitativ studie om återförsäljarens roll som medlare mellan varumärke och kund." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-125674.
Full textAbstract:
Hållbarhet är ett högaktuellt och omdebatterat ämne i dagens samhälle. Detta sätter stor press på företag att ta ansvar socialt, ekonomiskt och miljömässigt vilket relaterar till begreppet Corporate Social Responsibility, CSR. Det ökade fokuset på hållbarhetsfrågor innebär att företagen förväntas kommunicera sitt CSR-arbete på ett transparent sätt för att ge sina intressenter insyn i verksamheten, något som kan vara problematiskt på grund av ämnets komplexitet. Det företaget kommunicerar internt och externt bidrar till intressenternas bild av företaget och dess varumärke. Det finns en omfattande mängd forskning kring hållbarhet och CSR, men få studier har berört hur dessa frågor är kopplade till återförsäljare. Återförsäljare agerar mellanhand mellan varumärken och kund och möter utmaningar i att de samtidigt ska representera en rad olika varumärken. Kunder blir allt mer medvetna om hållbarhetsfrågor och försäljaren förväntas leva upp till kundernas informationsbehov. Butikssäljare förväntas besitta kunskap om de varumärken de representerar, vilket gör butikssäljare hos återförsäljare extra intressanta att studera. De olika intressenternas varierande förväntningar och krav är en stor utmaning för företag. Detta indikerar på vikten av en anpassad kommunikation av företagets hållbarhetsfilosofi. I studiens teoretiska referensram presenteras tidigare forskning inom dessa områden. Den ovan nämnda problemdiskussionen har mynnat ut i studiens frågeställning: Vilken roll har butikssäljaren som medlare av ett varumärkes hållbarhetsfilosofi? I denna kvalitativa studie har vi genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter undersökt kommunikationen mellan ett varumärke och dess återförsäljare. Vidare har även kopplingen mellan varumärkesidentitet och varumärkesimage undersökts för att se huruvida den påverkar kommunikationen ut till slutkund. Studien har applicerats på Houdini och ett antal av dess återförsäljare. Houdini är ett företag som tillverkar och säljer outdoorprodukter och företaget har ett stort hållbarhetsfokus. I studien har ett antal faktorer kunnat identifieras som kan påverka hur väl ett varumärkes hållbarhetsfilosofi når ut till kunden via butikssäljaren hos ett varumärkes återförsäljare. Studiens resultat visar att försäljarens roll som medlare av ett varumärkes hållbarhetsfilosofi påverkas av ett antal faktorer. Några av dessa faktorer är hur väl kommunikationen fungerar, försäljarens personliga intresse i CSR- och hållbarhetsfrågor, försäljarens kunskap i dessa frågor, försäljarens agerande i mötet med kunden samt kundernas varierande intresse och preferenser. Studien visar även att försäljaren spelar en viktig roll i kommunikationen då det i studien framkommit att försäljaren i många fall direkt påverkar kundens köpbeslut.
30
Alveborg, Isabella. "Tillit genom hållbarhet : En kvalitativ studie av hur Axfood skapar tillit genom kommunikationen av deras hållbarhetsarbete under 2015." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131132.
Full textAbstract:
SYFTE: Uppsatsens syfte är att kartlägga på vilket sätt Axfood kommunicerar sitt hållbarhetsarbete, i avseende att se hur Axfood upprätthåller tillit genom sin kommunikation. Tillit är en viktig komponent i företagsverksamheten och därför vill jag belysa hur olika stilistiska kompositioner både kan främja och hämma tilliten till ett företag. Studien fokuseras till Axfoods avsändarperspektiv med avsikt att strukturera upp och beskriva hur företaget kommunicerar sitt arbete med hållbarhet. TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på hur tillit skapas genom kommunikation och utgår ifrån teorier om Corporate Social Responsibility, samt det retoriska begreppet ethos. METOD: Övergripande tematisering av materialet, samt en djupgående stilistisk analys av de delar i materialet som kommunicerar Axfoods hållbarhetsarbete. SLUTSATSER: Av Axfoods kommunikation är det hållbarhetsarbetet angående miljö som ges störst utrymme. Vidare går det att utläsa vissa stilistiska skillnader beroende på i vilken kommunikationskanal materialet återfinns, samt vilket hållbarhetsarbete som kommuniceras. Det här påverkar de olika tillvägagångssätten att skapa tillit.
31
Palmgren, Eleonora, and Melanie Strömberg. "Intern kommunikation kring marknadsföring av hållbara produkter : En kvalitativ fallstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22008.
Full textAbstract:
Under det senaste decenniet har åtskilliga detaljhandelsföretag lyft frågan kring miljöpåverkan och implementerat ett gediget hållbarhetsarbete innehållande strategier och mål att arbeta utefter. Många företag väljer att uppmuntra deras kunder till att köpa deras hållbara produkter med hjälp av grön marknadsföring. Trots detta kan konsumenter uppleva svårigheter med att uppfatta vilka produkter som företagen kommunicerar som mer hållbara och i vilken utsträckning. Om företag inte har en tydlig strategi gällande marknadsföringen av deras hållbara sortiment riskerar kunderna att bortprioritera dessa produkter. Därmed är syftet med denna studie att undersöka och skapa en förståelse kring hur ett företags anställda kommunicerar vid det interna arbetet kring marknadsföring av deras egendesignade hållbara produkter. Detta är en illustrerande fallstudie av ett ledande detaljhandelsföretag verksamt i Norden inom mode och heminredning. Företaget har använts som verktyg föra att uppfylla studiens syfte. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsdesign har empirisk data i form av intervjuer, observationer och innehållsanalys samlats in. Genom att använda oss av översättningsteorier har vi utvecklat beskrivningar kring hur idéer som berör marknadsföring av hållbara produkter kan te sig vid implementeringar i ett företag. Undersökningen har visat att det kan vara komplext att införa marknadsföring för specifikt hållbara produkter. Det är kunskap- och resurskrävande och kan te sig som ett långsiktigt förändringsarbete. Det är att föredra att företag på samtliga avdelningar samspelar, med hjälp av tydlig kommunikation, för att marknadsföringen av hållbara produkter ska vara likartad i alla företagets kanaler. Vidare forskning rekommenderas undersöka hur kunder upplever företagets kommunikation av hållbara produkter för att få kundernas perspektiv och åsikter kring ämnet.<br>In the last decade, several retailers have raised the issue of environmental impact and implemented a solid sustainability work containing strategies and goals. Retailers are often encouraging their consumers to buy their sustainable alternatives by using green marketing. Even so, consumers may experience difficulties in discovering which products is sustainable and to what extent. If companies doesn’t have a distinct marketing strategy of their sustainable assortment they risk consumers to prioritize other products. Thus, the purpose of this study is to investigate and create an understanding of how a company’s employees work internally and communicates regarding the marketing of their own-designed products. An illustrative case study of a leading retail company operating in the Nordic region within fashion and home furnishing has been used as a tool to fulfill the purpose of this study. With the help of a qualitative research design, empirical data in the form of interviews, observations and content analysis have been collected. By using translation theories, we have developed descriptions of how ideas can occur during implementations in a company regarding their marketing of their own designed sustainable products. The investigation has shown that introducing marketing for specifically sustainable products can be complex. It’s knowledge- and research intensive and can appear as a long-term changing process. It’s preferable that all the departments within a company interacts and communicates clearly with each other, for the marketing to be similar in all company channels. Further research is recommended to investigate how customers perceive retail companies‘ communication of sustainable products in order to gain the customers' perspective and opinions on the subject.
