Academic literature on the topic 'Hälso- och sjukvårdslagen'

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan biståndshandläggare i Gävle kommun och vårdplanerare i Landstinget Gävleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hålls på sjukhuset kring de patienter som är utskrivningsklara från slutenvården och som är i behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen och/eller primärvården. Mötesformen benämns Samordnad vårdplanering (SVP) och även om det ibland är fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primärvårdskoordinatorer, så har vi avgränsat studien till att gälla just dessa två professioner. Fokus ligger således på samverkan och studiens syfte är: att studera samverkan mellan biståndshandläggare och vårdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten.

Studien är kvalitativ till sin karaktär och kan ses som både deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att få kunskap om de båda professionernas uppfattningar och åsikter. Studien har sedan sammanställts med arbetsförfarande i enlighet med en hermeneutisk tolkningsansats.

I studien framkommer det att båda professionerna är positiva till den samverkan som skall ske och de anser att den samverkan man har idag fungerar tillfredsställande. I sammanställningen av respektive professions uppfattningar och åsikter framkommer dock flera aspekter som påvisar att det finns oklarheter och olika åsikter om hur samverkan skall fungera vilka också påvisar utvecklingsmöjligheter för den samverkan som skall ske professionerna emellan.

Patientlagen (2014:821) finns för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen är behjälplig för att lyfta fram patientens möjligheter att medverka och vara aktiv i den egna vården. Detta fördjupningsarbete belyser samverkan mellan Landstingets beroendeenhet och kommuns arbete för de klienter/patienter som är utskrivningsklara från en akut avgiftning och som oftast är behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen. Metodvalet för fördjupningsarbetet har varit kvalitativa intervjuer med två sjuksköterskor på två olika beroendecenter. Den teoretiska utgångspunkten har varit länsöverenskommelsen om samverkan inom missbruks- och beroendeområdet 2019 i Gävleborgs län samt dess implementering. Resultatet visade att de intervjuade deltagarna upplever att samverkan mellan landsting och kommun fungerar bra men framhåller faktorer som skulle kunna underlätta samt försvåra samverkan. Underlättande faktorer till samverkan är kommunikation och klienten/patientens vilja till förändring. Faktorer som försvårar samverkan är oklarheter gällande ansvarsområde och sekretess.

Varje dag förlorar åtta barn en förälder i Sverige. En större del av dem bevittnar detta efter en förälders sjukdom och kanske en kontakt med palliativ sjukvård. 2010 kom en ny lagändring i Hälso- och sjukvårdslagen som kräver att sjukvården särskilt ska beakta barnens behov av råd, stöd och information i samband med en förälders sjukdom eller om en förälder avlider. Det förekommer kunskapsbrister om hur läget kring stöd för barn som har förlorat en förälder ser ut. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kuratorer inom palliativ sjukvård upplever sitt arbete med stöd till barn i samband med en förälders död. I en kvalitativ intervjustudie med fyra kuratorer som jobbar inom palliativ sjukvård kom det fram att de upplever sin roll i arbetet som bestående av många olika moment. Kuratorerna uppmärksammar barnet i dess sociala sammanhang, till exempel familj och skola och försöker se till att stödet därifrån fungerar. Detta görs genom att till exempel ge föräldrastöd till föräldrarna och att försöka informera föräldrarna att det gynnar barnens utveckling att de görs delaktiga och informeras. Att hänvisa till vidare kontakter som gruppverksamheter för barn i sorg eller dylikt är också en viktig del av kuratorers arbete. Kuratorernas arbete präglas av ett systemteoretiskt förhållningssätt/en helhetssyn vilket kan vara ett sätt att handskas med den komplexitet som arbetsuppgifterna innebär: att uppmärksamma barnens men även familjens behov i olika sammanhang och på olika nivåer. Vissa problemområden, till exempel motsättningen mellan barnens behov av information/delaktighet och föräldrars rätt att bestämma över sina barn har identifierats och inbjuder till vidare diskussion.
Eight children loose one of their parents every day in Sweden. The bigger part of them witness the death of the parent after a long-term illness and maybe after being in contact with the palliative care. The Swedish law of Health- and Healthcare was changed in 2010 due to emphasize that the healthcare institutions have to take into account children rights for information, counseling and support in case of a parental illness or death.  Knowledge about how the system of support for these children is functioning is limited until this day. The goal of this thesis is to examine how counselors in the palliative care experience their work with supporting the children who have lost a parent. The result of the interview study with four counselors in the palliative care implies that these counselors experience their job being complex with many different tasks. The counselors try to take into account the children and their needs in their social environments, such as family and school. To reassure that they get the support needed from these environments the counselors try to support the parents in their parenting and also by informing the parents that informing and including the children in these situations has a positive impact on their development. Another important part of the counselors’ job is referring the children to different support groups or another alternatives for support. The counselors job is characterized by the system theoretical/holistic approach which possibly can by explained as a way to work with children but even parental needs in different social environments and on different levels. Some new problematic issues arose from the interviews, such as the contradictive relationship between the children rights to information and support and the rights of the parents to decide for their children, which invites to further discussion and research in the area.

Nationally and globally the public sector is exposed to new challenges. Tthe most recent is the global pandemic covid-19. The health care system faces new challenges, such as an ageing population which means that more people are in need of more care. The technological and the medical development also means an increased expenditure. As a way of handling the challenges liberal ideas on how the market should work were transferred to the public sector and New Public Management (NPM) was created. Ideas of decentralisation, privatization, demands of cost-effectiveness and the public sector competing with each other on the market are examples of NPM. The purpose of this study was to find out how NPM is expressed in health care law. The countries chosen for this comparative study were Finland, Norway and Sweden, based on a most-similar design. The study was conducted using thematic textual analysis on each country’s health care law.

En underutbyggd primärvård med bristande tillgänglighet och långa väntetider motiverade den då sittande regeringen att införa vårdvalsreformen med fri etableringsrätt i samtliga landsting år 2010. Målet med att öppna marknaden för privata vårdgivare var att öka tillgängligheten, minska väntetiderna och samtidigt uppnå en ökad kvalitet för samtliga vårdleverantörer och ge fler alternativ för befolkningen. Enligt hälso- och sjukvårdslagens (HSL) etiska plattform ska vård ges på lika villkor och prioritera dem med störst behov på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det har både startats nya och lagts ner vårdcentraler sedan reformen infördes, totalt sett har antalet ökat. Frågan är om denna ökning skett i enlighet med HSL. Vårdbehov skiljer sig åt runt om i landet och tidigare forskning visar på att socioekonomiska förutsättningar samvarierar med hälsa. Med en linjär sannolikhetsmodell undersöks i denna uppsats om de socioekonomiska förutsättningarna och det förväntade vårdbehovet på områdesnivå påverkar var det etableras vårdcentraler. Resultaten visar att ett områdes socioekonomiska profil kan ha betydelse i vårdgivarens val av lokalisering. Nytillkomna vårdcentraler har främst etablerats i befolkningstäta områden med hög medelinkomst, en stor andel högutbildade och/eller en låg andel individer äldre än 70 år. Denna utvecklig talar för en försvårad uppgift att uppnå vårdens etiska principer enligt HSL. Detta arbete har utförts som en del av granskningen ”Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?”, Riksrevisionen (rapport 2014:22).

Based on an analysis of the Swedish laws in the field of healthcare, the purpose of this essay in jurisprudence is to examine whether Sweden has a need to implement the new EU-resolution on abortion. The study is based upon legal sources such as official government reports (SOU) as well as words of an Act. The subject also deals with ethical standards and more community-oriented material, and texts from both these areas are also included. The Swedish laws in health care are extensive, but still put the patient first. Care givers are able to delegate their responsibility if it means good health care which is also a key word in the Swedish health care. This means that the current laws are covering large areas of care and, as with many other laws in the country; it is up to each individual to interpret them.
Utifrån en analys av de svenska lagarna inom området vård är syftet med denna uppsats i rättsvetenskap är att undersöka om Sverige har ett behov av att implementera den nya EU-resolutionen angående abort. Studien är uppbyggd på såväl lagtext som statliga offentliga utredningar men då ämnet även tar upp etiska normer och även är mer samhällsinriktad har material inom båda dessa områden också medtagits. De svenska lagarna inom vården är omfattande men sätter ändå patienten främst. Vårgivare har möjlighet att delegera sitt ansvar om det innebär god vård vilket också är ett ledord inom den svenska vården. Detta innebär att dagens lagar täcker stora områdena inom vården och som med många andra lagar i landet är det upp till var och en att tolka dem.