To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hållbarhetsstyrning.
Dissertations / Theses on the topic 'Hållbarhetsstyrning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 19 dissertations / theses for your research on the topic 'Hållbarhetsstyrning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Ronneback, Alexandra, and Mikaela Andersson. "Skillnader i företags hållbarhetsstyrning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77191.
Full textAbstract:
Titel: Skillnader i företags hållbarhetsstyrning Författare: Alexandra Ronneback och Mikaela Andersson Program: Ekonomprogrammet inriktning redovisning och ekonomistyrning Handledare: Thomas Karlsson Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet i Kalmar Inledning: Intresset för hållbarhet har i Sverige ökat markant i omfattning och betydelse de senaste decennierna. Idag är hållbarhetsstyrning och hållbarhetsrapportering viktiga aspekter i företags verksamhetsstyrning. Sedan år 2016 då det lagstadgade kravet inträdde för större företag att hållbarhetsrapportera finns det inte längre någon möjlighet för företagen att utesluta hållbarhetsarbetet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att se skillnader i hur större företag i Kalmar med omnejd arbetar med hållbarhetsstyrning och upprättande av hållbarhetsrapporter. Vår förhoppning är att uppsatsen ska bidra till att öka de berörda intressenternas och företagens insikt i hållbarhetsarbetet. Metod: För att öka förståelsen inom vårt valda område har vi i uppsatsen använt oss av en abduktiv ansats. Forskningsmetodens inriktning är av kvalitativ karaktär där vi har tagit hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få kunskap och för att möjliggöra uppsatsens syfte. Stor vikt har lagts på etiska överväganden och vi har förhållit oss metodkritiskt. Slutsats: Uppsatsen bekräftar att när det kommer till större företag i Kalmar med omnejd finns det skillnader i dels företagens hållbarhetsstyrning men även i deras hållbarhetsrapportering trots det rådande lagkravet. De största skillnaderna vi har observerat anser vi beror på inom vilken bransch företagen är verksamma. Dessutom beror dessa skillnader på hur långt de olika företagen har kommit i sin individuella hållbarhetsutveckling.
2
Nylander, Sebastian, and Konjhodzic Selma Björndahl. "Hållbarhetsstyrning: Hur hållbarhetsansvar skapas i organisationer : En fallstudie om hur individer inom organisationer ansvariggörs genom hållbarhetsstyrning." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-86500.
Full text
3
Johansson, Emma, and Erika Olofsson. "Miljömässig hållbarhetsstyrning : från en mellanchefs perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42285.
Full textAbstract:
Bakgrund och problem: Miljömässig hållbarhet är ett ytterst omtalat ämne idag. Intressenter ställer krav på att företag ska ta ett större miljömässigt hållbarhetsansvar. Kraven driver företag till förändring vilket bidrar till att företag integrerar miljömässig hållbarhetsstyrning i verksamheten. Mellanchefer har en beslutsfattande position där de både styr och blir styrda. När förändring i styrningen sker behöver således mellanchefen själv genomgå en förändring, men också förändra styrningen ner till sina anställda. Hur mellanchefen tolkar och förstår syftet med den förändrade styrningen kommer således påverka förändringens utfall. Tolkningen är individuell, vilket innebär att mellanchefer inte bör ses som en homogen grupp utan bör ses som en egna individer med individuella attityder. Mellanchefens attityd kan influera agerandet. Dessutom har mellanchefer förmågan att påverka företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning. Därmed bekräftas vikten av att skapa förståelse för varför mellanchefer väljer att agera miljömässigt hållbart. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur företagets miljömässiga hållbarhetsstyrning samverkar med mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart. Vidare syftar studien till att beskriva hur ett företags miljömässiga hållbarhetsstyrning kan influera en mellanchef till att arbeta miljömässigt hållbart. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk kvalitativ kunskapssyn och har inslag av både en deduktiv och induktiv ansats. Empiriskt material har samlats in med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter inom två olika företag. Slutsats: En mellanchef på hög nivå har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart gentemot företagets intressenter. Betydelsefulla intressenter influerar mellanchefens avsikt. Avsikten influeras negativt av begränsad delaktighet. Mellanchefer med en positiv attityd till miljömässig hållbarhet har starkare avsikt att agera miljömässigt hållbart. Mellanchefens avsikt att agera miljömässigt hållbart stärks om agerandet upplevs genomförbart. Nyckelord: Miljömässig hållbarhetsstyrning, Miljömässigt hållbarhetsarbete, Miljömässigt hållbarhetsansvar, Mellanchef.
4
Andersson, Maria. "Hållbarhetsstyrning i renoveringsprocessens senare skede : Uppföljning & förvaltning." Thesis, KTH, Miljöstrategisk analys (fms), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-175996.
