Relevant bibliographies by topics / Hälsofrämjande

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Hälsofrämjande'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Hälsofrämjande.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Hälsofrämjande"

1

Gustavsson, Maria. "Hälsofrämjande på en Akutklinik — lärande genom arbetsplatsbaserat utvecklingsarbete." Tidsskrift for Arbejdsliv 10, no. 2 (June 1, 2008): 046–60. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v10i2.108675.

Full text
Abstract:
Fokus i denna artikel ligger på hälsofrämjande på en akutklinik vidett universitetssjukhus. Inom sjukhuset finns en uttalad policy f ør att skapa hälsofrämjande arbetsplatser f ør att øka antalet långtidsfriska genom främjande och f ørebyggande åtgärder f ør hälsa. F ør att nå målet med hälsofrämjande arbetsplatser avsattes särskilda medel f ør olika utvecklingsprojekt på sjukhusets kliniker, och en av dessa insatser var utvecklingsarbetet vid akutkliniken. Det hälsofrämjande utvecklingsarbetet initierades vid akutkliniken f ør att f ørs øka bryta trenden med økande sjukfrånvaro, som vid utvecklingsarbetets b ørjan var relativt h øg i jämf ørelse med sjukhuset totalt. Syftet i denna artikel är att med utgångspunkt från akutklinikens hälsofrämjande utvecklingsarbete diskutera m øjligheter (och begränsningar) att skapa f ørutsättningar f ør sjukvårdspersonal att lära vad som främjar hälsa och vilka f ørutsättningar som bidrar till hälsofrämjande på arbetsplatsen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gunnarsson, Karin. "Att samhandla med manualer: föränderliga deltagare i skolors hälsofrämjande arbete." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 19, 2018): 68–84. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.05.

Full text
Abstract:
I denna text ställs frågor om hur skolors hälsofrämjande arbete formas och blir till tillsammans med manualer. Syftet är att undersöka vad manualerna gör och hur de görs som samhandlande aktörer i detta arbete. Genom att studera händelser i ett manualbaserat program med aktör-nätverksteori blir fokus hur manualer, elever, gruppledare, klassrum och känslor samverkar och samskapas i det hälsofrämjande arbetet. I analysen framkommer hur manualer sammankopplade i nätverk blir till en trygg aktör, en aktör som tillsammans med evidens och forskning erbjuder kunskap om de elever som deltar och hur hälsa ska främjas. De blir samtidigt obekväma och stressande aktörer. Analysen visar hur manualerna samtidigt blir poröst konstruerade och stabilt fixerande. Med denna förståelse av hur manualerna inverkar i det hälsofrämjande arbetet blir det svårt att förutse dess effekter och verkningar. Ambitionen måste då vara att utforma ett hälsofrämjande arbete med engagemang och experimenterande, en praktik där många berättelser och världar kan ta form.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Grönlund, Anu, and Bettina Stenbock-Hult. "Vårdpersonalens syn på hälsofrämjande ledarskap." Nordic Journal of Nursing Research 34, no. 1 (March 2014): 36–41. http://dx.doi.org/10.1177/010740831403400109.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Holmström, Malin Rising, Marie Häggström, and Lisbeth Kristiansen. "Skolsköterskans rolltransformering till den nya hälsofrämjande positionen." Nordic Journal of Nursing Research 35, no. 4 (June 2015): 210–17. http://dx.doi.org/10.1177/0107408315587860.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Josefsson, Karin, Hanna Hefner, and Lina Maax. "Distriktssköterskors hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder vid hypertoni - En litteraturstudie." Nordisk sygeplejeforskning 5, no. 04 (December 10, 2015): 367–81. http://dx.doi.org/10.18261/issn1892-2686-2015-04-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gustafsson, Jasmine, Nelli Lyyra, Raili Välimaa, and Nina Simonsen. "Socialt stöd, känsla av ensamhet och psykiska besvär bland finlandssvenska ungdomar." Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti 58, no. 2 (May 27, 2021). http://dx.doi.org/10.23990/sa.95944.

