To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hållbarhetsrapport.
Dissertations / Theses on the topic 'Hållbarhetsrapport'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Hållbarhetsrapport.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Eriksson, Elin, and Lina Edlinger. "Hållbarhetsrapporter: trovärdiga eller tvivelaktiga? : En uppsats om hållbarhetsredovisningens trovärdighet." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72041.
Full textAbstract:
Frågor som rör klimat och mänskliga rättigheter är mer aktuellt än någonsin, och företag förväntas agera hållbart och publicera en rapport på hur de arbetar för att ta ett hållbart ansvar. Det kan ifrågasättas huruvida rapporterna är ett trovärdigt sätt att presentera hur väl företag arbetar med hållbarhet, och om det är möjligt att klargöra om de tar sitt sociala och miljömässiga ansvar genom att ta del av rapporterna. Studien ämnar öka förståelsen för huruvida hållbarhetsrapporter är tillräckligt trovärdiga för att intressenter ska kunna förlita sig på dem. På grund av en bristfällig lag med svag reglering kan trovärdigheten ifrågasättas. I uppsatsen analyseras även i vilka avseenden en hållbarhetsrapport används av intressenter. Studien baseras på intervjuer med åtta respondenter som är indelade i tre olika grupper: akademiker, hållbarhetskonsulter och hållbarhetschefer. Genom denna triangulering tillhandahålls både ett internt och externt perspektiv på hållbarhetsredovisning, vilket leder till en djupare förståelse av ämnet. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studien framkommer att det huvudsakliga syftet med hållbarhetsredovisning är att leva upp till intressenternas informationskrav, samt i vissa fall enbart för att följa lagen. Studien tyder på att den enda användaren av hållbarhetsrapporter är investerare, då andra intressenter söker information genom andra källor. Slutsatsen av studien är att hållbarhetsrapporter är trovärdiga men inte tillräckligt transparenta, och en lag med reglering av rapporternas innehåll kan vara ett sätt att uppmärksamma hållbarhetsarbetet. Att enbart göra en lagändring anses inte vara lösningen, utan företag behöver även implementera hållbarhet i grundvärderingarna för att anses vara hållbara. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Hållbarhetsrapport, Corporate Social Responsibility (CSR), Triple Bottom Line (TBL), Legitimitetsteorin, Intressentteorin, Stewardshipteorin, Informationsasymmetri.
2
Noresson, Henrik, and Melker Rolandsson. "Grönt ljus på nära avstånd : En studie om relevansen av hållbarhetsrapportering för närproducerande företag." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75951.
Full textAbstract:
Syfte och problemformulering Syftet med uppsatsen är att förklara relevansen mellan hållbarhetsrapportering och närproducerade produkter. Uppsatsen syftar även till att förklara förhållandet mellan begreppen hållbarhetsarbete och närproducerade produkter utifrån ett produktions- respektive återförsäljarperspektiv. Vilken relevans har hållbarhetsrapportering för närproducerande livsmedelsföretag? Metod I uppsatsen tillämpas en kvalitativ studie gällande handel och produktion för både producenter och återförsäljare. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på tio olika företag, fem producenter och fem återförsäljare. Ansatsen i uppsatsen är abduktiv, då den innefattar både deduktiva och induktiva bidrag. Resultat Resultaten i uppsatsen redogör för relevansen av hållbarhetsrapportering för närproducerande livsmedelsföretag. Mycket av det närproducerade produkter innefattar bidrar till ett hållbarhetsarbete. Företagen dokumenterar stora delar vad gäller närproducerade produkter och har en god grund för att utforma en hållbarhetsrapport i framtiden. Fördelning av arbetet Båda författarna har varit lika delaktiga i samtliga delar och processer som uppsatsen innefattar.
3
Norell, Rebecka. "Företags hållbarhetsrapportering : möjligheter till ansvarsutkrävande för information i en hållbarhetsrapport inom utvalda rättsområden." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-153441.
Full text
4
Haraldsen, Anna. "Investerares önskemål om CSR-information i företags hållbarhetsredovisningar." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5932.
Full textAbstract:
To act responsible in relation to environmental, economic and social issues is a trend that is spreading among businesses and their investors. In order to assess business risks, ethical interested investors are calling for open, honest, clear CSR information that can be followed up in corporate sustainability reports. The ability to communicate about risks and to meet investors requests already in the business analytic process can save resources and increase the company’s profitability. The idea that companies should take responsibility for their impact on society from economic, environmental and social perspective is called Corporate Social Responsibility, CSR. In addition to CSR, there is another three-letter abbreviation in this context, PRI – Principles for Responsible Investment – which are principles, signed by ethically interested investors. Owners of shares and securities such as fund management companies and banks have in recent years emerged as a major driving force behind corporate CSR efforts. Companies that is good at reporting their CSR work, is estimated to have a lower investment risk than companies that communicates this work poorly. In this paper, six investors express their expectations on companies CSR reporting. Their responses are analyzed and summarized, which may make it easier for companies wishing to report their CSR work right from the start.
5
Larsson, Emma, and Stina Skyttner. "Hur skiljer sig miljörapportering åt mellan branscher? : En studie av företag listade på Nasdaq OMX Stockholm." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21857.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse för hur hållbarhetsrapportering av GRI:s miljöindikatorer skiljer sig åt mellan branscher samt att jämföra företags GRI-rapportering med SASB:s branschspecifika riktlinjer. I denna dokumentstudie har i huvudsak en kvantitativ metod använts. För att samla in det empiriska materialet genomfördes en innehållsanalys på hållbarhetsrapporter gjorda av 74 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm som tillämpat GRI. En komparativ analys genomfördes för att jämföra rapporteringen med SASB:s branschspecifika riktlinjer. Resultatet presenterades med hjälp av deskriptiv statistik i tabellform och analyserades sedan mot den praktiska och teoretiska referensramen samt tidigare forskning. Resultatet fann att branscherna basmaterial och konsumtionsvaror i snitt rapporterade flest antal indikatorer samtidigt som finans och sjukvård var de branscher som rapporterade minst. Resultatet visade även att branscherna valt att rapportera olika indikatorer. Jämförelsen med SASB:s riktlinjer visade att företag inte rapporterat lika mycket som tagits fram att de bör enligt SASB:s branschspecifika upplysningar. Då denna studie studerat företags rapportering av miljöindikatorer under ett specifikt år föreslås till vidare forskning att undersökningen genomförs igen men över flera år. Detta för att kunna se utvecklingen av företagens hållbarhetsrapportering över tid.
6
Iwarsson, Erika, and Ellen Nesterud. "Hur hållbarhetschefer påverkar hållbarhetsrapporter." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158013.
Full textAbstract:
Introduktion Den 1 december 2016 trädde en ändring av årsredovisningslagen (ÅRL, SFS 1995:1554) i kraft vilken innebär att stora företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning från och med räkenskapsår efter den 31 december 2016. Påtagliga brister har uppmärksammats i hållbarhetsrapporternas innehåll efter utredningar av det första rapporteringsåret 2017, trots försöket att öka öppenheten. Flera studier har undersökt hållbarhetschefens effekt på hållbarhetsarbetet, däremot har få studier fokuserat på huruvida hållbarhetschefers egenskaper och roller påverkar innehållet och mängden redovisning i hållbarhetsrapporterna. Syfte Syftet är att förklara hur hållbarhetschefers olika egenskaper och roller påverkar innehåll och mängd i svenska noterade företags hållbarhetsrapporter. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts på svenska noterade bolag med en anställd hållbarhetschef. Studien utgår från en deduktiv ansats där hypoteser formulerades med hjälp av Upper Echelon Theory, legitimitetsteori, institutionell teori samt tidigare studier. Datainsamlingen har samlats in genom en dokumentsstudie. Mängden operationaliserades till antal sidor och hållbarhetsrapporternas innehåll med hjälp av en checklista, där elva indikatorer från Global Reporting Initiative (GRI) användes för att bedöma innehållet. Slutsats Studien hittade ett signifikant samband att företag med hållbarhetschefer som suttit en längre tid på posten påverkar innehållet positivt i hållbarhetsrapporterna. Ett signifikant negativt samband hittades även mellan hållbarhetschefer med annat ansvar och innehållet i hållbarhetsrapporterna, det vill säga att innehållet påverkas negativt av att hållbarhetschefen har ett annat ansvar (HR, kommunikation eller marknad) utöver hållbarhet. Om hållbarhetschefen sitter i ledningen finner denna studie inget samband med att innehållet blir bättre i hållbarhetsrapporterna. Resultatet visade att hållbarhetschefers egenskaper och roller inte påverkar mängden redovisning i hållbarhetsrapporterna.<br>Introduction On December 1st 2016, the Swedish regulation regarding mandatory sustainability reporting was legislated for large companies, starting with financial years after December 31st 2016. The legislation is the first step for companies to be more transparent towards the society. Despite the initiatives, investigations have shown deficiencies in the content of the sustainability reports in the first reporting period. Earlier studies have focused on how sustainability managers affect the sustainability activities. However, only a few studies have focused on how the sustainability managers characteristics and roles affect the number of pages and the content of the sustainability reports. Aim The aim is to explain how sustainability managers’ characteristics and roles affect the content and number of pages ofSwedish listed companies’ sustainability reports. Method This study has a quantitative approach with a cross-cultural design and focused on Swedish listed companies with an employed sustainability manager. A deductive approach was used to formulate hypothesis from Upper Echelon Theory, legitimacy theory, institutional theory and earlier studies. This study used archival data in order to collect information about the variables. The variable content was operationalized through a checklist method where eleven GRI-indicators was used to determine the content of the sustainability report. Conclusion If a sustainability manager has held the position for a longer time, it positively influences the content of the sustainability reports. Furthermore, if the sustainability manager has another responsibility than sustainability issues (HR, communication or marketing) it negatively influences the content of the sustainability reports. If the sustainability manager is a part of the management team, this study finds that it has no effect on the content in the sustainability reports. Sustainability managers’ characteristics and roles does not affect the number of pages in the sustainability report.
7
Yakob, Manuel, and Siham Belawni. "Fondanalytikers trovärdighetssyn och användning av hållbarhetsrapporter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36503.
Full textAbstract:
Abstract Date: May 29th 2017 Level: Master thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Manuel Yakob & Siham Belawni Title: Fund analyst’s trustworthiness view and usage of sustainability reports Tutor: Stefan Schiller Keywords: Sustainability report, sustainability accounting, fund analyst’s, fund manager, trustworthiness Research questions: - What do fund analyst’s consider characterize trustworthiness in enterprises voluntary sustainability reports? - To what extent do fund analyst’s use sustainability reports in their business analysis? Purpose: The purpose of this report is to contribute knowledge of aspects that characterize trustworthiness in enterprises sustainability reports and study the sustainability reports meaning and usage for fund analyst’s. Method: The report has a qualitative study to solve our research questions and a set of semi structured telephone interviews were used for our collection of data. Conclusion: The report demonstrates that several elements have an influence on the trustworthiness of enterprises sustainability reports. Presentation of enterprises business goals and sustainability risks and challenges are seen as elements that raise the trustworthiness level of the sustainability report. An audit carried out by a third part is also believed to enhance the trustworthiness view of the sustainability report. Furthermore, the report emphasise that fund analyst’s, to a great extent, consider enterprises sustainability reports in their business analysis. Sustainability reports are found to believe of great significance because they constitute an essential basis for future investment appraisals and valuations.<br>Sammanfattning Datum: 29 maj 2017 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens högskola Författare: Manuel Yakob & Siham Belawni Titel: Fondanalytikers trovärdighetssyn och användning av hållbarhetsrapporter Handledare: Stefan Schiller Nyckelord: Hållbarhetsrapport, hållbarhetsredovisning, fondanalytiker, fondförvaltare, trovärdighet Frågeställning: - Vad anser fondanalytiker kännetecknar trovärdighet i företagens frivilliga hållbarhetsrapporter? - Hur väl använder sig fondanalytiker av hållbarhetsrapporter i deras företagsanalyser? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap för vad som utmärker trovärdighet gällande företagens hållbarhetsredovisning samt studera hållbarhetsrapportens betydelse och användning för fondanalytiker. Metod: Studien antar en kvalitativforskningsmetod med semistrukturerade telefonintervjuer som datainsamlingsmetod. Slutsats: Studiens resultat uppvisar att det förekommer ett flertal faktorer som har en påverkande effekt på trovärdigheten i företagens hållbarhetsrapporter. Bland annat nämns redovisning av företagens mål samt identifiering av dess hållbarhetsrisker och utmaningar som trovärdighetshöjande faktorer. En oberoende parts granskning av hållbarhetsrapporter anses även höja rapportens trovärdighetsnivå. Vidare framhåller studien att fondanalytiker, i stor utsträckning, beaktar hållbarhetsrapporter i deras företagsanalyser. Hållbarhetsrapporterna anses vara av betydelse då rapporten utgör ett viktigt underlag för framtida investeringsbeslut och värderingar.
8
Sjögren, Ida, and Karin Weiber. "Kvalité inom hållbarhetsrapporter med utgångspunkt i GRI:s sex principer." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45907.
Full textAbstract:
Syfte: Denna studie ämnar belysa om svenska klädesföretags hållbarhetsrapporters kvalité med utgångspunkt från Global Reporting Initatives (GRI) sex principer. Metod: Studien är en dokumentär forskning och tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med inslag av kvantitativa strategier i studiens innehållsanalys. Studiens empiri har utformats genom att koda fem hållbarhetsrapporter med inspiration av GRI:s sex principer. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att principen, När redovisningen ska avges, hade minst skillnader mellan hållbarhetsrapporterna och hade högst resultat utav samtliga principer. Den principen med mest skillnader var Balans och hade det lägsta resultatet av samtliga principer. Studiens slutsats är att det finns mer likheter än skillnader mellan hållbarhetsrapporternas kvalité. Kvalité i hållbarhetsrapporter är flerdimensionellt, vilket innebär att kvalité i rapporter måste bedömas med hjälp av ett flertal faktorer och kan uppfattas och tolkas olika beroende på situation och rapportens ämnade funktion.
9
Karlsson, Jesper, Simon Söderberg, and Robin Sund. "Krav på hållbarhetsrapport, högre ersättning? : En kvantitativ studie om hållbarhetslagens påverkan på ersättning till revisor." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-72636.
