Academic literature on the topic 'Hållbarhetsstyrning'

Titel: Skillnader i företags hållbarhetsstyrning Författare: Alexandra Ronneback och Mikaela Andersson Program: Ekonomprogrammet inriktning redovisning och ekonomistyrning Handledare: Thomas Karlsson Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Kalmar   Inledning: Intresset för hållbarhet har i Sverige ökat markant i omfattning och betydelse de senaste decennierna. Idag är hållbarhetsstyrning och hållbarhetsrapportering viktiga aspekter i företags verksamhetsstyrning. Sedan år 2016 då det lagstadgade kravet inträdde för större företag att hållbarhetsrapportera finns det inte längre någon möjlighet för företagen att utesluta hållbarhetsarbetet.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att se skillnader i hur större företag i Kalmar med omnejd arbetar med hållbarhetsstyrning och upprättande av hållbarhetsrapporter. Vår förhoppning är att uppsatsen ska bidra till att öka de berörda intressenternas och företagens insikt i hållbarhetsarbetet.   Metod: För att öka förståelsen inom vårt valda område har vi i uppsatsen använt oss av en abduktiv ansats. Forskningsmetodens inriktning är av kvalitativ karaktär där vi har tagit hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få kunskap och för att möjliggöra uppsatsens syfte. Stor vikt har lagts på etiska överväganden och vi har förhållit oss metodkritiskt.   Slutsats: Uppsatsen bekräftar att när det kommer till större företag i Kalmar med omnejd finns det skillnader i dels företagens hållbarhetsstyrning men även i deras hållbarhetsrapportering trots det rådande lagkravet. De största skillnaderna vi har observerat anser vi beror på inom vilken bransch företagen är verksamma. Dessutom beror dessa skillnader på hur långt de olika företagen har kommit i sin individuella hållbarhetsutveckling.

Bakgrund och problem: Miljömässig hållbarhet är ett ytterst omtalat ämne idag. Intressenter ställer krav på att företag ska ta ett större miljömässigt hållbarhetsansvar. Kraven driver företag till förändring vilket bidrar till att företag integrerar miljömässig hållbarhetsstyrning i verksamheten. Mellanchefer har en beslutsfattande position där de både styr och blir styrda. När förändring i styrningen sker behöver således mellanchefen själv genomgå en förändring, men också förändra styrningen ner till sina anställda. Hur mellanchefen tolkar och förstår syftet med den förändrade styrningen kommer således påverka förändringens utfall. Tolkningen är individuell, vilket innebär att mellanchefer inte bör ses som en homogen grupp utan bör ses som en egna individer med individuella attityder. Mellanchefens attityd kan influera agerandet. Dessutom har mellanchefer förmågan att påverka företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning. Därmed bekräftas vikten av att skapa förståelse för varför mellanchefer väljer att agera miljömässigt hållbart. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning samverkar med mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart. Vidare syftar studien till att beskriva hur ett företags miljömässiga hållbarhetsstyrning kan influera en mellanchef till att arbeta miljömässigt hållbart.  Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk kvalitativ kunskapssyn och har inslag av både en deduktiv och induktiv ansats. Empiriskt material har samlats in med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter inom två olika företag.  Slutsats: En mellanchef på hög nivå har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart gentemot företagets intressenter. Betydelsefulla intressenter influerar mellanchefens avsikt. Avsikten influeras negativt av begränsad delaktighet. Mellanchefer med en positiv attityd till miljömässig hållbarhet har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart. Mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart stärks om agerandet upplevs genomförbart. Nyckelord: Miljömässig hållbarhetsstyrning, Miljömässigt hållbarhetsarbete, Miljömässigt hållbarhetsansvar, Mellanchef.

