To see the other types of publications on this topic, follow the link: Hållbart värdeskapande.
Dissertations / Theses on the topic 'Hållbart värdeskapande'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 21 dissertations / theses for your research on the topic 'Hållbart värdeskapande.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Pettersson, Henrik, and Albin Nordmark. "Vägen till hållbart värdeskapande : En kvalitativ studie om hållbara strategier." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-392151.
Full textAbstract:
Forskning visar att samhället måste börja ta ansvar för hållbarheten om den värld vi känner till ska kunna bestå långsiktigt. Historiskt sett har företagen klandrats för att tära på naturen och samhällets resurser, men inom ekonomisk forskning har det växt fram tankar om hur hållbart värdeskapande kan bidra till både lönsamhet och en mer långsiktigt hållbar framtid. Den mest prominenta strategin för hållbarhet i företagsvärlden är Corporate Social Responsibilities. Denna har på senare tid utmanats av teorin om Create Shared Values. Även om det rent teoretiskt finns skillnader mellan de två strategierna har den nyare Create Shared Values-strategin kritiserats för att vara lik den redan befintliga Corporate Social Responsibilities. Studiens syfte är därför att undersöka om det finns några skillnader i tillämpningen av de två hållbarhetsstrategierna hos företag inom livsmedelsindustrin. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning av fyra olika företag: Nestlé, Nespresso, ZOÈGAS och Arvid Nordquist. Genom semistrukturerade intervjuer grundade i teoretiska ramverk samlades data in. Skillnader i tillämpningen av strategierna kunde identifieras utifrån analyser baserade på de tre kategorierna företagsteori, CSR och CSV. Studien visar att företagen som inte hade en ren CSV-strategi tillämpade komponenter av både CSR och CSV i sin hållbarhetsstrategi. Företagen verkade tillämpa CSR-strategin mer som en allmängiltig definition för hållbarhet, och CSR- strategin identifierades av respondenterna som ett sätt för företagen att legitimera sig gentemot sina kunder. Studien fann en möjlig brist i CSV-strategin, vilken är att företag som tillämpar CSV-strategin måste ha kontroll över hela värdekedjan vilket begränsar dess användning till företag inom den stora marknaden. Representanter för de små och medelstora företag som vi intervjuade påpekade att deras företag inte hade möjlighet att ha en sådan kontroll. Baserat på våra intervjuer fick vi uppfattningen att företagen inom livsmedelsindustrin ser att hållbarhetsstrategierna är här för att stanna, om företagen långsiktigt ska kunna finnas kvar. Detta innebär att det finns behöv för hållbarhetsstrategier även för små och stora företag. Vår spekulation för en framtida bred användning av hållbarhetsstrategier inom företagsvärlden är att det för små och medelstora företag bör komma fram andra strategier för hållbarhet än CSV.
2
Jonsson, Athena, and Hanna Sundström. "Hållbart värdeskapande i byggbranschen : En studie om hur byggbolag skapar värde för företaget och dess intressenter genom sitt miljömässiga hållbarhetsarbete." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42540.
Full textAbstract:
Det pågår ständiga debatter om hur byggsektorn kan bli mer hållbar. IPCC larmade i sin specialrapport och menar på att det finns ett akut behov av nya åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Att maximera vinsten i företaget ses som den mest värdeskapande aktiviteten och hållbarhetsarbetet prioriteras bort av företagsledare, men i takt med att hållbarhetsintresset ökar förändras också synen på värde och värdeskapande till att inkludera miljömässiga och sociala aspekter. Tidigare forskning visar att ett stort fokus kring värdeskapande endast legat på två huvudgrupper av intressenter, nämligen kunder och aktieägare. I den här studien flyttas fokus till hur värde skapas i företaget samt förhåller sig till fler intressenter.
3
Dalhov, Emilie, and Charlotte Svensson. "Drivkraften till social hållbarhet i fastighetsföretag : En studie om hur social hållbarhet kan skapa värde och hållbar lönsamhet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40156.
Full textAbstract:
I en värld med allt mer begränsade resurser har hållbarhetsarbeten blivit allt vanligare. Social hållbarhet handlar om att bidra till välfärden och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Detta är dock ett begrepp som inom fastighetsföretag är svårt att definiera då det innebär olika saker för olika aktörer. I forskningen diskuteras det om nyttan med ett socialt hållbarhetsarbete och genom att redogöra hur fastighetsföretag arbetar med sociala hållbarhetsfrågor, har denna studie som syfte att beskriva hur värde kan skapas utifrån ett sådant arbete. Studien svarar även på frågan vad det sociala hållbarhetsbegreppet innebär för fastighetsföretag och om det går att se några särskilda skillnader mellan kommunala och privata fastighetsbolag. Genom en ökad förståelse för detta har vi utformat en modell som illustrerar sambandet mellan social hållbarhet och värdeskapande. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, där primär datainsamling gjorts genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsföretag, varav hälften är kommunala respektive privata bolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. Vidare enligt vald induktiv ansats har det empiriska materialet, med hjälp av en strukturerad analysmetod, analyserats gentemot insamlat teoretiskt material. Med hjälp av denna metod, samt en utformad matris baserad på intervjusvaren, kunde likheter och skillnader urskiljas på ett enklare och mer strukturerat sätt. Den slutsats vi kunde dra utifrån analysen är att ambitionen av att vara en långsiktig fastighetsägare har en stor betydelse i skapandet av företagens lönsamhet. Genom de sociala insatserna skapas värde för samhället, vilket i sin tur leder till att fastighetsföretagen på sikt får en högre värdeutveckling och avkastning på sina fastigheter, d.v.s. att en ekonomisk hållbar lönsamhet skapas. Vi kom också fram till att kommunala och privata bolag inte skiljer sig nämnvärt i deras vilja att ta ett samhällsansvar och arbeta med sociala hållbarhetsfrågor, men att aktiviteterna kan se olika ut beroende på företagens förutsättningar. Denna studie är ett kunskapsbidrag om hur fastighetsföretagens sociala hållbarhetsarbete skapar lönsamhet och långsiktig framgång. Vi vill även bidra till en bättre förståelse av begreppet social hållbarhet för fastighetsföretagen.