Full text
Abstract:
I den här studien utforskades ifall det förekommer sociodemografiska skillnader i upplevelse av psykiska besvär, socialt stöd och känsla av ensamhet bland finlandssvenska ungdomar. Det undersöktes även ifall ungdomarnas upplevelse av psykiska besvär kan förklaras med familje-, kamrat- och klasskamratstöd samt känsla av ensamhet. Utöver det utforskades ifall samband mellan socialt stöd och psykiska besvär kan förklaras med känsla av ensamhet. Som datamaterial användes WHO:s skolelevstudie (WHO-Koululaistutkimus) från 2018 med ett deltagarantal på 599 svenskspråkiga elever från årskurs 5, 7 och 9 (Målder = 11,9/14,0/15,9; svarsprocent 38 %). Som statistiska analysmetoder användes Pearsons chi2-test, envägs variansanalys, oberoende t-test, Spearmans rangkorrelationsanalys, multipel linjär regressionsanalys och medierande analys. Resultaten visade att flickor upplevde psykiska besvär och känsla av ensamhet i högre grad än pojkar. Elever i årskurs 7 och 9 upplevde nervositet i signifikant högre grad än eleverna i årskurs 5. De med högre upplevd socioekonomiska status upplevde i lägre grad psykiska besvär. Det förekom inte signifikanta skillnader i fråga om psykiska besvär, socialt stöd eller känsla av ensamhet mellan finlandssvenska ungdomar bosatta i stadsort och på landsbygden. Familjestöd och klasskamratstöd förklarade psykiska besvär signifikant och negativt, vilket innebar att lägre grad av familje- och klasskamratstöd associerades med högre grad av psykiska besvär. Känsla av ensamhet förklarade psykiska besvär signifikant och positivt, det vill säga högre grad av ensamhetskänslor associerades med högre grad av psykiska besvär. Kamratstöd förutsade inte psykiska besvär signifikant. Enligt resultaten kunde även samband mellan socialt stöd i form av familje-, kamrat- och klasskamratstöd och psykiska besvär delvis förklaras med känsla av ensamhet. Studien bidrar med ny kunskap om finlandssvenska ungdomars välmående och kan uppmuntra till hälsofrämjande verksamhet. För att få en djupare förståelse om lägre nivåer av socialt stöd och upplevelse av ensamhet i grundskoleålder kan vara riskfaktorer för utveckling av mental ohälsa behövs mer forskning, speciellt i form av longitudinella studier.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Hälsofrämjande"

1

Cappelin, Anna, and Arildsson Gunilla Ekström. "Sjuksköterskan=Hälsofrämjare? En kvalitativ studie om sjuksköterskans hälsofrämjande arbete." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26932.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande på ett hälsofrämjande sjukhus.
The aim of the study was to investigate how nurses work with healthpromotion at a health promoting hospital.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Eriksson, Emma, and Molin Heidi. "Det hälsofrämjande ledarskapet : Enhetschefers möjlighet att arbeta hälsofrämjande." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31172.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Fogelberg, Sandra, and Ajsa Ladjarevic. "Hälsofrämjande skola." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1222.

Full text
Abstract:

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer. Det hälsofrämjande arbetet på denna skola utgörs av kortsiktiga insatser, vilket gör att budskapet inte hinner befästa sig bland elever och personal. Det som framkommit av rapporten är att det är av betydelse att införliva hälsofrämjande insatser i hela skolans verksamhet, då det ökar känslan av sammanhang. Detta är grunden för en positiv skolsituation, bättre inlärning och högre välmående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Språng, Martin. "Hälsofrämjande ledarskap : sex olika chefers perspektiv på hälsofrämjande ledarskap." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-436.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jacobsson, Inger. "Arbetsplatsen - en hälsofrämjande arena?Kommunala chefers uppfattningar om hälsofrämjande arbetsplatser samt hinder och möjligheter i arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-25305.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lihv, Christine, and Emma Salomonsson. "Hälsofrämjande skola : elevers uppfattningar om delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1654.

Full text
Abstract:

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:

 På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?

 Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola?

Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp. Eleverna som deltog var från årskurs 7 och 9.

Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats vid analys av vårt empiriska material som går ut på att dela in materialet i kategorier.

Resultat: Vi anser att vi har lyckats få en bild av hur den undersökta elevgruppen uppfattar delaktighet och inflytande. De kategorier som genom analys successivt trätt fram är följande:

 Direktinflytande på individnivå – Uppfattningarna i denna kategori rör inflytande som rör en elev eller några i dennes närhet.

 Aktiv delaktighet som förutsättning för elevinflytande – Denna kategori innefattar uppfattningar om olika sätt att påverka med förutsättning att eleverna är delaktiga på ett aktivt sätt.

 Hierarki som begränsning för elevinflytande – I denna kategori ryms uppfattningar om hur den hierarkiska ordningen som råder på skolan begränsar elevinflytande.

 Elevers uppfattning om delaktighet i mindre skala – Uppfattningar i denna kategori rör delaktighet i den form då elever exempelvis samarbetar och löser problem med förutsättning att alla är delaktiga.

 Insatser för att främja delaktighet och inflytande i skolan – Denna kategori innefattar de insatser som vi tolkat främjar delaktighet och inflytande i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Arogén, Andreas. "Skolkuratorernas hälsofrämjande arbete : En kvalitativ studie om skolkuratorernas hälsofrämjande arbete i Eskilstuna." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42557.