Full text
10
Höök, Jennifer, and Merna Issak. "Hållbarhetsredovisning : En kvalitativ studie om begriplighet, användbarhet och relevans av en hållbarhetsrapport ur ett medarbetarperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39114.
Full textAbstract:
Title: Sustainability accounting - A qualitative study about the understanding, usefulness and relevance of sustainability reporting based on an employee perspective. Problematization: There has been previous research about sustainability reporting through an external point of view. There is however a gap in research about sustainability reporting from an employee perspective. Purpose: The purpose of this study is to develop a better comprehension of how employees perceive the information presented in sustainability report and if they feel that the report is aimed for them or external stakeholders. Frame of reference: This episode began with previous research about the three qualitative characteristics that are used when creating a financial report. The framework of GRI is also presented. Lastly the stakeholder theory and stakeholder dialogue are introduced. Method: This study has a qualitative approach where 10 semi-structured interviews have been held to collect data. Research: The employees have a better understanding of the information related to the social and environmental issues. Furthermore they only consider the information regarding the environment to be useful in their daily work. The employees believe that the environmental and social part of the report is relevant while the economic could not be assessed by the employees. Conclusions: Diagrams, thorough explanations and knowledge of the subject increased the understanding of the report. The economical part can be further understood if there is more extensive content. The information becomes useful when they can directly use it in their daily work and when they feel that the information is aimed for them. They need to receive the information through meetings for it to be useful for them. They had little previous knowledge of the economical part and were there for not able to assess the relevance of the report's content while the environmental and the social area were relevant because the content has currently been highlighted in newspapers and debates.
11
Andersson, Linda, and Philip Maazon. "Ett hållbart Sverige : en studie om företagsegenskaper som påverkar hållbarhetsredovisningar." Thesis, Kristianstad University, School of Health and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6815.
Full textAbstract:
<p>The purpose of this study are to investigate and describe if companies’ sustainability reports differ in substance and quantity between public and Large Cap companies’ and if there are any differences between industries. This study will also analyze if companies’ size, stakeholder group or profitability have some impact on the companies’ sustainability report. The study includes all Swedish public companies and the Large Cap companies.</p><p>To investigate in line of the purpose this study will measure both the substance and quantity. The substance in sustainability reports are based on the social, economic and environmental core indicators from GRI’s guidelines and the quantity is based on the number of pages. A mean value is presented based on the core indicators. Furthermore, five hypotheses are presented and are based on the stakeholder theory, the legitimacy theory and the institutional theory with the purpose to explain the differences in substance and quantity.</p><p>The study’s result indicates that the companies’ size correlates with both substance and quantity. The stakeholder group correlates with substance and quantity of sustainability report. The companies’ sustainability does show a weak correlation to both substance and quantity information. The purpose of the study is also to look at differences in different industries. The results indicate that differences exist in the different industries. Furthermore, this study investigates differences between public companies and Large Cap companies on Stockholm stock exchanges. The result here indicates differences of substance and quantity information between the public companies and the Large Cap companies.</p><p>The first three hypotheses tested correlation between the different factors; companies’ size, profitability and stakeholder group and these hypotheses are accepted. The other two hypotheses tested differences between differences industries and differences between public companies and Large Cap companies and these hypotheses are accepted. Regardless of which factors that affects companies’ sustainability reports one can argue that the main motive of the companies is to gain legitimacy or because their stakeholders request it.</p><br><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och besrkiva hur företags hållbarhetsredovisningar skiljer sig åt i mängd och innehåll mellan statliga företag och börsnoterade företag, Large Cap, hur olika branscher skiljer sig åt samt storlekens och intressenternas påverkan och även företags lönsamhetsmått. Studien baseras på alla svenska statliga företag och alla företag på Stockholmsbörsen, Large Cap. Undersökningen syftar till att mäta både mängden information som antal sidor hållbarhetsinformation och innehållet i hållbarhetsinformation som utgår från sociala, ekonomiska och miljömässiga kärnindikatorer enligt GRI:s riktlinjer. Utifrån de tre olika områdena beräknas ett medelvärde för de totala kärnindikatorerna. Vidare ställs fem hypoteser utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionella teorin med syfte att förklara variationen i innehållet och mängden. Resultatet visar att både storleken på företaget och antalet intressenter visar på samband till både innehållet och mängden hållbarhetsinformation. Även företags lönsamhet visar på ett vagt samband till både innehållet och mängden information. Undersökningen syftar även till att jämföra olika branscher med varandra vilket resulterade i statistiska skillnader mellan branscherna. Slutligen jämförs skillnader mellan börsnoterade och statliga företag som visar på att statliga företag redovisar mer innehåll och mängd information. Flera samband och skillnader påvisas därför argumenteras för att företags hållbarhetsinformation påverkas av flera olika faktorer som lönsamhet, storlek av företag, intressenter, bransch samt om företaget är börsnoterat eller statligt ägt. Oavsett vilka faktorer som påverkar hållbarhetsinformationen som ges ut beror företags syfte med hållbarhetsarbete i mindre utsträckning till att endast arbeta med hållbarhetsfrågor för att värna om framtiden utan för att bland annat få legitimitet eller för att intressenterna efterfrågar det.</p>
12
Boström, Sandin Freja. "CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY I LIVSMEDELSHANDELN : En kritisk diskursanalys av tre livsmedelskedjors hållbarhetsrapporter." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187761.
Full textAbstract:
Företag har ett samhällsansvar som går bortom deras ekonomiska intresse områden och vad som krävs av lagen. Detta innebär att företag behöver engagera sig i och bidra till samhällets sociala och miljömässiga utveckling. Kravet på att vara ansvarig kommer från intressenter vilka kan vara konsumenter, regering, myndigheter, anställda och så vidare. Tanken om att företag har ett samhällsansvar kommer av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), eftersom CSR inte har någon bestämd definition kan företag tolka och integrera sitt samhällsansvar i verksamheten på olika sätt, begreppet överlappar även till stor del med begreppet hållbarhet. Hur företag arbetar med CSR och hållbarhet rapporteras årligen i hållbarhetsrapporter. I denna studie har företag inom livsmedelshandeln undersökts, mer specifikt tre livsmedelskedjor i Sverige. Detta för att livsmedelshandeln länge har arbetat med CSR eftersom konsumenter och myndigheter har tydliga krav på företag i den branschen. Med kritisk diskursanalys har tre livsmedelskedjors hållbarhetsrapporter analyserats i syfte att undersöka hur livsmedelskedjorna förhåller sig till sitt samhällsansvar och hållbara arbete. Ur analysen framträder tre diskurser om hållbarhet vilka belyser på vilket sätt som företagen förhåller sig till sitt samhällsansvar i sina hållbarhetsrapporter. Livsmedelskedjorna har höga mål och ambitioner med sitt hållbarhetsarbete, särskilt vad gäller miljömässiga frågor. Samtidigt finns inte viljan att göra avkall på den ekonomiska tillväxten i företagen för att bli hållbara. Vidare är det viktigt vad intressenter har för åsikter om hållbarhetsarbetet vilket livsmedelskedjorna förhåller sig till i hållbarhetsrapporterna. Att arbeta med CSR är komplext eftersom begreppet saknar en bestämd definition, viktigast för företagen är att leva upp till intressenternas krav för att inte gå i ekonomisk förlust och fortsätta vara relevanta i ett samhälle som är medvetet om hållbarhetsfrågor.
13
Häller, Arvid, and Jack Norrena. "Revisorn och hållbarhetsrapportering : En kvalitativ studie om kompetens och legitimitet." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84709.
Full textAbstract:
Hållbarhet är ett växande ämne som diskuteras i allt större utsträckning än tidigare. Större företag i Sverige har genom lagkrav tvingats upprätta en hållbarhetsrapport som syftar till att kommunicera hur företagen arbetar med hållbarhet. Revisorns roll i hållbarhetsrapporten innefattar endast ett utlåtande om huruvida rapporten har upprättats i enlighet med aktiebolagslagen. Revisorn granskar således inte sakinnehållet och rapporten kan innehålla felaktig eller missvisande siffror trots att en revisor har uttalat sig om rapporten. Det kan därför bli svårt för en intressent att verifiera innehållets sanningsgrad, även när en revisor har uttalat sig om rapporten. Denna studie undersöker revisorers kompetensnivå i förhållande till deras arbete med hållbarhetsrapporten, något som även diskuteras ur ett möjligt framtidsperspektiv. Studie undersöker också om revisorns utlåtande påverkar legitimiteten gentemot hållbarhetsrapportens intressenter, med revisorns kompetensnivå som utgångspunkt. I denna kvalitativa undersökning har det empiriska underlaget samlats in genom intervjuer med revisorer för att lyfta revisorns perspektiv. Studiens resultat hävdar att revisorer i dagsläget besitter en tillräckligt hög kompetensnivå för att utföra sitt arbete med hållbarhetsrapporten. Vidare är det diffust gällande vilken inverkan revisorers kompetensnivå har på hållbarhetsrapportens legitimitet. Ytterligare en slutsats som redovisas är att en granskning av innehållet i hållbarhetsrapporten troligtvis skulle öka dess legitimitet, däremot verkar revisionsbranschens kompetensnivå vara för låg för den typen av arbete.
14
Clausson, Rasmus, and Linus Sjögren. "Hållbarhetsrapporter och aktievärde : Värderas frivilliga och lagstadgade hållbarhetsrapporter lika?" Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173419.
Full textAbstract:
En hållbar värld blir mer och mer viktigt för världens befolkning. Det märks inte minst genom ett EU-direktiv från 2014. Direktivet innebär att en del företag i medlemsländerna blir tvingade, genom egna lagar, att upprätta hållbarhetsredovisningar. I Sverige infördes lagen under 2016 och gäller för räkenskapsår som inleds 2017. Frågan som undersöks i denna studie är om det finns någon skillnad mellan frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningar gällande aktiepris och finansiella nyckeltal. Studien tar hänsyn till förändringarna i justerat aktiepris (RI), price-to-earnings och price-to-book för att uttala sig om företagen som enbart har lagstadgade hållbarhetsredovisningar påverkas mer eller mindre än företagen som haft hållbarhetsrapporter för samtliga undersökta år. Fokuset ligger i brytpunkten mellan perioden 2015–2016 och 2017–2018 och undersöker om de olika grupperna av företag har en förändring som är signifikant skilt från varandra, vilket skulle innebära att lagstadgade hållbarhetsredovisningar tas emot annorlunda är frivilliga rapporter. Vidare kommer studien också att undersöka huruvida olika företagsfaktorer ökar sannolikheten för en frivillig hållbarhetsrapport. Det finns tidigare studier som undersöker hållbarhetsredovisningars effekter. Bland annat studerade Lo och Sheu (2007) amerikanska bolag om samband fanns mellan hållbart företagande och marknadsvärde. Deras resultat visar att hållbara amerikanska bolag hade en högre värdering än företag som inte var hållbara. Andra forskare som ifrågasätter hållbarhetsredovisningarnas effekter är Lys et al.(2015) som undersökte om det finns någon relation mellan företagens avkastning och dess kostnader för hållbarhetsarbete. Deras slutsats var att de inte kunde avgöra om det fanns ett positivt samband mellan de två. De teoretiska perspektiven som denna studie baseras på är intressentmodellen, principal-agentteorin, signalteorin, disclosure-teorin och effektiva marknadshypotesen. Resultatet visar ingen statistisk signifikans mellan grupperna. Studiens resultat antyder dock att företag med frivilliga hållbarhetsredovisningar har högre förändring i finansiell avkastning än företag med enbart lagstadgade rapporter. Resultatet tyder på att det inte finns någon anledning för företagen att invänta lagkrav och att det inte heller finns möjlighet att generera överavkastning på företag vid införandet av lagkrav på rapporterna. Resultatet visar även att företagsfaktorerna storlek och tillväxt är av betydelse för sannolikheten att företaget upprättat en frivillig hållbarhetsrapport. En viktig aspekt som inte får glömmas är att området fortfarande behöver mer forskning och att denna studie är enbart en del i att förklara effekterna av lagstadgad hållbarhetsredovisning.
15
Kjellberg, Filip, and Albin Roos. "Komfort vid granskning av hållbarhetsrapporter : En kvalitativ studie om hur revisorer och hållbarhetsspecialister blir komfortabla i sin granskning av hållbarhetsrapporter." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79173.
Full textAbstract:
Hållbarhet är en stark trend i dagens samhälle vilket avspeglas i bolagens rapportering då hållbarhet ges ett allt större utrymme. Detta har lett till att den traditionella revisorn utför allt mer icke finansiell granskning och en ny roll i form av hållbarhetsspecialister har vuxit fram. Granskningen av hållbarhetsinformation är inte lika reglerad eller strukturerad som denfinansiella. Detta ställer granskaren inför nya utmaningar vilket kan skapa en ökad osäkerheti granskningsprocessen. Området är dock under utveckling vilket således gör det relevant att beskriva och förklara hur en granskare blir komfortabel i granskningen av hållbarhetsinformation. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur en granskare uppnår känslan av komfort i granskningsprocessen av en hållbarhetsrapport. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ studie med åtta semistruktureradeintervjuer där respondenterna bestod av hållbarhetsspecialister och revisorer. Metodvalet gav utrymme för att skapa en djupare förståelse för granskningsprocessen vilket är centralt för att beskriva och förklara hur en granskare blir komfortabel. Studiens huvudsakliga slutsatser påvisar att det är individuellt hur en granskare uppnår känslan av komfort i sin granskning. Det handlar om i vilken grad de har kunnat avlägsna osäkerhet. Studien visar även att en granskare i grunden blir komfortabel utifrån den kunskapsamt erfarenhet denne besitter. Vidare påvisas det att i en del fall även är faktorer hos kunden och granskaren som påverkar om känslan uppnås. Slutligen konkluderas att hänsyn bör tas till granskarens individuella egenskaper och dess rådande granskningssituation.<br>In today’s society sustainability is trending, which is reflected in companies reporting as the part for sustainability increases. Resulting in an increase in non-financial auditing for accountants and the introduction of a new profession, in the form of sustainability specialists. Since the review of sustainability information is not as regulated or structured as the financial one, new challenges have appeared in the review process which creates uncertainties. However, the area is under development. Because of this, it is relevant to investigate how a reviewer becomes comfortable in reviewing sustainability information. The purpose of this study is to describe how a reviewer achieves the sense of comfort in the review process of a sustainability report. To fulfill the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews with respondents consisting of auditors and sustainability specialists. The chosen method provided a deeper understanding of the review process, which is central in order to describe and explain how a reviewer becomes comfortable. The main conclusion of the study is that it is individually how a reviewer achieves the feeling of comfort in their reviewing and it is about the extent which they have been able to remove uncertainties. Another conclusion is that a reviewer gets comfortable based on their knowledge and experience. Furthermore, it is shown in some cases that whether the feeling of comfort is achieved is affected by the customer and the reviewer. Finally, it is concluded that the individual characteristics of the auditor should be considered as well as the current review situation.