Full textAbstract:
Bostadssektorn svarar för en betydande del av landets totala miljöpåverkan, men det finns stor potential till förbättringar. Sektorn står inför ett omfattande renoveringsbehov, vilket skapar goda förutsättningar för sociala och miljöförbättrande åtgärder. För att lyckas krävs det bland annat strukturerade arbetsmetoder med väl uppsatta miljö- och hållbarhetsmål som följs genom hela renoveringsprocessen. Ett kritiskt läge är processens slutskede när renoveringsåtgärderna är färdigställda och byggnaden lämnas över till förvaltaren. Syftet med denna studie är därför att dels utvärdera hur dagens hållbarhetsstyrning fungerar i renoveringsprocessens sista skeden, samt att ge förslag på metoder som säkerställer att hållbarhetsfrågor och hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid. Intervjuer med elva företagsrepresentanter från nio fastighetsbolag och två representanter från en bransch- och intresseorganisation tillsammans med litteraturstudier är de metoder som använts i studien. Resultatet visar att det finns brister i dagens hållbarhetsstyrning vid överlämning, uppföljning, erfarenhetsåterföring och förvaltning. Det handlar främst om att projektspecifika miljömål inte fortskrider in i förvaltningen samt att rutiner för erfarenhetsåterföring och uppföljning är bristfälliga. Det finns omständigheter och svårigheter som står i vägen för en ambitiösare hållbarhetsstyrning i renoveringsprocessens slutskede. Dessa är identifierade som tekniska, sociala, ekonomiska, administrativa, organisatoriska och psykologiska barriärer. Dock finns det förbättringsmöjligheter för att minimera eller få kontroll över dessa hinder, vilka främst handlar om nya metoder och bättre strukturer. Utifrån studiens resultat och slutsatser har en hållbarhetsmanual skapats för att underlätta för berörda aktörer att prioritera och styra hållbarhetsarbetet i renoveringsprocessens slutskede på ett bra sätt där hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid.
5
Eriksson, Emma, and Emma Eriksson. "Kejsarens nya kläder? : en studie av hållbarhetsstyrning av statligt ägda företag." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1960.
Full textAbstract:
Det var inte förrän år 2002 som riktlinjer kom, gällande den externa ekonomisk rapportering, för de statligt ägda företagen i Sverige. År 2003 kom uttrycket, hållbar utveckling, att nämnas i regeringsformen och sedan dess har utvecklingen fortsatt. Från att företag har rapporterat sitt arbete kring miljöredovisning, har det nu gått mot att redovisa miljö, etik samt sociala förhållanden, vilka är de olika delarna inom det samlade begreppet för hållbarhetsredovisning. År 2006 uträttade Näringsdepartementet en genomlysning av de svenska statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar. Ur genomlysningen kom sedan, i november 2007, kravet på att de statligt ägda företagen varje år ska upprätta hållbarhetsredovisning, enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer. Den svenska regeringen är dessutom först i världen när det kommer till att sätta ett krav på hållbarhetsredovisning gällande statligt ägda företag.
Syftet med denna uppsats är att diskutera hur de statligt ägda företagen påverkas av det nyligen upprättade kravet på tydligare redovisning av hållbarhetsinformation för företag ägda av den svenska staten. Vi avser också att analysera hur företagen kan implementera rutiner för rapporteringen. I den mån riktlinjerna redan har implementerats har vi även för avsikt att belysa de eventuella förändringar som skett inom dessa företag.
I vår studie utgår vi från ett hermeneutiskt synsätt, för att vi vill tolka och förstå den implementeringsprocess som kravet på hållbarhetsredovisning innebär, utifrån ett helägt företagsperspektiv med statlig ägarstruktur. Vi utgår från, och prövar, befintlig teori för att få denna förståelse samt även nå ett resultat, vilket inryms inom det deduktiva angreppssättet. Vårt val av en kvalitativ ansats, överensstämmer med vårt synsätt, och medför att vi på djupet kan förstå, samt beskriva problemet, med utgångspunkt från våra telefonintervjuer. Vi utförde semi-strukturerade intervjuer vilket gav oss möjligheten att ställa relativt öppna frågor, inom olika teman.
Vår teoretiska grund innehåller teorier för att genomföra en implementering och eventuellt i och med det, nå en förändring. Vi talar om drivkrafter bakom en förändring vilket innefattar intressentteorin, teorin om legitimitet samt den institutionaliseringsprocess som sker när organisationer måste anpassa sig efter sin omgivning. Vi utgår från teori om hur en planerad förändring går till samt implementeringsprocessens centrala delar, styrning, planering samt kommunikation, vilka är viktiga aspekter att uppmärksamma för att kunna skapa nya rutiner.