32
Seehathao, Titti, and Gustavsson Helena Levin. "Att kommunicera hållbarhet inom turism : Hur kommunicerar aktörer inom besöksnäringen hållbarhet i digitala kanaler? Om det inte syns, hur vet vi att det finns?" Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78823.
Full textAbstract:
Denna studie har som syfte att undersöka hur aktörer inom besöksnäringen i Värmland arbetar med att kommunicera hållbarhet i digitala kanaler. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med socialkonstruktivism och diskursanalys som vetenskaplig inriktning samt ett abduktivt angreppssätt. I metoden använde vi oss av textanalys för att se hur de utvalda aktörerna kommunicerar hållbarhet med texter, bilder och filmer. Urvalet av aktörerna har vi valt utifrån turismens tre delar som är inom kategorierna äta, göra och bo, där en aktör valdes ut i varje kategori. Det teoretiska ramverk grundar sig på hållbar turism och marknadsföring, där vi beskriver tidigare forskning kring hållbarhet inom sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter, samt olika marknadsföringsstrategier inom digitala kanaler. Studien visar att aktörer använder sig av digital marknadsföring och med deras aktiva närvaro i digitala kanaler indikerar på att det bidrar till varumärkesbyggande. Studien visar också att de kommunicerar hållbar turism främst inom den sociala och ekologiska aspekten och mindre visar kommunikation av ekonomisk hållbarhet.<br>The purpose of this study is to analyze how companies in the hospitality industry in Värmland work to communicate sustainable tourism on digital channels. We have chosen to use a qualitative method with social constructivism and discourse analysis as a scientific approach and an abductive approach. In the method, we used text analysis to define how the selected companies communicate sustainability with texts, images and videos. The selection of the tourist company we’ve used was based on the tourism three category äta-göra-bo, where one company was selected in each category. Our theoretical framework is based on sustainable tourism and marketing, where we describe previous research on sustainability in social, ecological and economic aspects, as well as various marketing strategies in digital channels. The study shows that the companies use digital marketing and their active presence on digital channels indicates to the contribution of branding. The study also shows that companies communicate sustainable tourism in primarily the social and ecological aspects and less show communication of economic sustainability.
33
Melin, Louise, and Linn Carlsson. "Mikroplast : En studie om textilföretags kommunikation och generering av mikroplast." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22062.
Full textAbstract:
Mikroplast är ett begrepp som förekommer allt mer frekvent i media och medför stor förvirring kring var det kommer ifrån och varför det är skadligt. Naturvårdsverket har listat de sju största faktorerna till emission av mikroplast i Sverige, där hushållstvätt av syntetfiber är en utav dem. Mikroplast är små plastfragment (1 nm- 5 mm) och härstammar inte bara från syntetfiber, utan från bland annat däckslitage, allmän nedskräpning och fiskeverktyg. Vid hushållstvätt sprids partiklarna via avloppsvattnet, genom reningsverk och hamnar till slut i havet där de drar till sig miljöfarliga kemikalier och skadar vattenlevande organismer. Den här studien utreder textilföretags miljökommunikation angående mikroplast gentemot kund samt vad det finns för råd och direktiv från organisationer och myndigheter för textilföretag att tillgå vid dess generering av mikroplast. Studiens ambition är att kunna förmedla samlade riktlinjer till textilföretag som kan appliceras till deras verksamhet. Studien stöds utav RISE IVF och MinShed projektet och kommer genomföras med hjälp av litteratur-, enkät-, och intervjustudier. Resultatet som tagits fram genom uppsatsen visar att textilföretag generellt inte kommunicerar mikroplast gentemot kund. Det här beror på den, än så länge, bristfällig forskning som finns tillgänglig angående emission av mikroplast. Textilföretag upplever att de inte har tillräckligt med information för att ta långsiktiga beslut som kan förbättra dess hantering av mikroplast. Avsaknaden av standardiserade testmetoder över hur mycket olika syntetfiber fäller är det som textilföretag upplever saknas. Resultatet visar också att organisationer och myndigheter överlag inte ger några råd och direktiv till specifikt textilföretag. Utifrån de resultat som presenteras från det underlag som grundat sig från litteratur-, enkät-, och intervjustudier, kan författarna dra slutsatsen att rapporten inte kommer bidra med rekommendationer till textilföretag. Författarna uppmanar till vidare forskning inom ämnet, främst angående utveckling av filter i tvättmaskiner, som skulle kunna hindra mikroplast att spridas ut i havsmiljön via avloppsvattnet.<br>Microplastic waste is something that is featured more and more frequently in media today. There is a lot of confusion, due to the focus in the media, on what microplastic waste actually is and in what way it is harmful to the environment. The Environmental Protection Agency has listed the seven biggest sources to microplastic shedding and it shows that household laundry of synthetic fibers is one of them. Microplastic waste, or microplastics, are small plastic fragments (1 nm- 5 mm) and originate not only from synthetic fibers, but from tire wear, general plastic waste and fishing tools. During household laundry, the synthetic fibers shed microplastic that travels through the wastewater and sewage treatment plants before it finally ends up in the ocean where they have the potential to attract hazardous chemicals and damage aquatic organisms. This study examines textile companies environmental communication regarding microplastics towards their customer and what kind of guidelines different organizations, institutes and authorities offer to textile companies regarding their generation of microplastics. The ambition of the study is to gather overall guidelines to textile companies that can be applied to their businesses. The study is supported by RISE IVF and the MinShed project and has been accomplished by literature-, questionnaire-, and interview studies. The outcome of the study shows that textile companies generally do not communicate about microplastics to their customer. This is due to the, so far, inadequate research regarding microplastic shedding. Textile companies experience that they do not have enough information to make long-term decisions that can improve their microplastic management, since there is no standardized test methods for fabrics available. The result also shows that organizations and authorities generally do not provide guidelines specific to textile companies. Based on the result from the study, the writers will not accomplish to gather guidelines to textile companies regarding microplastic management. The writers request further research on microplastics, primarily regarding the development of filters in washing machines, which could prevent microplastics from spreading out into the marine environment via the wastewater.
34
Troberg, Jenna, and Malin Pettersson. "Hållbarhetsarbete inom den svenska hotellnäringen : En komparativ studie om hur två hotellkedjor arbetar med hållbarhet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30982.
Full textAbstract:
I och med att konkurrensen och resandet ökat krävs det idag att aktörer inom turismbranschen hittar nya sätt att locka resenärer på. Varumärkesstrategier har därför expanderats och innefattar idag även företagets värderingar. Detta tillsammans med att konsumenterna blivit allt mer medvetna har gjort att det blivit viktigt att arbeta med hållbarhet inom turismbranschen. Samhället förväntar sig idag att företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor, vilket gör att kommunikationen kring dessa frågor är viktig. Hotellföretag bör kommunicera ut sina värderingar och hållbarhetsåtgärder både internt och externt, då även medarbetare ska vara väl medvetna om dem. Med bakgrund i detta blir det därför intressant att undersöka hur den interna och externa kommunikationen av hållbarhetsarbetet fungerar i den svenska hotellnäringen. Syftet med studien är att undersöka hur två av Sveriges största hotellkedjor arbetar med hållbarhet samt hur de kommunicerar ut detta internt och externt Studien utgår från en kvalitativ metod där primärdata samlats in via semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades är anställda hos de två hotellkedjorna som studien undersöker. Primärdata har analyserats gentemot studiens sekundärdata vilken innefattar studiens valda teorier. Både Scandic och Nordic Choice lyfter främst fram den miljömässiga dimensionen vid diskussionen kring deras hållbaretsarbete. Nordic Choice arbetar utifrån ISO14001 miljöstandarder, samt miljöprogrammet penguin och deras egna program WeCare, som även innefattar de resterande dimensionerna av hållbarhet. Scandics hållbarhetsåtgärder cirkulerar främst kring deras Svanenmärkning, vilket innefattar miljöarbete men även FN Global Compacts 10 principer som innefattar samtliga dimensioner. I den externa kommunikationen använder sig båda hotellkedjorna av både envägskommunikation som hållbarhetsrapporter och hemsida samt tvåvägskommunikation, där de för en dialog med konsumenter via sociala medier. Den interna kommunikationen skulle däremot kunna utvecklas då svar mellan respondenterna har varierat inom båda hotellkedjorna. Däremot har Nordic Choice en bättre kommunikation mellan hotellen medan det framgår att Scandic inte har någon kommunikation mellan hotellen alls.