4
Barck, Lina, Sofi Björnberg, and Marija Brico. "Vägen till ett hållbart varumärke : En studie om skobranschens CSR-kommunikation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för marknadsföring (MF), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26712.
Full textAbstract:
Bakgrund Det har blivit allt viktigare för företag att särskilja sig på dagens konkurrensutsatta marknad och kraven från konsumenterna har blivit allt högre. Kunderna idag förväntar sig dessutom att företag ska ta socialt ansvar och arbeta för ett hållbart samhälle. Många företag väljer idag att kommunicera ut sitt sociala ansvar för att möta kundernas behov och skapa värde för dem. Det har bidragit till att företag måste förändra sin bild av deras varumärkeskommunikation ut till kunderna. Syfte Syftet med uppsatsen är att utifrån ett företagsperspektiv undersöka hur skobranschen kommunicerar ut CSR genom att kartlägga följande delsyften: Klargöra i vilken utsträckning skobranschen förmedlar CSR till konsumenterna. Tydliggöra hur CSR påverkar ett varumärke. Belysa hur branschen kan implementera CSR i varumärket. Metod Vi har i denna studie valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod där uppsatsen grundat sig i en abduktiv ansats. Valet av metod var för oss självklar då vi ville komma närmare problemet samt få en djupare förståelse utifrån skobranschens perspektiv. Det empiriska materialet bygger på sju respondenter som föll oss naturligt att intervjua för att kunna klargöra problemetiken. Slutsatser Genom den här studien har vi identifierat att det finns en brist i CSR-kommunikation från företaget till kunden. Vi kan däremot urskilja att branschen aktivt arbetar med dessa frågor men att det idag är upp till kunden att ta reda på mer information. Den är bristen har bidragit till att kunden inte kan utföra ett medvetet val. Anledningen tros ligga i att branschen idag är rädda för att bli granskade och därför har gjort ett medvetet val att utesluta kommunikationen. Genom studien har det framkommit att CSR bidrar till mer positiva aspekter än att det skulle bidra till något negativt. Därav har vi funnit hur branschen kan applicera CSR som en del av varumärket.
5
Kidell, Gustav, and Hanna Åberg. "Regenerativa verksamheter i ett ekonomiskt hållbart perspektiv." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176754.
Full textAbstract:
Bakgrund: Forskning och beslutsfattande organ menar att en del i att minska klimatpåverkan är cirkulär ekonomi. Tidigare forskning saknar i viss mån ett affärsmässigt perspektiv på industriell symbios och regenerativa affärsmodeller. Kunskapsluckan i forskningen gör det intressant att konceptualisera affärsmodeller för verksamheter som jobbar på miljömässigt hållbara vis. Utifrån konceptualiseringen kan man identifiera utmaningar och möjligheter. Samhället och industrin har, med hjälp av forskning och uppsatsens konceptualisering, möjlighet att agera utifrån tidens förutsättningar för att främja en hållbar utveckling. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera verksamheter som skapar värde genom regenerativa affärsmodeller. Uppsatsen ämnar identifiera utmaningar för denna typ av affärsmodell. Slutligen är målet att ge en bild av hur dessa affärsmodeller kan utvecklas för att ta sig an utmaningarna som finns för att möjliggöra lönsamhet och tillväxt för att skapa mer cirkularitet i ekonomin. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med induktiv forskningsdesign. Uppsatsen har en flerfallsstudiedesign. Empiriska data är insamlad från semistrukturerade intervjuer från verksamheter vars affärsmodeller kan beskrivas som regenerativa. Slutsats: Studien visar att de regenerativa verksamheterna främjar hållbar utveckling genom att på olika sätt bidra till minskad användning av jungfruliga resurser. Det framgår i studien att företag med regenerativa affärsmodeller kan erbjuda ett värde i form av att kunder och partnerföretag kan kommunicera en hållbar profil. Viktiga utmaningar är lagstiftning, kommunikation av värdeerbjudande och platsspecifika restströmmar. Viktiga möjligheter är nya mått för hållbarhet, innovation och framför allt samhällsopinionens drivkraft för en mer cirkulär ekonomi.
6
Jensen, William, and Maxim Svensson. "Att bygga en hållbar framtid : En kvalitativ korsfallstudie om hållbara värdekedjor ifastighetsbranschen." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376598.
Full textAbstract:
Forskning visar på att alla delar av samhället behöver ta ett större hållbarhetsansvar om vi ska kunna gå en hållbar framtid tillmötes. Då fastighetsbranschen dras med missgynnsamma arbetsförhållanden och stor miljöpåverkan är branschen ett område med stor utvecklingspotential. Studiens syfte har varit att utvärdera hur svenska företag inom fastighetsbranschen arbetar med hållbara värdekedjor för att främja ett hållbart värdeskapande där fokus har legat på fastighetsbolagens samverkan med dess leverantörer. Studien bygger på en kvalitativ undersökning av tre olika fastighetsbolag, Atrium Ljungberg, BESQAB och Hufvudstaden. Genom en applicering av Sustainable Value Creation (D’heur, 2015) har företagens hållbarhetsåtaganden identifierats tillsammans med styrkor och utvecklingsmöjligheter inom verksamheten. Studien visar på att det idag finns ett genomgående hållbarhetstänk inom fastighetsbranschen men att det även finns stora förbättringsmöjligheter. Tydliga krav, långsiktighetstänk och stort socialt ansvar var de prominenta styrkorna som identifierades. I framtiden kan fastighetsbranschen utveckla sitt hållbarhetsarbete genom att fokusera på att konsekvent följa satta hållbarhetsriktlinjer och främja ett ökat samarbete genom leverantörsnätverk.
7
Jakobsson, Emelie, and Jennifer Stenmark. "Långsiktigt hållbar utveckling inom nordisk skogsindustri : En kvalitativ studie av varuproducerande företag som använder sig av råvaran trä." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20236.