Utifrån studien har vi kommit fram till att en förändring inte nödvändigtvis sker i och med att kravet införs eftersom GRI nyttjats av vissa företag redan innan dess upprättande. Förändringen sker i den mån företagen påverkas av kravet och att GRI inte sedan innan har använts, vilket leder till att nya rutiner uppstår. I de företag där förändring sker, blir nya rutiner nödvändiga vad gäller bland annat att omstrukturera och bilda nätverk mellan företagens centrala delar och sedan få dem att samarbeta. Kravet, i kombination med det faktum att företagen tittar på och får inspiration av övriga företag, samt att de tar hjälp av externa rådgivare i implementeringen, leder till att de blir mer liktänkande. Från studien nås även kunskap om att planerings- kommunikations- samt styrningsarbetet är omfattande för samtliga företag i fråga om GRI-arbetet, oavsett om förändringen är synlig eller inte.
6
Henningsson, Theo, and Elias Thorsson. "Visionen om ett hållbart varumärke : En fallstudie på ICA Sveriges hållbarhetsstyrning." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83363.
Full text
7
Jonsson, Dennis, and August Köpberg. "En topprankad hållbarhetsstyrning : En studie av CSR-styrning i stora svenska företag." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-71860.
Full text
8
Larsson, Lukas, and Fredrik Lindeborg. "EU-Taxonomin från icke-finansiella företags perspektiv : En kvalitativ studie om hålbarhetsredovisning och hållbarhetsstyrning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105549.
Full textAbstract:
Title The EU Taxonomy from non-financial enterprises perspective - A qualitative study on sustainability reporting and management. Purpose The purpose of this essay is to get a better understanding of how the EU Taxonomy will impact non-financial enterprises sustainability reporting and management and what that implies for the non-financial enterprise's legitimacy and relation to stakeholders. Methodology The methodology of this essay is based on a qualitative method to gather data. Data has been gathered by both interviews and qualitative content analyses with the interviews including two swedish non-financial enterprises. The content analyses have been conducted by using the two non-financial enterprises sustainability reports and the EU Taxonomy’s delegated acts. Purposive sampling has been used to select the two respondents utilized and cross-case analysis is the analysing method that has been applied in this essay. Findings The impact of the EU Taxonomy is very much linked with the final outcome of the taxonomy, whether hydropower will be aligned with the criterias of the EU Taxonomy or not. Based on current delegated acts, the impact mainly concerning sustainability reporting will burden the enterprises with KPI’s and the methodology of measuring. Meanwhile from the sustainability management perspective, enterprises will have to conform to the EU Taxonomy’s screening criterias for the economic activities to be aligned with the EU Taxonomy. The impact on the relationship with stakeholders and legitimacy is quite dependent on whether an enterprise is aligned with the taxonomy or not. The EU Taxonomy has the ability to affect what will be defined as sustainable and therefore the ability to leave repercussions upon the legitimacy of an enterprise and its relationship with stakeholders.
9
Ek, Bjurling Emilie, Sara Lundkvist, and Sara Rungård. "Miljödimensionen av hållbarhetsstyrning inom pappersindustrin En studie av MCS och institutionella logiker i hållbarhetsarbetet." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93919.
Full text
10
Ali, Esonita, and Magdalena Szumska. "Hållbarhetsstyrning i klädbranschen : En kvalitativ studie om klädbutikers dagliga arbete med miljö och hållbarhet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71437.
Full textAbstract:
Bakgrund och problem: I Sverige köper varje person cirka 12,5 kilo kläder årligen, varav cirka 8 kilo slängs. Idag tillverkas en stor mängd kläder av dålig kvalité som dessutom inte håller särskilt länge. Modebranschen genomsyras av linjär ekonomi som inte tar hänsyn till att materialanvändning görs utifrån ett hållbart sätt. Branschen anses även vara den näst mest destruktiva industrin. De flesta klädföretag har särskilda sektioner på sina hemsidor där läsare har möjlighet att ta del av företagens hållbarhetsarbeten, hållbarhetsrapporter etc. Det vi frågar oss är om de beskrivna strategierna och anvisningar om hållbarhet faktiskt motsvarar det dagliga arbetet som utförs. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare förståelse av hur klädbutiker arbetar med hållbarhet. Vi vill undersöka hur klädbutiker följer uttalade hållbarhetsstrategier. Metod: I den här studien har vi använt oss av en abduktiv metod med en kvalitativ ansats. Vi har samlat in teoretiskt material som sedan sorterades och bearbetades. Därefter tog vi kontakt med klädbutiker, läste på om deras miljö- och hållbarhetsarbete och genomförde intervjuer med dem. Det empiriska materialet vi fick fram var till hjälp för att avslutningsvis kunna komplettera den teoretiska referensramen. Slutsats: De största miljö- och hållbarhetsinsatserna som enskilda butikerna vidtar är återvinning och återanvändning av kläder. Samtliga butiker arbetar även med allmänna miljövänliga handlingar som att källsortera samt vara sparsam med användning av resurser. För att det dagliga arbetet ska kunna ligga i linje med uttalade hållbarhetsstrategier gör enskilda butiker insatser i den mån som är möjligt för dem. Det är insatser som att ta betalt för påsar, sortering, ansvarsfull resurshantering, återvinning. De insatserna bestäms och är influerade av ledningen och det är butikschefens uppgift att se till att det förverkligas.