35
Wernvik, Filip, and Klara Wickström. "Möjlighet till förändring : En undersökning om social hållbarhet bland materialleverantörer i Turkiet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Textilhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16827.
Full textAbstract:
Turkiet är en attraktiv växande marknad inom kontraktsbaserad textilproduktion, den geografiska närheten för svenska modeföretagen är en bidragande faktor till detta. När modeföretag i Sverige kontrakterar produktion i Turkiet stöter de på många problem när de ska uppehålla sin uppförandekod och implementera denna i alla led i värdekedjan. I denna rapport är det BSCIs uppförandekod som är fokus. Olika synsätt i Turkiet på arbetsrättigheter och sociala rättigheter är vanliga problem och det skapar svårigheter för modeföretagets sociala hållbarhetsarbete. Rapportens syfte är att undersöka hur turkiska materialtillverkare lever upp till svenska modeföretags krav samt vad som kan förbättras och hur det kan gå till. Detta är relevant för inte bara modeföretagen utan även för de leverantörer i Turkiet som söker nya kunder. Med kvalitativ forskning genom intervjuer av svenska modeföretag och turkiska leverantörer framgick det att en brist av kommunikation mellan parterna förekommer samt att de redan turkiska arbetslagarna gör det svårt att upprätthålla uppförandekoden. Modeföretagen måste öppna upp en kommunikation med sina konsumenter för att sedan vidare förmedla kraven till leverantörerna i Turkiet för att bidra till en upplysning och transparens som kan kommer att gynna alla inblandade parter. För en mer genomgående förändring krävs det en förändring av turkiska arbetslagar. För att uppnå detta krävs en stor gemensam satsning från företag med kontrakterad produktion i Turkiet och en förändring av den turkiska mentaliteten.Turkey is an attractive emerging market in contract based textile production, the geographical proximity of Swedish fashion companies is a contributing factor to this. When fashion companies in Sweden contractually enlist production in Turkey they encounter many problems when they want to maintain their code of conduct through their social sustainability. In this report it is the BSCI code of conduct that is the main focus. Differences in point of views are common in Turkey regarding working rights and social rights and that creates problems for the fashion companies’ sustainability work. The purpose of this report is to examine how Turkish material manufacturers live up to the Swedish fashion company’s requirements also what they can do to improve it and how it can be executed. This is relevant not only for fashion companies, but also for the suppliers in Turkey seeking new customers. Qualitative research through interviews with Swedish fashion companies and suppliers in Turkey indicated that a lack of communication between the parties and the established Turkish labour laws makes it difficult to maintain the code of conduct created by BSCI.Fashion companies have to open up a communication with their consumers and then pass on their demands to the suppliers in Turkey to contribute to an enlightenment and transparency that would benefit all parties involved. A more thorough change would require an update of the Turkish Labour laws. Something that difficult and complex requires an effort from the companies with contractual production in Turkey and a change of Turkish mentality.<br>Program: Textilekonomutbildningen
36
Arlestrand, Kendra, and Mimmi Svensson. "The Five Aspects Meal Model : Ett måltidsekologiskt perspektiv." Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-52121.
Full text
37
Olsson, Helen, and Anton Larsson. "Ska företagens ansvar bli vårt? : en studie om CSR-kommunikation på hemsidor." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-562.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att synliggöra och analysera hur företag som av konsumenter uppfattas som hållbara kommunicerar kring hållbarhet på sina hemsidor. En ökad förståelse inom området för CSR-kommunikation kan dels bidra till akademisk kunskap, men också ligga till grund för mer normativa modeller som kan skapa praktiska fördelar för företag. Internet har utvecklats till en av de mest betydande kommunikationskanalerna inom CSR. Hemsidor är ett dynamiskt medium för kommunikation som erbjuder både flexibilitet och enkel uppdatering.För genomförandet av studien har vi använt oss av två analysmodeller för att tolka budskap, en diskursanalys och en bildanalys. Tidigare studier om CSR-kommunikation har studerat text, men språket är inte det enda att ta hänsyn till vid tolkning av budskap, bilder och illustrationer har också en central roll. Genom att använda två analysmodeller kunde vi stu-dera företagens CSR-budskap. Studien omfattar fem företag som representerar olika branscher och begränsas till företagens hemsidor. Företagen som ingår i studien uppfattas som bransch-bäst inom hållbarhet av konsumenter.Resultatet visade att CSR-kommunikation på hemsidor är adresserad till konsumenter, vilket är rimligt. Det vi fann särskilt intressant var hur den är det. Kommunikationen har en inklu-derande diskurs där konsumenten tas in i kontexten och blir en del av helheten. Tidigare var det företagen som stod i kontext, nu är det ”vi”, i.e. företag och konsumenter tillsammans. Studien har bidragit med ett nytt akademiskt fokus som problematiserar hur företagens ansvar har gått till att bli konsumenters och företags gemensamma ansvar.<br>The purpose of this study is to visualize and analyze how companies perceived as sustainable by consumers communicate sustainability on their websites. The study will contribute to increased academic knowledge in the field of CSR communication, to business economic theory of sustainability. Internet has become one of the most significant communication channels within CSR and websites are a dynamic medium of communication that offers both flexibility and easy update.Previous studies of CSR communication have either studied text or image. Language is not the only thing to consider when interpreting messages, images and illustrations also have a central role. CSR messages from five companies in different industries have been analysed with the help of two analytical models. The companies were chosen based on their high sustainability ranking among consumers.The results showed that CSR communication on websites addressed to consumers, which is reasonable. What we found particularly interesting was that the communication has an inclu-sive discourse in which the consumer is taken into context. Earlier the companies was in context, now it is "we" i.e. businesses and consumers together. The study has contributed a new academic focus that problematize how corporate responsibility has passed to become consumers and companies joint responsibility.This thesis is written in Swedish.
38
Dahlén, Johan, and Andreas Dahlén. "CSR Kommunikation : En kvalitativ studie hur svenska hotell väljer att kommunicera CSR." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33358.