Full textAbstract:
Bakgrund och problem: Diskussionen kring huruvida företag är hållbara och bidrar till en hållbar samhällsutveckling är mer aktuell än någonsin. Tidigare studier pekar på vikten av att uppnå ett företagande som går i linje med en långsiktigt hållbar utveckling. Skogsindustrin lyfts ofta fram som en viktig industri för att uppnå hållbarhet på sikt, men det finns kritik mot att industrin inte tar tillräcklig hänsyn till biologisk mångfald och klimatfrågan. Det krävs fortfarande ett omfattande arbete för att industrin ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. De som använder sig av skogsråvara i sin produktion spelar en viktig roll som påverkare av tidigare led i försörjningskedjan. Syfte och metod: Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur varuproducerande företag med trä som råvara ser på sitt ansvar för att sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling inom nordisk skogsindustri. För att uppnå syftet antar denna studie en kvalitativ forskningsansats där insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från sex företag. Företagens syn på hållbarhet representeras av respondenternas beskrivning av företagens arbete med hållbarhet och synen på den nordiska skogsindustrin. Slutsatser: Företagen som befinner sig i mitten av den nordiska skogsindustrins försörjningskedja har en långsiktig hållbarhetssyn som stannar på mikronivå inom företaget. Företagen anser att de tar ansvar för hållbarhet genom att använda sig av olika hållbarhetscertifieringar, men de ser få anledningar till att utöka ansvaret utanför dessa ramar då de litar på standardernas reglerande funktion. Dessutom beskriver de deras möjlighet att påverka skogsbolagen till att använda sig av mer hållbara praktiker som begränsad och att detta ansvar i stället bör ligga hos tidigare led i försörjningskedjan såsom sågverk och massaföretag.<br>Background: The need to implement sustainable business practices is a growing concern given the current state of extensive environmental damage caused by the negative effects of industrialization. Previous studies indicate that fostering sustainable businesses and business practices is important to achieving long-term sustainable development across society. Forestry is frequently highlighted as an important industry that is poised as a key agent in remedying many environmental problems. However, several critics insist that the forestry industry fails to account for their impact on biodiversity and climate change. A comprehensive study of how the forestry industry can contribute to a sustainable future is necessary. Particularly pertinent to this discussion are businesses that use forest raw material in their production as key drivers of earlier stages in the supply chain. Purpose and method: The purpose of this study is to analyze how manufacturing businesses that use wood as a main raw material perceive their responsibility towards longterm sustainable development in Nordic forestry. This study takes a qualitative approach in which semi-structured interviews with eight respondents from six enterprises were collected and analyzed. From this sample of respondents’ description of the workplace’s measures towards sustainability, or lack thereof, and their view of the Nordic forestry industry, this study investigated what businesses understood was the extent of responsibility towards sustainability. Results and conclusion: The companies in the middle of the Nordic forestry’s supply chain have a long-run perception of sustainability which ends at a micro-level within the enterprise. These companies often believe that they act responsibly towards sustainability by observing and holding to sustainability certifications. However, these companies also do not see reason for implementing measures towards sustainability beyond these frameworks as they trust that these standards’ regulatory functions are sufficient. Furthermore, they describe their ability to influence forest owners and other companies within the forestry industry as limited. Instead, their perception is that more responsibility towards sustainable development in the Nordic forestry industry should lie with sawmills and pulp companies.
8
Eriksson, Simon, and Robin Sandberg. "Hur skapas värde inom ett hållbart tjänsteekosystem? : En kvalitativ studie utifrån ett tjänstedominant perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85652.
Full textAbstract:
Samtidigt som fokuset på hållbarhetsarbete inom organisationer har ökat, har det även resulterat i frågor om hur företag skapar ett hållbart värde. Hållbarhet har definierats utifrån tre grundpelare: miljömässig-, ekonomisk- och socialhållbarhet. Inom tjänsteteori har intresset för hållbarhetsteorier ökat, men relationen mellan dessa områden är relativt outforskade. Detta är förvånansvärt då många organisationer är beroende av hållbart värdeskapande. Således är syftet med studien att alstra förståelse för hur aktörer skapar värden inom ett hållbart tjänsteekosystem. Studien utgår från ett makroperspektiv eftersom viktiga implikationer för värdeskapande kan upptäckas då hållbarhet genererar värde för flera aktörer. Det teoretiska ramverket omfattar tre delar; teori om tjänsteekosystem, hållbarhet och en sammanföring mellan dessa områden. Eftersom värdeskapande inom hållbara tjänsteekosystem är relativt outforskat valdes en kvalitativ och explorativ ansats för att undersöka hur hållbart arbete inom ett tjänsteekosystem bidrar till att skapa värde. Analysen förankras i nio semistrukturerade intervjuer som genomfördes med respondenter från olika organisationer som tillhörde företagsklustret Paper Province. Intervjuerna kombineras med teori för att skapa en koppling mellan ett empiriskt fall och teori. Deltagande respondenter hade hög befattning inom respektive organisation, vilket var viktigt för att förstå organisationens struktur. Studien visar att hållbarhet inte bara ligger till grund för organisationers värdeskapande logik utan även skapar en grund för arbetsstrukturer. Genom att utgå från tjänstedominant logik ger analysen ett nytt sätt att se på hållbara aktörers värdeskapande. Inom det hållbara tjänsteekosystemet skapar aktörer förutsättningar för ett högre samhällsvärde till följd av hållbar resursintegration.<br>At the same time as the focus on sustainability work within organizations has increased, it has also resulted in questions about how companies create sustainable value. Sustainability has been defined based on three pillars: environmental, economic, and social sustainability. In service theory, interest in sustainability theories has increased, but the relationship between these areas is relatively unexplored. This is surprising as many organizations are dependent on sustainable value creation. Thus, the study aims to generate an understanding of how actors create value within a sustainable service ecosystem. The study is based on a macro perspective because important implications for value creation can be discovered as sustainability generates value for several actors. The theoretical framework comprises three parts; theory of service ecosystems, sustainability, and a merger between these areas. Since value creation in sustainable service ecosystems is relatively unexplored, a qualitative and exploratory approach was chosen to investigate how sustainable work in a service ecosystem contributes to creating value. The analysis is anchored in nine semi-structured interviews conducted with respondents from various organizations that belonged to the Paper Province cluster. The interviews are combined with theory to create a connection between an empirical case and theory. Participating respondents held senior positions within each organization, which was important for understanding the organization's structure. The study shows that sustainability forms the basis for organizations' value-creating logic and creates a basis for work structures. Based on service-dominant logic, the analysis provides a new way of looking at sustainable players' value creation. Within the sustainable service ecosystem, actors create conditions for a higher societal value because of sustainable resource integration.