16
Bergman, Erika, and Stina Blomstrand. "Din dator sponsrar krig : En kritisk diskursanalys av Apples och Hewlett Packards hållbarhetsrapporter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27725.
Full textAbstract:
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Apple och HP, genom att kommunicera sina SR-initiativ i sina hållbarhetsrapporter, legitimerar sin verksamhet för sina intressenter. Metod och material: Kritisk diskursanalys av Apples och HPs hållbarhetsrapporter. Huvudresultat: Apple och HP legitimerar sin verksamhet i sina hållbarhetsrapporter, genom att anpassa det språk och ordval som används. De ordval som görs ger direkta konsekvenser för hur företagen framställs i sammanhanget och påverkar hur de fråntar sig ansvaret av sin verksamhet.
17
Gustafsson, Vaiva, and Clara Sjöborg. "Frivillig information : varför väljer större företag att redovisa information som inte är lagstadgad i form av en hållbarhetsrapport?" Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37077.
Full text
18
Torén, Emma, and Robert Johnsson. "Hållbarhetsrapportens roll och funktion : en jämförelse mellan H&M, KappAhl och MQ." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17191.
Full textAbstract:
Hållbarhet är ett begrepp som blir allt viktigare i samhället, särskilt då vi idag konsumerar 30 procent mer av jordens förnyelsebara tillgångar än vad jorden är kapabel att återskapa på ett år. CSR är en viktig del av hållbarhet och består av tre olika områden; ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar. Företag inom klädindustrin har på senare tid uppmärksammats i media när det främst gäller deras miljömässiga och sociala ansvar. De har bland annat kritiserats för dåliga arbetsförhållanden i sina fabriker. Produktionen av mode och textilier kräver dessutom enorma mängder energi- och vattenförbrukning och släpper ut stora mängder föroreningar vilket påverkar miljön. Företagen kan då välja att arbeta mer hållbart och visa detta genom att publicera en hållbarhetsrapport. En hållbarhetsrapport är ett dokument som beskriver ett företags ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsarbete. En hållbarhetsrapport är frivilligt för företag att göra, det finns dock riktlinjer som GRI har arbetat fram för företagen att använda. Företag kan välja att publicera en hållbarhetsrapport som en enskild rapport eller som en del av årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att belysa och beskriva hållbarhetsrapportens roll och funktion i relation till årsredovisningen för H&M, KappAhl och MQ samt studera dess utveckling över tid. Vi har använt oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi har undersökt förekomsten av förutbestämda ord i de tre senaste hållbarhetsrapporterna och årsredovisningarna för företagen. Vi har även använt oss av en kvalitativ dokumentanalys där vi har undersökt innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Genom att studera dessa tre företags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har vi kommit fram till att hållbarhetsrapporten ska publiceras enskilt och inte som en del av årsredovisningen. Däremot kan företagen publicera en kortfattad version av deras hållbarhetsrapport i årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten kan då fungera som ett komplement till årsredovisningen. Studien visar att hållbarhetsrapporten fyller en viktig funktion och att den behövs i dagens samhälle.<br>Program: Civilekonomprogrammet
19
Josefsson, Emilia, and Jonna Gunnarsson. "Svenska storbankers hållbarhetsarbete : En jämförelse mellan svenska storbankers hållbarhetsrapporter och arbetet med hållbarhet i den dagliga verksamheten." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45415.
Full textAbstract:
Titel: The sustainability-work of the major banks in Sweden Authors: Jonna Gunnarsson & Emilia Josefsson Keywords: Corporate social responsibility, Sustainability, Sustainability report, Business model. Background: In recent decades, societal development has been faster than ever, and joint work towards sustainable development is therefore necessary (FN, 2016). The banking sector is seen as an important driving force in the transition to a more sustainable and inclusive society (FI, 2020), therefore the banks' purpose should include responsibility for the society and its development (FI, 2016). For this reason, it is important that banks, like other companies, take their responsibility and integrate sustainability aspects into the business model and day-to-day operations. Research question: In what way do major Swedish banks present their business model in their sustainability report and is it in accordance with how they work with sustainability in day-today operations? Purpose: The purpose of this study is to investigate how major Swedish banks integrate sustainability into their business model by analyzing their sustainability reports, and to compare whether this is consistent with how they work with sustainability in day-to-day operations. Theoretical framework: The theory chapter presents theories on sustainability, sustainability reporting and business models. Based on the theory, an analysis model was developed to facilitate the analysis of the empirical material. Method: A qualitative research has been used with an abductive approach in this study. Data has been collected in two ways; through six semi-structured interviews and review of sustainability reports. The choice of major Swedish banks is based on the banks' unique position in society and their opportunity to influence sustainable development. Conclusion: The study shows how banks actually work to follow the overall positions of sustainability reports. Furthermore, some differences have been demonstrated between how the banks work. What has been established is that how the banks present their business model in the sustainability report largely mimics the sustainability work in day-to-day operations.<br>Titel: Svenska storbankers hållbarhetsarbeteFörfattare: Jonna Gunnarsson & Emilia Josefsson Nyckelord: Corporate social responsibility, Hållbarhet, Hållbarhetsrapport, Affärsmodell.Bakgrund: De senaste årtiondena har samhällsutvecklingen gått snabbare än någonsin, ett gemensamt arbete mot en hållbar utveckling är därför nödvändigt (FN, 2016). Banksektorn ses som en viktig drivkraft i omställningen mot ett mer hållbart och inkluderande samhälle (FI, 2020), därför bör det i bankernas syfte ingå ett ansvar för samhället och dess utveckling (FI, 2016). Det är av den orsaken betydelsefullt att banker likt andra företag tar sitt ansvar och integrerar hållbarhetsaspekter i affärsmodellen och den dagliga verksamheten.Frågeställning: På vilket sätt presenterar svenska storbanker sin affärsmodell i hållbarhetsrapporten och är det i enlighet med hur de arbetar med hållbarhet i den dagliga verksamheten? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska storbanker inkluderar hållbarhet i sin affärsmodell genom att analysera deras hållbarhetsrapporter, samt jämföra om detta stämmer överens med hur de arbetar med hållbarhet i den dagliga verksamheten.Teoretisk referensram: I teorikapitlet presenteras teorier om hållbarhet, hållbarhetsrapportering och affärsmodeller. Utifrån teorin utformades sedan en analysmodell som var till hjälp vid analysen av det empiriska materialet.Metod: Det är en kvalitativ studie som är genomförd med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett på två sätt; genom sex semistrukturerade intervjuer samt granskning av hållbarhetsrapporter. Valet av svenska storbanker baseras på bankernas unika position i samhället och möjlighet att påverka hållbar utveckling.Slutsats: Studien visar hur banker faktiskt arbetar för att följa hållbarhetsrapporternas övergripande ståndpunkter. Vidare har det påvisats vissa skillnader mellan hur bankerna arbetar. Vad som har konstaterats är att hur bankerna presenterar sin affärsmodell i hållbarhetsrapporten till stor del efterliknar hållbarhetsarbetet i den dagliga verksamheten.
20
Svernlöv, Magnus. "ÅRL:s krav på hållbarhetsrapport i större företag : En utredning av de nya reglerna med särskilt fokus på revisorernas granskningsroll." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157993.
Full textAbstract:
Under 2018 kommer omkring 1.600 svenska företag av en viss storlek att för första gången upprätta en hållbarhetsrapport som är lagstadgad i 6 kap. 10-14 §§ Årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. Förändringarna i ÅRL har genomförts i enlighet med EU-direktivet 2014/95/EU med målet att förbättra företagens informationsgivning på det sociala och miljörelaterade området samt skapa förutsättningar för en mer hållbar tillväxt. Uppsatsen beskriver förändringarna i ÅRL och belyser de bakomliggande orsakerna till lagändringen. En kort komparativ utblick har gjorts för en bättre bakgrundsförståelse till vilka alternativ som kan finnas till den väg som Sverige har valt. Huvudtemat har varit att undersöka förutsättningarna för revisorerna att utföra det begränsade uppdrag att granska hållbarhetsrapporten som de genom lagstiftningen har ålagts, samt värdera revisorerna lämplighet som oberoende granskare av hållbarhetsrapporten. Arbetet innehåller även en de lege ferenda-diskussion kring hur regleringen skulle komma att utvecklas över tiden, för att bättre uppnå direktivets mål. Slutsatsen är att revisorerna som yrkeskår, trots bristande fackkunskaper inom hållbarhetsområdet, är väl lämpade att ta på sig en mer djupgående granskningsroll. En annan slutsats är att goda skäl talar för att införa en obligatorisk granskning av hållbarhetsrapporten, när några år har gått från införandet i ÅRL.
21
Frenning, Carolina, and Camilla Hall. "”Det är att göra en god gärning utan att tänka på att det är en god gärning” – Nalle Puh : En studie av försäkringsbranschens CSR-kommunikation." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27137.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to investigate how Swedish insurance companies communicate corporal social responsibility (CSR). We used two methods for approaching the purpose. At first we approached a quantitative content analysis to investigate in which ways the companies communicated on their websites. In the second part of the study we used qualitative textual analysis to study two companies sustainable reports. The theoretical framework of the study is based on theories of CSR and how to communicate it. Scholars who set the base for this study is Grankvist who categorised CSR, L ́Etang ́s theories about it and Dawkins view on communication of the field. A keyresult from the study is that there is no common ways of communicate CSR on websites in Swedish insurance companies, even though similarities can be found. The study also showed that the companies focused on the social category of CSR.
22
Jansson, Lucas, and Linn Lindén. "Svenska börsbolags val av ramverk ihållbarhetsredovisning." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-39178.
Full textAbstract:
År 1992 gick startskottet för att hållbarhet skulle bli företags skyldighet utifrån tidigare sattaglobala hållbarhetsmål. Detta medförde en diskussion om hur hållbarhet skulle rapporteras.Inte förrän 25 år senare anammas detta som ett lagkrav för större företag i Sverige. Problemetär sålunda, att trots lagkrav om hållbarhetsrapportering finns det inget lagstyrt ramverk somföretag måste använda. Målet med studien är därmed att studera vilka ramverk som användsav Sveriges börsbolag. Börsbolagen delas även upp i olika branscher för att synliggöraeventuella skillnader kring ramverkens användning i respektive bransch. I samband med dettahar vi studerat vilka företag som hållbarhetsredovisar under tre olika tidpunkter; 2014, 2016samt 2018. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har bland annat följande slutsatserpåträffats: Att fler företag och branscher hållbarhetsredovisar, vilket beror påÅrsredovisningslagens tvingande isomorfism, samt att hållbarhetsrapporterna frambringarlegitimitet. Ramverken Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Standards,International Organization for Standardization (ISO), UN Sustainable Development Goals(SDG) och UN Global Compact (UN GC) är de mest använda ramverken.<br>The importance of sustainable responsibility for enterprises was introduced in 1992 lead bythe global goals of sustainability at the time. This evoked a discussion involving methods forthe accounting of sustainability. After a period of approximately 25 years, the SwedishAnnual Accounts Act was reformed to include legislation meaning larger enterprises ought toaccount for their sustainability work. Beyond this legislation, however, there is no guidanceregarding which framework an enterprise should turn to for help. The goal of this study hastherefore been to examine the uses of specific frameworks in listed companies on TheNASDAQ Stockholm stock exchange. The companies’ choice of framework is also examinedin regards to their line of business. Three points for measurement have been distinguished asthe years of 2014, 2016 and 2018. A quantitative content analysis was conducted whichgenerated a few conclusions. The results pinpoint that most companies, as well as most of thelines of businesses, conduct a sustainability report. It was also shown that businesses conductthese reports in regards to the legitimacy it earns them, as well as the compelling isomorphismthrough the Swedish Annual Accounts Act. The most frequently used frameworks weredistinguished as the Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Standards,International Organization for Standardization (ISO), UN Sustainable Development Goals(SDG) and the UN Global Compact (UN GC).
23
Sperring, Tina, and Anton Schönqvist. "Är miljön värderelevant? : En studie om miljörelaterade pressmeddelandens påverkan på aktiepriser." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434898.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker om miljörelaterade pressmeddelanden påverkar företags aktiepris. Studien undersöker även om det finns en skillnad i påverkan beroende på innehåll. Miljörelaterade pressmeddelanden delas upp i fem kategorier: Index, Utmärkelse, Produkt, Strategi och Övriga. Två eventstudier genomförs för att få fram den kumulativa onormala avkastningen (CAR) samt det absoluta värdet av CAR. En regressionsanalys utförs på CAR för kontrollera om en skillnad i reaktion kan observeras mellan kategorierna. De absoluta värdena för den kumulativa onormala avkastningen visar signifikanta reaktioner för hela datasetet samt alla kategorier separat på i genomsnitt 4-7%. Resultatet för den andra eventstudien, som tar hänsyn till reaktionernas riktning, visar en signifikant positiv reaktion från kategorierna Utmärkelse och Produkt samt en signifikant negativ reaktion för kategorin Strategi. I regressionsanalysen observeras ingen signifikant skillnad mellan kategoriernas reaktioner. Studien finner att miljörelaterade pressmeddelanden ger en signifikant reaktion på marknaden, däremot är det ingen skillnad i reaktionen beroende på pressmeddelandets innehåll.
24
Davidsson, Emelie, and Pernilla Larsson. "Hållbarhetsrapporten som styrmedel : Hur företag kan styra sina medarbetare mot miljömässig hållbarhet." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138811.