11
Frimodig, Elin, and Sofie Rissveds. "Svårigheter vid styrning av hållbarhet : En fallstudie om hållbarhetsstyrning av och i ett kommunalt bolag." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-158906.
Full textAbstract:
Problematisering: Hållbar utveckling är en omfattande utmaning för världen och innefattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet där ett samspel krävs för att uppnå hållbar utveckling. Agenda 2030 utgör globala mål för hållbar utveckling vilket många kommuner i Sverige har antagit. Även kommunala bolag måste styras för att uppnå hållbar utveckling. Utifrån tidigare forskning har vi identifierat en kunskapslucka kring svårigheter vid styrning av hållbarhet från en kommun ner i ett offentligt bolag samt hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag. Då samhället måste ta ansvar för hållbar utveckling och kommuner är en stor del av samhället, har kommuner möjlighet att påverka hur hållbarhetsarbetet kan utformas. Därför behövs det en djupare förståelse för hur styrning av hållbarhet ser ut inom denna kontext. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur kommunal hållbarhetsstyrning av ett kommunalt bolag ser ut och vilka svårigheter som finns vid styrning av hållbarhet. Uppsatsen syftar även till att identifiera svårigheter vid ett kommunalt bolags hållbarhetsstyrning av verksamheten. Metod: För att besvara syftet är uppsatsen utformad som en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv forskningsansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter i en svensk kommun samt i ett av kommunens bolag. Empiriska data har även samlats in via dokument. Slutsats: Styrning av hållbarhet av och i ett kommunalt bolag är komplext. Resultatet av denna studie visar på sex framstående svårigheter. Dessa svårigheter är definition och uttryckta mål, politisk styrelse, vinst och samhällsnytta, kontroll och flexibilitet, kultur samt uppföljning. Inom varje område kan svårigheter för en kommuns hållbarhetsstyrning av ett bolag såväl som svårigheter vid hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag identifieras.Background: Sustainable development is a comprehensive challenge for the world. It consists of economic, environmental and social sustainability, where an interplay is required to reach sustainable development. Agenda 2030 consists of global goals for sustainable development which many Swedish municipalities have adopted. Municipal companies also need to be managed to reach the aim of sustainable development. A knowledge gap on difficulties with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties with sustainability management control in a municipal company has been identified. As society needs to take responsibility for sustainable development, municipalities have the possibility to influence how to work with sustainability. Therefore, a deeper understanding of how sustainability management control takes place within this context is needed. Purpose: The purpose with this paper is to contribute with a deeper understanding for how municipal governance of a municipal corporation looks regarding sustainability and what difficulties that exists when managing sustainability. The paper also aims to identify difficulties in a municipal company's sustainability management. Methodology: This paper is designed as a case study with a qualitative research method and an abductive research approach. The empirical data consist of documents and a total of six semi-structured interviews. Conclusion: Sustainability management control of and within a municipal company is complicated. The result of this study shows six overall areas of difficulties. These are definition and expressed goals, political board, profit and social benefits, control and flexibility, culture and follow-up. Within these areas' difficulties can be identified with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties within the company’s internal sustainability management control.
12
Fredriksson, Amanda, Tina Palm, and Mahdi Tounsi. "Hållbarhetsstyrning med fokus på lönsamhet : En kvalitativ studie om hur företag gör ekonomiska överväganden i sitt hållbarhetsarbete." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65806.
Full textAbstract:
Titel: Hållbarhetsstyrning med fokus på lönsamhet - En kvalitativ studie om hur företag gör ekonomiska överväganden i sitt hållbarhetsarbete Kurs: 17VT-2FE75E Ekonomistyrning, kandidatuppsats Författare: Amanda Fredriksson, Tina Palm, Mahdi Tounsi Handledare: Anders Jerreling Bakgrund: I dagens samhälle ökar kunskapen kring samhället och flertalet människor uppmärksammar saker i vår omgivning. Det sker ständiga omvärldsförändringar med en ökad globalisering, urbanisering och även omfattande digitalisering omkring oss. Definitionen av hållbarhet är vag och det handlar om att finnas eller försvinna beroende på hur företag lever upp till alla miljöaspekter. Det handlar om att kunna hantera sina naturliga och sociala resurser framöver vilket kommer vara något som ger legitimitet för företag. Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka hur företag styr mot hållbarhet för att samtidigt bibehålla eller öka sin lönsamhet. Vi vill även se till vilka ekonomiska överväganden företag gör i sitt hållbarhetsarbete. Metod: Studien har utgått från en forskningsmetod med kvalitativa drag och med en abduktiv ansats. Den empiriska materialinsamlingen består av fyra stycken kvalitativa intervjuer som har bidragit till en djupare förståelse kring det valda ämnet som studerats. Teori: Vår teoretiska referensram innefattar beskrivning av ekonomistyrning, styrmedel, Corporate Social Responsibility (CSR), Corporate Sustainability (CS), Carroll's CSR pyramid, Van Marrewijk’s three approaches, Van Marrewijk’s relationsmodell, lönsamhet, intressentteori och legitimitetsteori. Empiri: Den empiriska delen består av granskning kring hållbarhetsarbete i fyra företag med helt olika verksamhetsområden belägna i Kalmar. Detta görs utifrån intervjuer med respektive företags verkställande direktör (vd). Slutsats: Studien visar att företag gör både positiva och negativa ekonomiska överväganden i sitt hållbarhetsarbete. Vi kan även se att de styrmedel som främst används i hållbarhetsstyrning är informativa samt informella styrmedel. Vi kan även se att företag tar begrepp som ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet i beaktning för att verka mot ett mer hållbart samhälle. Dock prioriteras inte delarna lika mycket hos varje enskilt företag. Studien har även visat på stor inverkan från vissa intressenter i företagets hållbarhetsstyrning. Nyckelord: Corporate Social Responsibility, Corporate Sustainability, Hållbarhet, Ekonomistyrning.