9
Henriksson, Anna, and Linnéa Sohlberg-Olsson. "CSR som värdeskapande strategi." Thesis, Linnaeus University, Linnaeus School of Business and Economics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5769.
Full textAbstract:
<p>Uppsatsens syfte är att öka kunskapen och förståelsen kring CSR som värdeskapande strategi. Vårt angreppsätt utgår från hermeneutiskt forskningsstrategi. Vi gör en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär genom intervjuer och granskning av offentliga rapporter från IKEA, Telenor och Sveaskog. Enligt induktiv metod utgår undersökningen från vår frågeställning som tillsammans med relevant teori och empiri leder fram till analys och slutsatser.</p><p>Genom vår undersökning har vi fastställt att CSR är en värdeskapande strategi. Detta baserar vi på resultaten av vår undersökning som bland annat säger 1) att det saknas en gemensam och allmängiltig definition av CSR och företagens ansvarstagande; 2) att begreppen CSR, CR och hållbarhet mer eller mindre är utbytbara; 3) att ett fullständigt ansvarstagande kräver en helhetssyn som innefattar både ekonomiska, sociala, miljömässiga och etiska frågor; 4) att en fullständig integrering av ansvarsarbetet i organisationen såväl som i den dagliga verksamheten är att eftersträva; 5) att bättre möjligheter för företagens fortlevnad är det viktigaste motivet till respondenternas arbete med ansvarsfrågor; 6) att ansvarsarbete är mycket värdefullt för företagen men att inget av dem mäter värdet i ekonomiska termer eller sätter upp finansiella mål för arbetet; 7) att det generella målet med ansvarsarbetet är att bidra till uppfyllande av generella företagsmål; 8) att attitydundersökningar hos viktiga intressentgrupper är det vanligaste sättet att mäta resultatet av ansvarsarbete; 9) att kommunikation är mycket viktigt för att bli framgångsrik i sitt ansvarsarbete; 10) att respondenternas viktigaste intressenter är deras medarbetare, kunder och ägare.</p><br><p>The purpose of our thesis is to increase knowledge and understanding of CSR as value-creating strategy. Our research is based on a hermeneutic research approach. We make a qualitative descriptive case study through interviews and review of public reports from IKEA, Telenor and Sveaskog. According to the inductive method our survey is based on the research problem, which, together with relevant theory and empirical evidence leads to the analysis and conclusions.</p><p>From our investigation, we have determined that CSR is a value-creating strategy. This conclusion is based on the results from our study that says; 1) there is no common and universal definition of CSR and corporate accountability; 2) the concepts of CSR, CR and sustainability are more or less interchangeable; 3) that full accountability requires a holistic approach that includes financial, social, environmental and ethical issues; 4) full integration of the CSR work in the organization as well as in daily practice is to strive for; 5) better opportunities for business survival is the main reason for respondents' work on sustainability issues; 6) sustainability is very valuable to respondents, but none of them measures value in economic terms or put up financial targets for the sustainability issues; 7) the general objective of sustainability is to contribute to the fulfillment of the overall business goals; 8) the attitude of key stakeholder groups are the most common way to measure the outcome of sustainability; 9) communication is very important to the success of the sustainability work; 10) the respondents most important stakeholders are their employees, customers and shareholders.</p><p><strong> </strong></p>
10
Musa, Schokri. "Motivation och värdeskapande : Från en ideell organisation och ut till skolbänken." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38593.
Full textAbstract:
The purpose of this study is to examine the driving forces within the non-profit organization, Läxhjälpen. This study will limit itself to examining the non-profit organization Läxhjälpen which provides homework assistance throughout the country with its seat located in Stockholm - Sweden. In order to fulfill the purpose of this study, the following two questions are put forth: what motivates collaborators within Läxhjälpen, and which societal contribution dose the collaborators within Läxhjälpen see themselves contributing with to society as a whole? The data was collected with the help of semi-structured interviews. Interviews were held with a homework assistant, a coworker in charge of contacts, a coach and the person in charge of the region. The gathered material was subsequently analyzed with the help of the leading theories in motivation and sustainable development. The conclusions of this paper shows that the employees of the organization that has participated in this study get their motivation from multiple sources including but not limited to: autonomy, a feeling of responsibility, self-realization needs, competence development, and last but not least an opportunity to help the less fortunate.<br>Att arbeta ideellt fyller ett syfte i samhället. I Sverige existerar det cirka 251 000 verksamma ideella organisationer. Det är inte helt lätt att definiera vad en ideell organisationen är. Wijkström och Lundström (2002) diskuterar inom vilket ramverk en organisation skall befinna sig för att betraktas som ideell. Bland annat ska en organisation för att betraktas som ideell inneha en ideell målsättning, samt att den inte delar ut något ekonomiskt överskott till varken ägare eller andra involverade parter. Istället återinvesteras vinsten i organisationen. Att själviskt avvara tid från sin vardag för att hjälpa andra mot en symbolisk ersättning, eller ingen alls kan ses som en altruistisk handling som är nyttig i gemenemans liv då det inger känslor av glädje. Syftet med denna studie är att belysa drivkrafterna inom den ideella organisationen, Läxhjälpen. Studien har avgränsats till Stiftelsen Läxhjälpen som bedriver läxhjälpsprogram runt om i Sverige med sitt huvudsäte i Stockholm. För att kunna besvara studiens syfte har följande forskningsfrågor legat till grund: vad motiverar medarbetarna inom Läxhjälpen, samt vilket samhällsbidrag anser medarbetarna inom Läxhjälpen att de bidrar med? Insamlingen av data har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer, där intervjuer skett med en läxhjälpare, kontaktansvarig, coach samt regionansvarig. Det insamlade materialet har sedermera analyserats med hjälp av teorier rörande motivation samt hållbar utveckling. Slutsatserna inom denna studie påvisar att medarbetarna som medverkat i studien inte motiveras av en ensam faktor utan att det är en samling av faktorer som innefattar; autonomi, en känsla av ansvarsfullhet, självförverkligande, kompetensutveckling, och kanske viktigast av allt, en chans att få hjälpa mindre lyckligt lottade människor och bidra till att dem får en möjlighet att förbättra sina livsvillkor.