Bostadssektorn svarar för en betydande del av landets totala miljöpåverkan, men det finns stor potential till förbättringar. Sektorn står inför ett omfattande renoveringsbehov, vilket skapar goda förutsättningar för sociala och miljöförbättrande åtgärder. För att lyckas krävs det bland annat strukturerade arbetsmetoder med väl uppsatta miljö- och hållbarhetsmål som följs genom hela renoveringsprocessen. Ett kritiskt läge är processens slutskede när renoveringsåtgärderna är färdigställda och byggnaden lämnas över till förvaltaren. Syftet med denna studie är därför att dels utvärdera hur dagens hållbarhetsstyrning fungerar i renoveringsprocessens sista skeden, samt att ge förslag på metoder som säkerställer att hållbarhetsfrågor och hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid. Intervjuer med elva företagsrepresentanter från nio fastighetsbolag och två representanter från en bransch- och intresseorganisation tillsammans med litteraturstudier är de metoder som använts i studien. Resultatet visar att det finns brister i dagens hållbarhetsstyrning vid överlämning, uppföljning, erfarenhetsåterföring och förvaltning. Det handlar främst om att projektspecifika miljömål inte fortskrider in i förvaltningen samt att rutiner för erfarenhetsåterföring och uppföljning är bristfälliga. Det finns omständigheter och svårigheter som står i vägen för en ambitiösare hållbarhetsstyrning i renoveringsprocessens slutskede. Dessa är identifierade som tekniska, sociala, ekonomiska, administrativa, organisatoriska och psykologiska barriärer. Dock finns det förbättringsmöjligheter för att minimera eller få kontroll över dessa hinder, vilka främst handlar om nya metoder och bättre strukturer. Utifrån studiens resultat och slutsatser har en hållbarhetsmanual skapats för att underlätta för berörda aktörer att prioritera och styra hållbarhetsarbetet i renoveringsprocessens slutskede på ett bra sätt där hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid.

Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Den svenska regeringen är dessutom först i världen när det kommer till att sätta ett krav på hållbarhetsredovisning gällande statligt ägda företag.

Syftet med denna uppsats är att diskutera hur de statligt ägda företagen påverkas av det nyligen upprättade kravet på tydligare redovisning av hållbarhetsinformation för företag ägda av den svenska staten. Vi avser också att analysera hur företagen kan implementera rutiner för rapporteringen. I den mån riktlinjerna redan har implementerats har vi även för avsikt att belysa de eventuella förändringar som skett inom dessa företag.

I vår studie utgår vi från ett hermeneutiskt synsätt, för att vi vill tolka och förstå den implementeringsprocess som kravet på hållbarhetsredovisning innebär, utifrån ett helägt företagsperspektiv med statlig ägarstruktur. Vi utgår från, och prövar, befintlig teori för att få denna förståelse samt även nå ett resultat, vilket inryms inom det deduktiva angreppssättet. Vårt val av en kvalitativ ansats, överensstämmer med vårt synsätt, och medför att vi på djupet kan förstå, samt beskriva problemet, med utgångspunkt från våra telefonintervjuer. Vi utförde semi-strukturerade intervjuer vilket gav oss möjligheten att ställa relativt öppna frågor, inom olika teman.

Vår teoretiska grund innehåller teorier för att genomföra en implementering och eventuellt i och med det, nå en förändring. Vi talar om drivkrafter bakom en förändring vilket innefattar intressentteorin, teorin om legitimitet samt den institutionaliseringsprocess som sker när organisationer måste anpassa sig efter sin omgivning. Vi utgår från teori om hur en planerad förändring går till samt implementeringsprocessens centrala delar, styrning, planering samt kommunikation, vilka är viktiga aspekter att uppmärksamma för att kunna skapa nya rutiner.