Full textAbstract:
Bakgrund: Enligt en studie av Svensk Handel (2015) ökar konsumenters krav på företagens hållbarhetsarbete. Första december 2016 trädde en ny lag om hållbarhetsrapportering i kraft (Årsredovisningslagen, SFS 1995:1554). Den innebär att stora bolag blir tvungna att upprätta en hållbarhetsrapport för att redovisa vad företaget gör för social och miljömässig hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att bidra till förståelse för hur företag kan använda sin hållbarhetsrapport som ett strategiskt styrmedel för att motivera medarbetare att arbeta mot en mer miljömässigt hållbar organisation. Metod: Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. En kvalitativ metod har använts med fallstudie på IKEA Linköping och nio semistrukturerade intervjuer med chefer på varuhuset, hållbarhetskoordinator och medarbetare på operativ nivå. Slutsats: Hållbarhetsrapporten kan användas som informationsdokument för att göra medarbetarna medvetna om vad företaget gör för miljömässig hållbarhet och för att göra hållbarhet till ett kärnvärde inom organisationen genom kultur, produkter och arbetsrutiner. Stolthet om företagets insatser gör dem motiverade att arbeta mer mot miljömässig hållbarhet. Använd hållbarhetsrapporten som huvudkälla för information och gör informationen relevant för medarbetarna för att undvika informationsöverflöd. Involvera medarbetarna och utforma lokalt relevanta mål utifrån hållbarhetsrapportens globala mål.<br>Background: According to a report from Svensk Handel (2015) consumers requirements on swedish companies’ sustainability work increases. The first of December 2016 a new law about sustainability reporting came into force (Årsredovisningslagen, SFS 1995:1554). The law requires big companies to execute a sustainability report to show what the company does for social and environmental sustainability. Purpose: The purpose with this study is to contribute with understanding about how companies can use their sustainability report as a strategic management control tool to motivate co-workers to work for a more sustainable organisation. Research method: The study is based on a hermeneutical perspective and an abductive approach. A qualitative method has been used together with a case-study at IKEA Linköping and nine semistructured interviews with managers at the store, the sustainability coordinator and co-workers at the operating level. Conclusion: The sustainability report can be used as a document for information to make the co-workers aware of the environmental sustainability work the company does, but also to make environmental sustainability to a core value within the organisation. Pride of the company’s work makes the co-workers motivated to work more with environmental sustainability. Use the sustainability report as a main source for information and make the information relevant for the co-workers to avoid information overload. Involve the coworkers and use the global goals in the sustainability report to set targets that are relevant for the local business.
25
Andersson, Rebecka, and Julia Nylöf. "Jämställd styrelse – hållbart fokus? : En studie om sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434020.
Full textAbstract:
Parallellt med ökade klimatförändringar har även intresset för hållbarhet ökat vilket ställer krav på hur företag rapporterar om detta. Tidigare forskning från utlandet visar att kvinnor har en positiv påverkan på rapporteringen. Denna kvantitativa studie ämnar undersöka sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter i svenska börsnoterade bolag vilket bidrar med empiriska bevis från Sverige. För att undersöka detta genomförs en multipel regressionsanalys på 324 observationer spridda över 126 företag under 2017–2019. För att mäta kvaliteten på hållbarhetsrapporterna har ett GRI-index konstruerats utifrån gällande GRI-ramverk. Resultaten indikerar att det inte finns något signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter. Detta kan bero på ett litet urval varför fortsatta studier kring ämnet är betydelsefulla för att förstå kvinnornas effekt på hållbarhetsrapportering i Sverige.
26
Carsting, Robin, and Johny Einarsson. "Den lagstadgade hållbarhetsrapporten : Granskningsprocessen och dess krav ur ett revisionsperspektiv." Thesis, Högskolan Dalarna, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27905.
Full textAbstract:
Titel: Den lagstadgade hållbarhetsrapporten: Granskningsprocessen och dess krav ur ett revisionsperspektivBakgrund & Problem: Med införandet av krav på hållbarhetsrapportering enligt ÅRL ämnade regeringen att göra företagens hållbarhetsinformation mer öppen och jämförbar. Lagen i sig kan uppfattas som allmängiltig och lämnar tolkningen till användarna vilket gör att granskningskraven på den lagstadgade hållbarhetsrapporten kan uppfattas som lågt ställda.Syfte: Syftet med arbetet är att skapa förståelse för den lagstadgade hållbarhetsrapporten och dess granskningsprocess ur ett revisionsperspektiv.Teoretiskt ramverk: Teorikapitlet innehåller en genomgång av vårt teoretiska ramverk. Här presenteras den lagstadgade hållbarhetsrapporten och standards. Teorier kring revisionens funktion, granskningsprocessen, standardisering och institutionella teorin tas även upp.Metod: I denna uppsats används en kvalitativ metod. Datainsamlingen utgörs av information hämtad från fyra stycken semistrukturerade intervjuer och utgör empirin i uppsatsen. Empirin analyseras tematiskt där den även ställs mot det teoretiska ramverket.Empiri: I uppsatsens empirikapitel presenteras resultatet från intervjuerna som genomfördes, alltså våra respondenters svar, tankar och åsikter. Resultatet visar att respondenterna till stor del har liknande åsikter gällande den lagstadgade hållbarhetsrapporten, men att det även uppkommer vissa meningsskiljaktigheter.Slutsats: I uppsatsen framgår det att det inte sker en granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten utan en kontroll vilket gör att revisionen fyller en förbättrande funktion, men inte en försäkrande funktion. Arbetets resultat visar att jämförbarheten inte har ökat till följd av lagkravet. För att det ska ske krävs det att tydligare riktlinjer etableras vilket även gör att de låga granskningskraven som gäller idag är på en bra nivå, även om den nuvarande granskningen kan uppfattas som otillräcklig.<br>Title: The statutory sustainability report: The examination process and its requirements from an auditing perspective.Background & Problem: With the implementation of demands on sustainability reporting, according to Swedish law, the government intended to make the companies’ sustainability information more open and comparable. The law itself can be perceived as generic, and it leaves the interpretation to the users, which means that the examination requirements of the statutory sustainability report can be perceived as low.Purpose: The purpose of this essay is to establish an understanding for the statutory sustainability report and the examination process from an auditing perspective.Theoretical framework: The theory chapter, contains a review of our theoretical framework. The statutory sustainability report and standards are presented. Theories about the function of auditing, the examination process, standardization and institutional theory are also described.Methodology: This essay uses a qualitative method. The data collection consists of information gathered from four semi-structured interviews and constitute the empirical evidence in this essay. The empirical evidence is thematically analyzed and is evaluated against the theoretical framework.Empirical foundation: In the empirical chapter of this essay, the result from our interviews is presented, thus the respondents answers, thoughts and opinions. The result of the essay shows that the respondents for the most part have similar opinions, about the statutory sustainability report, but there are some differences.Conclusion: The essay shows there is no examination of the statutory sustainability report, but rather a control, this means that it has more of an improvement function and not an assurance function. That the comparability has had an increase, because of the legal requirements, can’t be shown in this essay. If that is going to happen, clearer guidelines need to be implemented, this also makes the examination requirements to be on a good level, even if the requirements could be perceived as insufficient.
27
Johansson, Malin, and Hanna Wallerstig. "Företags ökade intresse för hållbarhetsrapportering och efterföljande revision : Vad väljer företag att redovisa och vad krävs för att bestyrka en hållbarhetsrapport?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21944.
Full textAbstract:
Samhällets ökande medvetenhet om klimatförändringar, naturkatastrofer och miljösamhällsfrågor har medfört att det idag ställs större krav på att företag ska ta ett socialt ansvar. Genom att upprätta en hållbarhetsrapport kan företag visa på att de tar ett samhällsansvar och på ett lättare sätt kommunicera ut sitt sociala- och miljömässiga arbete till sina intressenter. I samband med att allt fler företag väljer att hållbarhetsrapportera så stärks också kraven på att rapporterna bör vara trovärdiga och tillförlitliga. Företag kan öka hållbarhetsrapportens trovärdighet och tillförlitlighet genom att anlita en externt oberoende part som granskar och bestyrker rapporten. Syftet med studien är att öka förståelsen för vad företag väljer att redovisa för hållbarhetsindikatorer utifrån GRIs riktlinjer samt hur revisorer och andra granskare går tillväga för att bestyrka redovisningen av dessa indikatorer. Denna undersökning gjordes utifrån en kvalitativ forskningsmetod som grundade sig på två delar. För att svara på studiens syfte utfördes dels en dokumentstudie om hållbarhetsindikatorer samt intervjuer om bestyrkande där fokus legat på revisorer och andra professionella bestyrkare. Teorin inleddes sedan med en allmän- och teoretisk referensram. I den allmänna referensramen redogjordes det för allmän bakgrundsfakta och i den teoretiska referensramen presenterades olika teorier som var av betydelse för det empiriska resultatet. Studiens resultat visade att företag ofta väljer att hållbarhetsrapportera då de känner påtryckningar från intressenterna att ta ett större samhällsansvar samt för att vinna legitimitet från samhället. Det framgick även att hållbarhetsrapporten bidrar till en mer heltäckande bild av hur företaget arbetar inom sociala, miljömässiga samt ekonomiska områden. En anledning till att företag väljer att anlita en externt oberoende part till att bestyrka sin hållbarhetsrapport är för att säkerställa hållbarhetsinformationen samt öka trovärdigheten och tillförlitligheten. Studien bygger på en deduktiv ansats och avslutas med en empiri- och analys del samt en fördjupad analys där teorin kopplas ihop med det empiriska materialet för att se hur dessa stämmer överens med varandra. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat samt svaret på dess syfte.<br>Society’s increasing awareness of climate change, natural disasters and environment-society issues has led to higher demands when it comes to companies taking social responsibility. By drawing up a sustainability report companies can show that they are taking social responsibility and can more easily communicate their social and environmental work to its stakeholders. As more and more companies choose to report on sustainability the requirements of the reports being credible and reliable are increased. Companies can increase the credibility and reliability of the sustainability report by engaging an external and independent party to review and certify the report. The aim of the study is to increase understanding of what companies chooses to report on sustainability indicators based on GRIs guidelines and also how accountants and other surveyors proceed to authenticate them. The survey was carried out using a qualitative research method based on two parts. In order to answer the aim of the study a document study of sustainability indicators as well as interviews regarding assurances were conducted, where focus has been on accountants and other professional vindicators. The theory was initiated with a general and a theoretical framework. In the general frame of reference the general background facts were accounted for and in the theoretical frame of reference different theories relevant to the empirical results were presented. The results of the study showed that companies often choose to report on sustainability when pressured by stakeholders to take greater social responsibility as well as to gain legitimacy from society. The results also showed that the sustainability report contributes to a more comprehensive picture of how the company works in the social, environmental and economic areas. One reason that companies choose to engage an external independent party to certify its sustainability report is to ensure the sustainability information as well as to increase the credibility and reliability. The study is based on a deductive approach and ends with an empiric and analysis part as well as a deeper analysis where the theory is linked to the empirical material in order to see how these two correlate. Finally the result of the study and the answer to its purpose are discussed.
28
Karlberg, Elisa, and Molly Liedström. "Skatt som en hållbarhetsfråga : En studie om den upplevda användbarheten av ökad transparens kring skatt i hållbarhetsrapporten." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19783.
Full textAbstract:
Att upprätta en hållbarhetsrapport är det idag många bolag som gör, dels på grund av lagstiftning (Direktiv 2014/95/EU), dels för att det efterfrågas av bolagens intressenter (Hadjipetri Glantz, 2020). Genom hållbarhetsrapporter kan bolagen redogöra för sitt ansvar gällande miljömässiga-, sociala- och ekonomiska aspekter. Utöver de lagstadgade krav som återges i Årsredovisningslagen (1995:1554) 6 kap 12 § finns det frivilliga standarder bolagen kan implementera vid upprättning av rapporter, varav GRI tillhandahåller sådana standarder. Denna studie utgår från den nya skattestandarden, GRI 207: Tax 2019, vilken innehåller fyra upplysningar om skatt. Ökad transparens kring information om skatt kan minska risken att företagen blir misstänkliggjorda, varpå företagets och dess intressenters potentiella anseenderisk minskar.Studiens huvudsakliga syfte är att studera investerares upplevda användbarhet av ökad transparens kring skatterelaterad information i hållbarhetsrapporter som den nya standarden GRI 207: Tax 2019 innebär. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samt dokument som datakälla vilken stärker de uttalanden som respondenterna gav vid intervjuerna. Respondenterna i denna studie utgörs utav tre av Sveriges sex AP-fonder vilka besitter den kunskap och erfarenhet som behövs för att besvara studiens frågeställning på ett tillfredsställande sätt.Studiens slutsatser tyder på att användbarheten av de fyra upplysningarna i GRI 207: Tax 2019 skiljer sig åt. Den första upplysningen, 207-1, om skattestrategi upplevs användbar om bolag är förknippade med någon form av skatterelaterad risk eftersom rapporteringen bidrar till att minska riskerna. Den andra upplysningen, 207-2, om styrning, kontroll och riskhantering är betydelsefull för AP-fonderna eftersom den dels sätter ramarna för hantering av skatt, dels kan användas som stöd i de situationer skatt har adresserats som en utmaning eller risk. Intressentdialog och land-för-land-rapportering som 207-3 och 207-4 behandlar anses som överflödiga, irrelevanta och ohanterbara varpå respondenterna inte upplever dessa användbara. Ökad transparens om skatt är enligt respondenterna positivt genom att det minskar risker samt bidrar till att bolag i mindre utsträckning agerar opassande i förhållande till skatt. Däremot påvisar studiens resultat att ökad transparens kan leda till informationsöverbelastning.<br>Many companies today create a sustainability report, partly because of legislation (Directive 2014/95 / EU), and partly because it is in demand by the companies' stakeholders (Hadjipetri Glantz, 2020). Through sustainability reports, companies can account for their responsibilities regarding environmental, social and economic aspects. In addition to the statutory requirements set out in the Annual Accounts Act (1995: 1554), Chapter 6, Section 12, there are voluntary standards that companies can implement when preparing reports, of which GRI provides such standards. This study is based on the new tax standard, GRI 207: Tax 2019, which contains four disclosures on tax. Increased transparency regarding information about tax can reduce the risk of companies becoming suspicious, whereupon the companies' and its stakeholders' potential reputational risk decreases.The main purpose of this thesis is to study investors' perceived usefulness of increased transparency regarding tax-related information in sustainability reports that the new standard GRI 207: Tax 2019 entails. The study is based on a qualitative method in the form of semistructured interviews and document analysis which strengthens the statements made by the respondents at the interviews. The respondents in this study consist of three of Sweden's six AP funds which possess the knowledge and experience that are required to answer the study's question in a satisfactory manner.The study's conclusions indicate that the usefulness of the four disclosures in GRI 207: Tax 2019 differs. The first disclosure, 207-1, about tax strategy is perceived as useful if the company is associated with some form of tax-related risk as the reporting helps to reduce the risks. The second disclosure, 207-2, on governance, control and risk management is important for the AP funds because it sets the framework for tax management and can be used as support in situations where tax has been addressed as a challenge or risk. Stakeholder dialogue and country-bycountry reporting included in 207-3 and 207-4 are considered redundant, irrelevant and unmanageable, whereupon the respondents do not find them useful. According to the respondents, increased transparency about tax is positive because it reduces risks and contributes to companies acting to a lesser extent in relation to tax. On the other hand, the results of the study show that increased transparency can lead to information overload.
29
Burlin, Lisa, and Malin Wennberg. "Fastighetsbolags hållbarhetsrapportering : Nya lagens påverkningar på eller förändringar av hållbarhetsrapporterna." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-148859.
Full textAbstract:
Bakgrund: Ett tillägg i årsredovisningslagen innebär att bolag, som uppfyller storlekskriterierna, från och med för räkenskapsåret 2017 ska upprätta en hållbarhetsrapport. Tillägget anger också innehållet, för att skapa förståelse för bolagets utveckling, ställning och resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera effekter på fastighetsbolagens hållbarhetsrapporter från 2016 till 2017 av det nya lagkravet. Vidare handlar det om att analysera om det finns likheter eller skillnader mellan statliga, kommunala och noterade fastighetsbolags hållbarhetsrapporter. Metod: En kvalitativ forskningsstrategi bestående av en undersökning av två statliga, ett kommunalt och sex noterade fastighetsbolags hållbarhetsrapporter. Vi genomförde fem intervjuer för att få en djupgående blick över vad det nya lagkravet har skapat för effekter. Resultat: Effekterna varierar men gemensamt för de nio bolagen är: tydligare struktur, utvecklat om riskhantering och om sociala förhållanden. Övergripande liknar de statliga, kommunala och noterade bolagens hållbarhetsrapporter varandra, genom att de redovisar enligt aspekterna ekonomi, miljö och social hållbarhet. De statliga bolagens rapporter skiljer sig från de kommunala och noterade bolagens, genom att deras hållbarhetsrapporter genomgående har en tydligare struktur och transparens. Kanhända förklaras det av att de statliga bolagen hållbarhetsrapporterat under en längre följd av år än de övriga.<br>Background: The Swedish Parliament issued an addition to the annual accounts act, requiring the companies which fulfil the size criteria to produce a sustainability report, starting for the financial year 2017. This addition defines content, needed for the understanding of the company’s development, financial position and performance. Purpose: The purpose is to study effects on investment property companies’ sustainability reports from the year 2016 to 2017, due to the addition. Furthermore, whether there are similarities or differences between reports by state-owned, municipally-owned and listed investment companies` sustainability reports. Method: A qualitative research strategy consisting of a study of sustainability reports by two state-owned, one municipally-owned and six listed investment property companies. We did five interviews to see what the new requirement created for effects on the investment property companies. Results: The effects vary but, in common, the reports for year 2017 by the nine companies have: a more clearly defined structure, a more developed risk management and more on social conditions. Overall, the state-owned, the municipally-owned and the listed investment property companies' sustainability reports are similar to each other, by reporting in terms of economy, environment and social sustainability. The state-owned companies` reports differ from those by the municipally-owned and by the listed companies, as their sustainability reports have a clearer structure and transparency. Maybe can be explained by the longer period of years the state-owned companies have reported on sustainability.
30
Leo, Oscar, and Daniel Nilsson. "Hållbarhetsredovisning : årsredovisningslagens påverkan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18692.
Full textAbstract:
Den nya regleringen medför att cirka 1600 svenska bolag ska upprätta en hållbarhetsrapport från och med räkenskapsåret 2017 med bland annat krav på sitt hållbarhetsarbete kring frågor som miljö, social, personal, mänskliga rättigheter och korruption. Syftet med studien är att undersöka och förklara hur införandet av hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen påverkat företags hållbarhetsredovisning. För att undersöka eventuella skillnader genomfördes innehållsanalyser av företags års- och hållbarhetsrapporter. Denna innehållsanalys kvantifierades sedan utifrån en checklista. Den teoretiska referensramen är uppbyggd kring fenomenet hållbarhetsredovisning och relevanta redovisningsteorier. Empirin består av data från innehållsanalysen av företags års- och hållbarhetsrapporter. Utifrån den insamlade empirin analyseras de förändringar som skett mellan åren de inte fanns någon reglering och efter införandet av hållbarhetsredovisning enligt årsredovisningslagen. Tidigare studier tyder på att företag uteslutit negativ information för att skapa en mer positiv bild av företaget. Efter införandet av regleringen redovisar företag i allt större grad aspekter som kan tolkas som negativa.<br>The new regulation that has been introduced requires approximately 1600 Swedish companies to produce a sustainability report of the financial year 2017 with their work surrounding questions like environment, social, personal, human rights as well as corruption. The purpose of this study is to examine and explain how the introduction of sustainability reporting according to the new regulations affect the company’s work with sustainability. To examine the potential differences, we performed a content analysis on the company’s annual reports and sustainability reports. The empirical evidence consists of the data collected from the content analysis of the company’s annual reports and sustainability reports. With the collected empirical evidence an analysis was completed on the differences through the examined years. Previous studies have shown that companies tend to leave out negative information about the company to project a more positive image. With the new regulation companies include negative aspects of their business.
31
Hassleborg, Mikaela, and Sofia Kempe. "Hållbarhetskommunikation som en viktig funktion för företags bidrag till hållbar utveckling." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20036.
Full textAbstract:
Bakgrund: Hållbar utveckling består av tre komponenter, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och ämnar till att beskriva en önskvärd samhällsutveckling. Intresset för hållbarhet har ökat och det leder till att företagen måste ta ett större ansvar för sitt bidrag till hållbar utveckling. Intressenterna kan se kommunikation som en åtgärd för att försvara eller legitimera företagens beteende. Hållbarhetsrapportering kan därmed ses som en viktig komponent för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete på. Syfte och frågeställning: I denna studie kommer vi undersöka olika företags kommunikation genom hållbarhetsrapporter. Syftet är att få en djupare förståelse för hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete. Frågeställningen ämnar identifiera vilka likheter och skillnader det finns mellan företag som upplevs hållbara vs. ohållbara i hur de kommunicerar sitt hållbarhetsarbete genom hållbarhetsrapportering. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign där en dokumentstudie har genomförts via insamlade sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter från tio olika företag. Utifrån social och ekologisk hållbarhet har studien ämnat att se hur utförligt företagen kommunicerat kring utvalda begrepp med hjälp av olika kriterier vid bedömning av företagens kommunikation. Resultat: Utifrån den insamlade sekundärdata presenteras de tio företagen varav fem av dem upplevs som hållbara och fem som ohållbara. Det redogörs en detaljerad beskrivning av vad företagen kommunicerar kring de identifierade begreppen. Detta sammanställs i olika tabeller med hjälp av våra kriterier för bedömning av hur utförligt de kommunicerar i sina hållbarhetsrapporter. Slutsats: Slutsatsen är att det inte finns fler likheter än vad det finns skillnader i hur de upplevda hållbara och ohållbara företagen kommunicerar sitt hållbarhetsarbete. Kommunikationen påverkas mer beroende på vilken bransch företagen verkar inom snarare änom det uppfattas som ett hållbart och ohållbart företag.<br>Background: Sustainable development consists of three components, social, ecological and economic sustainability, and aims to describe a desirable societal development. The interest in sustainability has increased and this means that companies must take greater responsibility for their contribution to sustainable development. Stakeholders can see communication as a measure to defend or legitimize companies' behavior. Sustainability reporting can therefore be seen as an important component for companies to communicate their sustainability work on. Purpose: In this study, we will examine different companies' communication through sustainability reports. The purpose is to gain a deeper understanding of how companies communicate their sustainability work. Question aims to identify what similarities and differences exist between companies that are perceived as sustainable vs. unsustainable in how they communicate their sustainability work through sustainability reporting. Method: The survey was conducted with a qualitative research design where a document study was conducted on collected secondary data in the form of sustainability reports from ten different companies. Based on social and ecological sustainability, the study aims to see how extensively companies have communicated about selected concepts using different criteria in assessment the companies' communication. Results: Based on the collected secondary data, a presentation of the ten companies appears, where five of them are perceived as sustainable and five as unsustainable. A detailed description of what the companies communicate about the identified concepts is compiledwith the help of our criteria for assessment in various tables. Conclusion: The conclusion is that there are no more similarities than there are differences in how the perceived sustainable and unsustainable companies communicate their sustainability work. The communication is being affected more depending on which industry the companies operate in rather than if it is perceived as an unsustainable and sustainable company.
32
Almén, Frida, and Jacklin Shahyadi. "Har direktiv 2014/95/EU gett positiva effekter på kvalitén i svenska hållbarhetsrapporter? : En kvalitativ studie av direktiv 2014/95/EU:s effekt på kvalitetsdimensionerna väsentlighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32799.
Full textAbstract:
Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för hur direktiv 2014/95/EU påverkat kvalitétsdimensionerna väsentlighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet i svenska hållbarhetsrapporter. Metod: Studien har utförts med hjälp av kvalitativ metod baserad på en hermeneutisk tradition med en deduktiv forskningsansats. Empirin har samlats in med hjälp av innehållsanalys där CONI-modellen samt fyra bedömningsscheman använts. Studien har redovisats med hjälp av tabeller och diagram för att kunna se tydliga jämförelser mellan kvalitetsdimension, år, företag samt indikatorer inom varje kvalitetsdimension. Tio företags hållbarhetsrapporter har studerats under treårsperioden 2016-2018, vilket avser året innan direktiv 2014/95/EU trädde ikraft i Sverige samt första och andra året när det blev ett krav att hållbarhetsrapportera för större bolag i Sverige. Resultat och slutsats: Studien finner att direktiv 2014/95/EU lett till en generell ökning av kvalitén i hållbarhetsrapporter, både i sin helhet och varje kvalitetsdimension för sig. Vidare har studien synliggjort att kvalitetshöjningen är en process ur ett längre tidsperspektiv, vilket indikerar på att kvalitén en period framöver kommer öka till följd av direktiv 2014/95/EU. Examensarbetets bidrag: Studiens huvudsakliga teoretiska bidrag är ett ytterligare empiriskt bevis på att det går att se kvalitetshöjning i hållbarhetsrapporter till följd av ett lagkrav. Studiens praktiska bidrag kan ses som en utvärdering om lagen, inom studiens ramar, uppnått det direktiv 2014/95/EU eftersträvar genom att öka kvalitén och jämförbarheten inom hållbarhetsrapporteringen. Vidare finner studien är indikatorer på att ett standardiserat ramverk ytterligare höjer jämförbarheten. Denna indikation kan även bidra som ett råd till företag att implementera ramverk som t.ex. GRI för att efterleva lagkravet proaktivt. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att göra en liknande studie om ett par år, när företag sannolikt kommit över den tid det tar för att anpassa sig till lagkravet, och där hållbarhetsrapporter kan studeras inom en längre tidsperiod än vad denna studie kunnat göra. Nyckelord: Direktiv 2014/95/EU, hållbarhetsrapport, väsentlighet, relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet
33
Berglöw, Sara, and Sörin Ida Lundin. "Baksidan av revisorns bestyrkande : En studie om revisorns svårigheter vid bestyrkande av hållbarhetsrapporter." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33422.
Full textAbstract:
Introduction and background: There has been a growing trend over the last few decades that auditors will assure corporate sustainability reports. The audit profession has a long history and experience of reviewing the corporate financial reports. Sustainability reports, on the other hand, is a relatively new and dynamic area of auditing where the auditor lacks experience and clear standards designed to review such a report. The lack of experience can adversely affect the auditor’s professional legitimacy. Purpose: The aim of the study is to highlight the difficulties auditors may face while reviewing and certifying sustainability reports. Method: This essay is a literature study. The literature study consists of ten scientific articles. Conclusions: The study shows that international standards are difficult to apply and does not give the auditors fully support throughout the auditing process. Furthermore, auditors do not have enough knowledge and capacity to carry out a reliable audit of sustainability reports on their own. The study concludes that major auditing companies maintain legitimacy through their trademark. Finally, detailed and reliable statements by auditors are critical to meet stakeholders expectations. Concluding discussion: Auditors possess mostley limited knowledge and experience of auditing sustainability reports which creates problems within the auditing process. The study discusses what form these problems take and how they can be problematic for the auditor's credibility and legitimacy.<br>Inledning och bakgrund: Under de senaste decennierna har det skett en växande trend att revisorer ska bestyrka informationen i företags hållbarhetsrapporter. Revisionsbranschen har lång erfarenhet bakom sig av granskning av företagens finansiella rapporter dock är hållbarhetsrelaterade frågor relativt nytt. Ett område som än idag är under utveckling och där revisorn inte har samma kunskap och tydliga standarder utformade för hur sådan rapport ska granskas. Bristen på erfarenhet kan komma att påverka revisorernas trovärdighet och professionella legitimitet negativt. Syfte: Syftet med studien är att belysa svårigheter revisorer står inför vid granskning och bestyrkande av hållbarhetsrapporter. Metod: Uppsatsen bygger på en litteraturstudie som består av tio stycken vetenskapliga artiklar. Konklusioner: Revisorer har otillräckligt stöd och har svårt att använda sig utav de idag tillgängliga internationella standarderna. Det har även visat sig att revisorer inte har tillräckligt med kunskap och kompetens för att på egen hand kunna fullfölja en granskning av hållbarhetsrapporter. Större revisionsbyråer upprätthåller legitimitet utifrån sitt inarbetade varumärke men ett mer detaljerat uttalande av revisorerna i hållbarhetsrapporten ses som den viktigaste aspekten för att få tillit från intressenterna. Avslutande diskussion: Revisorer har oftast begränsad kunskap och erfarenhet av att revidera informationen i hållbarhetsrapporten vilket gör att det kan uppstå problem i granskningsprocessen som i sin tur kan äventyra deras legitimitet. Vilka dessa problem är och hur de kan vara problematiska för revisorns trovärdighet samt legitimitet diskuteras i studien.