Full text
Abstract:
Skolans miljö en är avgörande faktor för folkhälsoarbete, därför är hälsofrämjande arbete i skolan viktigt att belysa. Eleverna drabbas av stress, depressioner och ökade kunskapskrav. Bestämningsfaktorer som livsstil, trygga miljöer samt sociala nätverk påverkar en individs psykiska hälsa. Skolkuratorerna ansvarar mest av all personal på skolan för det hälsofrämjande arbetet. För att främja hälsan i skolarbetet är det av betydelse att identifiera hur skolkuratorerna arbetar.Syftet med studien är att undersöka hur skolkuratorer i Eskilstuna Kommun arbetar med att främja psykisk hälsa för barn i årskurs 7-9. En kvalitativ studiedesign och en manifest innehållsanalys har använts för att uppnå syftet med studien. Skolkuratorerna i Eskilstuna kommun har intervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide.Kuratorernas arbete styrs utifrån styrdokumentet Elevhälsan. Samarbete tillsammans med personal som skolsköterskor anses viktigt. Kuratorernas arbete med eleverna styrs kring helheten. Trivsamma miljöer, aktiviteter samt att umgås tillsammans med eleverna är något som är av betydelse. Akutsamtalen tar upp för mycket tid i det dagliga arbetet, vilket även tidigare studier belyser. Studiens slutsats visar att Elevhälsans alla resurser behöver vara mer tillgängliga på skolorna än de är i dagsläget. Den stora kuratorsträffen som sker månadsvis behöver också en samordnare för att ge den respons som behövs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sporrong, Tine, and Karin Engström. "Vad innebär hälsofrämjande arbete? : En studie om skolkuratorers hälsofrämjande arbete i grundskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33350.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka skolkuratorers förståelse för och arbetssätt gällande det hälsofrämjande arbetet i grundskolan. Detta har gjorts genom fem semistrukturerade intervjuer av skolkuratorer på olika grundskolor med olika förutsättningar men under samma lagliga uppdrag, Lgr 11. Empirin från intervjuerna har analyserats genom begreppet KASAM utifrån Antonovskys salutogena teori samt Svenssons definition av begreppet Handlingsutrymme utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetets utförande är avhängigt av begreppets tolkning, kurators erfarenhet och kunskap, organisationens känsla av sammanhang samt hur väl rektor är insatt och främjar uppdraget. Slutsatsen är att när kunskap och samsyn om innebörden av det hälsofrämjande uppdraget saknas, så uteblir det salutogena synsättet vilket föranleder fortsatt traditionellt arbete med patogen ingång.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Johansson, Ida, and Jonas Jönsson. "Hälsofrämjande faktorer vid benamputation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15341.

Full text
Abstract:
En amputation innebär både en fysisk och en psykisk påverkan vilket är relaterat till en lång rehabilitering och anpassning till den nya livssituationen. För att som sjuk-sköterska kunna optimera vården av den amputerade personen är det viktigt att ha en ökad förståelse för vad ingreppet medför. Syftet var därför att beskriva faktorer som påverkar patientens upplevelse av hälsa i samband med en planerad benamputation. I denna litteraturstudie låg 15 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet där två huvudkategorier med betydelse för upplevelsen av hälsa framkom; stödets betydelse och kroppsbildens betydelse. Stödet innebar de yttre resurserna i form av professionellt och socialt stöd. Kroppsbilden innebar de inre resurserna vilka handlade om den egna kroppsbildens betydelse för att återfå kroppsfunktionen och självständigheten. För den amputerade var det därför viktigt att nyttja hälsofrämjande faktorer som resurser för att anpassas till sina nya förutsättningar. Mer forskning kring personens erfarenheter av en amputation eftersträvas i syfte att öka sjuksköterskans förståelse för upplevelsen av ingreppet. Även forskning kring preoperativ information eftersöks då detta påvisades ha en positiv effekt för den postoperativa bearbetningen.
An amputation implies both a physical and a psychological impact which is related to a long rehabilitation and adjustment to the new life situation. To optimize the care of the amputee it is important as a nurse to increase the understanding of what the procedure entails. Therefore the aim of this study was to describe the factors that affect the lived experience of health related to a leg amputation. In this literature review 15 articles were used and two major subjects were generated which were of importance regarding the lived experience of health; the importance of support and the importance of the body image. The support implied the external resources in the terms of professional and social support. The body image implied the internal resources in the terms of regaining the body function and the independence. For the amputee it was therefore of importance to utilize health-promoting factors as resources to adjust to the new condition. More research regarding the personal experiences of an amputation is required to increase the nurses’ understanding of the procedure. Research regarding the preoperative information is also required due to the positive effect that it has been proven to inflict on the postoperative processing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lill, Laura, and Daniel Sundström. "Motiv för hälsofrämjande arbete." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8686.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Hälsofrämjande"

1

Korp, Peter. Hälsopromotion: En sociologisk studie av hälsofrämjandets institutionalisering. Göteborg: Department of Sociology, Göteborg University, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lee, Kelley. World Health Organization (Global Institutions). Routledge, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

World Health Organization (Global Institutions). Routledge, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Hälsofrämjande' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography