Academic literature on the topic 'Hållbarhetsrapport'

Frågor som rör klimat och mänskliga rättigheter är mer aktuellt än någonsin, och företag förväntas agera hållbart och publicera en rapport på hur de arbetar för att ta ett hållbart ansvar. Det kan ifrågasättas huruvida rapporterna är ett trovärdigt sätt att presentera hur väl företag arbetar med hållbarhet, och om det är möjligt att klargöra om de tar sitt sociala och miljömässiga ansvar genom att ta del av rapporterna. Studien ämnar öka förståelsen för huruvida hållbarhetsrapporter är tillräckligt trovärdiga för att intressenter ska kunna förlita sig på dem. På grund av en bristfällig lag med svag reglering kan trovärdigheten ifrågasättas. I uppsatsen analyseras även i vilka avseenden en hållbarhetsrapport används av intressenter. Studien baseras på intervjuer med åtta respondenter som är indelade i tre olika grupper: akademiker, hållbarhetskonsulter och hållbarhetschefer. Genom denna triangulering tillhandahålls både ett internt och externt perspektiv på hållbarhetsredovisning, vilket leder till en djupare förståelse av ämnet. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studien framkommer att det huvudsakliga syftet med hållbarhetsredovisning är att leva upp till intressenternas informationskrav, samt i vissa fall enbart för att följa lagen. Studien tyder på att den enda användaren av hållbarhetsrapporter är investerare, då andra intressenter söker information genom andra källor. Slutsatsen av studien är att hållbarhetsrapporter är trovärdiga men inte tillräckligt transparenta, och en lag med reglering av rapporternas innehåll kan vara ett sätt att uppmärksamma hållbarhetsarbetet. Att enbart göra en lagändring anses inte vara lösningen, utan företag behöver även implementera hållbarhet i grundvärderingarna för att anses vara hållbara. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Hållbarhetsrapport, Corporate Social Responsibility (CSR), Triple Bottom Line (TBL), Legitimitetsteorin, Intressentteorin, Stewardshipteorin, Informationsasymmetri.

Syfte och problemformulering Syftet med uppsatsen är att förklara relevansen mellan hållbarhetsrapportering och närproducerade produkter. Uppsatsen syftar även till att förklara förhållandet mellan begreppen hållbarhetsarbete och närproducerade produkter utifrån ett produktions- respektive återförsäljarperspektiv. Vilken relevans har hållbarhetsrapportering för närproducerande livsmedelsföretag? Metod I uppsatsen tillämpas en kvalitativ studie gällande handel och produktion för både producenter och återförsäljare. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på tio olika företag, fem producenter och fem återförsäljare. Ansatsen i uppsatsen är abduktiv, då den innefattar både deduktiva och induktiva bidrag. Resultat Resultaten i uppsatsen redogör för relevansen av hållbarhetsrapportering för närproducerande livsmedelsföretag. Mycket av det närproducerade produkter innefattar bidrar till ett hållbarhetsarbete. Företagen dokumenterar stora delar vad gäller närproducerade produkter och har en god grund för att utforma en hållbarhetsrapport i framtiden. Fördelning av arbetet Båda författarna har varit lika delaktiga i samtliga delar och processer som uppsatsen innefattar.

To act responsible in relation to environmental, economic and social issues is a trend that is spreading among businesses and their investors. In order to assess business risks, ethical interested investors are calling for open, honest, clear CSR information that can be followed up in corporate sustainability reports. The ability to communicate about risks and to meet investors requests already in the business analytic process can save resources and increase the company’s profitability. The idea that companies should take responsibility for their impact on society from economic, environmental and social perspective is called Corporate Social Responsibility, CSR. In addition to CSR, there is another three-letter abbreviation in this context, PRI – Principles for Responsible Investment – which are principles, signed by ethically interested investors. Owners of shares and securities such as fund management companies and banks have in recent years emerged as a major driving force behind corporate CSR efforts. Companies that is good at reporting their CSR work, is estimated to have a lower investment risk than companies that communicates this work poorly. In this paper, six investors express their expectations on companies CSR reporting. Their responses are analyzed and summarized, which may make it easier for companies wishing to report their CSR work right from the start.

Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse för hur hållbarhetsrapportering av GRI:s miljöindikatorer skiljer sig åt mellan branscher samt att jämföra företags GRI-rapportering med SASB:s branschspecifika riktlinjer.   I denna dokumentstudie har i huvudsak en kvantitativ metod använts. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en innehållsanalys på hållbarhetsrapporter gjorda av 74 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm som tillämpat GRI. En komparativ analys genomfördes för att jämföra rapporteringen med SASB:s branschspecifika riktlinjer. Resultatet presenterades med hjälp av deskriptiv statistik i tabellform och analyserades sedan mot den praktiska och teoretiska referensramen samt tidigare forskning.   Resultatet fann att branscherna basmaterial och konsumtionsvaror i snitt rapporterade flest antal indikatorer samtidigt som finans och sjukvård var de branscher som rapporterade minst. Resultatet visade även att branscherna valt att rapportera olika indikatorer. Jämförelsen med SASB:s riktlinjer visade att företag inte rapporterat lika mycket som tagits fram att de bör enligt SASB:s branschspecifika upplysningar.   Då denna studie studerat företags rapportering av miljöindikatorer under ett specifikt år föreslås till vidare forskning att undersökningen genomförs igen men över flera år. Detta för att kunna se utvecklingen av företagens hållbarhetsrapportering över tid.

Introduktion Den 1 december 2016 trädde en ändring av årsredovisningslagen (ÅRL, SFS 1995:1554) i kraft vilken innebär att stora företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning från och med räkenskapsår efter den 31 december 2016. Påtagliga brister har uppmärksammats i hållbarhetsrapporternas innehåll efter utredningar av det första rapporteringsåret 2017, trots försöket att öka öppenheten. Flera studier har undersökt hållbarhetschefens effekt på hållbarhetsarbetet, däremot har få studier fokuserat på huruvida hållbarhetschefers egenskaper och roller påverkar innehållet och mängden redovisning i hållbarhetsrapporterna. Syfte Syftet är att förklara hur hållbarhetschefers olika egenskaper och roller påverkar innehåll och mängd i svenska noterade företags hållbarhetsrapporter. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts på svenska noterade bolag med en anställd hållbarhetschef. Studien utgår från en deduktiv ansats där hypoteser formulerades med hjälp av Upper Echelon Theory, legitimitetsteori, institutionell teori samt tidigare studier. Datainsamlingen har samlats in genom en dokumentsstudie. Mängden operationaliserades till antal sidor och hållbarhetsrapporternas innehåll med hjälp av en checklista, där elva indikatorer från Global Reporting Initiative (GRI) användes för att bedöma innehållet. Slutsats Studien hittade ett signifikant samband att företag med hållbarhetschefer som suttit en längre tid på posten påverkar innehållet positivt i hållbarhetsrapporterna. Ett signifikant negativt samband hittades även mellan hållbarhetschefer med annat ansvar och innehållet i hållbarhetsrapporterna, det vill säga att innehållet påverkas negativt av att hållbarhetschefen har ett annat ansvar (HR, kommunikation eller marknad) utöver hållbarhet. Om hållbarhetschefen sitter i ledningen finner denna studie inget samband med att innehållet blir bättre i hållbarhetsrapporterna. Resultatet visade att hållbarhetschefers egenskaper och roller inte påverkar mängden redovisning i hållbarhetsrapporterna.<br>Introduction On December 1st 2016, the Swedish regulation regarding mandatory sustainability reporting was legislated for large companies, starting with financial years after December 31st 2016. The legislation is the first step for companies to be more transparent towards the society. Despite the initiatives, investigations have shown deficiencies in the content of the sustainability reports in the first reporting period. Earlier studies have focused on how sustainability managers affect the sustainability activities. However, only a few studies have focused on how the sustainability managers characteristics and roles affect the number of pages and the content of the sustainability reports.      Aim The aim is to explain how sustainability managers’ characteristics and roles affect the content and number of pages ofSwedish listed companies’ sustainability reports.   Method This study has a quantitative approach with a cross-cultural design and focused on Swedish listed companies with an employed sustainability manager. A deductive approach was used to formulate hypothesis from Upper Echelon Theory, legitimacy theory, institutional theory and earlier studies. This study used archival data in order to collect information about the variables. The variable content was operationalized through a checklist method where eleven GRI-indicators was used to determine the content of the sustainability report.  Conclusion If a sustainability manager has held the position for a longer time, it positively influences the content of the sustainability reports. Furthermore, if the sustainability manager has another responsibility than sustainability issues (HR, communication or marketing) it negatively influences the content of the sustainability reports. If the sustainability manager is a part of the management team, this study finds that it has no effect on the content in the sustainability reports. Sustainability managers’ characteristics and roles does not affect the number of pages in the sustainability report.