Full textAbstract:
Syftet: Denna studie syftar på att söka en ökad förståelse kring hur svenska hotell arbetar med CSR samt vilka strategier hotellen tillämpar för att kommunicera ut sitt CSR arbete. Metod: För att kunna svara på syftet har valet gjorts att använda kvalitativa metod genom att intervjua åtta hotell som verkar i Sverige. Teoretiskt perspektiv: Denna studie har använt teorier som består av CSR som begrepp, för respektive nackdelar, kommunikationsstrategier, sociala medier, hållbar kommunikation Resultat: Alla de intervjuade hotellen arbetar med CSR. De flesta hotellen ser inga större nackdelar med att kommunicera ut CSR. Vilket ansvar hotellen själva anser att de har varierar i stor utsträckning. Kommunikationen är till störst utsträckning envägskommunikation.<br>Purpose: This study aims at seeking a better understanding of how Swedish hotels work with CSR and what strategies the hotels apply to communicate their CSR work. Method: To be available to answer the purpose, the choice has been made to use a qualitative method by interviewing eight hotels t in Sweden. Theoretical perspective: This study has used theories consisting of CSR as concepts, advantages and disadvantages, communication strategies, social media, sustainable communication Result: All the interviewed hotels work to a certain extent with CSR. Most hotels do not see any major disadvantages of communicating CSR. What responsibility the hotels themselves think they have vary to a large extent. Communication is the widest possible one-way communication
39
Karlsson, Tobias, and Hanna Andersson. "Hur styrs en region i syfte att uppnå hållbarhet? : En fallstudie av Region Värmland." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85248.
Full textAbstract:
Hållbarhet är ett begrepp som fått ökad betydelse i samhället på senare tid, då det finns krav på att aktörer ska ta sitt samhällsansvar. Därmed har intresset ökat för hur arbetet kring hållbarhet ska genomföras. Styrning, som innebär åtgärder som görs inom en organisation i syfte att uppnå målen, blir då ett viktigt verktyg i arbetet mot hållbarhet. Det förekommer begränsad forskning kring hållbarhet inom den offentliga sektor, vilket gör det intressant att studera en region, som är del av den offentliga sektorn Det förekommer viss forskning om styrning mot hållbarhet, men det finns en brist i att studera styrning och hållbarhet som ett gemensamt koncept och orsakerna till de utmaningarna som finns. Tidigare forskning visar därmed att det krävs ökad förståelse för styrning mot hållbarhet inom regioner. Syftet med denna studie är att beskriva hur en region arbetar med styrning mot hållbarhet, dessutom syftar studien till att få en djupare förståelse för vilka utmaningar som kan förekomma i styrningen mot en hållbar organisation. Studien utgörs av en fallstudie av Region Värmland, där datainsamlingen består av sex intervjuer med tjänstepersoner på Region Värmland samt granskning av sju dokument. Studien visar att Region Värmland använder en del olika styrmedel som innehar olika bidragande egenskaper. Däremot ses styrdokument och kommunikation som de centrala styrmedlen. Vidare finns det olika orsaker till att det förekommer utmaningar att integrera de tre hållbarhetsaspekterna. En del av orsakerna hänger samman, men det är svårt att enbart peka på en orsak som påverkar svårigheten att uppnå en integration mellan de tre aspekterna.<br>Sustainability is a concept that has become increasingly important in society recently, as there are requirements for actors to take their social responsibility. As a result, the work with sustainability has increased. Governance, which involves measures taken within an organization in order to achieve the goals, thus becomes an important tool in the works towards sustainability. There is limited research about sustainability in the public sector, which makes it an interesting field to study. There is some research on governance towards sustainability, but there is a lack of studies of governance and sustainability as a common concept and the reasons for the difficulties that exist. Previous research also shows that a better understanding of governance towards sustainability within regions is required. The purpose of this study is to describe how a region works with governance towards sustainability and to give an account of the challenges that may occur in the governance towards becoming a sustainability region. The study consists of a case study of Region Värmland, where the data collection consists of sex interviews with officials at Region Värmland and a review of seven documents. The study shows that Region Värmland uses a number of different regulatory documents, which have different contributing characteristics. On the other hand, the study shows that regulatory documents and communication are seen as central instruments. Furthermore, there are various reasons why there are challenges in integrating the three sustainability aspects. Some of the causes are interconnected, but it is difficult to choose only one cause that affects the difficulty of achieving an integration between the three aspects.
40
Wiström, Molly. "Som vi brukar göra : En studie av den visuella kommunikationen av det svenska jordbruket." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för design, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42436.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att analysera hur Sveriges största lantbrukskooperativ kommunicerar sin verksamhet visuellt samt undersöka konsumenters uppfattning om jordbruket och jordbrukares uppfattning om hur jordbruket visualiseras. Frågorna som besvaras är: Hur framställer Sveriges största lantbrukskooperativ det svenska jordbruket i sin marknadsföring? Vilken bild har en grupp individer av det svenska jordbruket? Hur ser ett urval jordbrukare på den visuella kommunikationen som finns att tillgå om jordbruket? För att kunna besvara frågeställningarna har tre olika huvudmetoder använts i undersökningen. Den första metoden bestod av en semiotisk bildanalys där en reklamfilm från Lantmännen analyserades på en denotativ och konnotativ nivå. Den andra metoden utgjordes av en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut på facebook och som riktade sig till konsumenter. Den tredje metoden bestod av en digital intervju och riktade sig till lantbrukare, intervjun publicerades dels i en grupp på facebook med personer som är verksamma inom sektorn och dels utanför facebookgruppen där då ett snöbollsurval av jordbrukare deltog i intervjun. Utöver de tre huvudmetoderna har även en visuell research utförts genom en analys av hemsidor som tillhör varumärken som på ett eller annat sätt involverar eller berör någon form av jordbruk. Resultaten visar på att sveriges ledande lantbrukskooperativ lägger stor vikt på att kommunicera sin verksamhet som modernt, innovativt och högteknologisk men att lantbrukarna som skildrades i reklamfilmen kan uppfattas som anonyma och något distanserade från betraktaren. Vidare framkom det via enkätundersökningen att samtliga som deltog har en i överlag hade en positiv inställning till jordbruket även om majoriteten också bedömde att de hade relativt begränsad kunskap om sektorn. Majoriteten av respondenterna skulle vilja lära sig mer om jordbruket och få större insikt i dess metoder. Svaren från intervjuer med lantbrukare visade på att samtliga respondenter anser att det finns tydliga brister med hur jordbruket framställs och porträtteras i media samt att det i överlag saknas väsentlig kunskap och respekt för yrket bland de som till exempel rapporterar om det.
41
Zetterberg, Michelle, Viktor Granholm, and Kajsa Rutgersson. "Hållbar kommunikations finansiella påverkan på företag inom fast fashion : En kvantitativ innehållsanalys." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23986.
Full textAbstract:
Purpose: The purpose of the study is to explore from a business perspective whether it is important for fast fashion companies to communicate about environmental sustainability on social media. The purpose is thus to study how fast fashion companies, who are active in the Swedish market, communicate about environmental sustainability. Also whether it has a connection with the company's economy, based on the key figures Du Pont, profit margin and net sales change. Design/methodology: A quantitative research method was employed through a content analysis. Findings: Fast fashion companies communicate about sustainability in a varied scope, but overall to a low extent. It is possible to find a correlation between profit margin and communicated sustainability on Instagram. Research limitations: The result of the study cover the years of 2016-2018, and Instagram is the only social platform selected for the study. In addition the study is based solely on an environmental perspective of sustainability, thus the study does not cover the economic or social aspects of sustainability. Originality: By applying this type of unique method in the research area the study provides a new perspective, hence it fills a gap since it has not previously been addressed. This paper i further written in Swedish.<br>Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett företagsperspektiv utforska om det är betydelsefullt för modeföretag att kommunicera om miljömässig hållbarhet på sociala medier. Syftet är således att studera hur modeföretag inom fast fashion, som är aktiva på den svenska marknaden, kommunicerar om miljömässig hållbarhet. Dessutom har möjliga samband med företagets ekonomi, utifrån nyckeltalen Du Pont, vinstmarginal och nettoomsättningförändring undersökts. Design/metod: En kvantitativ forskningsmetod används genom en innehållsanalys.Resultat: Modeföretag kommunicerar om hållbarhet på Instagram i en varierad men framförallt låg utsträckning. Det går att hitta ett samband mellan vinstmarginal och hållbar kommunikation på Instagram. Studiens begränsningar: Resultatet i den här studien behandlar åren 2016-2018 och Instagram är den enda sociala plattformen som har valts för studien. Utöver det utgår studien endast från ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv, därmed täcker studien inte de ekonomiska eller sociala aspekterna av hållbarhet. Originalitet: Genom att använda den här typen av metod i forskningsområdet bidrar studien med ett nytt perspektiv och följaktligen fyller studien ett gap eftersom det tidigare inte har behandlats.