34
Johansson, Svea, and Ellinor Hansson. "Kulturella skillnaders inverkan på hållbarhetsredovisning : en kvantitativ studie om kulturella skillnader i svenska och spanska företags hållbarhetsrapporter." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434109.
Full textAbstract:
Den allt vanligare hållbarhetsredovisningen har visat sig vara en essentiell del för att intressenter och investerare ska ha förtroende till företag och kunna fatta rationella beslut. En påverkande faktor för hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete är kulturella skiljaktigheter mellan företag i olika länder. Studien undersöker kulturella skillnaders påverkan på företags hållbarhetsrapporter i Sverige och Spanien utifrån kulturteorin Hofstede-modellen. Detta med hjälp av fyra av dess kulturdimensioner som beskriver kulturella värderingar och hur de förhåller sig mellan länderna. Som grund till undersökningen användes hållbarhetsrapporter från 30 spanska och 30 svenska företag vilka granskades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det för kulturdimensionerna osäkerhetsundvikande och tillfredsställelse finns signifikanta skillnader mellan länderna. Övriga dimensioner, maktdistans och maskulinitet, visade inte på någon signifikant skillnad länderna emellan. Resultatet visade även att spanska företag nämner CSR-begrepp i högre utsträckning än svenska men det går inte att fastställa om kulturen har en inverkan på denna skillnad.
35
Susanne, Andersson, and Harden Catarina. "Vad förklarar innehåll i företags hållbarhetsredovisningar?" Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4983.
Full textAbstract:
<p>Hållbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste åren. Organisationen GlobalReporting Initiative påbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fått stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fått ett betydelsefullt verktyg att använda i sin rapportering av det hållbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom närliggande ämnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som påverkar innehåll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk. Sex olika faktorer härledda från teorier och tidigare forskning testades genom hypotesprövning. Tre av dessa – storlek, bransch och lönsamhet – förekommer frekvent i tidigare forskning. Vi valde dessutom att titta på faktorer som förekommer i mer begränsad omfattning. Dessa faktorer är ägaridentitet, externgranskning och tid. Hållbarhetsredovisningar för 2008 från 80 svenska företag analyserades. Av dessa företag var 38 statligt ägda och 42 var privatägda. Med hjälp av en bedömningsmall baserad på tidigare studier, analyserades innehållet i hållbarhetsredovisningarna i tre dimensioner, generell dimension, social dimension och miljödimension. En fjärde dimension användes även, den totala dimensionen, som är en summering av de tre. För varje dimension bedömdes och poängsattes ett visst antal mätfaktorer. För den sociala dimensionen och miljödimensionen gjordes dessutom en bedömning av omfattningen enligt bestämda kriterier. Med hjälp av statistisk bearbetning gjordes en multipel regressionsanalys där de sex förklarande variablerna testades mot varje dimension av innehållet i hållbarhetsredovisningen. Resultatet av analysen visade att variablerna storlek, bransch och tid påverkar innehållet mest, i tre eller fler av dimensionerna. Lönsamhet och externgranskning visade en signifikant påverkan på innehåll avseende den generella dimensionen. Ägaridentitet visade inget signifikant samband med innehåll, dock kunde en tendens ses att statliga bolag redovisar mindre än privata.</p><br><p>Sustainability reporting has become increasingly popular among companies in recent years. The Global Reporting Initiative started to develop guidelines to support companies in their sustainability reporting practice in 1997. Now, a decade later, these guidelines have begun to reach great acceptance among companies and their stakeholders. Companies have been given a useful tool in their reporting of sustainability issues. Previous research in nearby subjects, such as Corporate Social Responsibility and voluntary disclosures, has shown variation between companies’ reports of non-financial disclosures. With the increase in popularity of the GRI-guidelines we wanted to examine what explains content in reports based only on this framework. Six independent variables, derived from theories and previous research, were tried in hypothesis testing. Three of these variables –size, industry and profitability – have commonly been used in previous research. We also chose to look at factors that have had somewhat more limited use in studies. These variables are owner identity, external audit and time. The 2008 sustainability reports from 80 Swedish companies were analyzed whereof 38 were state owned and 42 privately owned. By using a modified assessment chart, based on earlier studies, content of the reports were analyzed into three different dimensions of sustainability, the general dimension, the social dimension and the environmental dimension. A fourth dimension was also used, the total dimension, that summarizes the results from the other three. Each dimension contained a number of measure values that were individually scored. The social and environmental dimensions were also assessed, using specific criteria, according to the extent of information that was reported. With the help of statistical testing, multiple regression analysis was performed where the six independent variables were tested towards each dimension of sustainability reporting. The results showed that size, industry and time had the strongest explanatory effect in three or more of the dimensions. Profitability and external audit showed a significant positive relationship for the content in sustainability reports of the general dimension. There was no significant relationship between owner identity and content, although a tendency could be seen that state owned companies report less than privately owned companies.</p>
36
Svanberg, Nova, and Victoria Larsson. "Användning av legitimitetsstrategier efter uppmärksammade hållbarhetsskandaler : En kvalitativ studie av ett multinationellt klädföretags kommunikation av hållbarhetsinformation." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85225.
Full textAbstract:
Företag som hållbarhetsrapporterar möts i regel av positiva effekter då intressenterna förväntar sig att företaget ska presentera sitt arbete med hållbarhet. Genom att företaget lever upp till sina intressenters förväntningar kan deras legitimitet öka, vilket är nödvändigt för att en verksamhet ska kunna bedrivas. Om företaget i stället inte når upp till intressenternas förväntningar kan företagets legitimitet förloras och ett legitimitetsgap bildas, enligt legitimitetsteorin. Detta kan till exempel ske vid en uppmärksammad skandal. För att återfå sin förlorade legitimitet kan företaget använda sig av olika legitimitetsstrategier i sin kommunikation, vilket har lett till studiens forskningsfråga, “Hur kommunicerar ett företag till sina intressenter efter en inträffad skandal för att främja sin legitimitet?” Studien syftar till att skapa förståelse för hur ett klädföretag använder sig av legitimitetsstrategier efter inträffade hållbarhetsskandaler. Studien har sin empiriska utgångspunkt i två skandaler i ett multinationellt klädföretag. Denna studie är abduktiv då teorin har använts som en grund för insamlingen av empirin, utan att utforma en hypotes. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där en diskursanalys har gjorts. Med hjälp av diskursanalysen har legitimitetsstrategier och olika typer av legitimitet i företagets hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden studerats. Som hjälp vid analys av empirin har ett kodningsschema med utvalda nyckelord framtagits. Denna studie visar att legitimitetsstrategier som presenterats i den teoretiska referensramen används av det studerade företaget. Företaget har även gjort förändringar i sin kommunikation för att skapa en mer detaljerad bild av sitt arbete, vilket leder till att läsaren får förståelse för företagets agerande, utan att företaget kommunicerar att de utfört praktiska förändringar. Studien resulterar även i en slutsats att det finns en skillnad i hur företaget kommunicerar i hållbarhetsrapporterna jämfört med pressmeddelanden, då pressmeddelanden ofta innehåller direkt svar på aktuell kritik i och med dess möjlighet till snabb och spontan publicering.
37
Anouz, Mohamad, and Aldin Zahirović. "Hållbarhetsredovisning : en studie om vilken påverkan bransch och storlek har på företagens hållbarhetsrapporter mellan tre branscher." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21105.
Full textAbstract:
Sociala och miljömässiga frågor är ämnen som spelar en central roll för hur synen på en hållbar och rättvis värld ska fungera i framtiden. Syftet med studien var att undersöka hur branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda påverkar mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter. Uppsatsen undersökte femton företag som är listade på Stockholmsbörsens Large Cap, där finans-, industri- och telekombranschen studerades. Studiens syfte och hypoteser undersöktes utifrån en kvantitativ forskningsansats i form av en multipel fallstudie, där en innehållsanalys genomfördes av respektive företags hållbarhetsrapporter för året 2019. Innehållsanalysen utgick ifrån en checklista som skapades utifrån GRIs uppställda riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Insamlad data flyttades sedan över från checklistan till en kodningsmall. Detta gjordes i syfte att visa en tydligare bild över antal rapporterade parametrar och att kvantifiera studiens frågeställning till siffror. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån den givna teoretiska referensramen, där studiens syfte och material kopplades till legitimitet- och intressentteorin. Studiens slutsats visar på att både branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda är en avgörande faktorer på mängden information en hållbarhetsrapport innehåller.<br>Social and environmental issues are topics that play an important role in envisioning a sustainable and fair future. The purpose of this study was to investigate how industry affiliation and company size, measured by the number of employees, affect the amount of information a company reports in its sustainability report. The thesis examined fifteen companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap, which included companies in the finance, industrial and telecom sectors. The purpose and hypotheses of the study were examined by using a multiple case study through a quantitative research approach, where a content analysis was conducted on each of the respective companies' sustainability reports for the year of 2019. The content analysis was built upon a checklist based on GRI's established guidelines for sustainability reports. The collected data was then transferred from the checklist to a coding template. This was done in order to show and to quantify the study's research topic in to numbers. The collected empirical data was thereafter analyzed based on the given theoretical frame of reference, where the purpose and materials of the study were linked to the legitimacy and stakeholder theories. The study's conclusion indicates that both industry affiliation and company size in terms of the number of employees are a crucial factors in the amount of information a company puts in its sustainability report.
38
Saglind, Kristoffer, and Egzon Selimi. "Hållbarhetsrapportering : En kvantitativ studie om företag som påverkas av de nya direktiven i årsredovisningslagen väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29164.
Full textAbstract:
Titel: Hållbarhetsrapportering - En kvantitativ studie om företag som påverkas av de nya direktiven i årsredovisningslagen väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Författare: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2019 – Januari Syfte: Syftet med studien är att undersöka om de svenska företag som påverkas av den nya reformen (SFS 2016:947) väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Studien undersöker även om branschtillhörighet, antalet kvinnor i styrelsen och skuldsättningsgrad kan förklara om hållbarhetsrapporten presenteras i årsredovisningen eller i en separat publikation. Metod: Undersökningen utgår från den positivistiska traditionen och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats genom en innehållsanalys samt att hypoteser har utformats för att sedan testas i en regressionsanalys. Datainsamlingen för undersökningen har inhämtats från databasen Retriever där alla aktiebolag som påverkas av den nya lagstiftningen undersöks. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att 45,42% av alla de undersökta företagen väljer att placera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen medan 54,58% presenterar den i ett separat dokument. Vidare så finner studien ett positivt signifikant samband mellan 2 av de 28 undersökta branscherna och att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Studien finner även ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen och att ha en integrerad hållbarhetsrapport. Skuldsättningsgrad visar inget signifikant samband i undersökningen. Examensarbetets bidrag: Studiens praktiska bidrag är att sannolikheten är högre att ett företag inkluderar hållbarhetsrapporten i årsredovisningen ju fler kvinnor som finns i styrelsen. Vidare så tenderar företag verksamma inom branscherna ”företagstjänster” och ”fastighetsverksamhet” att placera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Det teoretiska bidraget är att det finns ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen, och till viss del branschtillhörighet med att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Vidare fann faktorerna skuldsättningsgrad och företagsstorlek inte något signifikant samband och kan därför inte förklara något. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att vidare forskning bör undersöka huruvida andra faktorer kan förklara var ett företag väljer att placera sin hållbarhetsrapport. Vidare föreslår vi att vidare forskning bör undersöka hur det skiljer sig mellan olika länder där en liknande reglering finns. Denna undersökning bör då använda samma oberoende variabler för att studien skall bli jämförbar.<br>Title: Sustainability reporting - A quantitative study on how companies affected by the new directives regarding the annual report choose to present their sustainability report either in the annual report or in a separate document. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 HP Author: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2019 – Januari Aim: The aim of the study is to investigate whether Swedish companies affected by the new reform (SFS 2016: 947) choose to present their sustainability report in the annual report or in a separate publication. The study also investigates whether industry affiliation, the number of women on the board and leverage can explain if the sustainability report is presented in the annual report or in a separate publication. Method: The study is based on a positivist philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the aim of the study a quantitative research strategy has been applied through a content analysis. Thus, hypothesis has been designed to then be tested in a regression analysis. Data collection for the survey has been retrieved from the database Retriever where all companies affected by the new legislation are being investigated. Result & Conclusions: The results of the study shows that 45.42% of all the companies investigated choose to place their sustainability report in their annual report, while 54.58% present it in a separate document. Furthermore, the study finds a positive significant correlation between 2 of the 28 investigated industries and integrating the sustainability report into the annual report. The study also finds a positive significant correlation between the number of women on the board and an integrated sustainability report. Finally, leverage show no significant correlation in the study. Contribution of the thesis: The practical contribution of the study is that the probability is higher that more women present on the board makes the probability higher that the sustainability report is included in the annual report. Furthermore, companies active in the sectors of "business services" and "real estate activities" tend to place the sustainability report in the annual report. The theoretical contribution is that there is a positive significant correlation between the factors number of women on the board, and to some extent the industry of the company in integrating the sustainability report in the annual report. Furthermore, the factors leverage and company size did not find any significant correlation and therefore can not explain anything. Suggestions for future research: We propose that further research should investigate whether other factors can explain where a company chooses to place its sustainability report. Furthermore, we suggest that further research should investigate how it differs between different countries where a similar regulation exists. This study should then use the same independent variables to make the study comparable.
39
Mild, Sofia, and My Andersson. "Det ser väl på det hela taget ganska bra ut, eller? : En kvalitativ granskning av företags hållbarhetsrapporter." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Globala studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-31626.