Abstract   Date: May 29th 2017   Level: Master thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University                       Authors: Manuel Yakob &amp; Siham Belawni  Title: Fund analyst’s trustworthiness view and usage of sustainability reports Tutor: Stefan Schiller Keywords: Sustainability report, sustainability accounting, fund analyst’s, fund manager, trustworthiness Research questions: - What do fund analyst’s consider characterize trustworthiness in enterprises voluntary sustainability reports? - To what extent do fund analyst’s use sustainability reports in their business analysis? Purpose: The purpose of this report is to contribute knowledge of aspects that characterize trustworthiness in enterprises sustainability reports and study the sustainability reports meaning and usage for fund analyst’s. Method: The report has a qualitative study to solve our research questions and a set of semi structured telephone interviews were used for our collection of data. Conclusion: The report demonstrates that several elements have an influence on the trustworthiness of enterprises sustainability reports. Presentation of enterprises business goals and sustainability risks and challenges are seen as elements that raise the trustworthiness level of the sustainability report. An audit carried out by a third part is also believed to enhance the trustworthiness view of the sustainability report. Furthermore, the report emphasise that fund analyst’s, to a great extent, consider enterprises sustainability reports in their business analysis. Sustainability reports are found to believe of great significance because they constitute an essential basis for future investment appraisals and valuations.<br>Sammanfattning         Datum: 29 maj 2017   Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens högskola   Författare: Manuel Yakob &amp; Siham Belawni   Titel: Fondanalytikers trovärdighetssyn och användning av hållbarhetsrapporter   Handledare: Stefan Schiller   Nyckelord: Hållbarhetsrapport, hållbarhetsredovisning, fondanalytiker, fondförvaltare, trovärdighet Frågeställning:             - Vad anser fondanalytiker kännetecknar trovärdighet i företagens frivilliga hållbarhetsrapporter? - Hur väl använder sig fondanalytiker av hållbarhetsrapporter i deras företagsanalyser? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap för vad som utmärker trovärdighet gällande företagens hållbarhetsredovisning samt studera hållbarhetsrapportens betydelse och användning för fondanalytiker. Metod: Studien antar en kvalitativforskningsmetod med semistrukturerade telefonintervjuer som datainsamlingsmetod. Slutsats: Studiens resultat uppvisar att det förekommer ett flertal faktorer som har en påverkande effekt på trovärdigheten i företagens hållbarhetsrapporter. Bland annat nämns redovisning av företagens mål samt identifiering av dess hållbarhetsrisker och utmaningar som trovärdighetshöjande faktorer. En oberoende parts granskning av hållbarhetsrapporter anses även höja rapportens trovärdighetsnivå. Vidare framhåller studien att fondanalytiker, i stor utsträckning, beaktar hållbarhetsrapporter i deras företagsanalyser. Hållbarhetsrapporterna anses vara av betydelse då rapporten utgör ett viktigt underlag för framtida investeringsbeslut och värderingar.

Syfte: Denna studie ämnar belysa om svenska klädesföretags hållbarhetsrapporters kvalité med utgångspunkt från Global Reporting Initatives (GRI) sex principer. Metod: Studien är en dokumentär forskning och tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med inslag av kvantitativa strategier i studiens innehållsanalys. Studiens empiri har utformats genom att koda fem hållbarhetsrapporter med inspiration av GRI:s sex principer. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att principen, När redovisningen ska avges, hade minst skillnader mellan hållbarhetsrapporterna och hade högst resultat utav samtliga principer. Den principen med mest skillnader var Balans och hade det lägsta resultatet av samtliga principer. Studiens slutsats är att det finns mer likheter än skillnader mellan hållbarhetsrapporternas kvalité. Kvalité i hållbarhetsrapporter är flerdimensionellt, vilket innebär att kvalité i rapporter måste bedömas med hjälp av ett flertal faktorer och kan uppfattas och tolkas olika beroende på situation och rapportens ämnade funktion.

Title: Sustainability accounting - A qualitative study about the understanding, usefulness and relevance of sustainability reporting based on an employee perspective. Problematization: There has been previous research about sustainability reporting through an external point of view. There is however a gap in research about sustainability reporting from an employee perspective. Purpose: The purpose of this study is to develop a better comprehension of how employees perceive the information presented in sustainability report and if they feel that the report is aimed for them or external stakeholders. Frame of reference: This episode began with previous research about the three qualitative characteristics that are used when creating a financial report. The framework of GRI is also presented. Lastly the stakeholder theory and stakeholder dialogue are introduced. Method: This study has a qualitative approach where 10 semi-structured interviews have been held to collect data. Research: The employees have a better understanding of the information related to the social and environmental issues. Furthermore they only consider the information regarding the environment to be useful in their daily work. The employees believe that the environmental and social part of the report is relevant while the economic could not be assessed by the employees. Conclusions: Diagrams, thorough explanations and knowledge of the subject increased the understanding of the report. The economical part can be further understood if there is more extensive content. The information becomes useful when they can directly use it in their daily work and when they feel that the information is aimed for them. They need to receive the information through meetings for it to be useful for them. They had little previous knowledge of the economical part and were there for not able to assess the relevance of the report's content while the environmental and the social area were relevant because the content has currently been highlighted in newspapers and debates.