11
Ericson, Josefina, and Linnea Leiviskä. "Värdeskapandet av hållbarhetsarbete i företag : En kvalitativ studie om vilka icke-monetära värden som hållbarhetsarbete kan skapa." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78900.
Full textAbstract:
Samtidigt som klimatkrisen konstaterats har också hållbarhetsarbete i företag ökat, vilket kan användas som ett redskap för att anta de utmaningar som följer av ett mer komplext och transparent företagande. Tidigare forskning har haft ett huvudsakligt fokus på de monetära fördelarna med hållbarhetsarbete, men eftersom finansiella aspekter nödvändigtvis inte är den enda nyckeln till ett företags framgång är det intressant att även finna andra värden. Således är syftet med studien att skapa förståelse för vilka icke-monetära värden som kan skapas genom hållbarhetsarbete i företag. Det teoretiska ramverket omfattar fyra hållbarhetsteorier samt värdeskapandeteorin service-dominant logic. En kvalitativ metod har valts då området är relativt outforskat och studien syftar till att studera hållbarhetsarbete i olika sociala kontexter och tolka samband. Analysen har gjorts med utgångspunkt i åtta semistrukturerade intervjuer som genomförts med respondenter i olika företag, kombinerat med det teoretiska ramverket. Studien visar att triple bottom line-rapportering varit ett initialt steg för att få företag att implementera hållbarhetsarbete, men inte tillräckligt för att hantera de utmaningar samhället står inför, där sättet att bedriva verksamhet kan behöva förändras. Med service-dominant logic som utgångspunkt för analysen har ett nytt sätt att se miljön som en aktör i ekosystemet genererats, då alla aktörer ska gynnas av tjänsteutbyten. Genom ömsesidigt värdeskapande inom ramen för de planetära gränserna kan doughnut-ekonomi uppnås, där fokus ligger på att långsiktigt frodas snarare än att expansivt växa. För att uppnå ett hållbart företagande är studiens respondenter eniga om att alla företag måste ta ansvar för miljön och argumenterar för att hållbarhetsarbete inte enbart medför marknadsmässiga fördelar, utan också värdesätts av anställda som upplever sitt arbete som betydelsefullt. Ett företag som tar ansvar genom hållbarhetsarbete och erbjuder en arbetsplats där anställda trivs blir en attraktiv arbetsgivare på en arbetsmarknad där arbetstagare blir allt mer medvetna om problematiken gällande miljön. Studien visar att hållbarhetsarbete ger företag möjlighet att lättare möta krav från aktörer, bidra till utvecklingen av samhället och forma en verksamhet där arbetstagare trivs.<br>At the same time as the climate crisis has been noted, sustainability work in companies has increased, which can be used as a tool to meet the challenges posed by a more complex and transparent way of doing businesses. Previous research has mainly focused on the monetary benefits of sustainability work, but since financial aspects necessarily are not the only key to business success, it is of interest to find other values as well. Thus, the purpose of the study is to create an understanding of the non-monetary values that can be created through sustainability work in companies. The theoretical framework consists of four sustainability theories as well as the value creation theory service-dominant logic. A qualitative method has been chosen, since the field is relatively unexplored and the purpose is to study sustainability work in different social contexts and interpret relationships. The analysis has been conducted with starting point in eight semi-structured interviews with respondents from different companies, combined with the theoretical framework. The study shows that triple bottom line reporting was an initial step to get businesses to implement sustainability work, but not enough to handle the challenges the society are facing, where the way to conduct business might need to change. With service-dominant logic as a starting point for the analysis, a new way of viewing the environment as an actor in the service ecosystem has been generated, since all actors should gain from service exchanges. Through mutual value creation within the frame of the planetary boundaries, doughnut-economy can be achieved, where the focus is on thriving rather than expansive growing. In order to achieve sustainable business, the respondents of the study agree that all companies must take environmental responsibility and argue that sustainability work do not only entail advantages on the market, but also to bring value to employees who experience their work as meaningful. A business which takes responsibility through sustainability work and offers a workplace where employees thrive, becomes an attractive employer on a labor market where workers are becoming more aware of the problems regarding the environment. The study shows that sustainability work gives companies an ability to easier meet actor demands, contribute to the development of the society, and conduct a business where employees thrive.
12
Lundin, Nicole, and Caroline Wrennö. "Hållbara investeringar; är det viktigt för kunder inom banksektorn?" Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-44647.
Full textAbstract:
Purpose The purpose of this thesis is to examine if sustainable investments is important for customers in the banking sector in Sweden. Design/methodology/approach This thesis is a quantitative study, which is based on a service-perspective. Since the purpose of this study is to examine if sustainable investments are important for customers in the banking sector, banking customers are chosen to be the respondents of this study. This is a deductive study and theories have been developed and result in four hypotheses. The empirical data is based on a survey of 186 respondents. Findings The result of the study show that the majorities of the respondents prefer and think it is important that their bank is working for sustainability and sustainable development. However, the results show that more information, from the banks, is needed for words to become actions and for customers to be more aware of what the banks do for a sustainable development. The study also shows that sustainable investments are important to customers, but at the same time, it is not something that in the end creates value for the customers and it is not a criterion that makes the customer feel more loyal. This is another sign which tells us that the bank must be better in informing and reach out to their customers about their work for a sustainable development, for example through sustainable investments in funds. Then, the demand of these sustainable investments can increase and this may turn into a loyalty criterion in the future. Research limitations/implications In order for the result to be applicable to the whole population, banking customers in Sweden, further research is required in this specific subject. For example in form of a larger study with a larger random sample selection. Originality/value Sustainability and sustainable development is a subject in time. The banking sector is facing a major challenge in relation to other industries, when it comes to understanding the customers and their perception and opinions on sustainability issues. This study can therefor contribute to banks’ sustainability work, by helping this industry to understand what their customers really demands and how the bank, through information, can help their customers to choose more sustainable products and in turn, contribute to a sustainable development.
13
Björklund, Moa, and Caroline Wallén. "Tjänstefiering och dess möjliga värdeskapande inom Electronic Manufacturing Service marknaden : En kvalitativ fallstudie av Inission AB." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85633.
Full textAbstract:
Under det senaste århundradet har den globala uppvärmningen ökat och samhället står inför en stor utmaning, ett skifte bör ske för att skapa en hållbar framtid. Företag måste idag utveckla metoder för att på ett innovativt sätt fortsätta växa ekonomiskt, men samtidigt väga in de miljömässiga och sociala aspekterna i sin verksamhet. Tjänstefiering är ett sätt för företag att utöka sitt erbjudande och skapa värde för sina kunder. Genom att addera tjänster till existerande produkter skapas en möjlighet att stärka sin position på marknaden. Den här studien syftar till att förstå på vilket sätt en hållbarhetsanalys, som tilläggstjänst, kan skapa värde för kunderna till ett Electronic Manufacturing Service (EMS)-företag. Studien bidrar med teoretiska insikter kring Life Cycle Sustainability Analysis (LCSA) och dessa praktiska tillämpning. Studien bidrar även med insikter kring värdeskapande samt korrelationen mellan tjänstefiering och hållbarhet. För att identifiera vilket värde en hållbarhetsanalys kan skapa har tio semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar på fyra olika faktorer som påverkar värderingen av en hållbarhetstjänst. Dessa är: krav från försörjningskedjan; kostnaden av tjänsten (komplex avvägning mellan fördelar och uppoffringar); regleringar, lagar och mål samt ansvarsfördelningen mellan kund och leverantör. Dessutom indikerar resultatet att tjänstefiering kan stärka företagets position på marknaden. En rekommendation till framtida forskning är att fortsatt undersöka korrelationen mellan tjänstefiering och lönsamhet samt mellan tjänstefiering och hållbarhet.<br>During the last century, global warming has increased and society faces a major challenge, a shift should take place towards a sustainable future. Companies must develop innovative methods to continue to grow economically, but at the same time take the environmental and social aspects into account. Servitization is a way for companies to expand their offering and create value for their customers. By adding services to existing products it creates an opportunity to strengthen their position in the market. This study aims to understand how a sustainability analysis, as an add-on service, can create value for an EMS- company's customers. The study contributes with theoretical insights regarding the use of LCSA and its practical applications. The study also provides insights regarding value creation along with the correlation between servitization and sustainability. In order to identify what type of value a sustainability analysis can create, ten semi-structured interviews were conducted. The results show four different factors that affect the value of a service. These are: demand from the supply chain, the cost of the service (a complex balance between benefits and sacrifices), regulations, laws and goals, and the areas of responsibilities between customer and supplier. In addition, the results indicate that servitization can strengthen the company's position on the market. A recommendation for future research is to further investigate the correlation between servitization and profitability and whether servitization can contribute to increased sustainability.
14
Olovsson, Linnéa, and Daniel Martinsson. "Hållbarhetsarbete, en värdeskapare eller värdesänkare? : ESG-betygets samband med marknadsvärderingen." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185476.
Full textAbstract:
Hållbarhetsarbete har erhållit ett ökat intresse de senaste åren och har blivit en allt mer viktig del i företagens arbete. För att mäta hur väl ett företag arbetar hållbart så har ESG-betyget utvecklats vilket konkretiserar och kvantifierar företagens hållbarhetsarbete utifrån tre faktorer, miljömässig hållbarhet, socialt ansvarstagande och bolagsstyrning. Genom den ökade exponeringen av hållbarhet har även investerare börjat ta ställning till hållbarhetsfrågor i sina investeringsbeslut. Denna studentuppsats ämnar undersöka sambandet mellan svenska företags ESG-betyg och dess marknadsvärdering för att kartlägga om investerare anser hållbarhetsarbete som något värdeskapande eller värdesänkande. Sekundärt kommer de tre delarna av ESG-betyget, nämligen miljö, socialt ansvarstagande och bolagsstyrning, att individuellt studeras för att finna ut om någon del av betyget har ett starkare samband med marknadsvärdering än de andra. Företagen som undersöks i studien är svenska börsnoterade aktiebolag som kvalificerat sig in på Large Cap-listan på Nasdaq Stockholm. Vidare behöver bolagen även ha betygsatts genom ESG-betyg från Thomson Reuters Eikon. Tidsperioden som studeras är 2016-2020. För att studera det eventuella sambandet mellan företagens marknadsvärdering och dess ESG-betyg tar studien avstamp i tidigare studier inom området. Baserat på dessa formuleras en första regressionsmodell och statistiska hypoteser som kommer testas genom regressionsanalys. Resultatet som erhålls genom den slutgiltiga regressionsanalysen är att ESG-betyg och marknadsvärdering har ett svagt positivt samband samt att bolagsstyrning har ett starkt positivt samband med värderingen. Gällande betyg för miljö och socialt ansvarstagande kunde inte något signifikant samband till marknadsvärderingen påvisas. De redovisade resultaten kommer slutligen att diskuteras utifrån ett teoretiskt perspektiv där kopplingar görs till tidigare forskning inom ämnet. Vidare kommer aktieägarteorin, intressentmodellen och effektiva marknadshypotesen ligga till grund för analys av studiens resultat, såväl som diskussionen. För att kunna använda resultatet bortom teorin kommer även praktiska implikationer av uppsatsen att diskuteras.
15
Nyberg, Malin, and Linn Ragneby. "Hållbar avkastning : En studie av hur finansiella institutioner engagerar sig i företags arbete med CSR." Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20104.
Full textAbstract:
Purpose: The purpose of this paper is to describe the perception of value and risk in CSR as well as analyzing how financial institutions influence responsible behavior in business in order to create sustainable economic growth. Methodology: The study has a qualitative research method used by an abductive process. Data has been collected through semi-structured interviews with respondents from three venture capital companies and three banks. The sample of respondents was done through a convenience sample with respect to access and expertise in the research area. Conclusion: The most important meanings of the research results have shown that CSR holds an intrinsic value concerning contributing value as its conceptual meaning in terms of sustainable development. CSR can also be regarded as a dimension of risk management to reduce the risk of negative externalities on corporate activities. Investors and financiers contribute to sustainable companies through active ownership and improvements in the CSR dimensions. Finally, research results demonstrated that the responsible behavior of companies contributing to profitability, which in turn is part of sustainable development.
16
Hansson, Lina, Felicia Svens, and Evelina Djupmark. "Värde och utmaningar med miljömässig hållbarhetskommunikation : En kvalitativ intervjustudie av att kommunicera miljömässigt hållbarhetsarbete." Thesis, Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191954.
Full textAbstract:
The purpose of the study is to examine how companies in the Swedish market communicate their environmental sustainability work, whether it generates value for the company and whether there are any challenges with it. To answer the purpose of the study, six semistructured interviews were conducted. Many studies have already been done on how consumers experience sustainability communication which is why we did the study from the companies' perspective. The study contains two key theories; Creating Shared Value and Triple Bottom Line. Our results are presented in the study's analysis, where we connect empirical data, previous academic research and theory. We have identified that environmental sustainability communication creates value for the company by strengthening the brand, strengthening the customers' positive connection to the company and increasing customer satisfaction. It creates security for the customer, investors and employees when environmental sustainability work is communicated in a transparent way. The companies we have studied also describe that it is important to take responsibility and contribute to a more sustainable society. The study can contribute to research on CSR and sustainability for valuecreating purposes as our study is based on how large companies on the Swedish market describe this process
17
Reponen, Vilma, and Madelene Wahlund. "Ekoprenörskap : ett sätt att skapa värde för kunder." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414515.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att studera affärsmodeller hos ekoprenöriella företag, det vill säga företag grundade och baserade på hållbara principer, för att utveckla en större förståelse för hur dess delar kan leda till värdeskapande för kunder. Halla Halla har valts som fallföretag för att de har kunder som köpt från dem flera gånger, och kan därmed anses skapa värde för dessa, samt för att grundarna är ekoprenörer som bedriver produktion av badkläder gjorda av återvunnet material. Företaget verkar inom modebranschen där fast fashion är ett vanligt fenomen som innebär att mode och trender bidrar till snabb konsumtion, i många fall på bekostnad av miljön. I teoriavsnittet kombineras nio underkategorier ifrån Osterwalders et al. (2010) Business model canvas, översatt kanvasmodellen, tillsammans med Jung Choos et al. (2012) fyra faktorer för värdeskapande för kund, i en framtagen analysmodell. De fyra faktorerna för värdeskapande utgörs av pris, kvalitet, fördelar kontra kostnader och subjektivt värde. Analysmodellen används som ett verktyg för undersökning av fallföretagets affärsmodell och därigenom skapande av kundvärde. Det empiriska materialet i uppsatsen har främst baserats på två mailintervjuer med Halla Hallas grundare samt kundintervjuer med tio av deras kunder. Resultatet tyder på att affärsmodellen hos ekoprenöriella företag leder till värdeskapande för kunder på olika sätt. För företag vars målgrupp är unga kvinnor kan Instagram vara en lämplig plattform för att sprida sitt budskap. Det kan också vara av betydelse för företag att ha fungerande samarbeten med nyckelpartners, med vilka man tillsammans kan se till att produkter håller hög kvalitet. I dagens samhälle, där fast fashion är ett växande problem, är det även viktigt för företag att ha god förståelse för hållbarhetsproblemen vi står inför och skapa unika produktidéer motiverade av detta.
18
Nyström, Klara, and Linda Nordin. "Profit och Purpose : Att kombinera ekonomisk vinst med hållbarhetsarbete." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451790.
Full textAbstract:
B corporations är en form av hybridorganisation som avser att balansera ekonomisk avkastning med sociala- och miljömässiga mål, något företagen själva talar om som “profit and purpose”. Dessa verksamheter beskrivs som en form av hållbart företagande, som kombinerar marknadslogik med social logik, något som historiskt ansetts omöjligt att kombinera. Genom 8 intervjuer med 9 olika företrädare inom b corporations har denna undersökning studerat hur dessa företag hanterar två traditionellt konflikterande syften, “profit and purpose”, och hur de arbetar med prestationsmätningar, målformulering och värdeskapande i relation till sina intressenter. En analysmodell utformades utifrån befintlig teoretisk kunskap om institutionella logiker, prestationsmätningar och målsättningar från vilken resultatet analyserades. Studiens visar att företrädare för b corporations inte upplever den sociala logiken och marknadslogiken som konflikterande. Dock förmedlar respondenterna i sina intervjuer spänningar mellan de två logikerna då de gör avkall på den ena logiken för att prioritera den andra på kort sikt, vilket indikerar konflikter. Detta signalerar att b corporations snarare kombinerar än balanserar logiker på kort sikt. Graden av komplexitet vid målformulering kopplat till hållbarhet varierade mellan företag. Bland de företag där man arbetade mer aktivt med målformulering kopplat till den sociala logiken, bröts visioner ned till konkreta delmål. Dessa förtydligades sedan gentemot intressenter med hjälp av prestationsmätningar och här kunde även ett större engagemang och involvering av intressenter i hållbarhetsarbetet urskiljas. Studien föreslår därför att prestationsmått kan tydliggöra mål kopplade till den sociala logiken och på så vis underlätta värdeskapande i hybridorganisationer.
19
ALLMÉR, KATARINA, and SOFIA FEYCHTING. "Off-Peak Deliveries from a Business Model Perspective." Thesis, KTH, Industriell Management, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-191287.
Full textAbstract:
With an increasing urban population around the world, the need for urban freight distribution is constantly growing. Many cities face problems with traffic congestion, especially during eak hours in the morning and afternoon. At the same time, the roads are often nearly empty during nighttime. In some cities, like Stockholm, heavy haulage is not permitted to enter the city during the night. This means that carriers are forced to perform these deliveries during the day, which leads to inefficient distribution. To investigate the possibilities to use nighttime hours for deliveries, which could lead to a more efficient distribution system and increased sustainability of the city, a pilot project has been initiated by the City of Stockholm to test off-peak deliveries. Other similar trial projects have encountered difficulties with getting businesses to participate, and the incentives to shift to offpeak deliveries have been unclear. Therefore, this thesis aims to investigate what incentives there are for actors within a supply chain to make this shift and the key factors that enable the supply chain to benefit. The thesis is performed as a case study on the pilot project in Stockholm, and uses a business model perspective to analyze how value is created and captured throughout the supply chain. The results show that there is potential for supply chains to increase its total value through offpeak deliveries as a result of increased efficiency, improved delivery reliability and increased utilization of trucks. Pricing models and relative negotiation power between actors have a large effect on how the value is distributed. The main contributors to creating increased value are sufficient delivery volume, compatible processes, and full utilization of trucks. The possibility to use off-peak deliveries for marketing is relatively unexploited and could potentially create more value.<br>Med en ökande befolkning i städer världen över ökar också behovet av varudistribution istadskärnor. Många städer har problem med trängsel i trafiken, i synnerhet under rusningstid på morgonen och eftermiddagen. Samtidigt är vägarna ofta nästan tomma på natten. I en del städer, som Stockholm, är det förbjudet att köra tung lastbil i innerstaden under natten. Detta betyder att distributörer är tvingade att utföra dessa leveranser under dagtid, vilket leder till ineffektiv distribution.För att undersöka möjligheterna att utnyttja nattens timmar till leveranser, vilket skulle kunna leda till ett mer effektivt distributionssystem och en ökad hållbarhet för staden, har ett pilotprojekt initierats av Stockholms Stad för att testa nattliga leveranser. Andra liknande projekt har stött på problem med att få företag att deltaga, och incitamenten för att flytta leveranser till nattetid har varit otydliga. Därför syftar detta arbete till att undersöka vilka incitament som finns för aktörer inom en försörjningskedja att göra detta byte och vilka huvudfaktorer som möjliggör att kedjan kan dra fördel av det.Arbetet utförs i form av en fallstudie på pilotprojektet i Stockholm, och använder ett affärsmodellsperspektiv för att analysera hur värde skapas och fångas inom kedjan. Resultaten visar att det finns potential för försörjningskedjor att öka sitt totala värde genom nattliga leveranser som ett resultat av ökad effektivitet, förbättrad leveranssäkerhet och ökad nyttjandegrad av lastbilen. Prismodeller och relativ förhandlingsmakt mellan aktörer har en stor påverkan på hur värdet fördelas. De faktorer som bidrar mest till ett ökat värde är tillräcklig leveransvolym, kompatibla processer och hög nyttjandegrad av lastbilar. Möjligheten att använda nattliga leveranser för marknadsföringssyfte är relativt outnyttjat och skulle potentiellt kunna skapa mer värde.
20
Johansson, Matilda, and Elina Berglund. "En hållbar och värdeskapande affärsmodell : En studie om hur företag kan skapa värde genom att integrera hållbarhet i affärsmodellen." Thesis, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42855.
Full textAbstract:
Sammanfattning Titel: En hållbar och värdeskapande affärsmodell - En studie om hur företag kan skapa värde genom att integrera hållbarhet i affärsmodellen. Författare: Elina Berglund & Matilda Johansson Nyckelord: Affärsmodell, BMI, CSR, hållbarhet, resurser, SBMI, värde, TBL. Bakgrund: Globala utmaningar och förändrade förutsättningar har lett till att begreppet hållbar utveckling har fått en allt större betydelse och genomslag i samhällsdebatten och till att fler företag idag arbetar aktivt med hållbarhet. För att bidra till en förändring och säkerställa en hållbar framtid utformades år 2015 Agenda 2030. För att en hållbar utveckling skall kunna uppnås bör samtliga företag i näringslivet ta ett gemensamt ansvar men enligt Regeringen (2020) har framför allt den svenska livsmedelsindustrin stor potential i att verkliggöra såväl miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. För att bidra till den förändring som krävs är det även av avgörande betydelse för företag att se över sin affärsmodell. Frågeställning: Hur arbetar företag med att integrera hållbarhet i affärsmodellen samtidigt som de upprätthåller en värdeskapande verksamhet? Syfte: Syftet med studien är att beskriva de utmaningar företag står inför med att integrera hållbarhet i affärsmodellen. Vidare är syftet att öka förståelsen hur värdeskapande och hållbarhet kan kombineras genom att utveckla ett teoretiskt ramverk. Teoretisk referensram: I teorikapitlet presenteras teorier om hållbarhet, affärsmodell och resurser. Utifrån den teoretiska referensramen utvecklades en analysmodell för att underlätta analysen av det empiriska materialet. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från företag inom livsmedelsindustrin. Data har även samlats in från de valda företagens årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar och hemsidor. Valet av företag har baserats på Sustainable brand index officiella rapport från 2019 inom kategorin “Food and beverage”. Resultat: Studien visar att integrering av hållbarhet i affärsmodellen är ett pågående arbete som behöver utföras med ett långsiktigt perspektiv och ett holistiskt synsätt för att upprätthålla en värdeskapande verksamhet. Det framkom även att företag kan skapa värde genom att kommunicera ut sitt hållbarhetsarbete till konsumenter. Utmaningar som finns med att integrera hållbarhet i affärsmodellen mynnar ofta ut i målkonflikter och för att hantera konflikterna behöver företag balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling: ekonomisk, miljömässig och social.
21
Holmström, Anna. "Hållbar kommunikation? : En studie om strategisk kommunikation i en nätverksorganisation." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21080.
Full textAbstract:
The study deals with the importance of strategic communication and the purpose of this thesis is to examine the challenges for strategic communication in a network organization. A network organization is an organizational form that arises increasingly as a result of today's rapid change and leads to a greater need to collaborate and exchange knowledge among stakeholders. Strategic communication has its basis in communication theory, organizational theory and management theory and therefore the theoretical reference framework is built from these areas. The research questions are as follows: What meanings do goals and vision have for strategic communication in a network organization? What are the challenges of strategic communication in a network organization? In order to investigate these research questions the study is based on a qualitative study and more specially a case-study. The study was conducted on Green Umeå which is a network organization and is particularly interesting as it is based on a co-creation logic. The interviews were conducted using semi-structured interviews on site and the selection of respondents was made with a snowball selection. The results of the study are as followings: - Clear goals and a vision are important to be successful with strategic communication. - Value creation has a significant role in network organizations and thus influences strategic communication. - Conflicts of interest among actors within network organizations can lead to difficulties with common goals and visions. - Communication has a crucial role for the strategic communication in a network organization.