13
Beijbom, Elin, and Emma Lindqvist. "Att uppnå ett levande ledningssystem för hållbarhetsstyrning : En fallstudie på det tekniska säljbolaget Xylem Water Solutions Sweden AB:s integrerade kvalitets- och miljöledningssystem." Thesis, Linköpings universitet, Industriell miljöteknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176107.
Full textAbstract:
In a world where the concept sustainability increasingly is becoming more relevant, stakeholders require companies to take greater responsibility. As a result, the strategic importance of sustainable development increases in the corporate world. Management systems is a strategical tool that can be used for sustainable development. A management system describes how an organization conducts its business and is a tool for the management to manage the business. A well-functioning management system can contribute to increased competitiveness, reduced costs and efficient working methods. It also exists several common challenges for management systems, for example that they do not always generate continuous improvement, that it can require a lot of resources, and that it is not used actively after implementation. For a management system to be effective and efficient, an important prerequisite is that the management system is actively used. An active management system is defined in the report as a management system that is purposefully introduced and used to contribute benefits and continuous improvements to the business and the surrounding world. This study examines how a management system can become active and how successful sustainability management can be achieved in a technical sales company. This is accomplished through a qualitative study consisting of a literature study and a case study. The literature study resulted in ten key factors that are important for an active management system for sustainability management; favorable culture, management commitment, involved employees, understanding and well-functioning communication, clearness, resources, defined areas of responsibility, business adaptation, consensus on sustainability and integration. The case study that was carried out consisted of an analysis of the current situation based on a questionnaire, a document study, interviews, and a participatory observation as well as a gap analysis that identified proposed actions. The case study was conducted at a technical sales company, Xylem Water Solution Sweden AB (Xylem WSS), that is a part of the corporate group Xylem Inc. The company works with water technology solutions and has a certified quality and environmental management system according to ISO 9001 and ISO 14001. Xylem WSS’s management system is not active according to the definition in this report. The company's management system model has sustainability as a foundation for all activities. This is not being realized since the sustainability work is not well coordinated or prioritized. Based on this, there is a great potential for improvement. For the company to achieve an active management system for sustainability management, the company should work towards the identified key factors, for instance by implementing the proposed actions presented in this report. It is of great importance to have a committed management to create a culture of accountability where the management system and sustainability are prioritized. By improving the communication, it is possible to increase understanding, clarity, consensus, and commitment. Furthermore, increased business adaptation and integration in daily operations, as well as coordination of sustainability work, can improve the outcome of the management system. By adapting strategies and goals that exist on the corporate level to the operation of Xylem WSS, the company can achieve a structured sustainability management. In this situation, sustainability aspects that are specific to Xylem WSS should be identified and influence the outcome.
14
Groth, Therese, and Malin Sundén. "Sustainability Control Systems – vägen mot hållbarhet? : En studie om medarbetarens roll i utvecklingsprocessen mot effektiv hållbarhetsstyrning hos en bank- och försäkringsaktör." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74451.
Full textAbstract:
Samhället står inför stora klimatanpassningar på grund av den globala uppvärmningen som medför förödande konsekvenser för människa och miljö. En viktig medverkare i arbetet för klimatanpassningen är bank- och försäkringsaktörer som med hjälp av den erfarenhet de besitter kan bidra till samhällets klimatanpassning. Men för att företagen ska lyckas uppnå ett effektivt hållbarhetsarbete behöver en hållbarhetsstrategi formuleras, den strategin kan integreras och kommuniceras i verksamheten genom att styra medarbetarna mot de uppsatta målen via ett styrsystem mot hållbarhet, sustainability control system (SCS). Men forskning menar att de krävs ett aktivt deltagande från medarbetare för att skapa långsiktiga hållbarhetsstrategier i verksamheten, styrsystemet bör även vara utformat så medarbetares kunskap, engagemang och erfarenhet får komma till uttryck i systemutvecklingen. Det blev således intressant att utforma studiens syfte för att identifiera hur medarbetarnas kunskap, engagemang och erfarenhet används hos en bank- och försäkringsaktörs utvecklingsprocess mot hållbarhet samt förstå vilken betydelse egenskaperna har i processen. För att uppnå syftet har en kvalitativ fallstudie antagits, det empiriska materialet har insamlats genom dokumentstudie, observationer samt intervjuer där den teoretiska referensramen låg till grund för en semistrukturerad intervjuguide. Vidare används en analysmodell för analysering av det empiriska materialet och besvara syfte och forskningsfrågor. Resultatet visar att kunskap är en grundläggande faktor för att uppnå en effektiv utvecklingsprocess mot SCS. Det finns kunskap och engagemang inom företaget som inte tas tillvara i hållbarhetsarbetet. Däremot finns en kultur som främjar diskussion, om den även styrs mot hållbarhetsarbetet möjliggör det för en utveckling av SCS i företaget där medarbetarna involveras.
15
Ganfjord, Josephine, Hanna Johansson, and Klara Kindahl. "The Goods of Today are the Resources of Tomorrow : En kvalitativ studie om hur leverantörer och samarbetspartners är involverade i verksamheters hållbarhetsstyrning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86111.
Full textAbstract:
Syfte: Studien syftar till att beskriva hur leverantörer och samarbetspartners är involverade i verksamheters cirkulära affärsmodeller och styrning mot cirkulär ekonomi. Vidare syftar studien till att redogöra för på vilket sätt cirkulära affärsmodeller stödjer företags arbete. Forskningsfråga: På vilka sätt är leverantörer och samarbetspartners involverade i verksamheters cirkulära affärsmodeller och styrning mot cirkulär ekonomi? Metod: I studien har en kvalitativ metod tillämpats. Insamlingen av empirisk data har genomförts utifrån sex olika verksamheters arbete med cirkulär ekonomi omfattande nio semistrukturerade intervjuer. Abduktiv ansats har tillämpats med grund i att uppsatsen bygger på både deduktiva och induktiva inslag. Slutsats: Resultatet av studien pekar på att leverantörer och samarbetspartners i många avseenden är involverade i verksamheters hållbarhetsstyrning och cirkulära affärsmodeller. Vi finner att leverantörer och samarbetspartners ges utrymme att påverka och medverka i verksamhetens produkt- och processutveckling. Samarbetet i nätverken inbegriper kompetensdelning där parterna tillsammans bidrar till varandras utveckling och innovation. I vilken utsträckning leverantörer och samarbetspartners är involverade skiljs åt mellan de olika verksamheterna. Vi finner begränsningar i vissa branscher som gör att resultatet inte kan generaliseras till alla typer av verksamheter.Purpose: The purpose for this thesis is to describe how suppliers and business partners are involved in company’s circular business models and operation towards a circular economy. Furthermore, the study intends to clarify how circular business models support company’s work. Research question: In what ways are suppliers and business partners involved in company’s circular business models and operations towards circular economy? Methodology: In this thesis a qualitative method has been applied. Empirical data has been compiled through nine semistructured interviews from six different companys that actively work with circular economy. Abductive approach has been applied due to the thesis being based on both deductive and inductive contribution. Conclusion: The conclusion indicates that suppliers and business partners in many ways are involved in company’s sustainable operation and circular business models. It is discovered that many suppliers and business partners are given room to influence and contribute to company’s product and process development. The collaboration in business network includes competence sharing where partners contribute to each other’s development and innovation. To which extent suppliers and business partners are involved can however depend on line of work. We discover limitations in some line of works which affects the results applicability to all types of companies.
16
Lincesso, Öström Katja, and Thomas Söderberg. "Ekologisk hållbarhetssyrning [!] inom små och medelstora företag." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18796.