Utifrån studien har vi kommit fram till att en förändring inte nödvändigtvis sker i och med att kravet införs eftersom GRI nyttjats av vissa företag redan innan dess upprättande. Förändringen sker i den mån företagen påverkas av kravet och att GRI inte sedan innan har använts, vilket leder till att nya rutiner uppstår. I de företag där förändring sker, blir nya rutiner nödvändiga vad gäller bland annat att omstrukturera och bilda nätverk mellan företagens centrala delar och sedan få dem att samarbeta. Kravet, i kombination med det faktum att företagen tittar på och får inspiration av övriga företag, samt att de tar hjälp av externa rådgivare i implementeringen, leder till att de blir mer liktänkande. Från studien nås även kunskap om att planerings- kommunikations- samt styrningsarbetet är omfattande för samtliga företag i fråga om GRI-arbetet, oavsett om förändringen är synlig eller inte.

Title  The EU Taxonomy from non-financial enterprises perspective - A qualitative study on sustainability reporting and management.  Purpose  The purpose of this essay is to get a better understanding of how the EU Taxonomy will impact non-financial enterprises sustainability reporting and management and what that implies for the non-financial enterprise's legitimacy and relation to stakeholders.  Methodology  The methodology of this essay is based on a qualitative method to gather data. Data has been gathered by both interviews and qualitative content analyses with the interviews including two swedish non-financial enterprises. The content analyses have been conducted by using the two non-financial enterprises sustainability reports and the EU Taxonomy’s delegated acts. Purposive sampling has been used to select the two respondents utilized and cross-case analysis is the analysing method that has been applied in this essay.  Findings  The impact of the EU Taxonomy is very much linked with the final outcome of the taxonomy, whether hydropower will be aligned with the criterias of the EU Taxonomy or not. Based on current delegated acts, the impact mainly concerning sustainability reporting will burden the enterprises with KPI’s and the methodology of measuring. Meanwhile from the sustainability management perspective, enterprises will have to conform to the EU Taxonomy’s screening criterias for the economic activities to be aligned with the EU Taxonomy. The impact on the relationship with stakeholders and legitimacy is quite dependent on whether an enterprise is aligned with the taxonomy or not. The EU Taxonomy has the ability to affect what will be defined as sustainable and therefore the ability to leave repercussions upon the legitimacy of an enterprise and its relationship with stakeholders.

Bakgrund och problem: I Sverige köper varje person cirka 12,5 kilo kläder årligen, varav cirka 8 kilo slängs. Idag tillverkas en stor mängd kläder av dålig kvalité som dessutom inte håller särskilt länge. Modebranschen genomsyras av linjär ekonomi som inte tar hänsyn till att materialanvändning görs utifrån ett hållbart sätt. Branschen anses även vara den näst mest destruktiva industrin. De flesta klädföretag har särskilda sektioner på sina hemsidor där läsare har möjlighet att ta del av företagens hållbarhetsarbeten, hållbarhetsrapporter etc. Det vi frågar oss är om de beskrivna strategierna och anvisningar om hållbarhet faktiskt motsvarar det dagliga arbetet som utförs. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse av hur klädbutiker arbetar med hållbarhet. Vi vill undersöka hur klädbutiker följer uttalade hållbarhetsstrategier. Metod: I den här studien har vi använt oss av en abduktiv metod med en kvalitativ ansats. Vi har samlat in teoretiskt material som sedan sorterades och bearbetades. Därefter tog vi kontakt med klädbutiker, läste på om deras miljö- och hållbarhetsarbete och genomförde intervjuer med dem. Det empiriska materialet vi fick fram var till hjälp för att avslutningsvis kunna komplettera den teoretiska referensramen. Slutsats: De största miljö- och hållbarhetsinsatserna som enskilda butikerna vidtar är återvinning och återanvändning av kläder. Samtliga butiker arbetar även med allmänna miljövänliga handlingar som att källsortera samt vara sparsam med användning av resurser. För att det dagliga arbetet ska kunna ligga i linje med uttalade hållbarhetsstrategier gör enskilda butiker insatser i den mån som är möjligt för dem. Det är insatser som att ta betalt för påsar, sortering, ansvarsfull resurshantering, återvinning. De insatserna bestäms och är influerade av ledningen och det är butikschefens uppgift att se till att det förverkligas.