Full text
40
Ivar, Dennis, and Freddie Hjertberg. "Revisorernas utbildning för att granska hållbarhetsrapporten : En kvalitativ studie om revisorernas utbildning och profession." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20144.
Full textAbstract:
Redovisning av hållbarhetsaspekter är ett verktyg som varit under utveckling en längre tid. Bådesamhället och intressenterna har börjat ställa krav på att företag måste ta sitt ansvar och visaupp hur de redovisar hållbarhet. Allt fler företag väljer att upprätta någon form avhållbarhetsredovisning och år 2017 kom det ett EU-direktiv om att även större företag skulleupprätta en hållbarhetsrapport. Rapporterna var då menade att ge mer öppenhet ochjämförbarhet. De flesta företagen formar dock rapporterna på olika sätt. Det blir med andra ordsvårt för intressenter och samhället att jämföra de olika rapporterna mellan varandra, samtidigtsom det blir svårt att avgöra om rapporten är trovärdig eller inte. Granskningen av rapportenkan öka trovärdigheten. Granskningen av rapporten har även fallit under revisorns roll på grundav att de redan sköter den finansiella granskningen. När revisorn signerar hållbarhetsrapportenförväntar sig även intressenterna att innehållet ska vara trovärdigt.Då revisorernas roll och intresset kring hållbarhet ständigt utvecklas syftar vår studie att ta redapå om revisorernas utbildning kan bidra till en utvecklad profession inom hållbarhet. Vår studieutgår från professionsteorin samt tidigare studier som identifierade fyra huvudsakligautmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter i form av kvalitativ information,transparens, kunskapsglapp och trovärdighet. Vår studie utgår ifrån revisorernas utbildning somanses bidra till att revisorerna får kunskapsverktyg som kan användas undergranskningsprocessen för att hantera utmaningar. Det ger oss förståelse om framtida revisorerbehöver mer utbildning inom hållbarhet eller om revisorerna redan anser att de besittertillräcklig kunskap inom hållbarhet för att kunna bidra till en utvecklad profession inomgranskningen av hållbarhetsrapporten. Informationen har samlats in genom femsemistrukturerade intervjuer, där respondenterna är fyra revisorer och en är specialist inomhållbarhet.Slutsatserna i vår studie är att revisorernas utbildning inte kan bidra till en utvecklad professioninom hållbarhet i nuläget, då revisorer enbart behöver säkerställa att företagen har med derubrikerna som ska finnas med i hållbarhetsrapporten enligt Årsredovisningslagen. Det innebäratt ingen djupare granskning av den kvalitativa informationen behövs. Idag utförs en större delav granskningen med hjälp av erfarenhet och intern kunskapsdelning. Vidare är slutsatsen i vårstudie att hållbarhetsrapporten kräver en förändring och bör bli mer lik ett bestyrkande avhållbarhetsredovisningen. På sikt betyder det att revisorer behöver införskaffa sig merutbildning för att inneha de kunskapsverktyg som kan lösa utmaningarna och på så sätt uppnådet förtroende som professionen kräver för att binda samman den professionella yrkesutövarenmed sina intressenter. Det gör att en ökad nivå av utbildning, kunskap och förtroende måstesamspela för att uppnå en utvecklad profession inom granskningen av hållbarhetsrapporten.<br>Accounting for sustainability aspects is a tool that has been in development for a long time.Both society and stakeholders have begun to demand that companies must take responsibilityand show how they report sustainability. More and more companies are choosing to draw upsome form of sustainability accounting and in 2017 an EU directive was issued, regarding thateven larger companies should draw up a sustainability report. The reports were then meant toprovide more transparency and comparability. However, most companies shape the reports indifferent ways. In other words, it will be difficult for stakeholders and society to compare thedifferent reports between each other, while at the same time it will be difficult to determinewhether the report is credible or not. The review of the report can increase credibility. The auditof the report has also fallen under the role of the auditor since they are already conducting thefinancial audit. When the auditor signs the sustainability report, stakeholders also expect thecontent to be credible.As the role of auditors and interest in sustainability is constantly evolving, our study aims tofind out whether the auditors' education can contribute to a developed profession insustainability. Our study is based on professional theory and previous studies that identifiedfour main challenges when reviewing sustainability reports in the form of qualitativeinformation, transparency, knowledge gaps and credibility. Our study is based on the auditors'education, which is considered to contribute to the auditors receiving knowledge tools that canbe used during the review process to deal with challenges. This gives us an understanding ofwhether future auditors need more education in sustainability, or if the auditors already believethat they have sufficient knowledge in sustainability, to contribute to a developed professionwithin the review of the sustainability report. The information has been collected through fivesemi-structured interviews, where the respondents are four auditors, and one is a specialist insustainability.The conclusions of our study are that the auditors' education cannot contribute to a developedprofession in sustainability now, as auditors only need to ensure that companies include theheadings that should be included in the sustainability report according to the Annual AccountsAct. This means that no deeper examination of the qualitative information is needed. Today, alarger part of the review is carried out with the help of experience and internal knowledgesharing. Furthermore, the conclusion of our study is that the sustainability report requires achange and should be more like a certified sustainability report. In the long term, this meansthat auditors need to acquire more education in order to possess the knowledge tools that cansolve the challenges and achieve the trust that the profession requires to connect theprofessionals with their stakeholders. This means that an increased level of education,knowledge and trust must interact in order to achieve a developed profession within the reviewof the sustainability report.
41
Flinkfelt, Linda, and Lisa Wasslén. "Interaktiv hållbarhetsredovisning som instrument för intressentengagemang : En fallstudie av Luleå Energi AB." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-69649.
Full textAbstract:
Den interaktiva hållbarhetsredovisningen är en ny företeelse i Sverige. I den interaktiva rapporten används bilder, filmer och kortfattade texter för att illustrera organisationens arbete mot ett mer hållbart samhälle. Att hållbarhetsrapporten är interaktiv innebär att organisationen kan se vilken typ av information som intressenterna använder sig av i hållbarhetsrapporten och kan därför anpassa informationen i rapporten utefter vad intressenterna tycker är relevant. Det finns därför ett intresse att undersöka om den nya redovisningsmetoden ökar intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor. Studiens forskningsfråga lyder således “I vilken utsträckning kan en interaktiv hållbarhetsredovisning påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor och vilka centrala faktorer kan underlätta ett sådant engagemang?” Då tidigare forskning om intressenters engagemang för hållbarhet anses vara begränsad, är det av intresse för oss författare att bidra till detta forskningsfält genom att (1) utveckla och pröva en modell med centrala faktorer som kan påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor (2) kartlägga och jämföra intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor gällande en traditionell- och interaktiv hållbarhetsredovisning (3) analysera och förklara nivån av intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor i förhållande till respektive redovisningsmetod. För att kunna besvara syftet används fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer, där primära intressenter är i fokus. Studien visar att engagemanget för organisationens hållbarhetsfrågor inte ökar i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning. Det finns dock starkt stöd för att intresset är större för den nya redovisningsmetoden i jämförelse med en traditionell hållbarhetsrapport. Resultatet tyder även på att engagemanget för hållbarhetsfrågor i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning är informerande, dock kan hållbarhetsredovisningen användas för att skapa en dialog om hållbarhetsfrågor med intressenterna och därigenom uppnå en högre nivå av engagemang. Slutligen kommer studien fram till att de faktorer som kan påverka de primära intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor är delaktighet och dialog.
42
Harrysson, Frida, and Lucas Casabona. "Väsentlighetsanalysens visualisering i hållbarhetsrapporter : En innehållsanalys av fyra företags hållbarhetsrapporter." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-77273.
Full text
43
Hedar, Jesper, Rosen Marcus von, and Sanar Aljumaili. "Investering med hållbarhetsrapporter : En subjektiv bild av investerares syn på hållbarhetsrapporter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54403.
Full text
44
Kristensson, Lovisa, and Cajsa Carlsson. "Hållbarhetsrapporteringen inom svensk dagligvaruhandel : hur engageras intressenter." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19919.
Full textAbstract:
Hållbarhet bygger på att företag tar ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar. Med hjälp av hållbarhetsrapporten kommunicerar företag sitt hållbarhetsarbete och resultaten av det. Användarna av hållbarhetsrapporterna är företagets intressenter, vilka påverkar och påverkas av företagets verksamhet. För att företaget ska veta vilka frågor som intressenterna anser väsentliga behöver företaget engagera sina intressenter. Intressentengagemang är processen som används av företag för att engagera relevanta intressenter i hållbarhetsarbetet och för att välja ut vilka frågor som är väsentliga att ta med i hållbarhetsrapporten. Denna studie fokuserar på dagligvaruhandelsföretag och deras intressentengagemang. Syftet med denna studie är att undersöka hur dagligvaruhandelsföretag i Sverige engagerar sina intressenter i hållbarhetsrapporterna genom att utgå ifrån de tre principerna inkluderbarhet, väsentlighet och respons samt att jämföra hur engagemanget har förändrats under de senaste åren. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats valts i form av innehållsanalys av hållbarhetsrapporter. Resultatet från studien visar att dagligvaruhandelsföretagen generellt är tydliga med vilka intressenter som inkluderas samt vilka frågor som anses väsentliga av intressenterna. De är dock inte lika transparenta med hur själva intressentengagemanget ser ut. Studien visar även att de metoder som främst används är one-way och two-way.<br>Sustainability is based on companies taking social, environmental and financial responsibility. With the help of a sustainability report, companies communicate their sustainability work and the results of it. The users of the sustainability reports are the company's stakeholders, which affect and are affected by the company's operations. In order for the company to know which issues stakeholders consider important, the company needs to engage its stakeholders. Stakeholder engagement is the process used by companies to engage relevant stakeholders in the sustainability work and to select which issues are essential to include in the sustainability report. This study focuses on grocery retailers and their stakeholder engagement. The purpose of this study is to investigate how grocery retailers in Sweden engage their stakeholders in the sustainability reports by using the three principles inclusivity, materiality and responsiveness and comparing how the engagement has changed during the recent years. To fulfil the purpose a quantitative approach has been chosen in the form of content analysis of sustainability reports. The results of the study show that the grocery retailers are generally clear about which stakeholders are included and which issues are considered essential by the stakeholders. However, they are not as transparent about how the stakeholder engagement itself looks. The study also shows that the methods that are mainly used are one-way and two-way.
45
Gavlén, Anna, and Lina Pettersson. "Kvinnor i styrelser och deras påverkan på hållbarhetsredovisningen : En kvantitativ studie av 278 bolag noterade på den svenska börsen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26812.
Full textAbstract:
Syftet är att studera sambandet mellan kvinnor i styrelsen och hållbarhetsredovisningen hos företag börsnoterade i Sverige. Tidigare studier som genomförts i andra länder har visat att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnor i styrelser och ett företags hållbarhetsredovisning. Därför har vi i den här studien valt för att studera om andelen kvinnor i styrelsen kan hjälpa till att förklara mängden hållbarhetsredovisning även i bolag noterade på den svenska börsen, samt om andelen kvinnor kan förklara val av standard för hållbarhetsredovisningen. Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och har en deduktiv ansats. Forskningsstrategin är kvantitativ och inhämtade sekundärdata från databasen Retriever samt årsredovisningar. Populationen i studien består av 318 företag noterade på svenska börsen där det slutliga urvalet blev 278 företag. Data har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS via en korrelationsanalys och slutligen en multivariat regressionsanalys. Studiens resultat finner inget samband mellan andelen kvinnor och mängd information i hållbarhetsredovisningen. Vi finner inte heller något samband mellan andelen kvinnor och val av ISO eller Global Compact som redovisningsstandard, dock finner vi ett samband med val av GRI som redovisningsstandard. Studien finner inte något enhälligt resultat som visar vilken den kritiska andelen kvinnor i styrelsen är.<br>The aim with the study is to study if there exists a relation between the number of women on board and the sustainability report in companies that´s listed on the Stockholm Stock Exchange. Earlier studies show a positive relation between the number of women on board and the sustainability reports. Therefore have we chosen to study this in companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. We have used a quantitative method and used data from annual reports and Retriever. The population consists of 318, the final sample is 278 companies all listed at the Stockholm Stock Exchange. The data is analysed with the help of SPSS and we have done a correlation analysis and several regression analysis. The study could not find any relation between the number of women on board and the sustainability report. We also could not find any relation between the number of women on board and the choice of ISO or Global Compact. However, we could find a positive relation with GRI. The study could not find a conclusive result to show critical mass.
46
Basic, Emma, and Albin Nordin. "Hållbarhetsrapportering inom två branscher : En jämförande studie på börsnoterade företag i Skandinavien." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26084.