Full textAbstract:
Debatten om miljöns överlevnad är idag spridd i samhället. Redan 1987 fick FN ett stort genomslag med Brundtlandrapporten där en hållbar utveckling definieras (Frostenson & Helin, 2018). För att företag ska ta sitt ansvar och skapa ett hållbart företagande krävs en integration av ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter i en organisations kort- och långsiktiga planering (Dyllick & Hockerts, 2002). Studien fokuserar på den ekologiska aspekten då utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor (FN, 2012). Små och medelstora företag, SME, som är studiens andra avgränsning, står idag för ca 70 % av de globala föroreningarna (Hillary, 2017). Hur sektorn ska skapa ett hållbart företagande är svårt då verktygen som finns för ekologisk hållbarhetsstyrning är svåra att implementera direkt från stora företag (Johnson & Schaltegger, 2016), då sektorn fungerar fundamentalt annorlunda (Jenkins, 2009; Kechiche & Soparnot, 2012). Studiens utgångspunkt är att undersöka hur SME utformar sin ekologiska hållbarhetsstyrning, hur de förhåller sig till ett hållbart entreprenörskap samt hur de överkommer de interna och externa barriärer som definierats (Johnson och Schaltegger, 2016). Forskningsfrågorna undersöktes i en fallstudie hos ett medelstort tillverkande företag. Det utfördes fyra semistrukturerade intervjuer med ledande personer inom företaget samt interna styrdokument och externa rapporter undersöktes. Resultatet indikerar att små och medelstora företag utformar sin ekologiska hållbarhetsstyrning utifrån den arbetsmodell som beskrivs i ISO 14001 standarden (International Standards Organization [ISO], 2015). En miljöpolicy lägger grunden för allt fortsatt arbete och beskriver de åtaganden som görs. Arbetsgången fortsätter med analyser som mynnar ut i miljömål och en handlingsplan med ansvarsfördelning och tidsramar. Nyckeltal används för uppföljning och regelbundna revisioner utförs av externa revisorer. Fallstudien indikerar också att den mest framträdande barriären inom små och medelstora företags implementering av verktyg för hållbarhetsstyrning är bristen på kompetens. Det övervinns genom anlitande av expertkompetens hos konsulter. Det undersökta fallföretaget har ekologisk hållbarhet som konkurrensstrategi vilket innebär att de ser affärsmöjligheter i att lösa hållbarhetsproblem och på så sätt förhåller sig till ett hållbart entreprenörskap (Shepherd & Patzelt, 2011). Av effectuation och causation så är causation den dominerande logiken i beslutsprocesser när företag huvudsakligen utgår från målstyrning.The debate about the survival of the environment is spread throughout society today. Already in 1987, the UN had a major impact with the Brundtland Report, which defines sustainable development (Frostenson & Helin, 2018). For companies to take responsibility and create sustainable business, integration of economic, ecological and social aspects into an organization's short and long-term planning is required (Dyllick & Hockerts, 2002). This study focuses on the ecological aspect because development and growth must take place on environmental conditions (UN, 2012). Small and medium-sized companies, SMEs, which are the second boundary of this study, currently account for about 70% of global pollution (Hillary, 2017). How SMEs should be able to create a sustainable business is difficult as the tools available for ecological sustainability management are difficult to implement directly from large companies (Johnson & Schaltegger, 2016), as SMEs are fundamentally different (Jenkins, 2009; Kechiche & Soparnot, 2012). The study examines how SMEs design their ecological sustainability management and how they relate to sustainable entrepreneurship. How SMEs overcome the internal and external barriers defined in previous studies (Johnson & Schaltegger, 2016), will also be investigated. The research questions were investigated in a case study in a medium-sized manufacturing company. Four semi-structured interviews were conducted with managers and internal control documents and external reports were also investigated. The results indicate that SMEs design their ecological sustainability management based on the working model described in the ISO 14001 standard (International Standards Organization [ISO], 2015). The environmental policy lays the foundation for all continued work and describes the commitments that are made. The process continues with analyzes that lead to environmental goals and an action plan with responsibilities and time frames. Key performance indicators are used for monitoring and regular audits are performed by external auditors. The case study also indicates that the most prominent barrier in SMEs implementation of sustainability management tools is the lack of competence. It is overcome by employing expertise from consultants. The surveyed company has ecological sustainability as a competitive strategy, which means that they see business opportunities in solving sustainability problems and thus relate to sustainable entrepreneurship (Shepherd & Patzelt, 2011). By effectuation and causation, causation is the dominant logic in decision-making processes when companies are primarily based on goal management.
17
Brolin, Sanna, and Nathalie Obermayr. "Att styra mot en hållbar e-handel : En kvalitativ studie om hur e-handelsföretag arbetar med hållbarhet i sin verksamhetsstyrning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105693.