42
Olsson, Josefine, and Charlotte Bjerstaf. "När mode betyder hållbarhet : En kvalitativ studie om hållbart mode ur svenska premiumvarumärken och deras kunders perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12367.
Full textAbstract:
Modebranschens negativa inverkan på miljön och den ökade klädkonsumtionen har genererat till uppmärksamhet och krav hos kunderna. Produktutveckling med hållbarhet i fokus har snabbt blivit något som modeföretagen jobbar med för att bidra till en hållbar klädkonsumtion och möta kundernas efterfrågan. Modeföretagen förmedlar hållbarhet utifrån varumärkets profilering på deras plattform och uppfattas därmed utifrån olika perspektiv. I denna kvalitativa studie görs en undersökning huruvida fyra stycken svenska premiumvarumärken förmedlar hållbarhet ut till sina kunder för främjandet av en hållbar klädkonsumtion. Studien undersöker hur konsumenter till premiumvarumärken uppfattar hållbart mode genom varumärket. Intervjuerna med företagen har skett via mail, personligt möte och telefon med semistrukturerad metod. För att få kundernas uppfattning och tolkning av hållbarhet och hållbart mode gjordes det en enkätundersökning av kunder till företagen. Studiens resultat visar att kundernas uppfattning om hållbart mode överensstämmer med modeföretagens varumärkesidentitet som förmedlar hållbart mode genom den kvalité de utmärker i plaggen och vid profilering av varumärket. Vidare konstaterar studien att miljörelaterat mode inte uppfattas av kunden då varumärkena inte förmedlar detta som del av hållbar klädkonsumtion på grund av utebliven efterfrågan från kund. Begreppet hållbart påvisas som generaliserat och gör det svårt för kunden att förstå dess fullständiga innebörd.<br>The fashion industry's negative impact on the environment and contribution to increased clothing consumption, have generated attention followed by demands among customers. Product development with focus on sustainability has quickly become something fashion companies work with to contribute to a sustainable clothing consumption and to meet the needs of the consumers. Fashion companies convey sustainability based on brand profiling and are therefore perceived from different perspectives. In this qualitative study, an investigation is made as to whether four Swedish premium brands convey sustainability to their customers for the promotion of sustainable clothing consumption. The study examines how premium brand consumers perceive sustainable fashion through the brand. In-depth semi- structured interviews with the companies have been made by mail, personal meeting and telephone. In order to gain customer perceptions and interpretations of sustainability and sustainable fashion, a survey was conducted by customers to the companies. The outcome of the study shows that customers' perceptions of sustainable fashion are in line with the brand identity of fashion companies that convey sustainable fashion through the quality they characterize in the garment and branding. Furthermore, the study finds that environmental-related fashion is not perceived by the customer as the brands do not convey this as part of durable clothing consumption due to lack of customer demand. The term sustainable is shown as generalized and makes it difficult for the customer to understand its full meaning.
43
Carlsson, Evelinn, and Nicolina Viklund. "Gör miljön en tjänst och handla second hand : En kritisk retorikanalys av Sellpys kommunikation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-170134.
Full textAbstract:
Climate change is something that people are growing more concerned about. In conjunction with this, sustainability is becoming more important for Swedish consumers who shop online. Studies have also shown that it has become more common to shop second hand. A company that seeks to capitalize on this is Sellpy. The company describes itself as Sweden's largest e-commerce for second hand items. The purpose of this essay was to conduct a critical rhetoric analysis to investigate how the rhetoric works in Sellpy's communication on the web page “Vårt ansvar”. In addition the study aimed to investigate if there were underlying meanings in Sellpy's communication. To accomplish the purpose of the study the theoretical framework includes rhetorical theories, more particularly the rhetorical situation and the rhetorical disposition. The theoretical framework also includes the terms greenwashing and corporate social responsibility. These terms are used as tools to strengthen our reasoning and to helps us interpret why Sellpy's communication looks the way it does. The method used in this study is critical rhetoric analysis and includes the aspects disposition and situation. It aims to gather a deeper understanding of why a message is formatted as it is. The result showed that the text on the page "Vårt ansvar" largely follows the five parts included in the rhetorical disposition. The results also indicate that the rhetoric in Sellpy's communication is used to convince the audience that Sellpy is a reliable company with a good sustainability agenda that continuously strives for improvement through its sustainability work. Finally our results show that there is a primary underlying meaning in Sellpy's communication, namely that Sellpy wants to capitalize. In addition to this we interpret that there are also two secondary underlying meanings: the audience is good and does the environment and society a favour if they use Sellpy’s service and Sellpy is a reliable company that does good.
44
Bergqvist, Madelene, and Julia Nilsson. "Vem ansvarar för en effektiv citylogistik? : En komparativ fallstudie om hur kommuner arbetar med citylogistik och eventuella intressekonflikter." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122753.
Full textAbstract:
Titel: ”Vem ansvarar för en effektiv citylogistik? - En komparativ fallstudie om hur kommuner arbetar med citylogistik och eventuella intressekonflikter” Nyckelord: Citylogistik, Stadsplanering, Hållbarhet, Intressekonflikter, Konflikthantering, Kommunikation Problembakgrund: Till följd av pågående urbaniseringsprocess ställs högre krav på städers utveckling. Effektiv citylogistik har beskrivits som en nyckelfaktor för att möjliggöra städers tillväxt. Samtidigt är stadsplanering och citylogistik ämnen som omfattar ett flertal olika aktörer med olika intressen i stadskärnan, vilket kan leda till intressekonflikter. Städers planeringsansvariga anses vara den aktör som ansvarar för att tillgodose övriga aktörers intressen, vilket beskrivs som problematiskt. Umeå och Sundsvall är två mellanstora svenska kommuner som mött utmaningar i denna uppgift. Central frågeställning: Hur arbetar Umeå och Sundsvalls kommun för att planera och utforma citylogistik med hänsyn till intressekonflikter som kan uppstå? Syfte: Studiens syfte är att undersöka eventuella intressekonflikter inom kommunerna vid planering och utformning av citylogistik. Vidare syftar studien till att analysera vilka konflikter som uppstår vid arbetet med citylogistik. Studien är en jämförelse mellan Umeå och Sundsvalls kommun med stöd i städernas likheter. Teori: De teoretiska utgångspunkterna i denna studie berör teorier inom citylogistik, hållbarhet, planering, intressekonflikter och konflikthantering, vilka presenteras tillsammans med en teoretisk modell. Genom studiens gång bearbetas den teoretiska referensramen där teorier om samverkan mellan organisationer och kommunikation adderas. Metod: Studien är en komparativ fallstudie med ett angreppssätt som är en systematisk kombination av deduktiv och induktiv. Empiri har samlats in från de två studerade fallen genom semistrukturerade intervjuer med anställda inom respektive kommun. Vidare har studien skapat dimension genom intervju med en representant från respektive näringsliv. Slutsats: Studien resulterar i en omfattande analys som avslutas med en modifierad teoretisk modell där kommunikation inkluderas. Resultatet visar på kontextens relevans vid optimering av hållbar citylogistik. Utifrån de två studerade kommunerna identifieras fler likheter än skillnader. Likheterna är nära kopplade till det konkreta planeringsarbetet med citylogistik. Uppkomna intressekonflikter identifierats som en skillnad då dessa grundar sig i städernas olika kontexter. Vidare bör intressekonflikter hanteras och studeras lokalt, då dessa grundar sig i kontexten. Ett identifierat verktyg för konflikthantering är kommunikation.