Full textAbstract:
Titel: Hållbarhetsrapportering inom två branscher - En jämförande studie på börsnoterade företag i Skandinavien Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi Författare: Emma Basic & Albin Nordin Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - januari Syfte: Tidigare forskning har visat att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan företag. Forskning har gjorts på olika branscher från ett antal olika länder. Det finns ingen tidigare forskning på endast två branscher där en är förorenad och den andra icke förorenad och heller inte på Skandinavien. Syftet med denna studie är därför att undersöka om bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien. Metod: Denna studie utgår från den positivistiska forskningstraditionen och följer den deduktiva linjen inom forskning. Studien syftar till att vara objektiv och använder sig av den kvantitativa metoden där en databaserad innehållsanalys utförs för att kunna mäta hållbarhetsrapporteringen. Studien utgår även från en komparativ design där insamling av data sker utifrån en tvärsnittsdesign. Statistiska kontroller i form av en bivariat analys och en multipel regression utförs i studien med hjälp av det statistiska programmet SPSS. Resultat & Slutsats: Studien visar att bransch är en påverkande faktor till skillnader i mängd hållbarhetsinformation i hållbarhetsrapporter för företag i Skandinavien. Studien visar att branschen sällanköpsvaror hållbarhetsrapporterar mer än branschen industritjänster. Denna bransch rapporterar mer både inom miljö- och social rapportering. Vi tror att detta främst beror på att branschen sällanköpsvaror påverkar miljön mer och därför också rapporterar mer inom miljö. Varför denna bransch även rapporterar mer inom det sociala kan bero på att orden i innehållsanalysen möjligtvis riktar sig mer mot produktionsföretag. Förslag till fortsatt forskning: Något som skulle vara intressant för vidare forskning är att göra en liknande studie men rikta sig mot andra branscher och även ta med landet Finland som ligger i Norden och liknar de skandinaviska länderna. Det skulle också vara intressant att undersöka hållbarhetsrapporter från två andra år då denna studie undersöker år 2014 och 2016 och även att rikta sig mot enbart företag från Small, Mid eller Large cap då denna studie riktar sig mot alla dessa. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att fastställa att bransch är en påverkande faktor till skillnader i hållbarhetsrapporter mellan branscherna sällanköpsvaror och industritjänster för företag i Skandinavien vilket inte forskats kring tidigare. Studien använder sig även av ett antal kontrollvariabler och fastställer om dessa har en påverkan på skillnaderna i hållbarhetsapporter. Studien kommer fram till att storlek påverkar skillnaderna medan tid inte gör det. För variabeln land visar studien att företag från Danmark hållbarhetsrapporterar mindre än företag från Sverige och Norge.<br>Title: Sustainability reporting in two industries - A comparative study of listed companies in Scandinavia. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Emma Basic & Albin Nordin Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2018-January Aim: Previous research has shown that industry is an influencing factor to differences in sustainability reports for companies. Research has been conducted on different industries from various countries. Research has not been done on only two industries where one is polluted and the other is not for companies in Scandinavia. The aim of this study is therefore to investigate whether industry is a influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia. Method: This study is based on the positivist research tradition and follows the deductive line of research. The study aims to be objective and uses the quantitative method in which a data-based content analysis is performed to measure sustainability reporting. The study is also based on a comparative design where the data collection is based from a cross sectional design. Statistical controls in form of a bivariate analysis and a multiple regression are made in the study using the statistical program SPSS. Result & Conclusions: The study shows that industry is an influencing factor to differences in the amount of sustainability information in sustainability reports for companies in Scandinavia. The study shows that companies in the industry durable goods sustainability reports more than companies in industrial services. This industry reports more in both environmental and social reporting. We believe this may be because durable goods affects the environment more and therefore also report more environment information. Why the industry also reports more social information can according to us be because the words in the content analysis may possibly be more targeted to product companies. Suggestions for future research: Something that would be interesting for further research is to do a similar study but focus on other industries. It would also be interesting to bring the country Finland in the study because the country is in the Nordic region and is similar to the Scandinavian countries. Further research could also investigate sustainability reports from two other years because this study examine 2014 and 2016 and also only target Small, Mid or Large cap since this study examines all of these. Contribution of the thesis: The study helps to determine that industry is a contributing factor to differences in sustainability reports between the industries durable goods and industrial services for companies in Scandinavia which has not been researched earlier. The study also uses a number of control variables and determines whether these have an impact on differences in sustainability reports. The study finds that size affects the differences while time do not. For the variable country, the study shows that companies from Denmark sustainability reports less than companies from Sweden and Norway.
47
Lindstrand, Amanda, and Jessica Rydell. "Penningtvätt och anti-korruption: hur hanterar banker kritiserade händelser? : En innehållsanalys av svenska bankers kommunikationshantering vid kritiserade händelser i hållbarhetsrapporter och på sociala medier." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46055.
Full textAbstract:
Aim - The aim of this study is to examine crisis communication strategies in the banking sector on social media and in sustainability reports, linked to money laundering and anti-corruption to prevent damage at their reputation and legitimacy. Background - The growth of internet and its channels for digital communication has globally become an important tool for companies. Through social media companies can communicate with their stakeholders and produce the image of the company that they prefer to show. Social media has thus become an important platform for companies in crisis communication. In a society where stakeholders are increasingly demanding that companies take their responsibility with regard to economic, environmental and social aspects, CSR has become an area of attention. Similarly, the growth of GRI has now forced companies to report on both positive and negative aspects in their sustainability reports. This means that sustainability reports also are an important source for companies to communicate to their stakeholders. Research problem - How do banks etablated on the Swedish market respond to criticized events and how is it communicated in their sustainability reports and social media? Method - The study primarily uses a quantitative approach as the purpose is to investigate which communication strategies are most common. The study also has qualitative elements through interpretation and analysis of banks' sustainability reports and social media. The data collection consists mainly of secondary data in the form of sustainability reports, social media and scientific articles. Conclusion - The results showed a large variation in the number of used communication strategies. There was one strategy used by all banks in both sustainability reports and on social media and these were corrective actions. The empirical data also showed that strategies for evading of responsibility were common strategies in sustainability reports, while strategies for denial were more common in social media. Furthermore, the study showed that image repair theory and signaling theory could be further developed to cover all essential communication strategies.<br>Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka kriskommunikationsstrategier inom banksektorn på sociala medier och i hållbarhetsrapporter, kopplat till penningtvätt och anti-korruption för att förhindra att rykte och legitimitet skadas. Bakgrund - Framväxten av internet och dess kanaler för digital kommunikation har globalt sett blivit ett viktigt verktyg för företag. Via sociala medier kan företag kommunicera med sina intressenter och framställa den bild av företaget som de själva önskar. Sociala medier har således blivit en viktig plattform för företagens kriskommunikation. Då intressenter i allt högre grad efterfrågar att företag ska ta ansvar med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter har CSR blivit ett uppmärksammat område. Likaså har framväxten av GRI gjort att företag numera tvingas att rapportera om både positiva och negativa aspekter i sin hållbarhetsrapportering. Det gör att även hållbarhetsrapporter är en viktig källa för företag att kommunicera till sina intressenter. Frågeställning - Hur bemöter banker etablerade på den svenska marknaden kritiserade händelser och hur kommuniceras detta i deras hållbarhetsrapporter respektive sociala medier? Metod - Studien använder primärt en kvantitativ ansats då syftet är att undersöka vilka kommunikationsstrategier som är mest förekommande. Studien har även kvalitativa inslag då tolkning och analys gjorts av bankers digitala kanaler. Datainsamlingen består främst av sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter, sociala medier och vetenskapliga artiklar. Slutsats - Studien visade en stor variation i antalet använda kommunikationsstrategier. Korrigerande handlingar var den enda strategi som användes av samtliga banker i både hållbarhetsrapporter och på sociala medier. Empirin visade även att strategier för att undvika ansvar för vanligt förekommande i hållbarhetsrapporterna medan strategier för förnekelse var vanligare i sociala medier. Vidare visade studien att image repair theory och signalteorin skulle kunna utvecklas ytterligare för att täcka alla väsentliga kommunikationsstrategier.
48
Nordin, Mikaela, and Therese Landström. "Granskning av hållbarhetsrapporter : En kvalitativ undersökning av arbetsprocessen och utmaningarna vid granskning av hållbarhetsrapporter." Thesis, Karlstads universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78937.
Full textAbstract:
Hållbarhetsredovisning har under de senaste åren kommit att öka vilket har resulterat i en större efterfrågan på en extern part som granskar hållbarhetsrapporten. Efterfrågan av hållbarhetsgranskningar har medfört nya områden att granska i kombination med nya utmaningar för revisionsyrket. Tidigare forskning visar att det finns utmaningar med hållbarhetsgranskningen men går inte in på hur granskningarna går till i praktiken. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur hållbarhetsspecialister arbetar vid en granskning av hållbarhetsrapporter samt vad som ligger till grund för arbetsprocessen. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex hållbarhetsspecialister har en förståelse skapats för hur en hållbarhetsgranskning går till, vilka faktorer som är mest väsentliga samt vilka utmaningar de upplever vid en granskning av hållbarhetsrapporter. Respondenterna presenterade flera aspekter som tidigare forskning inte identifierat som väsentliga faktorer att ta hänsyn till. Vidare fick respondenterna redogöra för sin känsla av komfort till granskningen vilket applicerar komfortteorin på hållbarhetsgranskning. Studiens slutsatser är att arbetsprocessen vid en hållbarhetsgranskning inte skiljer sig markant ifrån en finansiell revision. De faktorer som respondenterna uppgav påverkar arbetsprocessen var liknande som tidigare litteratur har behandlat och centreras kring faktorer gällande det granskade företaget. Utmaningarna som respondenterna upplever involverar till stor del aspekter som har en negativ inverkan på arbetet där de också har begränsad möjlighet att påverka det.<br>Sustainability reporting has increased during the latter years, which has resulted in greater demand for an external part that assures such reports. The demand for sustainability assurance has created new areas of assurance in combination with new challenges for the audit profession. Previous research shows that there are challenges with sustainability assurance but does not focus on how assurance is actually performed. The purpose of this thesis is to create a deeper understanding of how the assurance providers work with sustainability reports and what influence the process. By conducting qualitative interviews with six sustainability experts, an understanding has been gained of how sustainability assurance is conducted, what factors are the most significant and what challenges these experts experience when assuring sustainability reports. The respondents present several aspects that previous research did not identify as factors to take into account. Furthermore, the respondents gave their account of comfort for the assurance which applies comfort theory to sustainability assurance. The study´s conclusions are that the work processes within sustainability assurance do not differ significantly from financial audits. The factors stated by the respondents that influence the work process were similar to previous literature and are centered around factors regarding the client. The challenges that the respondents experience involve mostly aspects that have a negative impact on the work and where they have a limited opportunity to affect the situation.
49
Johansson, Hanna, and Soheila Heidari. "Hållbarhetsrapportering och aktieägares investeringsbeslut : - En studie baserad på svenska börsnoterade företag." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för ekonomivetenskap och juridik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27353.
Full textAbstract:
Intresset för företags ekonomiska prestationer har sedan länge varit stort. På senare år har även intresset för företagens sociala och miljömässiga prestationer ökat. För att möta detta ökade intresse publicerar ett stort antal av världens företag hållbarhetsrapporter där det rapporteras om detta. Ett flertal organisationer har skapat riktlinjer för att standardisera dessa rapporter för att underlätta jämförelser mellan företag. Riktlinjerna upprättade av Global Reporting Initiative (GRI) är de mest frekvent använda. Det ökade intresset för sociala och miljömässiga prestationer har även fått EU att upprätta ett direktiv som kräver att alla större företag ska upprätta hållbarhetsrapporter i enlighet med GRI:s riktlinjer.På grund av den stora produktionen av hållbarhetsrapporter som även kan tänkas öka i och med EU:s direktiv är det av intresse att veta vilken nytta intressenter har av dessa rapporter. En av dessa intressenter är aktieägare. Tidigare studier har visat att information som är användbar för aktieägarnas investeringsbeslut kommer att påverka aktiekursen. Denna studie undersökte vilken nytta aktieägare har av hållbarhetsrapporter upprättade i enlighet medGRI:s riktlinjer. För att undersöka detta studerades sambandet mellan företagens hållbarhetsrapportering och aktiekursen genom regressionsanalyser och t-test.Resultatet av studien visar att de företag som upprättat hållbarhetsrapporter har en högre aktiekurs än de som inte upprättat hållbarhetsrapporter. Detta tyder alltså på att aktieägare använder hållbarhetsrapporter vid sina investeringsbeslut och att dessa rapporter därmed är av nytta för denna typ av intressenter. Omfattningen av hållbarhetsrapporten tycks däremot intepåverka aktiekursen positivt medan kvaliteten på hållbarhetsrapporten tycks ha en positiv påverkan på aktiekursen.<br>The economic performance of businesses has for a long time been of great interest. Lately the interest of businesses’ social and environmental performance have increased. To meet this increased interest a large amount of the world’s businesses publishes sustainability reports in which social and environmental performance is presented. Several organizations have createdguidelines to standardize these reports in order to make it easier to compare different business performance. The guidelines established by Global reporting initiative (GRI) is the most commonly used. The increased interest in the social and environmental performance has also led EU to draw up a directive that requires all of the large companies to create sustainability reports in accordance with GRI’s guidelines. This great production of sustainability reports raises the question of the usefulness of these reports. One of the stakeholders that uses business information is the shareholders. Several studies have shown that information that the shareholders finds useful will affect the share price. This study has examined shareholders’ usefulness of sustainability reports prepared in accordance with GRI’s guidelines. To examine this the relationship between the share price and the business sustainability reports has been investigated trough regression analysis and t-test.The results of the studies were that businesses which have published sustainability reports prepared in accordance with GRI’s guidelines in general have a higher share price than businesses that do not have published this reports. These results indicate that shareholders value the sustainability reports when investments are made. Therefore the sustainabilityreports seems to be useful to shareholders. The study also indicates that the shareholders do not value the quantity of the report but the quality.
50
Lam, Daniel, and Amel Hasanovic. "Diskurser som legitimerande verktyg : En diskursanalys av hållbarhetsredovisningar inom kläd- och flygbranschen i Skandinavien." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21610.
Full textAbstract:
Det blir allt vanligare för företag att publicera hållbarhetsrapporter som innehåller krav från intressenter. Tidigare studier genom denna kommunikationskanal har fokuserat på innehållet och inte på hur rapporterna konstruerar företagets hållbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur en organisation kommunicerar i sin hållbarhetsrapport för att anses legitim genom specifika diskursiva strategier. I fallstudien används diskursiva strategier som en teoretisk referensram, men även som metodisk utgångspunkt. Dessutom undersöker fallstudien datamaterial som hämtats från företag som verkar inom kläd- och flygindustrin, publikationer från tidigast 2017. Analysprocessen som används i denna uppsats är genom en diskursanalys där resultatet visar att företagen tillämpar olika diskursiva strategier som ett legitimerande verktyg genom hela sin hållbarhetsrapport. Det gör att företagen framstår som hållbara.<br>increasingly common for companies to produce sustainability reports containing demands from stakeholders. Previous studies through this communication channel has focused on the content and not on how constructions of the company's sustainability are made in their report. The purpose of this study is to examine how an organization communicates in its sustainability report in order to perceive as legitimate through specific discourses. The authors of this case study use discourses as a theoretical point of view which is also used as a method. This case study examines empirical material retrieved from companies operating in the apparel and aviation industry published after 2017. The analytical process used in this essay is through a discourse analysis which shows that companies apply various discourse strategies as a legitimacy device throughout their sustainability report. Companies can therefore appear sustainable as a result of gaining legitimacy. This paper is written in Swedish.