Full textAbstract:
Studien undersöker hur e-handelsföretag arbetar med hållbarhet i verksamhetsstyrningen för att balansera interna krav på lönsamhet med externa krav på hållbarhet. Hållbarhet är ett aktuellt ämne som uppmärksammas allt mer i samhället och allt större krav ställs på hållbart företagande. E-handeln är en snabbt växande bransch som ofta kritiseras för att vara ohållbar och dessutom en bransch som ställs inför paradoxala utmaningar till följd av konsumenternas ökade medvetenhet och krav på hållbarhet, samtidigt som interna krav på lönsamhet råder. Det skapas därmed en utmaning för e-handelsföretag att styra mot en hållbar e-handel. I studien konstateras att styrning av hållbarhet inom e-handel är komplext och att e-handelsföretagen befinner sig en utvecklingsfas av sitt hållbarhetsarbete. Det fastställs även att konsumenternas paradoxala krav är en utmaning att hantera, dock har e-handelsföretagen funnit ett sätta att bemöta de paradoxala kraven. Den största utmaningen med att styra mot en hållbar e-handel är däremot att integrera hållbarhet i verksamhetsstyrningen till följd av bristfälliga styrverktyg inom hållbarhet. Studien kommer fram till sex stycken viktiga faktorer för e-handelsföretag att beakta för att styra mot hållbarhet följt av en styrprocess i fem steg för att arbeta och styra mot en hållbar e-handel.The study examines how e-commerce companies work with sustainability in their business management to balance internal demands for profitability with external demands for sustainability. Sustainability is a current topic that is receiving more and more attention in society and increasing demands are being placed on sustainable business. E-commerce is a fast-growing industry that is often criticized for being unsustainable and also an industry that faces paradoxical challenges as a result of consumers' increased awareness and demands for sustainability, while internal demands for profitability exists. This creates a challenge for e-commerce companies to manage towards sustainable e-commerce. The study states that managing sustainability in e-commerce is complex and that e-commerce companies are in a development phase of their sustainability management. It is also established that the paradoxical demands of consumers are a challenge to deal with, however, e-commerce companies have found a way to meet the paradoxical demands. The biggest challenge in managing towards sustainable e-commerce, on the other hand, is to integrate sustainability into business management as a result of inadequate management tools in sustainability. The study identifies six important factors for e-commerce companies to manage towards sustainability followed by a five-step process for working and managing towards sustainable e-commerce.
18
Lashgari, Diana. "Ett (socialt) hållbart digitaliserat Sverige? : En jämförande studie om svenska kommuners sociala hållbarhetsarbete i en digital kontext." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46285.
Full textAbstract:
Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration.Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan.
19
Lashgari, Diana. "Ett (socialt) hållbart digitaliserat Sverige? : En jämförande studie om svenska kommuners sociala hållbarhetsarbete i en digital kontext." Thesis, Södertörns högskola, Offentlig förvaltning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46309.
Full textAbstract:
Social sustainability and digitalisation are two concepts that are gaining a large place in the public debate today, and are relevant in all sectors of society. For the public sector, the relevance can be traced to the global goals and the 2030 Agenda for sustainability, and Sweden's national ambitions to become the best in the world in taking advantage of digitalisation opportunities. The many possibilities of digitalisation are emphasized in many contexts in order to achieve the global goals, but digitalisation also entails challenges for many people who need to be considered and managed in order for development to take place in a socially sustainable way. The thesis aims to study social sustainability and digitalisation in an integrated way by examining how four Swedish municipalities with a social sustainability profile work with these issues, and how this is reflected in the digitalisation work. The study is based on interviews and document studies. Similarities and differences are explained from an organizational and governance perspective. The result shows that social sustainability is a difficult concept to define, and that it appears in many different forms, where there are difficulties in making all visible. However, the study has been able to show prominent aspects of social sustainability based on the literature, and how sustainability management can be conducted in a digital context. Further, it shows that the aspects of social sustainability that are emphasized in a digital context are largely related to the single efforts that are being made in each case and municipality. Similarities and differences in how the municipalities integrate social sustainability in the digitalisation work are explained on the basis of terms of organization, governance, sustainability management, branding and collaboration.Social hållbarhet och digitalisering är två begrepp som erhåller stor plats i samhällsdebatten idag, och är aktuella i alla samhällssektorer. För offentlig sektor kan relevansen härledas till det globala arbetet med Agenda2030, och Sveriges nationella ambitioner om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliserings möjligheter, där kommuner är viktiga aktörer i utvecklingen. Digitaliseringens möjligheter framhålls i många sammanhang i syfte att nå de globala målen, men digitaliseringen medför också utmaningar för många människor som behöver betraktas och hanteras, för att utvecklingen ska ske på ett social hållbart sätt. Uppsatsen syftar till att studera social hållbarhet och digitalisering på ett integrerat sätt genom att undersöka hur fyra svenska kommuner med en social hållbarhetsprofil arbetar med frågorna, samt hur det återspeglas i digitaliseringsarbetet. Undersökningen baseras på intervjuer och dokumentstudier. Likheter och skillnader förklaras från ett organisations- och styrningsperspektiv. Studien har visat på att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp som uppträder i många former, och att det finns svårigheter med att synliggöra alla. Studien har dock kunnat visa på framträdande aspekter av social hållbarhet i kommunala verksamheter utifrån litteraturen, och hur hållbarhetsstyrning kan bedrivas i en digital kontext. Vidare visar studien att de aspekter av social hållbarhet som framhålls i en digital kontext, är till större delen relaterade till de insatser som bedrivs inom varje kommun. Likheter och skillnader i hur kommunerna integrerar social hållbarhet i digitaliseringsarbetet förklaras utifrån termer om organisering och styrning, hållbarhetsstyrning, varumärkesarbete och samverkan.