45
Röjne, Sofia. "Lajkly : En webbplats för att prata med barn om trygghet på internet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64628.
Full textAbstract:
Att spendera tid på nätet är idag en självklar del av vardagen för unga. Samtidigt har sociala mediers genomslag bland barn dessvärre medfört en omfattande social problematik i form av risker att råka ut för bland annat kränkningar, trakasserier och sexuella övergrepp. Det här projektet har därför målet, att i uppdrag från företaget Lajks, designa en webbplats för barn i syfte att lära ut metoder för tryggare användning av internet och sociala medier. Syftet med arbetet är att utforska hur grafisk design för webben kan användas för socialt hållbar utveckling. Utifrån valda teorier och metoder har jag dragit slutsatsen att genom förebyggande kunskap och dialog om ämnet tas första steget för att nå målet om mer hållbara internetvanor för den unga generationen.<br>Spending time online is today a natural part of everyday life for children. At the same time, the use of social media among children has led to extensive social issues like being exposed to violations, harassment and sexual abuse. This project therefore has the goal to design a website for children to teach methods for safer use of the internet and social media. The purpose of the project is to explore how graphic design for the web can be used for socially sustainable development. Based on selected theories and methods, I have come to the conclusion that through knowledge and dialogue on the subject the first step is taken in order to reach the goal of more sustainable internet habits for the young generation.
46
Carlsson, Frida, and Grahn Selma. "Skräddarsydd kommunikation : Hur miljövänliga transporter bör kommuniceras enligt e-handelskonsumenten." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-139025.
Full textAbstract:
Handel via internet har vuxit i rekordfart vilket har lett till fler hemleveranser och därmed fler transporter. Samtidigt ökar behovet av att minska konsumtionens klimatpåverkan. Symboler har varit ett frekvent använt verktyg för att förmedla produkters miljöpåverkan. Hur konsumenter anser att transportens miljöpåverkan sak kommuniceras är ännu ett outforskat område. Syftet med studien är att undersöka hur e-handelskonsumenter anser att kommunikation av miljövänligare transport bör utformas för att det miljövänligare alternativet ska framstå som mer attraktivt. Vidare vill vi undersöka om det finns skillnader och likheter i frågan mellan konsumenter med olika karaktärsdrag och i sådana fall vilka skillnader och likheter. Denna kvantitativa studie antar en deduktiv ansats där undersökningen utformas med tidigare forskning som bakgrund. En tvärsnittsdesign ligger till grund för det empiriska materialet och urvalet är e-handelskonsumenter av dagligvaror. Studiens resultat visar att enligt konsumenterna ska kommunikationen av miljövänligare transport bestå av formatet symbol och informationen ska ta hänsyn till att de motiveras mest av att göra gott för omvärlden och miljön, att ta eget ansvar samt att förstå konsekvenserna av sina val. Det största hindret enligt konsumenterna är pris. Vidare upptäcktes vissa samband mellan konsumenternas karaktärsdrag och vilken kommunikation de anser gör den miljövänligare transporten mer attraktiv.<br>Introduction Online shopping has grown rapidly which has led to an increased home delivery transportation. At the same time, the importance of decreasing the climate impact from consumption is a fact. Symbols have been a popular tool to communicate the environmental impact of products. The consumers’ opinions regarding how the communication of environmentally friendly transports should be made, is still an unexplored area. Purpose The purpose of the study is to investigate how e-commerce consumers consider that communication of environmentally friendly transportation should be designed to make that option more attractive. Furthermore, we want to investigate whether there may be differences and similarities between consumers with different characteristics and, in such cases, which those are. Method This quantitative study has a deductive approach and the survey was designed upon a foundation of previous research. The empirical material consists of a survey where the selection was ecommerce consumers of groceries. Conclusion This study’s results show that, according to the consumers, communication of environmentally friendly transportation should consist of the format symbol and the information should consider that they are mostly motivated by doing good for their surrounding world, acting responsibly and understanding the consequences of their action. The largest obstacle for the consumers is the price. Furthermore, some relationships were identified between consumer characteristics and what type of communication they consider makes more environmentally friendly transport attractive.
47
Eriksson, Sanna, and Rebecka Wennerstål. "Hållbart varumärke : En fallstudie på Vattenfall om hur kommunikationen av hållbarhetsarbetet påverkar varumärket." Thesis, Linköpings universitet, Industriell ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-108574.
Full textAbstract:
Företags ansvar för sin omvärld är ett högaktuellt ämne som diskuteras i media och i företag. Hållbarhetsarbete är något som stora företag förväntas syssla med och företagets varumärke påverkas i allt större grad av dess hållbarhetsarbete. Utvecklingen av nya kommunikationsvägar, som internet, mobilt bredband och sociala medier, har inneburit att kraven på transparens hos företag har ökat och det upplevs som tvivelaktigt om företagen inte kommunicerar sitt ansvarstagande externt. Svårigheten med hållbarhetskommunikation är att nå ut med vad företaget gör så att den bild som skapas i så stor utsträckning som möjligt stämmer med verkligheten, och inte uppfattas som ett förskönande åtagande. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kopplingen mellan hållbarhet, kommunikation och varumärke ser ut samt identifiera framgångsfaktorer för att skapa ett hållbart varumärke. Studien har genomförts som en kvalitativ fallstudie av projektet One Tonne Life, som genomfördes av Vattenfall i samarbete med flera andra partnerföretag 2009-2011. Vattenfall ser detta projekt som ett exempel på lyckad hållbarhetskommunikation och det är därför ett intressant fall att studera för att utveckla teorier kring hur företaget bör arbeta. Ett företags varumärke är inte begränsat till dess logga och grafiska profil, utan handlar om företagets identitet och personlighet. Företagets varumärke kan ses som en sammanvägning av flera olika identiteter, där verklig, kommunicerad, uppfattad, utlovad, kulturell, ideal och önskad identitet är de sju som används i denna studie. En analysmodell har tagits fram som beskriver sambandet mellan hållbarhetsarbete, hållbarhetskommunikation och varumärke. När hållbarhetsarbetet är helt integrerat i företagets strategi och kommuniceras genom att involvera intressenterna i kommunikationen, kan arbetet med hållbarhet inte skiljas från kommunikationen om hållbarhet. Det är endast med detta arbetssätt som företagets varumärke kan byggas av hållbarhet. Denna studie visar att ett företags varumärke påverkas av alla företagets aktiviteter, vilket innebär att företagets hållbarhetsarbete och hållbarhetskommunikation ska vara oskiljbara för att kunna användas för att bygga ett starkt varumärke. Lärdomar ur fallstudien visar på vikten av att 1) arbeta med ett relevant hållbarhetsproblem, 2) synliggöra sitt arbete och sätta det i ett större sammanhang, 3) arbeta tillsammans med andra för att kunna lösa komplexa frågor och förbättra trovärdigheten, 4) involvera mottagaren i kommunikationen, 5) kommunicera ett budskap genom många kanaler, 6) paketera inhållbarhetsarbetet i en intressant historia samt 7) arbeta med att förankra hållbarhetsarbetet internt.<br>Corporate social responsibility is a highly relevant subject discussed in media and business. Larger companies are expected to deal with sustainability questions and the corporate brand is highly affected by their sustainability work. The development of new communication channels, such as the internet, mobile broadband and social media, has led to increased demands for transparency and companies who do not communicate their responsibility externally are seen with suspiciousness. The difficulty with sustainability communications is to communicate to the public what the company is doing in terms of sustainability. The communication must create an image of the company that is as close to reality as possible and not being perceived as a manipulating PR trick. The purpose of this study is to understand the link between sustainability work, sustainability communication and corporate brand. It also aims to identify success factors for creating a sustainable corporate brand. The study was conducted as a qualitative case study of the project One Tonne Life, conducted by Vattenfall in collaboration with several other partners in 2009-2011. The One Tonne Life project is seen by Vattenfall as a good example of a successful sustainability communication, which makes it an interesting case to study in order to develop theories about how a company should work. A corporate brand is not limited to its logo and graphic profile, but consists of identity and personality. The corporate brand can be seen as a combination of several different identities. In this study we have chosen to focus on seven identities: actual-, communicated-, conceived-, covenanted-, cultural-, ideal- and desired identity. An analytical model was developed to describe the relationship between sustainability, sustainability communications and corporate branding. When sustainability is fully integrated into the company’s strategy and when it is communicated by involving stakeholders in the communication, the work and communications are inseparable. It is only with this approach that the corporate brand can be built for sustainability. This study shows that the corporate brand is influenced by all the company’s activities, which means that the company’s sustainability efforts and sustainability communications must be indistinguishable in order to be used to build a strong corporate brand. Findings fromthe case study concludes the importance of 1) working with a relevant sustainability issue, 2) making the work visible and put in context, 3) working with others to solve complex issues and improve the credibility, 4) involving the recipient in the communication, 5) communicating the same message through multiple channels, 6) packaging the sustainability efforts into an interesting story, and 7) gaining support for sustainability efforts internally. When following these factors, the sustainability work can be integrated into the corporate brand.
48
Sahlén, Weronica, and Lisa Vilhelmsson. "Kommunikation för engagemang i arbetet med hållbar utveckling : En kvalitativ studie om hur miljöbästa kommuner engagerar invånare genom hållbarhetsredovisning och hållbarhetssektion på hemsida." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20515.
Full textAbstract:
Bakgrund: Klimatfrågan är ständigt aktuell och något som berör oss alla. Sverige har åtagit sig att genomföra Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling men har i dagsläget svårigheter att uppfylla flertalet mål inom den utsatta tiden. Mål som Sveriges invånare många gånger har stor möjlighet att påverka. Kommuner är viktiga aktörer i genomförandet av Agenda 2030 då det många gånger är på lokal nivå som arbetet ska omsättas i praktiken. De anses ha ett stort ansvar vad gäller att främja hållbar utveckling i den egna verksamheten såväl som för kommunen som geografiskt område. Att förmå kommuninvånare att delta i hållbarhetsarbetet är därför viktigt.Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska kommuner som har ett framgångsrikt miljöarbete använder hållbarhetsredovisning och hållbarhetssektion på hemsida för att engagera kommuninvånarna i arbetet med hållbar utveckling. Studien belyser hur fyra sådana kommuner väljer att utforma kommunikationen i syfte att engagera intressentgruppen invånare i organisationens hållbarhetsarbete genom dessa kanaler. Studien kan främst vara av intresse för kommuner som har för avsikt att engagera sina intressenter i hållbarhetsarbetet.Metod: Genom dokumentstudier undersöktes uppmaningar till engagemang riktade till invånare i de fyra deltagande kommunernas hållbarhetsredovisning samt hållbarhetssektion på hemsida. För att få förståelse för hur invånarna engageras har även intervjuer genomförts. Morsing och Schultz (2006) kommunikationsstrategier för hållbarhet har använts för att undersöka vilken strategi kommunerna tillämpar.Slutsats: Studien visar att när kommunerna uppmanar invånare att engagera sig i hållbarhetsarbetet handlar det i huvudsak om att informera snarare än att uppmana till respons- eller dialog. På hållbarhetssektionen informeras invånare om hur de själva kan bidra till en hållbar utveckling men studiens resultat indikerar att kommuner som önskar engagera invånare i hållbarhetsarbetet bör föra dialog med invånare i de kanaler som invånarna föredrar exempelvis sociala medier, då det skapar större engagemang.<br>Background: Climate change is something that affects us all and climate action is urgent. The Swedish government has committed to Agenda 2030 and the 17 goals for sustainable development (SDGs) but faces difficulties in achieving several of these goals in time. Municipalities are important in the implementation of the SDGs and its citizens have a great impact on the country's possibility to reach the SDGs. Municipalities answer for the sustainable development within their own organization as well as for the municipality as a geographical region. It is therefore important that the citizens are encouraged by itsmunicipality to engage in the work towards a sustainable development.Purpose: The purpose of this study is to contribute with further understanding of how Swedish municipalities with successful environmental work, use their sustainability report and sustainability section on their website to engage their citizens to participate in the municipalities work towards a sustainable development. The study can be of interest for municipalities that intend to engage their citizens in this work.Method: Content analysis of the sustainability reports and sustainability sections on the municipalities websites were conducted in order to study how these channels were used for different types of citizen engagement. Additionally, interviews have been conducted to gain a deeper understanding of how the municipalities in this study engage their citizens through these channels. Morsing and Schultz (2006) model of CSR communication strategies has been used as a framework to understand and describe which strategy the municipalities employ in these channels.Conclusion: When the municipalities encourage citizens to engage in the work towards a sustainable development, they primarily inform rather than ask citizens to provide feedback or engage in dialog. The municipalities use the sustainability section to inform citizens on how they can contribute to a sustainable development, however, the study indicates that municipalities who want to engage citizens trough two-way communication should focus on channels that citizens prefer, such as social media, as it creates more engagement.
49
Lundgren, Lovisa, and Sara Trulsson. "MER ÄN BARA ORD : En kommunikationsstrategi för ökat hållbarhetsarbete i kommuner." Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-147908.
Full textAbstract:
This study is based on motivation theory, communication theory and knowledge about change management and workshop arrangement. The aim of the study is to develop a communication strategy which increases motivation for sustainability work in municipalities. Main focus of this report is to (1) determine whether motivation theory is applicable on a municipality’s sustainability work, in order to gain a willingness to change and (2) decide if workshops are suitable platforms for communication with municipalities. The opinion that global, complex problems require local solutions is a starting point for this study. The role of municipalities is claimed to be of great importance and is furthermore suggested to undergo a change in order to meet the current demands. The developed communication strategy is based on theories from a literature review and informal interviews with experts and was tested in a case study (with a municipality in south of Sweden). The communication strategy is intended to be useful when wanting to motivate any municipality to sustainability work. The communication strategy includes preparations, workshop arrangements and follow-up work. Every step of the strategy is explained, justified and presented in this report. The results from the case study are displayed and serve as a framework for the improvement discussion. The main result of this study consists of de following 11 steps: Background studies of the municipality. Survey of the existing expectations and needs. Identification of suitable workshop participants. Sending out invitations to the participants. Sending out questionnaires to participants. Adaptation of the communication. Implementation of workshop 1. Sending out reminder of the ’micro-task’. Implementation of workshop 2. Evaluation of the results. Follow-up of the municipality’s work. All participants in the case study stated that the workshops inspired to sustainability work and the self-perceived motivation was considered to be higher after the workshops had taken place (on a scale from 1 to 5, the mean value rose from 4,3 to 4,6). The conclusions of the study are: (I) by paying attention to theories of motivation – and applying these theories during contact with the municipality - willingness to change occurred amongst the majority of the participants. (II) Workshops are suitable forums for communication with municipalities. To generalize these conclusions, further studies are required.<br>Studiens bakgrund är motivationsteori, kommunikationsteori, samt kunskap kring förändringsarbete och workshop-arrangemang. Syftet med studien är att utarbeta en kommunikationsstrategi som ökar motivationen till hållbarhetsarbete i en kommun. Fokus ligger på (1) huruvida motivationsteori kan appliceras på en kommuns hållbarhetsarbete för att öka förändringsvilja samt (2) att avgöra ifall en workshop-serie är ett bra forum för kommunikation med kommuner. Som utgångspunkt för studien hävdas att globala, komplexa problem kräver lokala lösningar, varpå kommunens roll i hållbarhetsarbetet är av stor vikt. Vidare utgicks det från att dagens kommunala hållbarhetsarbete inte är tillräckligt, utan kräver förändring. Med en litteraturstudie och informella intervjuer med sakkunniga som bakgrund utvecklades en kommunikationsstrategi som testades på en pilotkommun i södra Sverige. Strategin som presenteras i rapporten är tänkt att kunna användas för att motivera även andra kommuner till hållbarhetsarbete. Kommunikationsstrategin inbegriper förberedelser, workshop-arrangemang och uppföljning. I rapporten motiveras valet av kommunikationsstrategins respektive steg, en presentation sker för hur varje del genomfördes i fallstudien och förbättringsförslag diskuteras utefter fallstudiens utfall. Studiens huvudsakliga resultat består i kommunikationsstrategins 11 steg: Inläsning om kommunen. Undersökning av vilka förväntningar och behov som finns. Identifiering av workshopdeltagare. Utskickning av inbjudan till deltagare. Utskickning av frågeformulär till deltagare. Anpassning av kommunikationen. Genomförande av workshop 1. Utskickning av påminnelse om mikrouppgifter. Genomförande av workshop 2. Utvärdering av resultat. Uppföljning av kommunens arbete. Samtliga deltagare i fallstudien angav att workshopparna inspirerat till hållbarhetsarbete och den självupplevda motivationsgraden ansågs högre hos ett par deltagare efter att workshopparna ägt rum (på en skala från 1 till 5 ökade genomsnittet från 4,3 till 4,6). Slutsatserna i studien är följande: (I) Genom att uppmärksamma teorier om motivation, samt tillämpa dem praktiskt under kontaken med kommunen, uppstod förändringsvilja hos majoriteten av de som deltog i workshop-serien. (II) Ett bra forum för att kommunicera med kommuner är genom att arrangera workshoppar. För att generalisera slutsatserna krävs vidare undersökningar.
50
Lundgren, Lovisa, and Sara Trulsson. "Mer än bara ord : En kommunikationsstrategi för ökat hållbarhetsarbete i kommuner." Thesis, KTH, Industriell ekologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-148275.
Full textAbstract:
This study is based on motivation theory, communication theory and knowledge about change management and workshop arrangement. The aim of the study is to develop a communication strategy which increases motivation for sustainability work in municipalities. Main focus of this report is to (1) determine whether motivation theory is applicable on a municipality’s sustainability work, in order to gain a willingness to change and (2) decide if workshops are suitable platforms for communication with municipalities. The opinion that global, complex problems require local solutions is a starting point for this study. The role of municipalities is claimed to be of great importance and is furthermore suggested to undergo a change in order to meet the current demands. The developed communication strategy is based on theories from a literature review and informal interviews with experts and was tested in a case study (with a municipality in south of Sweden). The communication strategy is intended to be useful when wanting to motivate any municipality to sustainability work. The communication strategy includes preparations, workshop arrangements and follow-up work. Every step of the strategy is explained, justified and presented in this report. The results from the case study are displayed and serve as a framework for the improvement discussion. The main result of this study consists of de following 11 steps: Background studies of the municipality. Survey of the existing expectations and needs. Identification of suitable workshop participants. Sending out invitations to the participants. Sending out questionnaires to participants. Adaptation of the communication. Implementation of workshop 1. Sending out reminder of the ’micro-task’. Implementation of workshop 2. Evaluation of the results. Follow-up of the municipality’s work. All participants in the case study stated that the workshops inspired to sustainability work and the self-perceived motivation was considered to be higher after the workshops had taken place (on a scale from 1 to 5, the mean value rose from 4,3 to 4,6). The conclusions of the study are: (I) by paying attention to theories of motivation – and applying these theories during contact with the municipality - willingness to change occurred amongst the majority of the participants. (II) Workshops are suitable forums for communication with municipalities. To generalize these conclusions, further studies are required.<br>Studiens bakgrund är motivationsteori, kommunikationsteori, samt kunskap kring förändringsarbete och workshop-arrangemang. Syftet med studien är att utarbeta en kommunikationsstrategi som ökar motivationen till hållbarhetsarbete i en kommun. Fokus ligger på (1) huruvida motivationsteori kan appliceras på en kommuns hållbarhetsarbete för att öka förändringsvilja samt (2) att avgöra ifall en workshop-serie är ett bra forum för kommunikation med kommuner. Som utgångspunkt för studien hävdas att globala, komplexa problem kräver lokala lösningar, varpå kommunens roll i hållbarhetsarbetet är av stor vikt. Vidare utgicks det från att dagens kommunala hållbarhetsarbete inte är tillräckligt, utan kräver förändring. Med en litteraturstudie och informella intervjuer med sakkunniga som bakgrund utvecklades en kommunikationsstrategi som testades på en pilotkommun i södra Sverige. Strategin som presenteras i rapporten är tänkt att kunna användas för att motivera även andra kommuner till hållbarhetsarbete. Kommunikationsstrategin inbegriper förberedelser, workshop-arrangemang och uppföljning. I rapporten motiveras valet av kommunikationsstrategins respektive steg, en presentation sker för hur varje del genomfördes i fallstudien och förbättringsförslag diskuteras utefter fallstudiens utfall. Studiens huvudsakliga resultat består i kommunikationsstrategins 11 steg: Inläsning om kommunen. Undersökning av vilka förväntningar och behov som finns. Identifiering av workshopdeltagare. Utskickning av inbjudan till deltagare. Utskickning av frågeformulär till deltagare. Anpassning av kommunikationen. Genomförande av workshop 1. Utskickning av påminnelse om mikrouppgifter. Genomförande av workshop 2. Utvärdering av resultat. Uppföljning av kommunens arbete. Samtliga deltagare i fallstudien angav att workshopparna inspirerat till hållbarhetsarbete och den självupplevda motivationsgraden ansågs högre hos ett par deltagare efter att workshopparna ägt rum (på en skala från 1 till 5 ökade genomsnittet från 4,3 till 4,6). Slutsatserna i studien är följande: (I) Genom att uppmärksamma teorier om motivation, samt tillämpa dem praktiskt under kontaken med kommunen, uppstod förändringsvilja hos majoriteten av de som deltog i workshop-serien. (II) Ett bra forum för att kommunicera med kommuner är genom att arrangera workshoppar. För att generalisera slutsatserna krävs vidare undersökningar.